Vidyānandin's Aṣṭasahasrī Creation of the digital textresource H. Trikha Published within the Digital Corpus of Vidyānandin's Works at www.dipal.org/dcv January 09, 2025 Sources: Print edition: Aṣṭasahasrī Vidyānandasvāminā nirmitā Vaṃśīdhareṇa saṃśodhya … sampāditā. Bombay: Nirṇayasāgara 1915. Digital text resource: /home/deploy/dipal/public/dcv-site/root-resources/AS/AS , October 07, 2024 AS-VDh 001,01 Oṃ AS-VDh 001,02 śrīmadvidyānandisvāmiviracitā AS-VDh 001,03 aṣṭasahasrī | AS-VDh 001,04 śrīvarddhamānam abhivandya samantabhadram udbhūtabodhamahimānam anindyavācam | AS-VDh 001,05 śāstrāvatāraracitastutigocarāptamīmāṃsitaṃ kṛtir alaṅkriyate mayāsya || 1 || AS-VDh 002,01 śreyaḥ śrīvarddhamānasya paramajineśvarasamudayasya samantabhadrasya tadamalavācaś ca saṃstavanam āptamīmāṃsitasyāla- AS-VDh 002,02 ṅkaraṇe tadāśrayatvād anyatamāsambhave tadaghaṭanāt | tadvṛttikārair api tata evoddīpīkṛtetyādinā tatsaṃstavana- AS-VDh 002,03 vidhānāt | devāgametyādimaṅgalapurassarastavaviṣayaparamāptaguṇātiśayaparīkṣām upakṣipataiva svayaṃ śraddhāguṇajñatā- AS-VDh 002,04 lakṣaṇaṃ prayojanam ākṣiptaṃ lakṣyate | tadanyatarāpāye 'rthasyānupapatteḥ | śāstranyāyānusāritayā tathaivopanyāsāt | AS-VDh 002,05 ity anena granthakārasya śraddhāguṇajñatālakṣaṇe prayojane śāstrārambhastavaviṣayāptaguṇātiśayaparīkṣopakṣepasya sādhana-  AS-VDh 003,01 tv asamarthanāt | śāstrāvatāraracitastutigocarāptamīmāṃsitam idaṃ śāstraṃ devāgamābhidhānam iti nirṇayaḥ | maṅgala- AS-VDh 003,02 purassarastavo hi śāstrāvatāraracitastutir ucyate | maṅgalaṃ purassaram asyeti maṅgalapurassaraḥ śāstrāvatārakāla- AS-VDh 003,03 s tatra racitaḥ stavo maṅgalapurassarastavaḥ iti vyākhyānāt | tadviṣayo yaḥ paramāptas tadguṇātiśayaparīkṣā tadvi- AS-VDh 003,04 ṣayāptamīmāṃsitam evoktam | tad evaṃ niśśreyasaśāstrasyādau tannibandhanatayā maṅgalārthatayā ca munibhiḥ saṃstu- AS-VDh 003,05 tena niratiśayaguṇena bhagavatāptena śreyomārgam ātmahitam icchatāṃ samyagmithyopadeśārthaviśeṣapratipattyartham āpta- AS-VDh 003,06 mīmāṃsāṃ vidadhānāḥ, śraddhāguṇajñatābhyāṃ prayuktamanasaḥ, kasmād devāgamādivibhūtito 'haṃ mahānnābhiṣṭuta iti AS-VDh 003,07 sphuṭaṃ pṛṣṭā iva svāmisamantabhadrācāryāḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 1 devāgamanabhoyānacāmarādivibhūtayaḥ | māyāviṣv api dṛśyante nātastvam asi no mahān || 1 || iti AS-VDh 003,09 devāgamādīnām ādiśabdena pratyekam abhisambandhanād devāgamādayo nabhoyānādayaś cāmarādayaś ca vibhūtayaḥ AS-VDh 003,10 parigṛhyante tāś ca bhagavatīva māyāviṣv api maṣkariprabhṛtiṣu dṛśyante iti tadvat tayā bhagavan no 'smākaṃ parīkṣāpra- AS-VDh 003,11 dhānānāṃ mahān na stutyosi | ājñāpradhānā hi tridaśādikaṃ parameṣṭhinaḥ paramātmacinhaṃ pratipadyeran nāsmadāda- AS-VDh 003,12 yas tādṛśo māyāviṣv api bhāvādityāgamāśrayo 'yaṃ stavaḥ | śreyomārgasya praṇetā bhagavān stutyo mahān devāga- AS-VDh 003,13 manabhoyānacāmarādivibhūtimattvādyanyathānupapatter iti hetor apy āgamāśrayatvāt | tasya ca prativādinaḥ AS-VDh 003,14 pramāṇatvenāsiddheḥ tadāgamaprāmāṇyavādinām api vipakṣavṛttitayā gamakatvāyogāt | tadāgamād eva hetor vipakṣa- AS-VDh 003,15 vṛttitvaprasiddheḥ | paramārthapathaprasthāyiyathoditavibhūtimattvasya hetor māyopadarśitatadvibhūtimadbhir māyāvibhirna vya- AS-VDh 004,01 bhicāraḥ satyadhūmavattvādeḥ pāvakādau sādhye svapnopalabdhadhūmādimatā deśādinānaikāntikatvaprasaṅgāt sarvā- AS-VDh 004,02 numānocchedāt | iti cet tarhi mā bhūdasya hetor vyabhicāraḥ pāramārthikyaḥ purandarabherīninādādikṛtapratighā- AS-VDh 004,03 tāgocaracāriṇyo yathoditavibhūtayas tīrthakare bhagavati tvayi tādṛśyo māyāviṣv api nety atas tvaṃ mahān asmākam a- AS-VDh 004,04 sīti vyākhyānād granthavirodhābhāvād iti kaścit, so 'pi kutaḥ pramāṇāt prakṛtahetuṃ vipakṣāsambhavinaṃ pratīyāt ? AS-VDh 004,05 na tāvat pratyakṣād anumānād vā tasya tadaviṣayatvāt | nāpy āgamādasiddhaprāmāṇyāt tatpratipattir atiprasaṅgāt | pramāṇataḥ AS-VDh 004,06 siddhaprāmāṇyād āgamāt tatpratipattau tataḥ sādhyapratipattir evāstu paramparāpariśramaparihāraś caivaṃ pratipattuḥ syāt | AS-VDh 004,07 tataḥ sūktaṃ sarvathā nāto hetos tvam asi no mahāṃs tasyāgamāśrayatvād iti | tarhy antaraṅgabahiraṅgavigrahādimahodaye- AS-VDh 004,08 nānyajanātiśāyinā satyena stotavyo 'haṃ mahān iti bhagavatparyanuyoge satīva prāhuḥ — ĀM-VDh 2 adhyātmaṃ bahir apy eṣa vigrahādimahodayaḥ | divyaḥ satyo divaukassv apy asti rāgādimatsu saḥ || 2 || AS-VDh 004,10 ātmānam adhiśritya varttamāno 'dhyātmamantaraṅgo vigrahādimahodayaḥ śaśvanniḥsvedatvādiḥ parānapekṣatvāt | AS-VDh 004,11 tato bahirgandhodakavṛṣṭyādir bahiraṅgo devopanītatvāt | sa ca satyo māyāviṣvasattvāt | divyaś ca manujendrā- AS-VDh 004,12 ṇām apy abhāvāt | sa eṣa bahirantaḥśarīrādimahodayo 'pi pūraṇādiṣvasambhavī vyabhicārī svargiṣu bhāvād akṣī- AS-VDh 004,13 ṇakaṣāyeṣu | tato 'pi na bhavān paramātmeti stūyate | atha yādṛśo ghātikṣayajaḥ sa bhagavati na AS-VDh 004,14 tādṛśo deveṣu yenānaikāntikaḥ syāt | divaukassv apy asti rāgādimatsu sa naivāstīti vyākhyānād abhidhīyate AS-VDh 004,15 tathāpy āgamāśrayatvād ahetuḥ pūrvavat | nanu pramāṇasaṃplavavādinā pramāṇaprasiddhaprāmāṇyād āgamāt sādhyasiddhāv api AS-VDh 004,16 tatprasiddhasādhanajanitānumānāt punas tatpratipattir aviruddhaiveti cen na, upayogaviśeṣasyābhāve pramāṇasaṃplavasyāna- AS-VDh 004,17 bhyupagamāt | sati hi pratipattur upayogaviśeṣe deśādiviśeṣasamavadhānād āgamāt pratipannam api hiraṇyaretasaṃ sa AS-VDh 004,18 punar anumānāt pratipitsate | tatpratibaddhadhūmādisākṣātkaraṇāt pratipattiviśeṣaghaṭanāt punas tam eva pratyakṣato AS-VDh 004,19 bubhutsate | tatkaraṇasambandhāt tadviśeṣapratibhāsasiddheḥ | na caivam āgamamātragamye sādhye sādhane na tatpratipa- AS-VDh 005,01 ttiviśeṣo 'stīti kim akāraṇam atra pramāṇasaṃplavo 'bhyupagamyate pratyakṣaniścitegnau dhūme ca tadabhyupagamaprasaṅgāt | AS-VDh 005,02 sarvathā viśeṣābhāvāt | tato devāgamanabhoyānacāmarādivibhūtibhir ivāntaraṅgabahiraṅgavigrahādimahodayenāpi AS-VDh 005,03 na stotraṃ bhagavān paramātmārhati | tarhi tīrthakṛtsampradāyena stutyo 'haṃ mahān iti bhagavadākṣepapravṛttāv iva AS-VDh 005,04 sākṣād āhuḥ — ĀM-VDh 3 tīrthakṛtsamayānāṃ ca parasparavirodhataḥ | sarveṣām āptatā nāsti kaścid eva bhaved guruḥ || 3 || AS-VDh 005,06 iti bhagavato mahattve sādhye tīrthakarattvaṃ sādhanaṃ kutaḥ pramāṇāt siddham ? na tāvad adhyakṣāt tasya AS-VDh 005,07 tadaviṣayatvāt sādhyavat | nāpy anumānāt tadavinābhāviliṅgābhāvāt | samayāt siddham iti cet pūrvavad āgamāśra- AS-VDh 005,08 yatvād agamakatvam asya vyabhicāraś ca | na hi tīrthakaratvam āptatāṃ sādhayati–śakrādiṣv asambhavi sugatādau darśa- AS-VDh 005,09 nāt | yathaiva hi bhagavati tīrthakaratvasamayo 'sti tathā sugatādiṣv api | sugatas tīrthakaraḥ, kapilas tīrthakara AS-VDh 005,10 ityādisamayāḥ santīti sarve mahāntaḥ stutyāḥ syuḥ | na ca sarve sarvadarśinaḥ parasparaviruddhasamayābhidhā- AS-VDh 005,11 yinaḥ | tad uktam —"sugato yadi sarvajño kapilo neti kā pramā | tāv ubhau yadi sarvajñau matabhedaḥ kathaṃ AS-VDh 005,12 tayor" iti | tato 'naikāntiko hetus tīrthakaratvākhyo na kasyacin mahattvaṃ sādhayatīti kaścid eva gurur mahān AS-VDh 005,13 bhavet ? naiva bhaved ity āyātam | ata eva na kaścit puruṣaḥ sarvajñaḥ stutyaḥ śreyo 'rthināṃ śruter eva śreyaḥsādha- AS-VDh 005,14 nopadeśaprasiddher ity aparaḥ | taṃ pratyapīyam eva kārikā yojyā | tīrthaṃ kṛntantīti tīrthakṛto mīmāṃsakāḥ AS-VDh 005,15 sarvajñāgamanirākaraṇavāditvāt | teṣāṃ samayās tīrthakṛtsamayās tīrthacchedasampradāyā bhāvanādivākyārthapravādā AS-VDh 005,16 ity arthaḥ | teṣāṃ ca parasparavirodhād āptatā saṃvādakatā nāstīti kaścid eva sampradāyo bhaved guruḥ saṃvādako naiva AS-VDh 005,17 bhaved iti vyākhyānāt | tad evaṃ vaktavyam —bhāvanā yadi vākyārtho niyogo neti kā pramā | tāv ubhau AS-VDh 005,18 yadi vākyārtho hatau bhaṭṭaprabhākarāv iti | kārye 'rthe codanājñānaṃ svarūpe kin na tatpramā | dvayoś ced dhanta tau AS-VDh 005,19 naṣṭau bhaṭṭavedāntavādināv iti | nanu ca bhāvanāvākyārtha iti sampradāyaḥ śreyān, niyoge bādhakasadbhā- AS-VDh 005,20 vāt | niyukto 'ham anenāgniṣṭomādivākyeneti niravaśeṣo yogo hi niyogas tatra manāg apy ayogasya sambhavābhā- AS-VDh 006,01 vāt sa cānekavidhaḥ pravaktṛmatabhedāt | keṣāñcil liṅādipratyayārthaḥ śuddhonyanirapekṣaḥ kāryarūpo niyogaḥ | AS-VDh 006,02 pratyayārtho niyogaś ca yataḥ śuddhaḥ pratīyate | kāryarūpaś ca tenātra śuddhaṃ kāryam asau mataḥ || viśeṣaṇaṃ tu yat tasya AS-VDh 006,03 kiñcid anyat pratīyate | pratyayārtho na tadyuktaṃ dhātvarthaḥ svargakāmavat || prerakatvaṃ tu yat tasya viśeṣaṇam ihe- AS-VDh 006,04 ṣyate | tasyāpratyayavācyatvāc chuddhe kārye niyogatā || 1 || iti vacanāt | pareṣāṃ śuddhā preraṇā niyoga AS-VDh 006,05 ity āśayaḥ | preraṇaiva niyogotra śuddhā sarvatra gamyate | nāprerito yataḥ kaścin niyuktaṃ svaṃ prabudhyate | 2 | AS-VDh 006,06 preraṇāsahitaṃ kāryaṃ niyoga iti kecin manyante | mamedaṃ kāryam ity evaṃ jñātaṃ pūrvaṃ yadā bhavet | svasiddhau AS-VDh 006,07 prerakaṃ tat syād anyathā tan na siddhyati | 3 | kāryasahitā preraṇā niyoga ity apare | preryate puruṣo naiva kārye- AS-VDh 006,08 ṇeha vinā kvacit | tataś ca preraṇā proktā niyogaḥ kāryasaṅgatā | 4 | kāryasyaivopacārataḥ pravarttakatvaṃ AS-VDh 006,09 niyoga ity anye | preraṇāviṣayaḥ kāryaṃ na tu tatprerakaṃ svataḥ | vyāpāras tu pramāṇasya prameya upacaryate | 5 | AS-VDh 006,10 kāryapreraṇayoḥ sambandho niyoga ity apare | preraṇā hi vinā kāryaṃ prerikā naiva kasyacit | kāryaṃ vā preraṇā- AS-VDh 006,11 yogo niyogas tena sammataḥ | 6 | tatsamudāyo niyoga iti cāpare | parasparāvinābhūtaṃ dvayam etat pratīyate | AS-VDh 006,12 niyogaḥ samudāyo 'smāt kāryapreraṇayor mataḥ | 7 | tadubhayasvabhāvavinirmukto niyoga iti cānye | AS-VDh 006,13 siddham ekaṃ yato brahma gatam āmnāyataḥ sadā | siddhatvena na tatkāryaṃ prerakaṃ kuta eva tat | 8 | AS-VDh 006,14 yantrārūḍho niyoga iti kaścit | kāmī yatraiva yaḥ kaścin niyoge sati tatra saḥ | viṣayārūḍham ātmānaṃ AS-VDh 006,15 manyamānaḥ pravarttate | 9 | bhogyarūpo niyoga ity aparaḥ | mamedaṃ bhogyam ity evaṃ bhogyarūpaṃ pratīyate | mamatvena AS-VDh 006,16 ca vijñānaṃ bhoktary eva vyavasthitam || svāmitvenābhimāno hi bhoktur yatra bhaved ayam | bhogyaṃ tad eva vijñeyaṃ AS-VDh 006,17 tad evaṃ svaṃ nirucyate || sādhyarūpatayā yena mamedam iti gamyate | tatprasādhyena rūpeṇa bhogyaṃ svaṃ AS-VDh 006,18 vyapadiśyate || siddharūpaṃ hi yad bhogyaṃ na niyogaḥ sa tāvatā | sādhyatveneha bhogyasya prerakatvā- AS-VDh 006,19 n niyogatā | 10 | puruṣa eva niyoga ity anyaḥ | mamedaṃ kāryam ity evaṃ manyate puruṣaḥ sadā | puṃsaḥ AS-VDh 006,20 kāryaviśiṣṭatvaṃ niyogosya ca vācyatā || kāryasya siddhau jātāyāṃ tad yuktaḥ puruṣas tadā | bhavet sādhita AS-VDh 006,21 ity evaṃ pumān vākyārtha ucyate | 11 | so 'yam ekādaśaprakāro 'pi niyogo vicāryamāṇo bādhyate — AS-VDh 007,01 pramāṇādyaṣṭavikalpānatikramāt | tad uktam — pramāṇaṃ kiṃ niyogaḥ syāt prameyam athavā punaḥ | ubhayena AS-VDh 007,02 vihīno vā dvayarūpothavā punaḥ || śabdavyāpārarūpo vā vyāpāraḥ puruṣasya vā | dvayavyāpārarūpo vā AS-VDh 007,03 dvayāvyāpāra eva vā || tatraikādaśabhedo 'pi niyogo yadi pramāṇaṃ tadā vidhir eva vākyārtha iti vedāntavāda- AS-VDh 007,04 praveśaḥ prabhākarasya syāt, pramāṇasya cidātmakatvāt, cidātmanaḥ pratibhāsamātratvāt, tasya ca parabrahmatvāt | AS-VDh 007,05 pratibhāsamātrād dhi pṛthagvidhiḥ kāryarūpatayā na pratīyate ghaṭādivat | prerakatayā vā nānubhūyate vacanādivat | AS-VDh 007,06 karmakaraṇasādhanatayā hi tatpratītau kāryaprerakatāpratyayo yukto nānyathā | kiṃ tarhi dṛṣṭavyo 'yam ātmā śrotavyo AS-VDh 007,07 nididhyāsitavya ityādiśabdaśravaṇād avasthāntaravilakṣaṇena prerito 'ham iti jātākūtenāhaṅkāreṇa svayam ātmaiva AS-VDh 007,08 pratibhāti sa eva vidhir iti vedāntavādibhir abhidhānāt | 1 | prameyatvaṃ tarhi niyogasyāstu pramāṇatve do- AS-VDh 007,09 ṣābhidhānād ity apy asat–pramāṇābhāvāt | prameyatve hi tasya pramāṇam anyad vācyam–tadabhāve prameyatvāyogāt | AS-VDh 007,10 śrutivākyaṃ pramāṇam iti cen na–tasyācidātmakatve pramāṇatvāghaṭanād anyatropacārāt | saṃvidātmakatve AS-VDh 007,11 śrutivākyasya puruṣa eva śrutivākyam iti sa eva pramāṇam | tatsaṃvedanavivarttas tu niyukto 'ham ity a- AS-VDh 007,12 bhimānarūpo niyogaḥ prameyatvam iti nāyaṃ puruṣād anyaḥ pratīyate yato vedāntavādimatapraveśo 'sminn api pakṣe na AS-VDh 007,13 bhavet tarhi pramāṇaprameyarūpo niyogo bhavatv ity apy ayuktam–saṃvidvivarttatvāpatteḥ anyathā pramāṇaprameyarūpa- AS-VDh 007,14 tānupapatteḥ | tathā ca sa eva cidātmobhayasvabhāvatayātmānam ādarśayanniyoga iti siddho brahmavādaḥ | anubhaya- AS-VDh 007,15 svabhāvo niyoga iti cet tarhi saṃvedanamātram eva pāramārthikaṃ tasya kadācid apy aheyatvād anubhayasvabhāvatvasambhavāt | AS-VDh 007,16 pramāṇaprameyatvavyavasthābhedavikalasya sanmātradehatayā tasya vedāntavādibhir nirūpitatvāt tanmatapraveśa eva | AS-VDh 007,17 yadi punaḥ śabdavyāpāro niyoga iti mataṃ tadā bhaṭṭamatānusaraṇam asya durnivāram–śabdavyāpārasya śabda- AS-VDh 008,01 bhāvanārūpatvāt atha puruṣavyāpāro niyogas tadāpi paramatānusaraṇam–puruṣavyāpārasyāpi bhāvanā- AS-VDh 008,02 svabhāvatvāt śabdātmavyāpārabhedena bhāvanāyāḥ pareṇa dvaividhyābhidhānāt | tadubhayarūpo niyoga iti AS-VDh 008,03 cet tarhi paryāyeṇa yugapad vā ? yadi paryāyeṇa sa eva doṣaḥ–kvacit kadācic chabdavyāpārasya puruṣavyāpārasya AS-VDh 008,04 ca bhāvanāsvabhāvasya niyoga iti nāmakaraṇāt | yugapad ubhayasvabhāvatvaṃ punar ekatra viruddhaṃ na śakyaṃ AS-VDh 008,05 vyavasthāpayitum | tarhi tadanubhayavyāpārarūpo niyogo 'ṅgīkarttavya iti cet so 'pi viṣayasvabhāvo AS-VDh 008,06 vā syāt phalasvabhāvo vā syān nissvabhāvo vā ? gatyantarābhāvāt | viṣayasvabhāva iti cet | kaḥ punar asau AS-VDh 008,07 viṣayaḥ ? agniṣṭomena yajeta svargakāma ity ādivākyasyārtho yāgādir viṣaya iti cet sa tadvākyakāle AS-VDh 008,08 svayam avidyamāno vidyamāno vā ? yady avidyamānas tadā tatsvabhāvo niyogo 'py avidyamāna eveti katham asau vākyārthaḥ AS-VDh 008,09 khapuṣpavat | buddhyārūḍhasya bhāvinas tasya vākyārthatve saugatamatānusaraṇaprasaṅgaḥ | atha tadvākyakāle vidyamā- AS-VDh 008,10 no 'sau tarhi na niyogo vākyasyārthaḥ–tasya yāgādiniṣpādanārthatvāt–niṣpannasya ca yāgādeḥ punar niṣpā- AS-VDh 008,11 danāyogāt, puruṣādivat | atha tasya kiñcid aniṣpannaṃ rūpaṃ tadā tanniṣpādanārtho niyoga iti matam tarhi AS-VDh 008,12 tatsvabhāvo niyogo 'py aniṣpanna iti kathaṃ vākyārthaḥ ? svayam asannihitasya kalpanārūḍhasya vākyārthatve sa eva AS-VDh 008,13 saugatamatapraveśaḥ phalasvabhāvo niyoga ity ayam api pakṣo na kakṣīkartavyaḥ–tasya niyogatvāghaṭanāt | na AS-VDh 008,14 hi svargādiphalaṃ niyogaḥ–phalāntaraparikalpanaprasaṅgāt–niṣphalasya niyogasyāyogāt | phalāntarasya ca AS-VDh 008,15 phalasvabhāvaniyogavādināṃ niyogatvāpattau tadanyaphalaparikalpane 'navasthāprasaṅgaḥ | phalasya vākyakāle svayam a- AS-VDh 008,16 sannihitatvāc ca tatsvabhāvo niyogo 'py asannihita eveti kathaṃ vākyārthaḥ ? tasya vākyārthatve nirālambanaśa- AS-VDh 008,17 bdavādāśrayaṇāt kutaḥ prabhākaramatasiddhiḥ ? svabhāvo niyoga ity ayam api pakṣo 'nenaiva pratikṣiptaḥ | AS-VDh 008,18 kiñca sann eva vā niyogaḥ syād asann eva vobhayarūpo vānubhayarūpo vā ? prathamapakṣe vidhivāda eva | dvitīyapakṣe AS-VDh 008,19 nirālambanavādaḥ | tṛtīyapakṣe tūbhayadoṣānuṣaṅgaḥ | caturthapakṣe vyāghātaḥ–sattvāsattvayoḥ paravyavacchedarūpayo- AS-VDh 008,20 r ekatarasya niṣedhe 'nyatarasya vidhānaprasakteḥ–sakṛd ekatra pratiṣedhāyogāt | sarvathā sadasattvayoḥ pratiṣedhe 'pi AS-VDh 008,21 kathañcit sadasattvāvirodhād adoṣa iti cet syādvādāśrayaṇaprasaṅgaḥ prabhākarasya | kiñca niyogaḥ sakalo 'pi AS-VDh 008,22 pravarttakasvabhāvo vā syād apravarttakasvabhāvo vā ? pravarttakasvabhāvaś cet prabhākarāṇām iva tāthāgatādīnām api AS-VDh 009,01 pravarttakaḥ syāt–tasya sarvathā pravarttakatvāt | teṣāṃ viparyāsādapravarttaka iti cet pareṣām api viparyāsāda- AS-VDh 009,02 pravarttako 'stu | śakyaṃ hi vaktuṃ, prābhākarā viparyas tatvāc chabdaniyogāt pravarttante netare–teṣām aviparyas tatvā- AS-VDh 009,03 d iti | saugatādayo viparyas tās tanmatasya pramāṇabādhitatvāt | na punaḥ prābhākarā ity api pakṣapātamātram — AS-VDh 009,04 tanmatasyāpi pramāṇabādhitatvāviśeṣāt | yathaiva hi pratikṣaṇavinaśvarasakalārthakathanaṃ pratyakṣādiviruddhaṃ AS-VDh 009,05 tathā niyoktṛniyogatadviṣayādibhedaparikalpanam api sarvapramāṇānāṃ vidhiviṣayatāvyavasthāpanena tadbā- AS-VDh 009,06 dhakatvopapatteḥ | yadi punar apravarttakasvabhāvaḥ śabdaniyogas tadā siddha eva tasya pravṛttihetutvāyogaḥ | sa ca AS-VDh 009,07 vākyārthatvābhāvaṃ sādhayati | kiñca niyogaḥ phalarahito vā syāt phalasahito vā ? phalarahitaś cet, na AS-VDh 009,08 tataḥ prekṣāvatāṃ pravṛttiḥ aprekṣāvat tv aprasaṅgāt, prayojanam anuddiśya na mando 'pi pravarttate iti prasiddheś ca | AS-VDh 009,09 prasiddhacaṇḍanarapativacananiyogād aphalād api pravarttanadarśanād adoṣa iti cen na, tasyāpāyaparirakṣaṇaphala- AS-VDh 009,10 tvāt | tanniyogād apravarttane tadājñollaṅghanakṛtām apāyo 'vaśyaṃ sambhavatīti | tarhi vedavacanād api niyuktaḥ AS-VDh 009,11 pratyavāyaparihārāya pravarttatām–"nityanaimittike kuryāt pratyavāyajihāsaye"ti vacanāt | katham idānīṃ AS-VDh 009,12 svargakāma iti vacanam avatiṣṭhate–juhuyāj juhotu hotavyam iti liṅloṭtavyapratyayāntanirdeśamātrād eva AS-VDh 009,13 niyogamātrasya siddhes tata eva ca pravṛttisambhavāt | yadi punaḥ phalasahito niyoga iti pakṣas tadā phalā- AS-VDh 009,14 rthitaiva pravarttikā na niyogaḥ–tam antareṇāpi phalārthināṃ pravṛttidarśanāt | puruṣavacanān niyogeyam upālambho AS-VDh 009,15 nāpauruṣeyāgnihotrādivākyāt–tasyānupālambhatvād iti cet, "sarvaṃ vai khalv idaṃ bramhe"tyādi vacanam api AS-VDh 009,16 vidhimātrapratipādakam anupālabhyam astu tata eva | tathā ca vedāntavādasiddhiḥ | tasmān na niyogo vākyā- AS-VDh 009,17 rthaḥ kasyacit pravṛttihetutvābhāvād vidhivat | sarveṣu ca pakṣeṣu niyogasya pratyekaṃ vicāryamāṇasyāyogān na AS-VDh 009,18 vākyārthatvam avatiṣṭhate | tathā hi —na tāvat kāryaṃ śuddhaṃ niyoga iti pakṣo ghaṭate preraṇāniyojyavarjitasya AS-VDh 009,19 niyogasyāsambhavāt | tasmin niyogasaṃjñākaraṇe svakambalasya kūrdāliketi nāmāntarakaraṇamātraṃ syāt | AS-VDh 010,01 na ca tāvatā sveṣṭasiddhiḥ | śuddhā preraṇā niyoga ity apy anenāpāstaṃ–niyojyaphalarahitāyāḥ preraṇāyāḥ AS-VDh 010,02 pralāpamātratvān niyogarūpatānupapatteḥ | preraṇāsahitaṃ kāryaṃ niyoga ity apy asambhāvyam–niyojyavirahe AS-VDh 010,03 niyogavirodhāt | kāryasahitā preraṇā niyoga ity apy anena nirastam | kāryasyaivopacārataḥ pravarttakatvaṃ AS-VDh 010,04 niyoga ity apy asāram–niyojyādinirapekṣasya kāryasya pravarttakatvopacārāyogāt | kadācit kvacit paramārtha- AS-VDh 010,05 tas tasya tathānupalambhāc ca | kāryapreraṇayoḥ sambandho niyoga iti vacanam asaṅgatam–tato bhinnasya sambandhasya AS-VDh 010,06 sambandhinirapekṣasya niyogatvāghaṭanāt | sambandhyātmanaḥ sambandhasya niyogatvam ity api duranvayam–preryamāṇa- AS-VDh 010,07 puruṣanirapekṣayoḥ sambandhyātmanor api kāryapreraṇayor niyogatvānupapatteḥ | tatsamudāyaniyogavādo 'py anena AS-VDh 010,08 pratyākhyātaḥ | kāryapreraṇāvinirmuktas tu niyogo na vidhivādam atiśete | yat punaḥ svargakāmaḥ puruṣo 'gni- AS-VDh 010,09 hotrādivākyaniyoge sati yāgalakṣaṇaṃ viṣayam ārūḍham ātmānaṃ manyamānaḥ pravarttate iti yantrārūḍhaniyogavacanaṃ AS-VDh 010,10 tad api na paramātmavādapratikūlam–puruṣābhimānamātrasya niyogatvavacanāt, tasya cāvidyodayanibandhanatvāt | AS-VDh 010,11 bhogyarūpo niyoga iti cāyuktam–niyoktṛpreraṇāśūnyasya bhogyasya tadbhāvānupapatteḥ | puruṣasvabhāvo hi na AS-VDh 010,12 niyogo ghaṭate tasya śāśvatikatvena niyogasya śāśvatikatvaprasaṅgāt | puruṣamātravidher eva tathābhidhāne AS-VDh 010,13 vedāntavādaparisamāpteḥ kuto niyogavādo nāma | nanv evaṃ niyoganirākaraṇe 'pi vidher vākyārthatvaghaṭanān na AS-VDh 010,14 bhāvanā vākyārthaḥ siddho bhaṭṭasyeti na cetasi vidheyam–vidher api vicāryamāṇasya bādhyamānatvāt | so 'pi AS-VDh 010,15 hi pramāṇarūpo vā syāt prameyarūpo vā tadubhayarūpo vā anubhayarūpo vā puruṣavyāpārarūpo vā śabda- AS-VDh 010,16 vyāpārarūpo vā dvayavyāpārarūpo vā'dvayavyāpārarūpo vety aṣṭau vikalpān nātikrāmati | tathāhi —pramāṇaṃ AS-VDh 010,17 vidhir iti kalpanāyāṃ prameyaṃ kima paraṃ syāt ? tatsvarūpam eveti cen na–sarvathā niraṃśasya sanmātradehasya AS-VDh 010,18 vidheḥ pramāṇaprameyarūpadvayavirodhāt | kalpitatvāt tadrūpadvayasya tatrāvirodha iti cet, katham idānīm anyāpohaḥ AS-VDh 010,19 śabdārthaḥ pratiṣidhyate–saṃvinmātrasyāpramāṇatvavyāvṛttyā pramāṇatvam aprameyatvavyāvṛttyā ca prameyatvam iti AS-VDh 011,01 parair abhidhātuṃ śakyatvāt | vastusvabhāvābhidhāyakatvābhāve śabdasyānyāpohābhidhāyakatve 'pi kvacit pravarttaka- AS-VDh 011,02 tyāyogān nānyāpohaḥ śabdārtha iti cet, tarhi vastusvarūpābhidhāyino 'pi śabdasyānyāpohānabhidhāyitve 'nya- AS-VDh 011,03 parihāreṇa kvacit pravṛttinibandhatāpāyād vidhir api śabdārtho mā bhūt | paramapuruṣasyaiva vidheyatvāt tadanyasyāsa- AS-VDh 011,04 mbhavān nānyaparihāreṇa pravṛttir iti cet katham idānīṃ "draṣṭavyo re 'yam ātme"tyādivākyān nairātmyādiparihāre- AS-VDh 011,05 ṇātmani pravṛttir nairātmyādidarśanādīnām api prasaṅgāt | nairātmyāder anādyavidyopakalpitatvān na taddarśanādau AS-VDh 011,06 pravṛttir iti cet katham anyaparihāreṇa pravṛttir na bhavet ? paramabrahmaṇo vidhir evānyasyānādyavidyopakalpitasya AS-VDh 011,07 nairātmyādeḥ parihāra iti cet katham evam anyāpohavādino 'pi parāpohanam eva svarūpavidhir na bhavet ? tasyā- AS-VDh 011,08 nyāpohavādivirodhān naivam iti cet vidhivādino 'pi tathā vidhivādavirodhād anyāpohābhyupagamo mā bhūt | AS-VDh 011,09 paramārthato 'nyāpoho vidhivādinā naivābhyupagamyate tasya pratibhāsasamānādhikaraṇatvena pratibhāsāntaḥ- AS-VDh 011,10 praviṣṭatvasiddheḥ paramapuruṣatvāt, pratibhāsasvarūpavat | tasyāpratibhāsamānatve vyavasthānupapatter anyathātipra- AS-VDh 011,11 saṅgāt | śabdajñānesyānumānajñāne cānyāpohasya pratibhāsane 'pi tatsamānādhikaraṇatayā pratibhāsanān na AS-VDh 011,12 tato 'nyatvam | tasya ca śabdānumānajñānasya pratibhāsamātrātmakatvān nārthāntaratvam iti cet katham idānīm u- AS-VDh 011,13 paniṣadvākyaṃ pratibhāsamātrād anyalliṅgaṃ vā yatas tatpratipattiḥ prekṣāvataḥ syāt | tasya paramabrahmavivarttatvād vi- AS-VDh 011,14 varttasya ca vivarttino 'bhedena parikalpanāt tatas tatpratipattir iti cet kathaṃ tatparikalpitād vākyāl liṅgād vā AS-VDh 011,15 paramārthapathāvatāriṇaḥ paramabrahmaṇaḥ pratipattiḥ–parikalpitād dhūmādeḥ pāramārthikapāvakādipratipattiprasaṅgāt | AS-VDh 011,16 pāramārthikam evopaniṣadvākyaṃ liṅgaṃ ca paramabrahmatveneti cet tarhi yathā tatpāramārthikaṃ tathā sādhyasamaṃ kathaṃ AS-VDh 012,01 puruṣādvaitaṃ vyavasthāpayet ? yathā ca pratipādyajanasya prasiddhaṃ na tathā pāramārthikaṃ–dvaitaprasaṅgāt | iti kutaḥ AS-VDh 012,02 paramārthasiddhiḥ | tatas tām abhyupagacchatā pāramārthikam upaniṣadvākyaṃ liṅgaṃ ca pratipattavyam | tac cācitsvabhā- AS-VDh 012,03 vaṃ, citsvabhāvatve parasaṃvedyatvavirodhāt pratipādakacitsvabhāvatvāt, tatsukhādivat | pratipādyacitsvabhāvatve AS-VDh 012,04 vā na pratipādakasaṃvedyatvaṃ pratipādyasukhādivat | tasya tadubhayacitsvabhāvatve prāśnikādisaṃvedyatvavirodhas tadu- AS-VDh 012,05 bhayasukhādivat | sakalajanacitsvabhāvatve pratipādakādibhāvānupapattiḥ–aviśeṣāt | pratipādakādī- AS-VDh 012,06 nām avidyopakalpitatvād adoṣa iti cet, yaiva pratipādakasyāvidyā pratipādakatvopakalpikā saiva pratipādyasya AS-VDh 012,07 prāśnikādeś cāviśiṣṭā pratipādakatvam upakalpayet | pratipādyasya cāvidyā pratipādyatvopakalpanaparā pratipā- AS-VDh 012,08 dakāder aviśiṣṭā pratipādyatvaṃ parikalpayet pratipādakādīnām abhedāt tadavidyānām abhedaprasaṅgāt | bhede vā AS-VDh 012,09 pratipādakādīnāṃ bhedasiddhiḥ–viruddhadharmādhyāsāt | anādya'vidyopakalpita eva tadavidyānāṃ bhedo na AS-VDh 012,10 pāramārthika iti cet, paramārthatas tarhy abhinnās tadavidyā iti sa eva pratipādakādīnāṃ saṅkaraprasaṅgaḥ | yadi AS-VDh 012,11 punar avidyāpi pratipādakādīnām avidyopakalpitatvād eva, na bhedābhedavikalpasahā nīrūpatvād iti mataṃ tadā AS-VDh 012,12 paramārthapathāvatāriṇaḥ pratipādakādaya iti balādāyātam–tadavidyānām avidyopakalpitatve vidyātvavidher avaśya- AS-VDh 012,13 mbhāvitvāt | tathā ca pratipādikādibhyo bhinnam upaniṣadvākyaṃ sakṛt tatsaṃvedyatvānyathānupapatteḥ ity acitsvabhāvaṃ, AS-VDh 013,01 siddhaṃ bahirvastu tadvaddhaṭādivastusiddhir iti na pratibhāsādvaitavyavasthā pratibhāsyasyāpi suprasiddhatvāt | prati- AS-VDh 013,02 bhāsasamānādhikaraṇatā punaḥ pratibhāsyasya kathañcid bhede 'pi na viruddhyate | ghaṭaḥ pratibhāsata iti pratibhāsa- AS-VDh 013,03 viṣayo bhavatīty ucyate viṣayaviṣayiṇor abhedopacārāt, prasthapramitaṃ dhānyaṃ, prastha iti yathā | tataḥ sāmā- AS-VDh 013,04 nādhikaraṇyād upacaritān nānupacaritaikatvasiddhiḥ | mukhyaṃ sāmānādhikaraṇyaṃ kva siddham iti cet, saṃvedanaṃ AS-VDh 013,05 pratibhāsate bhāti cakāstītyādi vyavahāre mukhyam | tato vaiyadhikaraṇyavyavahāras tu gauṇas tatra saṃvedanasya AS-VDh 013,06 pratibhāsanam iti paṭasya pratibhāsanam ity atra tasya mukhyatvaprasiddheḥ | kathañcid bhedam antareṇa sāmānādhikaraṇyā- AS-VDh 013,07 nupapatteś ca | tata eva kathañcid bhedasiddhiḥ | śuklaḥ paṭa ity atra sarvathā śuklapaṭayor aikye hi na samānādhi- AS-VDh 013,08 karaṇatā paṭaḥ paṭa iti yathā | nāpi sarvathā bhede himavanmakarākaravat | tathānyāpohasya pratibhāsamānasya AS-VDh 013,09 pratibhāsasamānādhikaraṇatve 'pi pratibhāsād bhedavyavasthites tadviṣayaḥ śabdaḥ kathaṃ vidhiviṣaya eva samavatiṣṭhate | AS-VDh 013,10 tathābhyupagame ca katham anyaparihāreṇa kvacit pravarttakaḥ śabdo yato vidhiviṣayaḥ syād iti sūktam–vidheḥ AS-VDh 013,11 pramāṇatve tasyaiva prameyatvakalpanāyām anyāpohānupraveśo 'nyathānyatprameyaṃ vācyam iti | prameyarūpo vidhi- AS-VDh 013,12 r iti kalpanāyām api pramāṇam anyadvācyam iti tasyaivobhayasvabhāvatvavirodhāt–kalpanāvaśād vidheḥ pramāṇarū- AS-VDh 013,13 patve 'nyāpohavādānuṣaṅgasyāviśeṣāt | pramāṇaprameyarūpo vidhir iti kalpanāpy anena nirastā | tadanubhayarūpo AS-VDh 013,14 vidhir iti kalpanāyāṃ tu svaraśṛṅgādivadavastutāpattiḥ–pramāṇaprameyasvabhāvarahitasya vidheḥ svabhāvāntareṇa AS-VDh 013,15 vyavasthānāyogāt | pramātrāder api prameyatvopapatteḥ | anyathā tatra pramāṇavṛtter abhāvāt sarvathā vastutvahāniḥ | AS-VDh 014,01 śabdavyāpārarūpo vidhir iti cet sā śabdabhāvanaiva | puruṣavyāpāraḥ sa iti cet sārthabhāvanā syāt | AS-VDh 014,02 etenobhayavyāpārarūpo vidhir iti pratyākhyātam | tadanubhayavyāpārarūpas tu vidhir viṣayasvabhāvaś cet tasya AS-VDh 014,03 vākyakāle 'sannidhānān nirālambanaśabdavādapraveśaḥ | phalasvabhāvaś cet sa eva doṣaḥ–tasyāpi tadā'sa- AS-VDh 014,04 nnidhānād anyathā vidher anavatārāt | nissvabhāvo vidhir iti kalpanāyāṃ tu vidhir vākyārtha iti na kiñcid vā- AS-VDh 014,05 kyārtha ity uktaṃ syāt | kiñca yadi vidhiḥ sann eva tadā na kasyacid vidheyaḥ puruṣasvarūpavat | athāsann eva AS-VDh 014,06 tathāpi na vidheyaḥ kharaviṣāṇavat | atha puruṣarūpatayā san darśanādirūpatayā tv asann iti vidheyaḥ syāt AS-VDh 014,07 tadobhayarūpatāpattiḥ | na san nāpy asan vidhir iti cet tad idaṃ vyāhatam–sarvathā sattvapratiṣedhe sarvathaivā- AS-VDh 014,08 sattvavidhiprasaṅgāt–tanniṣedhe vā sarvathā sattvavidhānuṣaṅgāt | sakṛd ubhayapratiṣedhe tu kathañcit sadasattvavi- AS-VDh 014,09 dhānān matāntarānuṣaṅgāt kuto vidhir eva vākyārthaḥ | kiñca vidhiḥ pravarttakasvabhāvo vā syād apravarttakasvabhāvo AS-VDh 014,10 vā ? pravarttakasvabhāvaś ced vedāntavādinām iva tāthāgatādīnām api pravarttakaḥ syāt | teṣāṃ viparyāsān na pravarttaka AS-VDh 014,11 iti cet tata eva vedāntavādinām apravarttaka ity api śakyeta | saugatādīnām eva viparyāso 'pravarttamānānāṃ, AS-VDh 014,12 na punaḥ pravarttamānānāṃ vidhivādinām ity aprāmāṇikam eveṣṭam–ubhayeṣāṃ samānākṣepasamādhānatvāt | yadi AS-VDh 014,13 punar apravarttakasvabhāva eva vidhis tadā kathaṃ vākyārthaḥ syān niyogavat | kiñca vidhiḥ phalarahito vā syāt AS-VDh 014,14 phalasahito vā ? phalarahitaś cen na pravarttako niyogavad eva | puruṣādvaite na kaścit kutaścit pravarttaka iti cet AS-VDh 014,15 katham apravarttako vidhiḥ sarvathā vākyārthaḥ kathyate —tathā niyogasyāpi vākyārthatvaprasaṅgāt | tathā AS-VDh 014,16 draṣṭavyo re 'yam ātmetyādivākyād ātmani darśanaśravaṇānumananadhyānavidhāne pratipattur apravṛttau kim arthas tadvā- AS-VDh 014,17 kyābhyāsaḥ ? phalasahito vidhir iti kalpanāyāṃ phalārthitayaiva lokasya pravṛttisiddher vṛttyā vidhika- AS-VDh 014,18 thanaṃ niyogakathanavat | tathāpi vidher vākyārthatve niyogasyāpi vākyārthatvaṃ kuto na bhavet | AS-VDh 015,01 paṭādivat padārthāntaratvenāpratibhāsanān niyojyamānaviṣayaniyoktṛdharmatvena cānavasthānān na niyogo AS-VDh 015,02 vākyārtha iti cet tad itaratrāpi samānam–vidher api ghaṭādivat padārthāntaratvenāpratibhāsanāt–vidhā- AS-VDh 015,03 yyamānaviṣayavidhāyakadharmatvenāvyavasthiteś ca | yathaiva hi niyojyasya puṃso dharme niyoge 'nanuṣṭheyatā AS-VDh 015,04 niyogasya siddhatvād–anyathā tadanuṣṭhāno paramābhāvānuṣaṅgāt–kasyacid rūpasyāsiddhasyābhāvāt | asiddha- AS-VDh 015,05 rūpatāyāṃ vā'niyojyatvam–virodhād vandhyāstanandhayādivat | siddharūpeṇa niyojyatve tasyaivārtharūpeṇa vā AS-VDh 015,06 niyojyatāyām ekasya puruṣasya siddhāsiddharūpasaṅkarān niyojyetaratvavibhāgāsiddhiḥ | tadrūpā'saṅkare vā AS-VDh 015,07 bhedaprasaṅgād ātmanaḥ siddhāsiddharūpayoḥ sambandhābhāvo 'nupakārāt | upakārakalpanāyām ātmanas tadupakāryatve AS-VDh 015,08 nityatvahāniḥ | tayor ātmopakāryatve siddharūpasya sarvathopakāryatvavyāghātaḥ | asiddharūpasyāpy upakāryatve AS-VDh 015,09 gaganakusumāder upakāryatānuṣaṅgaḥ | siddhāsiddharūpayor api kathañcid asiddharūpopagame prakṛtaparyanuyogānivṛtter anavasthā- AS-VDh 015,10 nuṣaṅgād ity upālambhaḥ | tathā vidhāpyamānasya puruṣasya dharme vidhāv api siddhasya puṃso darśanaśravaṇānumananadhyā- AS-VDh 015,11 navidhānavirodhaḥ | tadvidhāne vā sarvadā tadanuparatiprasaktiḥ | darṣanādirūpeṇa tasyāsiddhau vidhānavyāghātaḥ AS-VDh 015,12 kūrmaromādivat | siddharūpeṇa vidhāpyamānasya vidhāne tasyaivāsiddharūpeṇa cāvidhāne siddhāsiddharūpasaṅka- AS-VDh 015,13 rād vidhāpyetaratvavibhāgāsiddhiḥ | tadrūpāsaṅkare vā bhedaprasaṅgādātmanaḥ siddhāsiddharūpayos tatsambandhābhāvādi- AS-VDh 015,14 doṣāsañjanasyāviśeṣaḥ | tathā viṣayasya yogalakṣaṇasya dharme niyoge tasyā'pariniṣpannatvāt svarūpābhāvā- AS-VDh 015,15 d vākyena pratyetum aśakyatvasya vidhāv api viṣayadharme samānatvāt kuto viṣayadharmo vidhiḥ ? puruṣasyaiva viṣayatayāva- AS-VDh 015,16 bhāsamānasya viṣayatvāt tasya ca pariniṣpannatvān na taddharmasya vidher asambhava iti cet tarhi yajanāśrayasya AS-VDh 015,17 dravyādeḥ siddhatvāt tasya ca viṣayatvāt kathaṃ taddharmo niyogo 'pi na siddhyet ? yena rūpeṇa viṣayo vidyate tena AS-VDh 015,18 taddharmo niyogo 'pīti, tadanuṣṭhānābhāve vidhiviṣayo yena rūpeṇāsti tena taddharmasya vidheḥ katham anuṣṭhānam ? AS-VDh 016,01 yenāṃśena nāsti tenānuṣṭhānam iti cet tanniyoge 'pi samānam | katham asanniyogo 'nuṣṭhīyate–apratīyamāna- AS-VDh 016,02 tvāt kharāviṣāṇavad iti cet tata eva vidhir api nānuṣṭheyaḥ | pratīyamānatvād anuṣṭheyatayā cāsiddhatvād anuṣṭheyo AS-VDh 016,03 vidhir iti cen niyogo 'pi tathāstu | nanv anuṣṭheyatayaiva niyogo 'vatiṣṭhate, na pratīyamānatayā tasyāḥ sakala- AS-VDh 016,04 vastusādhāraṇatvāt | anuṣṭheyatā ca pratibhātā ko 'nyo niyogo yasyānuṣṭhitir iti cet tarhi vidhir api AS-VDh 016,05 na pratīyamānatayā pratiṣṭhām anubhavati, kintu vidhīyamānatayā | sā ced anubhūtā ko 'nyo vidhir nāma yasya AS-VDh 016,06 vidhānam upaniṣadvākyād anukarṇyate | nanu draṣṭavyādivākyenātmadarśanādikaṃ vihitaṃ mameti pratīter aprati- AS-VDh 016,07 kṣayārho vidhiḥ katham apākriyate ? kim idānīm agnihotrādivākyena yāgādiviṣaye niyukto 'ham iti AS-VDh 016,08 pratītir na vidyate yena niyogaḥ pratikṣipyate ? sā pratītir apramāṇam iti cet vidhipratītiḥ AS-VDh 016,09 katham apramāṇaṃ na syāt ? vidhipratīteḥ puruṣadoṣarahitavedavacanena janitatvād iti cet tata eva niyogapratī- AS-VDh 016,10 tir apy apramāṇaṃ mā bhūt–sarvathāpy aviśeṣāt | tathāpi niyogasya viṣayadharmasyāsambhave vidher api taddharmasya na AS-VDh 016,11 sambhavaḥ | śabdasya vidhāyakasya dharmo vidhir ity api na niścetuṃ śakyam–niyogasyāpi niyoktṛśabdadha- AS-VDh 016,12 rmatvapratighātābhāvānuṣakteḥ | śabdasya siddharūpatvāt taddharmo niyogaḥ katham asiddho yenāsau sampādyate kasya- AS-VDh 016,13 cid ity api na mantavyam–vidhisampādanavirodhāt–tasyāpi siddhopaniṣadvākyadharmatvāviśeṣāt | prasiddha- AS-VDh 016,14 syāpi sampādane punaḥpunastatsampādanapravṛttyanuparamāt katham upaniṣadvākyasya pramāṇatā–tadapūrvārthatāvirahā- AS-VDh 016,15 t smṛtivat | tasya vā pramāṇatve niyogavākyaṃ pramāṇam astu–viśeṣābhāvāt | kiñ ca tadvidhiviṣayaṃ vākyaṃ AS-VDh 016,16 guṇabhāvena pradhānabhāvena vā vidhau pramāṇaṃ syāt ? yadi guṇabhāvena tadāgnihotraṃ juhuyāt svargakāma ityādi- AS-VDh 016,17 r api tad astu–guṇabhāvena vidhiviṣayatvasya bhāvāt–tatrabhaṭṭamatānusāribhir bhāvanāprādhānyenopagamāt — AS-VDh 016,18 prābhākaraiś ca niyogagocaratvasya pradhānatvāṅgīkaraṇāt | tau ca bhāvanāniyogau nāsadviṣayau pravarttete pratī- AS-VDh 016,19 yete vā sarvathāpy asatoḥ pratītau vā śaśaviṣaṇāder api tadanuṣakteḥ | sadrūpatayā ca tayor vidhināntarī- AS-VDh 016,20 yakatvasiddheḥ siddhaṃ guṇabhāvena vidhiviṣayatvaṃ vākyasya | iti nāpramāṇatāpattir yena karmakāṇḍasya AS-VDh 016,21 pāramārthikatā na bhavet | pradhānabhāvena vidhiviṣayaṃ codanāvākyaṃ pramāṇam iti cāyuktam–vidheḥ AS-VDh 017,01 satyatve dvaitāvatārāt | tadasatyatve prādhānyā'yogāt | tathā hi | yo yo 'satyaḥ sa sa na pradhānabhāvam a- AS-VDh 017,02 nubhavati | yathā tadavidyāvilāsaḥ | tathā cāsatyo vidhir iti na pradhānabhāvena tadviṣayatvopapattiḥ | AS-VDh 017,03 syān matam —na samyagavadhāritaṃ vidheḥ svarūpaṃ bhavatā tasyaiva yato vyavasthitatvāt | pratibhāsamātrād dhi AS-VDh 017,04 pṛthag vidhiḥ kāryatayā na pratīyate ghaṭādivat prerakatayā ca nādhyavasīyate vacanādivat | karmakaraṇasā- AS-VDh 017,05 dhanatayā hi tatpratītau kāryatāprerakatāpratyayo yukto nānyathā | kiṃ tarhi ? draṣṭavyo reyamātmā śrotavyonu- AS-VDh 017,06 mantavyo nididhyāsitavya ityādiśabdaśravaṇād avasthāntaravilakṣaṇena prerito 'ham iti jātākūtenākāreṇa AS-VDh 017,07 svayam ātmaiva pratibhāti | sa eva vidhir ity ucyate | tasya ca jñānaṃ viṣayatayā sambandham adhitiṣṭhatīti AS-VDh 017,08 pradhānabhāvavibhāvanā vidher na vihanyate–tathāvidhavedavākyād ātmana eva vidhāyakatayā pratibhāsanāt | AS-VDh 017,09 taddarśanaśravaṇānumananadhyānarūpasya vidhīyamānatayānubhavāt | tathā ca svayam ātmā''tmānaṃ draṣṭuṃ śrotum anumantuṃ AS-VDh 017,10 dhyātuṃ vā pravarttate | tathā pravṛttyasambhave hy ātmanaḥ prerito 'ham ity avagatir aprāmāṇikī syāt | tato nāsatyo AS-VDh 017,11 vidhir yena pradhānatā tasya virudhyate | nāpi satyatve dvaitasiddhiḥ–ātmasvarūpavyatirekeṇa tadabhāvāt — AS-VDh 017,12 tasyaikasyaiva tathā pratibhāsanād iti | tad apy asatyam–niyogādivākyārthasyāpi niścayātmakatayā pratīya- AS-VDh 017,13 mānatvāt | tathā hi —niyogas tāvad agnihotrādivākyād iva draṣṭavyo 'reyamātmetyādivacanād api pratīyate AS-VDh 017,14 eva | niyukto 'ham anena vākyeneti niravaśeṣo yogaḥ pratibhāti–manāgapy ayogāśaṅkānavatārād avaśyakartta- AS-VDh 017,15 vyatāsampratyayāt | katham anyathā tadvākyaśravaṇād asya pravṛttir upapadyate —meghadhvanyāder api pravṛttiprasaṅgāt | AS-VDh 017,16 kiñ ca śabdād draṣṭavyo reyamātmetyāder ātmadraṣṭavyatādividhis tad'draṣṭavyatādivyavacchedarahito yadīṣyate tadā AS-VDh 017,17 na kasyacit pravṛttihetuḥ–pratiniyataviṣayavidhināntarīyakatvāt prekṣāvatpravṛtteḥ | tasya cātadviṣayaparihārā- AS-VDh 017,18 vinābhāvitvāt kaṭaḥ karttavya iti yathā | na hi kaṭe karttavyatāvidhir atadvyavacchedam antareṇa vyavahāramārga- AS-VDh 017,19 m avatārayituṃ śakyaḥ | paraparihārasahito vidhiḥ śabdārtha iti cet tarhi vidhipratiṣedhātmakaḥ śabdārtha AS-VDh 017,20 iti kuto vidhyekāntavādasya pratiṣṭhā pratiṣedhaikāntavādavat | syān matam —paraparihārasya guṇībhūtatvā- AS-VDh 017,21 d vidher eva pravṛttyaṅgatvena prādhānyād vidhiḥ śabdārtha iti | kam idānīṃ śuddhakāryādirūpaniyogavyavasthitir na AS-VDh 017,22 syāt ? –kāryasyaiva śuddhasya pravṛttyaṅgatayā pradhānatvopapatteḥ–niyojyādes tatrāpi guṇībhāvāt | tadvatpre- AS-VDh 018,01 raṇādisvabhāvaniyogavādināṃ preraṇādau pradhānatābhiprāyāt tad itarasya sato 'pi guṇabhāvādhyavasāyād yukto AS-VDh 018,02 niyogaḥ śabdārthaḥ | śuddhakāryapreraṇādiṣu svābhiprāyāt kasyacit pradhānabhāve 'pi parābhiprāyāt pradhānatvābhāvāt | AS-VDh 018,03 tadanyatarasyāpi svabhāvasyāvyavasthitenaikasyāpi śabdārthatvam iti cet tarhi puruṣādvaitavādyāśayavaśād vidheḥ AS-VDh 018,04 pradhānatve 'pi tāthāgatamatāśrayaṇād apradhānatāghaṭanāt so 'pi na pratiṣṭhām āpadyeta vipratipattisadbhāvāviśeṣāt | AS-VDh 018,05 syān matir eṣā te vidher eva sarvatra pradhānatā–pravṛttyaṅgatvopapatteḥ | na punaḥ pratiṣedhasya pravṛttyaṅgatānupapatteḥ | AS-VDh 018,06 kvacit pravartti tu kāmo hi sarvas tadvidhim anveṣate tatra pararūpapratiṣedhānveṣaṇe pariniṣṭhānupapatteḥ–pararūpāṇā- AS-VDh 018,07 mānantyāt kvacit pratiṣeddhum aśakteś ca | tad dhi pararūpaṃ na tāvat svayam apratipadya kramaśaḥ pratiṣeddhuṃ śakyam — AS-VDh 018,08 pratiṣedhasya nirviṣayatvaprasaṅgāt | nāpi pratipadya–tatpratipatter api pararūpapratiṣedhāpekṣatvāt–tasyāpi ca AS-VDh 018,09 pratipannasyaiva pratiṣedhe 'navasthānuṣaṅgāt | yugapatsakalapararūpapratiṣedhe parasparāśrayānuṣaṅgāt | siddhe sakala- AS-VDh 018,10 pararūpapratiṣedhe pratipitsitavidhisiddhis tatsiddhau ca tatparihāreṇa tatpratipattipūrvakasakalapararūpapratiṣedhasi- AS-VDh 018,11 ddhir iti | tad etadanālocitābhidhānam —maṇḍanamiśrasya | sarvathā vidher api pravṛttyaṅgatānupapatteḥ | sarvo hīṣṭe AS-VDh 018,12 vastuni pravarttitumanā jano 'niṣṭaparihāraṃ tatrānveṣate–anyathāniṣṭe 'pi pravṛttau samīhitavyāghātaprasakteḥ | AS-VDh 018,13 aniṣṭapratiṣedhaś ca pratyakṣādivat kutaścid vākyād api śakyaḥ pratipattum–kevalavidhipratipatter evānyapratiṣedha- AS-VDh 018,14 pratipattirūpatvāt–kevalabhūtalapratipatter eva ghaṭābhāvapratipattisiddheḥ | na hy ayaṃ pratipattā kiñcid upalabha- AS-VDh 018,15 mānaḥ pararūpaiḥ saṅkīrṇam upalabhate–yataḥ pramāṇāntarāt tatpratiṣedhaḥ sādhyate | na ca sarvathā tair asaṅkīrṇam eva — AS-VDh 018,16 sadādyātmanāpi tadasaṅkare tasyāsattvaprasaṅgāt | parasmāt kathañcid vayāvṛtty'vyāvṛttyātmakaṃ ca kutaścit pra- AS-VDh 018,17 māṇād upalabhamāno 'rthī paravyāvṛttidvāreṇa vā pravartate vidhidvāreṇa veti | vidher ivānyāpohasyāpi pravṛttyaṅga- AS-VDh 018,18 tvopapatter na vidher eva prādhānyam–vidhātr eva pratyakṣam upaniṣadvākyaṃ ceti niyamasyāsambhavāt–anyathā AS-VDh 019,01 tato vidyāvadavidyāvidhānānuṣaṅgāt | so 'yam avidyāvivekisanmātraṃ kutaścit pratīyann eva na niṣeddhṛpratyakṣamanyad eveti AS-VDh 019,02 bruvāṇaḥ kathaṃ svasthaḥ? kathaṃ vā pratyakṣāder niṣeddhṛtvābhāvaṃ pratīyāt ? yatas tatpratipattiḥ–tasyaivābhāvaviṣaya- AS-VDh 019,03 tvasiddheḥ | pratyakṣāder vidhātṛtvapratipattir eva niṣeddhṛtvābhāvaprattir iti cet tarhi siddhaṃ bhāvābhāvaviṣayatvaṃ AS-VDh 019,04 tasyeti na parodito vidhir vākyārthaḥ siddhyati | niyogasyaiva vākyārthatvopapatteḥ prabhākaramatasiddhiḥ | AS-VDh 019,05 sa eva vākyārtho 'stv ity ayuktam–dhātvarthavanniyogasya paro'pavarṇitasvarūpasya vākyārthatayā pratītyabhāvāt — AS-VDh 019,06 sarvatra bhāvanāyā eva vākyārthatvapratīteḥ | sā hi dvidhāḥ, śabdabhāvanārthabhāvanā ca "–śabdātmabhāvanā- AS-VDh 019,07 m āhur anyām eva liṅādayaḥ | iyaṃ tv anyaiva sarvārthā sarvākhyāteṣu vidyate" iti vacanāt | tatra śabda- AS-VDh 019,08 bhāvanā śabdavyāpāraḥ | śabdena hi puruṣavyāpāro bhāvyate, puruṣavyāpāreṇa dhātvartho, dhātvarthena phalam iti | AS-VDh 019,09 na caivaṃ puruṣavyāpāre śabdavyāpāravaddhātvarthe ca puruṣavyāpāravat phale dhātvartho bhāvanānuṣajyate–tasya AS-VDh 019,10 śuddhasya sanmātrarūpatayā vidhirūpatvaprasaṅgāt | tad uktam —"sanmātraṃ bhāvaliṅgaṃ syād asaṃpṛktaṃ tu kārakaiḥ | AS-VDh 019,11 dhātvarthaḥ kevalaḥ śuddho bhāva ity abhidhīyate | tāṃ prātipadikārthaṃ ca dhātvarthaṃ ca pracakṣate | sā sattā sā AS-VDh 019,12 mahānātmā yām āhus tv atalādayaḥ | " iti ca pratikṣiptaś caivaṃ vidho vidhivādo niyogavādinaiveti nāsmākam atrā- AS-VDh 019,13 titarām ādaraḥ | atha tato 'nyo dhātvarthaḥ so 'pi na pratyayārthaśūnyaḥ kutaścid vākyāt pratīyate–tadupādher eva AS-VDh 019,14 tasya tataḥ sampratyayāt | pratyayārthas tatra pratibhāsamāno 'pi na pradhānaṃ karmādivad anyatrāpi bhāvād iti cet AS-VDh 020,01 tarhi dhātvartho yajanādiḥ pradhānaṃ mā bhūt pratyayāntare 'pi bhāvāt prakṛtapratyayāpāye 'pīti samānaṃ paśyāmaḥ | AS-VDh 020,02 yadi punaḥ kriyā sakalavyāpinī dhātvarthaḥ–sarvadhātuṣu bhāvāt tadā saiva bhāvanā kiṃ neṣyate–sarvārtheṣu AS-VDh 020,03 sadbhāvāt | yathaiva hi juhuyāj juhotu hotavyam iti liṅādayaḥ kriyāṃ havanāv acchinnāṃ pratipādayanti tathā AS-VDh 020,04 sarvākhyātapratyayā api–pacati papāca pakṣyatīti pacanāvacchinnāyāḥ kriyāyā eva pratipatteḥ | pākaṃ AS-VDh 020,05 karoti cakāra kariṣyatīti | tathā ca liṅādipratyayapratyāyyaḥ karoty artha eva vākyārtha ity āyātam | AS-VDh 020,06 sa ca bhāvanāsvabhāva eveti na dhātvartha eva vākyārthatayā pratīyate | nāpi kāryādirūpo niyogaḥ | nanu AS-VDh 020,07 śabdavyāpārarūpo niyogaḥ pratīyata eva | śabdo hi svavyāpārasya puruṣavyāpārakaraṇalakṣaṇasya pratipādako, AS-VDh 020,08 na punaḥ kārakaḥ śabdād uccaritān niyukto 'ham aneneti pratipattṝṇāṃ pratipatter anyathānupapatter iti cet tarhi AS-VDh 020,09 bhāvanaiva niyoga iti śabdāntareṇoktā syāt | tad uktam —śabdād uccaritād ātmā niyukto gamyate naraiḥ | AS-VDh 020,10 bhāvanātaḥ paraḥ ko vā niyogaḥ parikalpyatām iti | syān matam —yadi śabdavyāpāro bhāvanā katham a- AS-VDh 020,11 gṛhītasaṅketo naiva gacchati niyukto 'ham aneneti svabhāvatas tasya niyojakatvāt | saṅketagrahaṇasyānupayogi- AS-VDh 020,12 tvād iti tad asamīcīnam eva–saṅketasya tathā'vagatau sahakāritvāt–sāmagrī janikā naikaṃ kāraṇam iti AS-VDh 020,13 prasiddheḥ | nanu ca saṅketasāmagrī na preraṇe bhāvanāyāṃ vā vyāpriyate–arthavedane tasyāḥ pravṛtte–arthapra- AS-VDh 020,14 tītau puruṣasya tatra tadarthitayā pravṛtteḥ | idaṃ kurv iti preṣaṇād dhy eṣaṇayor eva hi pratītiḥ — AS-VDh 020,15 tadapratītau niyuktatvāpratipatteḥ | niyuktatvaṃ ca nāma kārye vyāpāritatvam | kārye vyāpṛtatām avasthāṃ AS-VDh 020,16 pratipadya niyojako niyuṅkte | sā ca tasya bhāvinyavasthā na svarūpeṇa sākṣāt karttuṃ śakyā | svarūpasākṣā- AS-VDh 020,17 tkaraṇe hi sarvaṃ tadaiva siddham iti na niyogaḥ syāt saphalaḥ | tataḥ prayojako bādhyamānapratītika eva | AS-VDh 021,01 tad uktam —yathā prayojakas tatra bāghyamānapratītikaḥ | prayojyo 'pi tathaiva syāc chabdo buddhyarthavācakaḥ || AS-VDh 021,02 yathaiva hi prayojakasya śabdasya prayojyena puruṣeṇa svavyāpāraśūnyam ātmānaṃ pratīyatā prayojakatvapratītir bā- AS-VDh 021,03 dhyamānā nirālambanā tathā prayojyatvapratītir api tenaiva svavyāpārāviṣṭam ātmānam apratīyatā bādhyate | AS-VDh 021,04 śabdāt sā pratītir iti ca na yuktam–tasya buddhyarthakhyāpanatvāt | so 'pi hi śabdo buddhyartham eva AS-VDh 021,05 khyāpayati | evaṃ mayā pratipāditam evaṃ mayā pratipannam iti–dvayor api pratipādakapratipādyayor adhyavasāyāt | AS-VDh 021,06 pauruṣeyavacanād dhi mayaivaṃ tāvat pratipannam asya tu vaktur ayam abhiprāyo bhavatu mā vābhūd iti pratipattādhyava- AS-VDh 021,07 syati | apauruṣeyād api śabdād evam ayam artho mayā pratipanno 'sya bhavatu mā vā bhūd iti vaktṛvyāpāraviṣayo AS-VDh 021,08 yo 'rthaḥ pauruṣeyaśabdasya yo vā buddhau prakāśate 'rthaḥ apauruṣeyatvābhimataśabdasya tatra prāmāṇyaṃ na punar bāhyā- AS-VDh 021,09 rthatattvanibandhanam | tad uktam —vaktṛvyāpāraviṣayo yo 'rtho buddhau prakāśate | prāmāṇyaṃ tatra śabdasya AS-VDh 021,10 nārthatattvanibandhanam iti vacanāt | tato vivakṣārūḍha evārtho vākyasya, na punar bhāvaneti prajñākaraḥ | AS-VDh 021,11 so 'pi na parīkṣakaḥ–pratyakṣād iva śabdād bahirarthapratītisiddheḥ | yathaiva hi pratyakṣāt pratipattṛpraṇidhāna- AS-VDh 021,12 samāgrīsavyapekṣāt pratyakṣārthapratipattis tathā saṅketasāmagrīsāpekṣād eva śabdāc chabdārthapratipattiḥ sakalajanapra- AS-VDh 021,13 siddhi–anyathā tato bahirarthe pratipattipravṛttiprāptyayogāt | na cārthavedanād evārthe puruṣāsyārthinaḥ svayam eva AS-VDh 021,14 pravṛtteḥ śabdo 'pravartaka ity eva vaktuṃ yuktam–pratyakṣāder apy evam apravarttakatvaprasaṅgāt–tadarthe 'pi sarvasyābhilā- AS-VDh 021,15 pād eva pravṛtteḥ | paramparayā pratyakṣādipravarttakam iti cet tathā vacanam api pravarttakam astu–viśeṣābhāvāt | AS-VDh 021,16 yathā ca pratyakṣasya salilādir arthaḥ–tasya tatra pratītes tathā vākyasya bhāvanā preraṇā vā tasyaiva tatra pratī- AS-VDh 021,17 ter abādhyamānatvāt | nanv idaṃ kurv iti vacanāt kārye vyāpāritatvaṃ puruṣasya niyuktatvam | na ca kārye AS-VDh 021,18 vyāpṛtatāvasthā bhāvinī tena sākṣāt karttuṃ śakyā–tatsākṣātkaraṇe niyogasyāphalatvaprasaṅgāt | tato AS-VDh 021,19 bādhyamānaiva tatpratītir iti | tad etadasamañja samālakṣyate–anyatrāpi samānatvāt | pratyakṣasya hi pravartta- AS-VDh 021,20 katvaṃ pravṛttiviṣayopadarśakatvam ucyate | pravṛttiviṣayaś cārthakriyākārī salilādiḥ | sā ca tasyārthakriyā- AS-VDh 021,21 kāritā bhāvinī na sādhanāvabhāsinā vedanena sākṣāt karttuṃ śakyā tatsākṣātkaraṇe pravṛttivaiphalyāt | tato AS-VDh 021,22 'ddhyakṣasya pravṛrttakatvaṃ bādhyamānapratītikaṃ katham eveti na śakyaṃ vaktum | yadi punar arthakriyākāritā'nāgatāpi AS-VDh 021,23 sādhanāvabhāsini vedane pratibhātaiva–ekatvādhyavasāyāt tadā śabdād api puruṣasya kāryavyāpṛttatā AS-VDh 022,01 tata eva pratibhātaiveti kiṃ nānu manyate | tathā sati buddhyarūḍho 'rthaḥ śabdasya syād iti cet tathāpi pratyakṣasya AS-VDh 022,02 buddhyadhyavasito 'rthaḥ kin na bhavati | tato nirālambanam eva pratyakṣaṃ na syāt | paramārthataḥ pratyakṣam api na AS-VDh 022,03 pravarttakam–svarūpasya svato gateḥ saṃvedanādvaitasya vā siddhir iti cet puruṣādvaitasya kuto na siddhiḥ ? AS-VDh 022,04 tasya nityasarvagatasyaikasya saṃvittya'bhāvād iti cet kṣaṇikaniraṃśasyaikasya saṃvittiḥ kiṃ kasyacit kadāci- AS-VDh 022,05 d asti ? yatas tatsiddhir eva syāt | tataḥ puruṣādvaitavat saṃvedanādvaitasya sarvathā vyavasthāpayitum aśakter bhedavāde AS-VDh 022,06 ca pratyakṣasya pravarttakatvāyogād bhinnābhinnātmakaṃ vastu prātītikam abhyupagantavyam–virodhādeś citrajñāneno- AS-VDh 022,07 tsāritatvāt | bhedasyābhedasya vā sāṃvṛtatve sarvathārthakriyāvirodhāt | tathā ca śabdāt kāryavyāpṛtatāyāṃ AS-VDh 022,08 vyaktirūpeṇa bhāvinyā api śaktirūpeṇa puruṣasya sataḥ kathañcid abhinnāyā śabdajñāne tadaiva pratibhāsane 'pi AS-VDh 022,09 na niyogo niṣphalaḥ syāt pratyakṣataḥ salilādau pravṛttivat | tatra hi salilāder arthakriyāyogyatāpratibhā- AS-VDh 022,10 sane 'pi vyaktyarthakriyānubhavābhāvāt tadarthapravarttanaṃ pratipattuḥ saphalatām iyartti nānyathā | evaṃ śabdātmanaḥ AS-VDh 022,11 kāryavyāpṛtatāyogyatāpratipattāv api vyaktakāryavyāpṛtatānubhavābhāvāt puruṣasya niyogaḥ saphalatām i- AS-VDh 022,12 yāt–tathā pratīter eva cādhyakṣatvasiddheḥ | tato na vivakṣārūḍha eva śabdasyārthaḥ pramāṇabalād avalambituṃ AS-VDh 022,13 yuktaḥ sanmātravidhivat | yad apy uktam —niyogo yadi śabdabhāvanārūpo vākyārthas tathā sati devadattaḥ AS-VDh 022,14 paced iti karttur anabhidhānāt kartṛkaraṇayos tṛtīyeti tṛtīyā prāpnoti | karttur abhidhāne tv anabhihitādhikārāt ti- AS-VDh 022,15 ṅaiva coktatvān na bhavatīti | tad apy ayuktaṃ–bhāvanāviśeṣaṇatvena karttuḥ pratipādanāt | bhāvanā hi karoty arthaḥ | AS-VDh 022,16 sa ca devadattakarttṛkaḥ pratibhāti | paced devadattaḥ pākaṃ kuryād iti pākāvacchinnāyāḥ karaṇakriyāyā deva- AS-VDh 022,17 dattakarttṛkāyāḥ pratīteḥ–sakṛd eva viśeṣaṇaviśeṣyayoḥ pratibhāsāvirodhāt | nīlotpalādivat | tato AS-VDh 022,18 nedaṃ prajñākaravacaś cāru | "kramapratīter evaṃ syāt prathamaṃ bhāvanāgatiḥ | tasmāmarthyāt punaḥ paścād yataḥ karttā AS-VDh 022,19 pratīyate" iti yad abhyadhāyi dvivacanabahuvacane ca prāpnutaḥ ekatvādvyāpārasya | atha kārakabhedāt svavyā- AS-VDh 022,20 pārabhedo bhaviṣyati kriyate kaṭo devadattayajñadattābhyām iti mahad asamañjasaṃ syāt | tathā hi —ekatvā- AS-VDh 023,01 t karmaṇaḥ prāptaṃ kriyaikatvaṃ tathābhidaḥ | kartṛbhedād itītthaṃ ca kiṃ karttavyaṃ vicakṣaṇair iti | tad apy asatyam — AS-VDh 023,02 pratītivirodhāt | pratīyate hi dhātvarthasya bhedād ekavacanaṃ devadattayajñadattābhyāmāsyate | sa ca dhātvartho na AS-VDh 023,03 niyogaḥ–niyogasya pratyayārthatvāt | sa ca dhātvarthātiriktaḥ kartṛsādhyaḥ | tasya karttṛbhedādbheda iti | AS-VDh 023,04 tataḥ kaṭaṃ kuruta iti dvivacanam | dhātvarthas tu śuddho na kārakabhedādbhedī | syād ākūtam —sambandhād yadi AS-VDh 023,05 tadbhedo dhātvarthasyāpy asau bhavet | so 'pi nirvartya eveti tadbhedenaiva bhidyatām | —asmākaṃ tu — AS-VDh 023,06 vivakṣāparatantratvādbhedābhedavyavasthiteḥ | lābhidhānāt kārarakasya sarvam etat samañjasam || kriyā karttuḥ karmaṇaś ca AS-VDh 023,07 bhedena hi vivakṣyate sā yadā lakāreṇābhidhīyate, na karttā tadā karttari tṛtīyā bhavati | yadā karttābhi- AS-VDh 023,08 dhīyate tadā prathamārthatvāt prathamā bhavati | kriyate mahātmanā, karoti mahātmeti | tad etad api pakṣapātamātram | AS-VDh 023,09 saugatasya bhedābhedayor vasturūpayoḥ pratītisiddhatvena tadvivakṣāvaśāt, tathā vyavahārasya pāramārthikatvopapatteḥ | AS-VDh 023,10 tato yuktā śabdavyāpārarūpā śabdabhāvanā, puruṣavyāpārarūpā'rthabhāvanā ca | tatra hi karttṛvyāpārastiṇā AS-VDh 023,11 pratipādyate | sa eva ca bhāvanā | tathā cāha —bhāvārthāḥ karmaśabdāḥ | bhāvana bhāvo ṇyantād dhañpra- AS-VDh 023,12 tyayaḥ | tathā ca sati bhāvanaivāsau | bhāvanā ca karttṛvyāpāraḥ sa coditaḥ khavyāpāre pravarttate iti | AS-VDh 023,13 niyogyasya ca taccheṣatvād apradhānatvād avākyārthatvam | niyogaviśiṣṭatvāc ca bhāvanāyās tathā pratipādane AS-VDh 023,14 niyamena pravarttate | kathaṃ cāsau karttā khavyāpāraṃ pratīyann eva pravarttate anyathā khavyāpāre eva na codito AS-VDh 023,15 bhavet | syān matam —vyāpāra eṣa mama kim avaśyam iti manyate | phalaṃ vinaiva naivaṃ cet saphalādhigamaḥ AS-VDh 023,16 kuta iti | tad apy asamīkṣitābhidhānam–agniṣṭomena yajeta svargakāma ityādivedavākyasāmarthyād eva puruṣeṇa AS-VDh 023,17 tadā mama eṣa vyāpāra iti pratyetuṃ śakyatvāt | mamedaṃ karttavyam iti phalam apaśyan kathaṃ pratyetīti cet AS-VDh 023,18 pratyakṣataḥ kathaṃ pratyeti ? phalayogyatāyāḥ pratīter iti ced vākyād api tata eva tathā pratyetu | phalasyātī- AS-VDh 024,01 ndriyatvāt kathaṃ tadyogyatā svavyāpārasya kartrā pratīyate iti cet pratyakṣaviṣayasya katham ? pratipattur abhyāsa- AS-VDh 024,02 sāmarthyāt pratyakṣasya viṣaye phalayogyatāniścaya iti cet tata eva ca karttuḥ svavyāpāre tadyogyatāniścayo- AS-VDh 024,03 s tu–sarvathā viśeṣābhāvāt | yad apy avādi prajñākareṇa "yajeta pacatīty atra bhāvanā na pratīyate | yajyā- AS-VDh 024,04 dyarthātirekeṇa tasyā vākyārthatā kutaḥ ?  | pākaṃ karoti yāgaṃ ca yadi bhedaḥ pratīyate | evaṃ satya'navasthā AS-VDh 024,05 syād asabhañjasatākarī" || karoti yāgaṃ svavyāpāraṃ niṣpādayati yāganiṣpattiṃ nirvarttayati vyapadeśā ete AS-VDh 024,06 yathā kathañcid bhedaparikalpanapurassarāḥ | naitebhyo 'sti padārthatattvavyavastheti | śilāputrakasya śarīram iti AS-VDh 024,07 bhedavyavahāro bhedam antareṇāpi dṛśyate | "yathā dvijasya vyāpāro yāga ity abhidhīyate | tataḥ parā punar dṛṣṭā AS-VDh 024,08 karotīti na hi kriyā || yadi kriyā ca dravyasya viśeṣād aparā na hi | sāmānādhikaraṇyena devadattatayā AS-VDh 024,09 gater iti" tad api na parīkṣākṣamam | "yajate pacatīty atra bhāvanāyāḥ pratītitaḥ | yajādyarthātirekeṇa yuktā AS-VDh 024,10 vākyārthatā tataḥ || pākaṃ karoti yāgaṃ cety evaṃ bhede 'vabhāsite | kā'vasthā bhavet tatra tatpratītyanusāri- AS-VDh 024,11 ṇām" || yajate pākaṃ karotīti hi yathā pratipattis tathā svavyāpāraṃ niṣpādayatīty api saiva pratipattiḥ — AS-VDh 024,12 svavyāpāraśabdena yāgasyābhidhānāt–niṣpādayatīty anena tu karotīti pratīteḥ | yāgaṃ karoti svavyāpāraṃ AS-VDh 024,13 niṣpādayatīti nārthabhedaḥ | yāganiṣpattiṃ nirvarttayatīty atrāpi yāganiṣpattir yāga eva | nirvarttanaṃ karaṇam eva | AS-VDh 024,14 tato yāgaṃ karotīti pratītaṃ syāt | tato naite vyapadeśā yathā kathañcid bhedaparikalpanapurassarāḥ–pratīyamāna- AS-VDh 024,15 karoty arthaviṣayatvāt | yāgaṃ karoti vidadhāty evam ādivyapadeśavat | tato yuktaivaitebhyaḥ padārthatattvavyavasthā — AS-VDh 024,16 anavasthānavatārāt | atha yajate yāgaṃ karoti yāgakriyāṃ karotīty evam anavasthocyate tarhi svarūpaṃ saṃve- AS-VDh 024,17 dayate svarūpasaṃvedanaṃ saṃvedayate ity apy anavasthā syāt | atha svarūpaṃ vedayate ity anenaiva svarūpasaṃvedanaprati- AS-VDh 024,18 patteḥ svarūpasaṃvedanaṃ saṃvedayate ityādi nirarthakatvād ayuktaṃ tarhi yāgaṃ karotīty anenaiva yāgāvacchinnakriyā- AS-VDh 024,19 pratipatter yāgakriyāṃ karotītyādivacanam anarthakam eva vyavacchedyābhāvāt | yajate ity anenaiva yāgāvacchinna- AS-VDh 024,20 kriyāpratīter yāgaṃ karotīty api vacanam anarthakam iti cet satyaṃ yadi tadvacanād eva tathā pratyeti | yas tu na AS-VDh 024,21 pratyeti taṃ prati viśeṣaṇaviśeṣyabhedakathanaparatvāt tathābhidhānasya nānarthakyam | śilāputrakasya śarīraṃ AS-VDh 024,22 rāhoḥ śira ityādibhedavyavahārā api na kathañcid bhedam antareṇa pravarttante–gauṇatvaprasaṅgāt | śilāputrakasya, AS-VDh 024,23 rāhor ity ucyamāne hi kim iha sandehaḥ | tadvyavacchittaye śarīraṃ, śira ity abhidhānamanyasya kāryāder vyavacchedaka- AS-VDh 025,01 m upapannam | tasmiṃś ca sati kasyeti saṃśayaḥ syāt | tadvyapohanāya śilāputrakasya rāhor ity abhidhānaṃ śreyaḥ — AS-VDh 025,02 avasthātadvatoḥ kathañcid bhedāt | śarīraṃ hi śilāputrakasyāvasthā avayavopacayalakṣaṇāvasthāntaravyāvṛttā | AS-VDh 025,03 śilāputrakaḥ punar avasthātā–khaṇḍādyavasthāntareṣv api pratīteḥ | etena rāhur avasthātā śiro'vasthāyāḥ khyātaḥ | AS-VDh 025,04 sāṃvṛto 'vasthātā–avasthāvyatirekeṇānupalabdher iti cen na–ubhayāsattvāt | avasthātur asattve sāṃvṛ- AS-VDh 025,05 tatve vāvasthāyāḥ sattvā'sāṃvṛtatvavirodhāt khapuṣpasaurabhavat kṛtrimaphaṇisphaṭādivac ca | tato vastusvabhā- AS-VDh 025,06 vāśraya eva yāgaṃ karotīti vyapadeśaḥ–satyapratītikatvāt | saṃvidam anubhavatītyādi vyapadeśavat | AS-VDh 025,07 tathā dvijasya vyāpāro yāga ity abhidhīyate | tataḥ parā na nirbādhā karotīti kriyeṣyate || yadi kriyāpi AS-VDh 025,08 bhāvasyā'viśeṣād aparaiva hi | sāmānādhikaraṇyena devadattatayā gateḥ || dvijo hi vyāpṛtetarāvasthānuyāyī AS-VDh 025,09 sa evāyam ity ekatvapratyavamarṣavaśān niścitātmā paramārthāt sann ekaḥ | yāgas tu tadvyāpāraḥ prāga'bhūttvā bhavan AS-VDh 025,10 punar apagacchann 'nityatāmātmasāt kurvan bhedapratyayaviṣyas tato 'para eva–kathañcid viruddhadharmādhyāsāt | tathā AS-VDh 025,11 yāgetaravyāpāravyāpinī karotīti kriyānusyūtapratyayavedyā tadviparītātmano yāgād arthāntarabhūtā sarvathā- AS-VDh 025,12 py apratikṣepārhānubhūyate–yajate yāgaṃ karoti devadatta iti samānādhikaraṇatayā devadattena sahāvagateḥ | AS-VDh 025,13 sarvathā tadaikye tadvirodhāt paṭatatsvātmavat | kiṃ karoti devadattaḥ ? yajati pacatīti praśnottaradarśa- AS-VDh 025,14 nāt karotīti niścite 'pi yajyādiṣu sanjehāc ca | tathā hi —yasmin niścīyamāne 'pi yan na niścīyate AS-VDh 025,15 tat tataḥ kathañcid anyat | yathānyadehe niścīyamāne 'py anīścīyamānā buddhiḥ | karotīti niścīyamāne 'py aniścī- AS-VDh 025,16 yamānaś ca yajyādir iti | syān matam —karoty arthayajyādyartho vibhinnau yadi tattvataḥ | anyatsandigdham a- AS-VDh 025,17 nyasya kathane durghaṭaḥ kramaḥ || na hi karotīti kriyāto vibhinnāyāṃ yajyādikriyāyāṃ sandehe tato nyatra AS-VDh 025,18 karoty arthe niścite praśnaḥ śreyān–aniścite eva praśnasya sādhīyastvāt | tataḥ karoty arthayajyādyarthayos tā- AS-VDh 025,19 dātmyam eṣitavyam–tatraiva praśnottaradarśanād iti | tad etadanupapannam–karoty arthasya sāmānyarūpatvāt — AS-VDh 026,01 tadviśeṣarūpatvāc ca yajyādeḥ | sāmānyaviśeṣayoś ca kathañcid abhedopagamāt | sandigdhasyaiva kathanāt | praśnottara- AS-VDh 026,02 kramasya durghaṭatvāghaṭanāt | tadabhedaikānte eva tasya durghaṭatvāt | syād ākūtaṃ te —na sāmānyaṃ viśeṣeṇa AS-VDh 026,03 vinā kiñcit pratīyate | sāmānyākṣipyamāṇasya na hi nāmā'pratītatā || kevalasāmānyapratītau hi viśe- AS-VDh 026,04 ṣāṃśe sandeha ity ayuktam–tasyā'pratītatvāt | ghaṭapratītau himavadādivat | atha sāmānyena viśeṣa AS-VDh 026,05 ākṣipyate | tathā sati so 'pi pratīta eveti kathaṃ saṃśayaḥ ? na hi pratītatvād apara ākṣepaḥ | atha pratīta AS-VDh 026,06 evāsau sāmānyena na tu viśeṣaṇa –tasya sāmānyarūpeṇākṣepāt | nanu tad eva sāmānyam ākṣepakaṃ tad evākṣe- AS-VDh 026,07 pyam iti katham etat ? na tu sāmānyād aparaṃ sāmānyam ākṣepyam | tathā sati tato 'py aparaṃ tato 'py aparam ity anava- AS-VDh 026,08 sthā | nanu sāmānyapratyakṣād viśeṣā'pratyakṣād viśeṣasmṛteś ca saṃśayo yukta eva, na tv anupalambhād abhāva eva AS-VDh 026,09 yuktaḥ sāmānyenānupalambhapramāṇavādinaḥ | athopalabdhilakṣaṇaprāptānupalambhād abhāve nānupalabdhimātrāt AS-VDh 026,10 tathānupalabdher eva saṃśayaḥ vyartham etatsāmānyapratyakṣād iti | yadi sāmānyapratyakṣatāyām apy upalabdhilakṣaṇaprāptā- AS-VDh 026,11 nupalabdhir na syāt | syāt saṃśayaḥ | athopalabdhilakṣaṇaprāptānupalabdhir eva na sambhavati sāmānyapratyakṣatāyām | AS-VDh 026,12 evaṃ tarhi saivānupalabdhilakṣaṇaprāptasyānupalabdhiḥ saṃśayahetur iti prāptaṃ; viśeṣasmṛter iti ca vyartham | na AS-VDh 026,13 hi viśeṣasmṛtivyatirekeṇāparaḥ saṃśayaḥ–ubhayāṃśāvalambismṛtirūpatvāt saṃśayasya | dṛśyate ca kanyākubjā- AS-VDh 026,14 diṣu sāmānyapratyakṣatām antareṇāpi prathamataram eva smaraṇāt saṃśayaḥ | tasmāt karotīti tad eva yajyādikam ani- AS-VDh 026,15 yamena pratīyamānaṃ sāmānyato dṛṣṭānumānāt sāmānyam | tad etad api prajñāparādhavijṛmbhitaṃ prajñākarasya–karo- AS-VDh 026,16 ty arthasāmānyasyānadhyavasāye yajyādyarthaviśeṣānavagatāv eva tatsaṃśayopagamāt | na ca sāmānye 'dhyavasite AS-VDh 026,17 tato 'nyatra–viśeṣe 'nadhyavasite saṃśītāv atiprasaṅgaḥ–sāmānyaviśeṣayoḥ kathathañcid abhedāt —himavadghaṭādī- AS-VDh 026,18 nāṃ tu parasparam atyantabhedāt | ekatra niścaye 'pi nānavagatatadanyatame saṃśītir yato 'tiprasaṅgaḥ syāt | nāpi AS-VDh 026,19 sāmānyenākṣipte tadviśeṣasaṃśayopagamo 'sti yatas tadākṣepapakṣanikṣiptadoṣopakṣepaḥ | na caivam anabhimatatadviśeṣe- AS-VDh 027,01 ṣv aviśeṣeṇa saṃśayo'nuṣaṅgī–smaraṇaviṣaye eva viśeṣe 'nekatra saṃśayapratīteḥ | sāmānyapratyakṣād viśeṣā- AS-VDh 027,02 pratyakṣāṃd viśeṣasmṛteś ca saṃśaya iti vacanāt | sāmānye hy upalabhyamāne tadavinābhāvino viśeṣasyānupalambhe 'pi AS-VDh 027,03 nābhāvaḥ siddhyati–tadabhāve tasyāpy abhāvaprasaṅgāt | tad uktam —nirviśeṣaṃ hi sāmānyaṃ bhavec chaśaviṣāṇa- AS-VDh 027,04 vat | sāmānyarahitatvāc ca viśeṣas tadvad eva hi || na caivaṃ viśeṣe 'dṛśyānupalabdher eva saṃśayaḥ–smṛtinirape- AS-VDh 027,05 kṣatvaprasaṅgāt | viśeṣasmṛtir eva saṃśaya iti cen na–sādhyasādhanavyāptismṛter api saṃśayatvaprasaṅgāt | sarvasādha- AS-VDh 027,06 nānāṃ saṃśayitasādhyavyāptikatvāpattes tatsmṛter acalitatvān na saṃśayatvam iti cet tarhi calitāpratītiḥ saṃśayaḥ | sā AS-VDh 027,07 cobhayaviśeṣasmṛtyuttarakālabhāvinī–tadanvayavyatirekānuvidhānāt | na punar viśeṣasmṛtir eva sāmānyopala- AS-VDh 027,08 bdhivat | tadubhayāṃśāv alambinī smṛtiḥ saṃśītir ity api phalguprāyam–tadavicalane 'pi saṃśīti prasaṅgāt | AS-VDh 027,09 sāmānyāpratyakṣatāyām api kanyākubjādiṣu prathamataram eva smaraṇāt saṃśayadarśanān na sāmānyopalambhaḥ saṃśayahe- AS-VDh 027,10 tur iti cen na–asiddhatvāt | tatrāpi hi prāsādādisanniveśaviśeṣaviṣayaḥ saṃśayaḥ kanyākubjanagarasā- AS-VDh 027,11 mānyopalambhanapurassara eva–sarvarthānupalambhe saṃśayavirodhāt sarvathopalambhavat | yo 'pi tadbhāvābhāvaviṣayaḥ AS-VDh 027,12 saṃśayaḥ so 'pi nagarādisāmānyopalambhapūrvaka eva | nagarādikaṃ sāmānyatas tāvat prasiddham | kanyākubjādi AS-VDh 027,13 nāmakaṃ tu tad asti kiṃ vā nāstīty ubhayāṃśāvalambinaḥ pratyayasyotpatter na ca nagaratvaṃ nāma na kiñcid iti vaktuṃ AS-VDh 027,14 śakyam–pratyāsattiviśeṣasya prāsādādisamūhasya nagaratvopavarṇanāt | tatrānusyūtapratyayahetor nagaratvasāmā- AS-VDh 027,15 nyasya siddhes tadupalambhapūrvakas tadviśeṣe saṃśayo na virudhyata eva | tataḥ karoty arthasāmānyopalambhāt tadviśeṣaya- AS-VDh 027,16 jyādyarthasyānupalabdher anekaviśeṣasmaraṇāc ca yuktas tatra sandehaḥ | na hi tad eva yajyādikam aniyamena karotī- AS-VDh 027,17 ty upalabdhuṃ śakyam | karoty arthasāmānyasambhave sattvasāmānyāsambhave ghaṭādikam ivāstīty aniyamena parā'- AS-VDh 027,18 parasāmānyeṣu punaḥ sāmānyam ity aniyamenopalambho gauṇa eva–sāmānyeṣu sāmānyāntarāsambhavāt | tatsa- AS-VDh 027,19 mbhave vānavasthāprasaṅgāt | na caivaṃ sarvatra sāmānyam antareṇaivāniyatapratyayo gauṇa iti vaktuṃ śakyam — AS-VDh 027,20 mukhyābhāve gauṇasyānupapatteḥ | vikalpabuddhau pratibhāsamānaḥ sāmānyākāro mukhyaḥ svalakṣaṇeṣu punar āropyamāṇo AS-VDh 027,21 gauṇa iti cen na–viśeṣākārasyāpi tatra gauṇatvaprasaṅgāt | śakyaṃ hi vaktum–pratyakṣabuddhau pratibhāsamāno AS-VDh 027,22 viśeṣākāro mukhyo, bahiḥ svalakṣaṇeṣu sa evādhyāropyamāṇo gauṇa iti | nanv evam api jñānaviśeṣāḥ AS-VDh 028,01 paramārthataḥ santaḥ siddhāḥ ? bahirarthaviśeṣās tu na vāstavā iti vijñānavādimatam āyātaṃ tarhi–vijñānasāmānyaṃ AS-VDh 028,02 vastubhūtaṃ na bahirarthasāmānyam iti sāmānyaviśeṣātmakaṃ vijñānaṃ paramārthasadāyātaṃ na kṣaṇikavijñānasvala- AS-VDh 028,03 kṣaṇavādimatam | vikalpavijñāne 'pi na vāstavaḥ sāmānyākāraḥ–tasyā'nādya'vidyopapāditatvāt | saṃvedanasva- AS-VDh 028,04 rūpasyaivāsādhāraṇasya paramārthasattvād iti cen na–viparyayasyāpi kalpayituṃ śakyatvāt | saṃvedane 'pi nāsā- AS-VDh 028,05 dhāraṇākāraḥ pāramārthikaḥ–tasyānādyavidyodayanibandhanatvāt saṃvedanasāmānyasyaiva vāstavatvād iti AS-VDh 028,06 vadato 'nyasyāpi nivārayitum aśakyatvāt | na vastubhūtaṃ saṃvitsāmānyam–vṛttivikalpānavasthādidoṣānu- AS-VDh 028,07 ṣaṅgāt | bahirarthasāmānyavat | iti cet tarhi na saṃvidviśeṣaḥ paramārthaḥ san–vicāryamāṇāyo- AS-VDh 028,08 gād bahirarthaviśeṣavad ity apy anyo brūyāt | tathā ca satyā''śrayāsiddho hetur ity ubhayatra samānaṃ dūṣaṇam | AS-VDh 028,09 sādhanavikalaṃ nidarśanam ity api na codyam–samānatvāt | saṃvitsvalakṣaṇadvaitopagamāt siddhasādhanam iti AS-VDh 028,10 cet saṃvitsāmānyādvaitopagamāt parasyāpi siddhasādhanaṃ kuto na bhavet ? saṃvitsāsāmānyādvaitaṃ AS-VDh 028,11 pratītiviruddham–viśeṣasaṃvidabhāve jātu cidasaṃvedanād iti cet saṃvitsvalakṣaṇādvaitam api tarhi AS-VDh 028,12 pratītiviruddham eva–saṃvitsāmānyasaṃvedanābhāve tadviśeṣasaṃvedanasya sakṛd apy abhāvāt | sarvākṣepasamādhīnāṃ AS-VDh 028,13 samānatvāt | tato nirbādhapratītibalād bhedavyavasthāyāṃ sāmānyavyavasthā'stu sughaṭaiva | antaḥsaṃvedaneṣu AS-VDh 028,14 tadvadbahirartheṣu ca sāmānyaviśeṣavyavasthorarīkarttuṃ yuktā–nirbādhapratītisiddhatvāviśeṣāt | etenaitad api AS-VDh 028,15 pratyākhyātaṃ yad uktaṃ dharmakīrttinā–atadrūpaparāvṛttavastumātrapravedanāt | sāmānyaviṣayaṃ proktaṃ liṅgaṃ AS-VDh 028,16 bhedāpratiṣṭhiter iti | tadrūpānuvṛttasya vastumātrasya nirbādhabodhādhirūḍhasya siddher bhedamātrasyāpratiṣṭhitatvāt — AS-VDh 028,17 sarvadā bahirantaś ca bhedābhedātmano vastunaḥ pratibhāsanāt | na caitau bhedābhedau vivakṣāmātravaśavarttinau — AS-VDh 028,18 sarvatra tatsaṅkaraprasaṅgāt | yenātmanā bhedavyavasthā tenaivābhedavyavasthitiḥ syāt–tadvivakṣāyā niraṅkuśa- AS-VDh 029,01 tvāt | pūrvavāsanāpratiniyamād vivakṣāyāḥ pratiniyamasiddher na tadvaśād bhedābhedavyavasthitau saṅkaraprasaṅga iti AS-VDh 029,02 cet kutas tadvāsanāpratiniyamaḥ ? prabodhakapratyayapratiniyamād iti cen na–tadaniyame tadaniyamaprasaṅgāt | AS-VDh 029,03 pūrvasvavāsanāpratiniyamāt prakṛtavāsanāpratiniyama iti cen na–tasyāḥ saṃvidavyabhicāre vastusvabhāvatāpatteḥ | AS-VDh 029,04 kadācit tadvyabhicāre bhedābhedavyavasthiter api vyabhicāraprasakteḥ kuto na tatsaṅkaraprasaktiḥ ? sudūram api gattvā AS-VDh 029,05 vastusvabhāvāv alambanād eva tatparihāram icchatā vastusvabhāvāv eva bhedābhedau pareṇābhyupagantavyau | tato yad a- AS-VDh 029,06 bhinnaṃ sādhāraṇaṃ vastusvarūpaṃ tad eva sāmānyaṃ siddham | na punar anyāpohamātraṃ vikalpabuddhipariniṣṭhitam — AS-VDh 029,07 yataḥ karoti–sāmānyaṃ yajyādiviśeṣavyāpi vāstavaṃ na bhavet | tadupalambhe 'pi ca viśeṣe sandeho 'nupala- AS-VDh 029,08 bhyamāne 'pi smṛtiviṣaye na syāt | nanu ca sthāṇupuruṣaviviktam aparamūrddhvatāsāmānyaṃ yajyādiviśeṣavyatiriktaṃ AS-VDh 029,09 ca karoti sāmānyaṃ na vāstavam asti–buddhya'bhedāt | na hi buddhibhedam antareṇa padārthabhedavyavasthitiḥ — AS-VDh 029,10 atiprasaṅgāt | tad uktam–na bhedādbhinnam asty anyatsāmānyaṃ buddhyabhedataḥ | buddhyākārasya bhedena padārthasya AS-VDh 029,11 vibhinnateti | tad etad asad eva–sāmānyabhedayor buddhibhedasya siddhatvāt | sāmānyabuddhir hi tāvad anugatākārā- AS-VDh 029,12 viśeṣabuddhiḥ punar vyāvṛttākārānubhūyate ? dūrād ūrddhvatāsāmānyam eva ca pratibhāti na sthāṇupuruṣaviśeṣau–tatra AS-VDh 029,13 sandehāt | tadviśeṣaparihāreṇa pratibhāsanam eva sāmānyasya tato vyatirekāvabhāsanam–etāvanmātralakṣa- AS-VDh 029,14 ṇatvāt tadvyatirekasya | yad apy uktam–tābhyāṃ tadvyatirekaś cet kin na dūre 'vabhāsanam | dūre 'vabhāsamānasya sannidhāne AS-VDh 029,15 'tibhāsanam ity etad apy uktam–viśeṣe 'pi samānatvāt | so 'pi hi yadi sāmānyād vyatiriktas tadā dūre vastunaḥ AS-VDh 029,16 svarūpe sāmānye pratibhāsamāne kin na pratibhāsate ? na hīndradhanuṣi nīle rūpe praticakāsati pītādirūpaṃ AS-VDh 029,17 dūrān na praticakāsti | atha nikaṭadeśasāmagrīviśeṣapratibhāsasya janikā na dūradeśavarttināṃ pratipattṝṇā- AS-VDh 029,18 m iti na viśeṣapratibhāsanaṃ, tarhi sāmānyapratibhāsasya janikā dūradeśasāmagrī kācin nikaṭadeśavarttināṃ AS-VDh 029,19 nāsti | tato na nikaṭe tatpratibhāsanam iti samaḥ samādhiḥ | asti ca nikaṭe sāmānyasya pratibhāsanaṃ AS-VDh 029,20 spaṣṭaṃ viśeṣapratibhāsanavat | yādṛśaṃ tu dūre tasyā'spaṣṭaṃ pratibhāsanaṃ tādṛśaṃ na nikaṭe viśeṣapratibhāsana- AS-VDh 029,21 vad eva | viśeṣo hi yathā dūrād aspaṣṭaḥ pratibhāti na tathā sannighāne–svasāmagryabhāvāt | ata eva ca na AS-VDh 029,22 sāmānyasya pratibhāsane viśeṣeṣv apratibhāsamāneṣv 'aspaṣṭapratibhāsavyavahāraḥ–pratibhāsamānarūpe eva sāmā- AS-VDh 030,01 nye viśeṣe vā aspaṣṭavyavahāradarśanāt | na hy apratibhāsitānyapratibhāsitā vā kasyacid aspaṣṭapratibhāsitā | AS-VDh 030,02 kiṃ tarhi ? kutaścid dṛṣṭādṛṣṭakāraṇakalāpādaspaṣṭajñānasyotpattir artheṣv aspaṣṭatā–viṣayidharmasya viṣayeṣūpacārāt | AS-VDh 030,03 saṃvedanasyaiva hy aspaṣṭatā dharmaḥ spaṣṭatāvat | tasyā viṣayadharmatve sarvadā tathāpratibhāsaprasaṅgāt kutaḥ pratibhāsa- AS-VDh 030,04 parāvṛttiḥ syāt ? na cāspaṣṭaṃ saṃvedanaṃ nirviṣayam eva–saṃvādakatvāt spaṣṭasaṃvedanavat | kvacid visaṃvādadarśa- AS-VDh 030,05 nāt sarvatra visaṃvāde–spaṣṭasaṃvedane 'pi tatprasaṅgāt | tato naitat sādhu–buddhir evātadākārā tata utpadyate AS-VDh 030,06 yadā | tadā'spaṣṭapratībhāsavyavahāro jaganmata iti–candradvayādipratibhāse tadvyavahāraprasakteḥ | na ca AS-VDh 030,07 mīmāṃsakānāṃ sāmānyaṃ viśeṣobhyo bhinnam eva vā'bhinnam eva vā–tasya kathañcit tato bhinnābhinnātmanaḥ pratīteḥ | AS-VDh 030,08 pramāṇasiddhe ca sāmānyaviśeṣātmani jātyantare vastuni tadgrāhiṇo jñānasya sāmānyaviśeṣātmakatvopapatter na AS-VDh 030,09 kācid buddhir aviśeṣākārā sarvathāsti, nāpy asāmānyākārā sarvadobhayākārāyās tasyāḥ pratīteḥ | na cārthākārā AS-VDh 030,10 buddhiḥ–tasyā nirākāratvāt tatra pratibhāsamānasyākārasyārthadharmatvāt | na ca nirākāratve saṃvedanasya AS-VDh 030,11 pratikarmavyavasthā tato virudhyate–pratiniyatasāmagrīvaśāt pratiniyatārthavyavacchedakatayā tasyotpatteḥ AS-VDh 030,12 pratikarmavyavasthānasiddheḥ sākārajñānavādinām api tathābhyupagamasyāvaśyambhāvitvāt | anyathā sakalasamānā- AS-VDh 030,13 kāravyavasthāpakatvānāpatteḥ saṃvedanasya tadasiddheḥ | tato 'sāmānyākārā buddhiḥ sāmānyāvabhāsinī kutaści- AS-VDh 030,14 d aspaṣṭā kasmiṃścid vastuny aviśeṣākārā ca viśeṣāvabhāsinīti dūre sāmānyasya pratibhāso 'spaṣṭaḥ syād viśeṣasya AS-VDh 030,15 ca kasyacit–sakalaviśeṣarahitasya sāmānyasya pratibhāsāsaṃbhavāt | na corddhvatāsāmānye viśeṣe ca AS-VDh 030,16 pratiniyatadeśatvādau pratibhāsamāne sthāṇupuruṣaviśeṣayoḥ sandehānupapattiḥ–tayor apratibhāsanāt | tatpra- AS-VDh 030,17 tibhāsanasāmagryabhāvād anusmaraṇe sati sandehaghaṭanāt | tadvat pacati yajatītyādikriyāviśeṣāpratibhāsane AS-VDh 030,18 karotīti kriyāsāmānyasya pratiniyatadeśādirūpasya pratibhāsane yuktaḥ sandehaḥ kiṃ karotīti | tathā praśne AS-VDh 030,19 ca pacati yajate ityādi prativacanaṃ na durghaṭam–kathañcit pṛṣṭasyaiva pratipādanāt | evaṃ yajanādikriyā- AS-VDh 030,20 viśeṣāṇāṃ sādhāraṇarūpā karotīti kriyā kathañcit tato vyatirekeṇopalabhyamānā kartṛvyāpārarūpārthabhāvanā AS-VDh 031,01 vibhāvyate eva śabdavyāpārarūpaśabdabhāvanāvat sakalabādhakarahitatvanirṇayāt | saiva ca vākyārtho na AS-VDh 031,02 punar niyogo 'nyāpohādivat | iti bhaṭṭasampradāya eva saṃvādakaḥ siddhaḥ | kārye cārthe codanāyāḥ prāmāṇyaṃ tata AS-VDh 031,03 eva na svarūpe–tatra bādhakasadbhāvāt | sarvavedāntavādanirākaraṇān na bhaṭṭasya kaścid api pratighāta iti AS-VDh 031,04 kaścit | atra pratividhīyate | yat tāvad uktaṃ, śabdavyāpāraḥ śabdabhāvaneti | tatra śabdāt tadvyāpāro 'narthāntara- AS-VDh 031,05 bhūto 'rthāntarabhūto vā syāt ? yady anarthāntarabhūtas tadā katham abhidheyaḥ ? śabdasya svātmavat | na hy ekasyānaṃśasya AS-VDh 031,06 pratipādyapratipādakabhāvo yuktaḥ ? saṃvedyasaṃvedakabhāvavat | sveṣṭa viparyāsena tadbhāvāpatteḥ–pratiniyamahetvabhā- AS-VDh 031,07 vāt | tadbhedaparikalpanayā pratipādyapratipādakabhāve tasya sāṃvṛttatvaprasaṅgāt | svarūpam api śabdaḥ śrotreṇa AS-VDh 031,08 gamayati bahir arthavat svavyāpāreṇa | tatas ta sya pratipādaka iti cen na–rūpādīnām api svarūpapratipādakatva- AS-VDh 031,09 prasaṅgāt | te 'pi hi svaṃ svaṃ svabhāvaṃ cakṣurādibhir gamayanti–cakṣurādīnāṃ svātantryeṇa tatra pravarttanāt AS-VDh 031,10 tatprayojyatvāt teṣāṃ ca rūpādīnāṃ nimittabhāvena prayojakatvāt svayam adhīyānānāṃ kārīṣāgnyādivat | atha AS-VDh 031,11 rūpādayaḥ prakāśyā eva tato 'rthāntarabhūtānāṃ cakṣurādīnāṃ prakāśakādīnāṃ sadbhāvād iti matam | tathaiva śabda- AS-VDh 031,12 svarūpaṃ prakāśyam astu–tato 'nyasya śrotrasya prakāśakasya bhāvāt | satyam etad indriyabuddher viṣayabhāvam anubhavan AS-VDh 031,13 prakāśya eva śabdo rūpādivat | pratipādakas tu svarūpe śābdīṃ buddhim upajanayann abhidhīyate iti cen na - AS-VDh 031,14 tatra vācyavācakabhāvasambandhābhāvāt | tasya dviṣṭhatvenaikatrānavasthiteḥ | yadi punar arthāntarabhūta eva śabdā- AS-VDh 031,15 t tadvyāpāra iti mataṃ tadā sa śabdena pratipādyamāno vyāpārāntareṇa pratipādyate cet tarhi tadbhāvyaḥ syāt | AS-VDh 031,16 tad vyāpārāntaraṃ tu bhāvanānuṣajyate | tad api yadi śabdād arthāntaraṃ tadā tadbhāvyaṃ vyāpārāntareṇa syāt | AS-VDh 031,17 tat tu bhāvanety aparāparabhāvyabhāvanāparikalpanāyām anavasthāprasaṅgaḥ | atha vākyāt tadvyāpāraḥ kathañcid anarthāntaram AS-VDh 031,18 viṣvagbhāvenānupalabhyamānatvāt kuṇḍāder badarādivat | kathañcid arthāntaraṃ ca viruddhadharmādhyāsāt–tadanutpā- AS-VDh 031,19 de 'py utpādāt tadavināśe 'pi ca vināśād ākāśād andhakāravad iti matam | tadāpy ubhayadoṣānuṣaṅgaḥ | syān matam — AS-VDh 031,20 agniṣṭomādivākyam upalabhyamānaṃ puruṣavyāpārasya sādhakam idam ity anubhavād vākyastha eva tadvyāpāro bhāvanā AS-VDh 031,21 vākyasya viṣayatāṃ samañcati–tathā pratīteḥ | anyathā sarvatra viṣayaviṣayibhāvasaṃbhāvanāvirodhāt | AS-VDh 032,01 saṃvedanam api hi bhavatāṃ svavyāpāraṃ viṣayī kurvan tadanarthāntarabhūtam arthāntarabhūtaṃ kathañcid ubhayasvabhāvaṃ vā AS-VDh 032,02 saṃvedayet–gatyantarābhāvāt | prathamapakṣe na saṃvedyasaṃvedakabhāvaḥ–saṃvedanatadvyāpārayoḥ sarvathānarthāntaratvā- AS-VDh 032,03 d vākyatadvayāpārayoḥ pratipādyapratipādakabhāvavat | dvitīyapakṣe 'pi na tayos tadbhāvaḥ–anavasthānuṣaṅgāt tadvat | AS-VDh 032,04 tṛtīyapakṣe tu tadubhayadoṣaprasaktes tadvad eva kutaḥ saṃvedyasaṃvedakabhāvaḥ sidhyet atha svārthasaṃvedanavyāpāraviśiṣṭaṃ AS-VDh 032,05 saṃvedanam abādham anubhūyamānaṃ vikalpaśatenāpy aśakyanirākaraṇaṃ saṃvedyasaṃvedakabhāvaṃ sādhayatīty abhidhāne parasyāpi AS-VDh 032,06 śabdaḥ svavyāpāraviśiṣṭaḥ puruṣavyāpāraṃ bhāvayatīty abādhapratītisadbhāvād vākyavyāpāro bhāvanā vākyasya AS-VDh 032,07 viṣayo vyavatiṣṭhate eveti | tadanupapannam–vaiṣamyāt | saṃvedanena hi saṃvedyamānaḥ svātmā'rtho vā tasya AS-VDh 032,08 viṣayo na punaḥ saṃvedakaḥ svātmā tatsaṃvedyatve 'nyasya saṃvedanasyātmanaḥ saṃvedakatvopapatter ākāṅkṣāparikṣayādanava- AS-VDh 032,09 sthānavatārāt | vākyena tu bhāvyamānaḥ puruṣavyāpāro na tasya viṣayaḥ | svavyāpāras tu bhāvakatvalakṣaṇo AS-VDh 032,10 bhāvanākhyo viṣayo 'bhyupagamyate iti manāg api na sāmyam–tathāpratītyabhāvāc ca | na hi kaścid vākyaśrava- AS-VDh 032,11 ṇād evaṃ pratyeti svavyāpāronena vākyena mama pratipādita iti | kiṃ tarhiḥ ? jātyādiviśiṣṭo 'rthaḥ kriyā- AS-VDh 032,12 khyonena prakāśita iti pratītiḥ–sarveṇa vākyena kriyāyā eva karmādiviśeṣaṇaviśiṣṭāyāḥ prakāśanāt | AS-VDh 032,13 devadatta gāmabhyāja śuklāṃ daṇḍenetyādivat | saivābhyājanādivyavacchinnā kriyā bhāvanā abhyāja abhyā- AS-VDh 032,14 janaṃ kurv iti pratītir iti cen na–tasyāḥ puruṣasthatvena sampratyayāc chabdātmabhāvanārūpatvāyogāt | tathā AS-VDh 032,15 ca katham idam avatiṣṭhate–śabdātmabhāvanām āhur anyām eva liṅādaya iti | yad apy uktam–arthabhāvanā puruṣavyā- AS-VDh 032,16 pāralakṣaṇā vākyārtha iti tad apy ayuktam–niyogasya vākyārthatvaprasaṅgāt | niyukto 'ham anena vākyena AS-VDh 032,17 yāgādāv iti pratipattuḥ pratīteḥ | iṣṭas tādṛśo niyogo bhāvanāsvabhāvaḥ śuddhakāryādirūpasyaiva niyogasya AS-VDh 032,18 nirākaraṇād iti cen na tasyāpi pradhānabhāvārpitasya karoty arthādiviśeṣaṇasya vākyārthatvopapatteḥ | nirapekṣasya tu AS-VDh 032,19 karoty arthasyāpi vākyārthatvānupapatteḥ | na ca karoty artha eva vākyārtha iti yuktam–yajyādyarthasyāpi AS-VDh 032,20 vākyārthatayānubhavāt | karoti sāmānyasya sakalayajyādikriyāviśeṣavyāpino nityatvāc chabdārthatvam — AS-VDh 032,21 nityāḥ śabdārthasambandhā iti vacanāt | na punar yajyādikriyāviśeṣās teṣām anityatvāc chabdārthatvā've- AS-VDh 033,01 danāt | iti cen na–yajyādikriyāsāmānyasya sakalayajyādikriyāviśeṣavyāpino nityatvāc chabdārthatvā- AS-VDh 033,02 virodhāt, sarvakriyāvyāpitvāt karoti sāmānyaṃ śabdārtha iti cet tarhi sattāsāmānyaṃ śabdārthos tu, karotā- AS-VDh 033,03 v api tasya sadbhāvāt | mahākriyāsāmānyavyavasthitirūpatvāt | yathaiva hi pacati pākaṃ karoti, yajate yāgaṃ AS-VDh 033,04 karotīti pratītistathā pacati pācako bhavati, yajate yājako bhavati, karotīti kārako bhavatīty api AS-VDh 033,05 pratyayo 'sti | tataḥ karotītarārthavyāpitvād bhavaty arthasyaiva śabdārthatvaṃ yuktam utpaśyāmaḥ | syān mataṃ "nirvyāpā- AS-VDh 033,06 re 'pi vastuni bhavaty arthasya pratīter na kriyāsvabhāvatvaṃ, niṣkriyeṣu guṇādiṣu bhavanā'bhāvaprasaṅgāt" iti AS-VDh 033,07 cen na, karoty arthe 'pi samānatvāt | parispandātmakavyāpārarahite 'pi karoty arthasya bhāvāt, tiṣṭhati sthānaṃ karo- AS-VDh 033,08 tīti pratīteḥ, guṇādiṣu ca karoty arthābhāve sarvathā kārakatvāyogād avastutvaprasakteḥ | tata eva karoty artho AS-VDh 033,09 vyāpakaḥ, sati sarvatra bhāvāt | anyathā tasyā'kārakatvenāvastutvāt sattvavirodhāt | bhavanakriyetyā- AS-VDh 033,10 divyavahāradarśanāc ca sattā karoty arthaviśeṣaṇam eva | karoty arthasyaiva sarvatra prādhānyād vākyārthatvam | iti AS-VDh 033,11 cen na, tasya nityasyaikasyānaṃśasya sarvagatasya sarvathā vicāryamāṇasyāsambhavāt | nityaṃ karoty arthasāmānyaṃ AS-VDh 033,12 pratyabhijñāyamānatvāc chabdavad iti cen na, hetor viruddhatvāt, kathañcin nityasyeṣṭaviruddhasya sādhanāt, sarvathā AS-VDh 033,13 nityasya pratyabhijñānāyogāt, tadevedam iti pūrvottaraparyāyavyāpiny ekatra pratyayasyotpatteḥ, paurvāparyarahi- AS-VDh 033,14 tasya pūrvāparapratyayaviṣayatvāsambhavāt | dharmāv eva pūrvāparabhūtau, na dharmasāmānyam iti cet kathaṃ tad eveda- AS-VDh 033,15 m ity abhedapratītiḥ ? pūrvāparasvarūpayor atītavarttamānayos tad ity atītaparāmarśinā smaraṇenedam iti varttamānollekhinā AS-VDh 033,16 pratyakṣeṇa ca viṣayīkriyamāṇayoḥ parasparaṃ bhedāt | karoti sāmānyād ekasmāt tayoḥ kathañcid bhedābhedapratīti- AS-VDh 033,17 r iti cet siddhaṃ tasya kathañcid anityatvam, anityasvadharmāvyatirekāt | na hy anityād abhinnaṃ nityam eva AS-VDh 033,18 yuktam anityasvātmavat, sarvathā nityasya kramayaugapadyābhyām arthakriyāvirodhāc ca | tad anityaṃ sāmānyaṃ, AS-VDh 033,19 viśeṣādeśāc chabdavat | tata evānekaṃ tadvat | karotīti svapratyayāviśeṣād ekaṃ karoti sāmānyaṃ sad iti AS-VDh 033,20 svapratyayāviśeṣād ekasattāsāmānyavad iti cen na, sarvathā svapratyayāviśeṣasyāsiddhatvāt | pratikaroty arthavyakti AS-VDh 033,21 karotīti pratyayasya viśeṣāt pratisadvyakti sad iti pratyayavat | tadvyaktiviṣayo viśeṣapratyaya iti cet tarhi AS-VDh 033,22 tā vyaktayaḥ sāmānyāt sarvathā yadi bhinnāḥ pratipādyante tadā yaugamatapraveśo mīmāṃsakasya | atha kathañci- AS-VDh 033,23 d abhinnās tadā siddhaṃ sāmānyasya viśeṣapratyayaviṣayatvaṃ viśeṣapratyayaviṣayebhyo viśeṣebhyaḥ kathañcid abhi- AS-VDh 033,24 nnasya sāmānyasya viśeṣapratyayaviṣayatvopapatter viśeṣasvātmavat | tato 'nekam eva karoti sāmānyaṃ sattāsāmā- AS-VDh 034,01 nyavat | nāpy anaṃśaṃ, kathañcit sāṃśatvapratīteḥ, sāṃśebhyo viśeṣebhyo 'narthāntarabhūtasya sāṃśatvopapattes tatsvā- AS-VDh 034,02 tmavat | tathā na sarvagataṃ tatsāmānyaṃ, vyaktyantarāle 'nupalabhyamānatvāt | tatrānabhivyaktatvāt tasyānupa- AS-VDh 034,03 lambha iti cet tata eva vyaktisvātmano 'pi tatrānupalambhostu | tasya tatra sadbhāvāvedakapramāṇābhāvādasattvā- AS-VDh 034,04 devānupalambha iti cet sāmānyasyāpi viśeṣābhāvād asattvād evānupalambho 'stu, vyaktyantarāle tasyāpi AS-VDh 034,05 sadbhāvāvedakapramāṇābhāvāt pratyakṣatas tathānanubhavāt kharaviṣāṇādivat | vyaktyantarāle 'sti sāmānyaṃ, AS-VDh 034,06 yugapadbhinnadeśasvādhāravṛttitve saty ekatvād vaṃśādivad ity anumānāt tatra tatsadbhāvasiddhir iti cen na, hetoḥ prativādya'- AS-VDh 034,07 siddhatvāt | na hi bhinnadeśāsu vyaktiṣu sāmānyam ekaṃ yathā sthūṇādiṣu vaṃśādir iti pratīyate, yato AS-VDh 034,08 yugapadbhinnadeśasvādhāravṛttitve saty ekatvaṃ tasya sidhyat svādhārāntarāle 'stitvaṃ sādhayet, prativyakti sadṛśapa- AS-VDh 034,09 riṇāmalakṣaṇasya sāmānyasya bhedādvisadṛśapariṇāmalakṣaṇaviśeṣavat | yathaiva hi kācid vyaktirupalabhyamānā AS-VDh 034,10 vyaktyantarād viśiṣṭā visadṛśapariṇāmadarśanād avatiṣṭhate tathā sadṛśapariṇāmadarśanāt kiñcit kenacit samānam avasī- AS-VDh 034,11 yate iti nirbādham eva, tenāyaṃ samānaḥ so 'nena samāna iti samānapratyayāt | nanu pūrvam ananubhūtavyaktyanta- AS-VDh 034,12 rasyaikavyaktidarśane samānapratyayaḥ kasmān na bhavati ? tatra sadṛśapariṇāmasya bhāvād iti cet tavāpi viśiṣṭapra- AS-VDh 034,13 tītiḥ kasmān na bhavati ? vaisādṛśyasya bhāvāt | parāpekṣatvād viśiṣṭapratīter iti cet tata eva tatra samānapra- AS-VDh 034,14 tyayo 'pi mā bhūt | na hi sa parāpekṣo na bhavati, parāpekṣām antareṇa kvacit kadācid apy abhāvād dvitvādipratya- AS-VDh 034,15 yavad dūratvādipratyayavad vā | dvividho hi vastudharmaḥ parāpekṣaḥ parānapekṣaś ca varṇādivat sthaulyādivac ca | nanu ca AS-VDh 034,16 sādṛśye sāmānye sa evāyaṃ gaur iti pratyayaḥ kathaṃ śavalaṃ dṛṣṭvā dhavalaṃ paśyato ghaṭeteti ced ekatvopacārā- AS-VDh 034,17 d iti brūmaḥ | dvividhaṃ hy ekatvaṃ mukhyam upacaritaṃ ceti | mukhyam ātmādidravye | sādṛśye tūpacaritam iti | AS-VDh 034,18 mukhye tu tatraikatve tena samāno 'yam iti pratyayaḥ katham upapadyeta ? tayor ekasāmānyayogād iti cen na–sāmā- AS-VDh 034,19 nyavantāv etāv iti pratyayaprasaṅgāt | abhedopacāre tu sāmānyatadvatoḥ sāmānyam iti pratyayaḥ syāt | na tena AS-VDh 034,20 samāno 'yam iti | yaṣṭisahacaritaḥ puruṣo yaṣṭir iti yathā, yaṣṭipuruṣayor abhedopacārāt | mṛnmaye gavi AS-VDh 034,21 satyagavayasadṛśe gosādṛśyasya sāmānyasya bhāvād gotvajātiprasaṅga iti cen na, satyagavayavyavahārahetoḥ AS-VDh 034,22 sādṛśyasya tatrābhāvāt tadbhāve tasya satyatvaprasaṅgāt | bhāvagavādibhiḥ sthāpanāgavādeḥ sādṛśyamātraṃ tu AS-VDh 035,01 gavādimātravyavahārakāraṇaṃ tadekajātitvanibandhanam anurudhyate eva sattvādisādṛśyavat | tato na mīmāṃsa- AS-VDh 035,02 kābhyupagatasvabhāvaṃ karoti sāmānyam upapadyate yat sakalayajyādikriyāviśeṣavyāpikartṛvyāpārarūpabhāvanākhyāṃ AS-VDh 035,03 pratipadyamānaṃ vākyena viṣayīkriyeta | pratiniyatakriyāgatasya tu karotisāmānyasya śabdaviṣayatve yajyā- AS-VDh 035,04 disāmānyasya kathaṃ tadvinivāryeta; yena tad api vākyārtho na syāt | tad evaṃ bhāvanā vākyārthasampradāyo na AS-VDh 035,05 śreyān, bādhakasadbhāvān niyogādivākyārthasampradāyavat | iti śrutisampradāyāvalambināṃ mate 'ta eva na AS-VDh 035,06 kaścit sarvajña ity ayuktaṃ, śruter aviśeṣād apramāṇatāpatteḥ | iti sūktaṃ "yathaiva hi sugatādayaḥ parasparaviru- AS-VDh 035,07 ddhakṣaṇikanityādyekāntasamayābhidhāyinaḥ sarve na sarvadarśina iti na kaścit sarvajñas tathā śrutayo 'pi parasparavi- AS-VDh 035,08 ruddhakāryārthasvarūpādyarthābhidhāyinyaḥ sarvā na pramāṇabhūtāḥ" | iti na kācid api śrutiḥ pramāṇaṃ syāt | na hi AS-VDh 035,09 kārye 'rthe śrutir apauruṣeyī, na punaḥ svarūpe, yenāpauruṣeyatvāt tadanyataraśrutijanitam eva jñānaṃ pramāṇaṃ AS-VDh 035,10 doṣavarjitaiḥ kāraṇair janitatvād upapadyeta | bādhavarjitatvaṃ tu naikatrāpy asti hiṃsādyabhidhāyinaḥ "śvetam ajam ālabheta AS-VDh 035,11 bhūtikāmaḥ" ityādeḥ "sadhanaṃ hanyāt"ityāder iva dharme pramāṇatvānupapatteḥ puruṣādvaitābhidhāyinaś ca sarvaṃ khalv idaṃ AS-VDh 035,12 brahma" ityādeḥ "sarvaṃ pradhānam eva" ityāder iva svaviṣaye pramāṇatvāyogāt | apūrvārthatvaṃ punaḥ sarvasyāḥ śruter aviśi- AS-VDh 035,13 ṣṭaṃ, pramāṇāntarāpratipanne dharmādau parabrahmādau ca pravṛtteḥ | na ca kācic chrutiḥ svayaṃ svārthaṃ pratipādaya- AS-VDh 035,14 ty anyavyavacchedena kārye evārthe ahaṃ pramāṇaṃ na svarūpe; svarūpe eva vā na kārye 'rthe sarvarthety aviśeṣaḥ siddhaḥ | AS-VDh 035,15 nanu ca "padāni tāval loke yeṣv artheṣu prasiddhāni teṣv eva vede, teṣām adhyāhārādibhir arthasyāparikalpanīyatvā- AS-VDh 035,16 d aparibhāṣitavyatvāc ca | sati sambhave laukikapadārthajñaś ca vidvān aśrutapūrvaṃ kāvyādivākyārtham avabudhyamāno AS-VDh 035,17 dṛṣṭaḥ | tadvacchrutivākyārtham api kaścit svayam evāśrutapūrvam avaboddhum arhatīti yuktaṃ śruteḥ svayam evānyavyavacchedena AS-VDh 035,18 svārthapratipādanam' iti kaścit so 'pi na parīkṣācaturaḥ, sarvasyāḥ śrutes tathābhāvāviśeṣāt | na ca AS-VDh 035,19 bhāvanaiva niyoga eva vā laukikavākyasyārthaḥ śakyaḥ pratiṣṭhāpayituṃ, yena vaidikavākyasyāpi sa evārthaḥ AS-VDh 035,20 syāt | nāpi sanmātravidhir eva kasyacid vākyasyārthaḥ śakyapratiṣṭho, yena śrutivākyasyāpi sa evārtho 'nyayo- AS-VDh 035,21 gavyavacchedena syāt, tatrānekabādhakopanyāsāt | tataḥ sugatādivacchrutayo 'pi na pramāṇam ity āyātam | AS-VDh 035,22 tatheṣṭatvād adoṣa ity ekeṣām apramāṇikaiveṣṭiḥ | na kaścit tīrthakaraḥ pramāṇaṃ, nāpi samayo vedonyo vā tarkaḥ, paraspara- AS-VDh 036,01 virodhāt | "tarko 'pratiṣṭhaḥ śrutayo vibhinnā naiko munir yasya vacaḥ pramāṇam | dharmasya tattvaṃ nihitaṃ guhāyāṃ AS-VDh 036,02 mahājano yena gataḥ sa panthāḥ" iti vacanāt | kaścid devatārūpo gururbṛhaspatir bhavet saṃvādakaḥ, pratyakṣa- AS-VDh 036,03 siddhapṛthivyāditattvopadeśāt | iti pratyakṣam ekam icchanti ye teṣāṃ laukāyatikānām iṣṭir apramāṇikaiva, pratyakṣa- AS-VDh 036,04 tas tadvyavasthāpanāsambhavāt | na khalu pratyakṣaṃ sarvajñapramāṇāntarābhāvaviṣayam, atiprasaṅgāt | sarvajñasya hi AS-VDh 036,05 muneḥ pramāṇāntarasya ca vedādyāgamasyānumānasya ca tarkākhyasyābhāvaṃ yadi kiñcid vyavasthāpayet, tatrāprava- AS-VDh 036,06 rttamānatvāt, tadā puruṣāntarādipratyakṣāntarāṇām apy abhāvaṃ tad eva gamayet tadviṣayāṇāṃ ca kṣmādīnām | ity ati- AS-VDh 036,07 prasaṅgaḥ svayam iṣṭasya bṛhaspatyādipratyakṣasyāpi viṣayasyābhāvasiddheḥ | atha pratyakṣāntaraṃ svayam ātmānaṃ vyavasthā- AS-VDh 036,08 payati pṛthavyādisvaviṣayaṃ ca, tatra pravarttanāt | ato na tadabhāvaprasaṅga iti mataṃ tarhi sarvajño 'pi AS-VDh 036,09 svasaṃvedanād ātmānaṃ svargāpūrvādiviṣayaṃ ca vyavasthāpayatīti kathaṃ tadabhāvasiddhiḥ ? pramāṇāntarasya ca tadvaca- AS-VDh 036,10 nasya hetuvādarūpasyāhetuvādarūpasya ca sa eva vyavasthāpakaḥ syād iti kutas tadabhāvasiddhiḥ ? sarvajñaḥ svapa- AS-VDh 036,11 ravyavasthāpako 'stīty atra kiṃ pramāṇam iti cet svapratyakṣaikapramāṇavādinaḥ pratyakṣāntaraṃ svaparaviṣayam astītyatra kiṃ AS-VDh 036,12 pramāṇam ? tathā prasiddhir anyatrāpīti na pratyakṣaṃ tadabhāvāvedakam, atiprasaṅgasya duṣparihāratvāt | AS-VDh 036,13 nānumānam, asiddheḥ | pratyakṣam ekam eva pramāṇam, agauṇatvāt pramāṇasya anumānād arthaniścayo durlabhaḥ, AS-VDh 036,14 sāmānye siddhasādhanād viśeṣe 'nugamābhāvāt sarvatra viruddhāvyabhicāriṇaḥ saṃbhavāt | iti svayam anumānaṃ AS-VDh 036,15 nirākurvann anumānād eva sarvajñapramāṇāntarābhāvaṃ vyavasthāpayatīti katham anunmattaḥ ? pratipattuḥ prasiddhaṃ hi AS-VDh 036,16 pramāṇaṃ svaprameyasya niścāyakaṃ, nāprasiddham, atiprasaṅgād eva | paraprasiddham anumānaṃ sarvajñapramāṇāntarābhāva- AS-VDh 036,17 grāhakam iti cet tat parasya pramāṇataḥ siddhaṃ pramāṇam antareṇa vā ? yadi pramāṇataḥ siddhaṃ nā'nātmasiddhaṃ AS-VDh 036,18 nāma, parasyevātmano 'pi vādinaḥ siddhatvāt pramāṇasiddhasya sarveṣām avipratipattiviṣayatvād, anyathātipra- AS-VDh 036,19 saṅgāt, pratyakṣasyāpi pramāṇasiddhasyaṃ vipratipattiviṣayatvāpatter anātmasiddhatvaprasaṅgāt | tato yat parasya AS-VDh 036,20 pramāṇataḥ siddhaṃ taccārvākasyātmasiddham | yathā pratyakṣam | pramāṇasiddhaṃ ca parasyānumānam | tasmān nā'nātma- AS-VDh 036,21 siddham | anyathā parasyāpi na siddhyet, atiprasaṅgād eva | tathā hi —yat pramāṇam antareṇa siddhaṃ AS-VDh 037,01 tatparasyāpi na siddham | yathā tadanabhimatatattvam | pramāṇam antareṇa siddhaṃ ca parasyānumānam | tan na siddhaṃ AS-VDh 037,02 svayam anabhimatatattvasiddhiprasaṅgāt | tad ime svayam ekena pramāṇena sarvaṃ sarvajñarahitaṃ puruṣasamūhaṃ saṃvidanta AS-VDh 037,03 evātmānaṃ nirasyantīti vyāhatam etat, atiprasaṅgād eva | svayam aniṣṭaṃ hy atīndriyapratyakṣam eṣāṃ syāt, indri- AS-VDh 037,04 yapratyakṣeṇa sarvajñarahitasya puruṣasamūhasya saṃvedanānupapatteḥ pramāṇāntarābhāvasyeva pramāṇāntaram antareṇa | iti sarvatra AS-VDh 037,05 sarvadā sarvasya sarvajñatvābhāvaṃ pratyakṣataḥ saṃvidan svayaṃ sarvajñaḥ syāt | tathā sati vyāhatam etat sarvajñapramā- AS-VDh 037,06 ṇāntarābhāvavacanaṃ cārvākasya | pratyakṣaikapramāṇaiṣaṇaṃ vā vyāhatam asya deśakālanarāntarapratyakṣāṇāṃ svayaṃ pratyakṣataḥ AS-VDh 037,07 pramāṇyasya sādhane sarvasākṣātkāritvaprasaṅgāt, saṃvādakatvādiliṅgajanitānumānāt tatsādhane anumānaprāmā- AS-VDh 037,08 ṇyasiddhiprasakteḥ, parasya prasiddhenānumānena tatpramāṇatāvyavasthāpane svasyāpi tatsiddher anivāryatvāt | AS-VDh 037,09 anyathā parasyāpi tadaprasiddheḥ kutaḥ pratyakṣam ekam eva pramāṇaṃ na punar anyad iti vyavasthā syāt ? AS-VDh 037,10 tatheṣṭatvād adoṣa ity ekeṣām apramāṇikaiveṣṭiḥ | eke hi tattvopaplavavādinaḥ sarvaṃ pratyakṣādipramāṇatattvaṃ AS-VDh 037,11 prameyatattvaṃ copaplutam evecchanti | teṣāṃ pramāṇarahitaiva tatheṣṭiḥ sarvam anupaplutam evetīṣṭer na viśiṣyate | na AS-VDh 037,12 khalu pratyakṣaṃ sarvajñapramāṇāntarābhāvaviṣayam, atiprasaṅgāt | nānumānam, asiddheḥ | sarvaṃ hi pratyakṣa- AS-VDh 037,13 m anumeyam atyantaparokṣaṃ ca vastu jānantīti sarvajñāni pramāṇāntarāṇi pratyakṣānumānāgamapramāṇaviśeṣāḥ | AS-VDh 037,14 teṣām abhāvaṃ svayam asiddhaṃ pratyakṣam anumānaṃ vā kathaṃ vyavasthāpayed yatas tadviṣayaṃ syāt ? tathā sati sarvaṃ pramāṇaṃ AS-VDh 037,15 sarvasya sveṣṭatattvaviṣayaṃ bhaved iti kutas tattvopaplavaḥ ? parasya siddhaṃ pramāṇaṃ tadabhāvaviṣayam iti cet tat AS-VDh 037,16 parasya pramāṇataḥ siddhaṃ pramāṇam antareṇa vā ? yadi pramāṇataḥ siddhaṃ nānātmasiddhaṃ nāma, pramāṇasiddhasya AS-VDh 037,17 nānātmanāṃ vādiprativādināṃ siddhatvāviśeṣāt | anyathā parasyāpi na siddhyet, pramāṇam antareṇa siddha- AS-VDh 037,18 syāsiddhatvāviśeṣāt | tad ime tattvopaplavavādinaḥ svayam ekena kenacid api pramāṇena svaprasiddhena vā sakala- AS-VDh 037,19 tattvaparicchedakapramāṇaviśeṣarahitaṃ sarvaṃ puruṣasamūhaṃ saṃvidanta evātmānaṃ nirasyantīti vyāhatam etat–tathā AS-VDh 037,20 tattvopaplavavāditvavyāghātāt | nanu cānupaplutatattvavādino 'pi pramāṇatattvaṃ prameyatattvaṃ ca pramāṇataḥ siddhyet AS-VDh 037,21 pramāṇam antareṇa vā ? pramāṇataś cet tad api pramāṇāntarataḥ siddhyed ity anavasthānāt kutaḥ pramāṇatattvavyavasthā ? AS-VDh 037,22 yadi punaḥ prathamaṃ pramāṇaṃ dvitīyasya vyavasthāpakaṃ dvitīyaṃ tu prathamasyeṣyate tadetaretarāśrayaṇān naikasyāpi AS-VDh 037,23 vyavasthā | svataḥ pramāṇasya prāmāṇyavyavasthiter ayam adoṣa iti cen na–sarvapravādināṃ tatra vipratipattyabhāva- AS-VDh 037,24 prasaṅgāt | kutaścit pramāṇāt tadvipratipattinirākaraṇe tatrāpi pramāṇāntarād vipratipattinirākaraṇena bhāvya- AS-VDh 037,25 m ity anavasthānam apratihataprasaram eva | parasparaṃ vipratipattinirākaraṇe cānyonyasaṃśrayaṇaṃ duruttaram | pramāṇam a- AS-VDh 038,01 ntareṇa tu pramāṇāditattvaṃ yadi siddhyet tadā tadupaplavavyavasthāpi tathā duḥśakyā nirākarttum | syān matam | AS-VDh 038,02 "vicārottarakālaṃ pramāṇāditattvavyavasthitiḥ | vicāras tu yathā kathañcit kriyamāṇo nopālambhārhaḥ–sarvathā AS-VDh 038,03 vacanābhāvaprasaṅgāt" iti | evaṃ tarhi tattvopaplavādinām api vicārād uttarakālaṃ tattvopaplavavyavasthā tathaivāstu AS-VDh 038,04 sarvathā viśeṣābhāvāt | evaṃ ca tatra pramāṇatattvam eva tāvad vicāryate —kathaṃ pramāṇasya pramāṇyam ? AS-VDh 038,05 kim aduṣṭakārakasandohotpādyatvena, bādhārahitattvena, pravṛttisāmarthyenānyathā vā ? yady aduṣṭakārakasandohotpā- AS-VDh 038,06 dyatvena tadā saiva kārakāṇām aduṣṭatā kuto 'vasīyate ? na tāvat pratyakṣān nayanakuśalādeḥ saṃvedanakāraṇasyātī- AS-VDh 038,07 ndriyasyāduṣṭatāyāḥ pratyakṣīkarttum aśakteḥ | nānumānāt, tadavinābhāviliṅgābhāvāt | vijñānaṃ tatkāryaṃ AS-VDh 038,08 liṅgam iti cen na, vijñānasāmānyasya tadavyabhicāritvābhāvāt | pramāṇabhūtaṃ vijñānaṃ talliṅgam iti cet AS-VDh 038,09 kutas tasya pramāṇabhūtatāvasāyaḥ ? tadaduṣṭakāraṇārabdhatvād iti cet so 'yam anyonyāśrayaḥ | siddhe vijñānasya AS-VDh 038,10 pramāṇabhūtatve nirdoṣakāraṇārabdhatvasiddhis tatsiddhau ca pramāṇabhūtatvasiddhir iti | kiñca cakṣurādikāraṇānāṃ AS-VDh 038,11 guṇadoṣāśrayatve tadupajanitasaṃvedane doṣāśaṅkānivṛttir na syāt guṇadoṣāśrayapuruṣavacanajanitavedanavat | AS-VDh 038,12 guṇāśrayatayaiva tanniścaye tadutthavijñāne doṣāśaṅkānivṛttau puṃso 'pi kasyacid guṇāśrayatvenaiva nirṇaye tadvacanaja- AS-VDh 038,13 nitavedane doṣāśaṅkānivṛtteḥ kim apauruṣeyaśabdasamarthanāyāsena ? atha puruṣasya guṇādhikaraṇatvam evāśakyani- AS-VDh 038,14 ścayaṃ, paracetovṛttīnāṃ duranvayatvāt tadvyāpārādeḥ sāṅkaryadarśanāt, nirguṇasyāpi guṇavata iva vyāpā- AS-VDh 038,15 rādisaṃbhavād upavarṇyate tarhi cakṣurādīnām apy atīndriyatvāt tatkāryasāṅkaryopalabdheḥ kuto guṇāśrayatvaniyama- AS-VDh 038,16 niścayaḥ śakyaḥ karttum ? kasyacid apauruṣeyasyāpi ca grahoparāgādeḥ śuklavastrādau pītajñānahetor upalakṣaṇād ve- AS-VDh 038,17 dasyāpauruṣeyasyāpi mithyājñānahetutvasaṃbhāvanāyāṃ katham iva niḥśaṅkaṃ yājñikānāṃ tajjanitavedane prāmāṇyaniścayaḥ ? AS-VDh 038,18 tato nāduṣṭakārakajanyatvena kasyacit pramāṇatā | nāpi bādhānutpattyā, mithyājñāne 'pi svakāraṇavaikalyād bā- AS-VDh 038,19 dhakasyānutpattisaṃbhavāt pramāṇatvaprasakteḥ | atha yathārthagrahaṇanibandhanā bādhānutpattir apramāṇā'saṃbhavinī AS-VDh 038,20 pramāṇatvasādhinīti mataṃ, kutatas tasyāḥ satyārthagrahaṇanibandhanatvaniścayaḥ ? saṃvidaḥ pramāṇatvaniścayād iti AS-VDh 038,21 cet parasparāśrayaḥ | sati pramāṇatvaniścaye saṃvedanasya yathārthagrahaṇanibandhanabādhānutpattinirṇayas tasmiṃś ca AS-VDh 038,22 sati pramāṇatvaniścaya iti | anyataḥ pramāṇatvaniścaye kim etayā bādhānutpattyā ? na ca bādhānutpatter yathā- AS-VDh 038,23 rthagrahaṇanibandhanatvaṃ svata eva niścīyate, sandehābhāvaprasaṅgāt | dṛśyate ca sandehaḥ, kiṃ yathārthagrahaṇā- AS-VDh 038,24 n no 'tra bādhānutpattir āhosvit svakāraṇavaikalyād ity ubhayasaṃsparśipratyayotpatteḥ kvacid dūre marīcikāyāṃ jalajñāne AS-VDh 038,25 svakāraṇavaikalyād bādhakapratyayānutpattiprasiddher abhyāsadeśe tatkāraṇāsākalyād bādhakajñānotpādāt | kiñcārtha- AS-VDh 039,01 saṃvedanānantaram eva bādhānutpattis tatprāmāṇyaṃ vyavasthāpayet sarvadā vā ? na tāvat pratham avikalpaḥ saṃbhavati, AS-VDh 039,02 mithyājñāne 'pi kvacid anantaraṃ bādhānutpattidarśanāt | sarvadā bādhānutpatteḥ saṃvidi prāmāṇyaniścayaś cen na, AS-VDh 039,03 tasyāḥ pratyetum aśakyatvāt, saṃvatsarādivikalpenāpi bādhotpattidarśanāt | ciratarakālaṃ bādhasyānutpattā- AS-VDh 039,04 v api svakāraṇavaikalyāt kālāntare 'py asau notpatsyate iti kuto niścayanīyaḥ ? kvacit tu mithyājñāne tajja- AS-VDh 039,05 nmany api bādhā nopajāyate, svahetuvaikalyāt | na caitāvatā tatprāmāṇyam | kiñca kvacid deśe sthitasya AS-VDh 039,06 bādhānutpattiḥ pratipattuḥ sarvatra vārthasaṃvidi prāmāṇyahetuḥ ? na tāvat prathamaḥ pakṣaḥ–kasyacin mithyāvabodha- AS-VDh 039,07 syāpi pramāṇatvāpatteḥ | nāpi dvitīyaḥ kasyacid dūre sthitasya bādhānutpattāv api samīpe bādhotpattipratīteḥ AS-VDh 039,08 sarvatra bādhāsthitasya bādhānutpattisandehāt | samīpe bādhānutpattāv api dūre bādhotpattisaṃbhāvanāc ca | kiñca AS-VDh 039,09 kasyacid bādhānutpattiḥ sarvasya vā ? na tāvat kasyacid bādhānutpattiḥ saṃvidi prāmāṇyahetuḥ, viparyaye 'pi bhāvāt | AS-VDh 039,10 marīcikādau toyajñāne deśāntaragamanādinā bādhānutpattāv api pramāṇatvābhāvāt | sarvasya bādhānutpattir artha- AS-VDh 039,11 saṃvedane prāmāṇyakāram iti cen na, tasyāḥ kiñcijjñair jñātum aśakteḥ, śaktau vā tasya sarvajñatvāpatter asarva- AS-VDh 039,12 jñavyavahārābhāvaprasaṅgāt sarvadeśakālapuruṣāpekṣayā bādhakābhāvanirṇayasyānyathānupapatteḥ | iti na bādhārahita- AS-VDh 039,13 tvena saṃvedanasya prāmāṇyam | nāpi pravṛttisāmarthyena, anavasthāprasakteḥ | pravṛttisāmarthyaṃ hi phalalenābhisamba- AS-VDh 039,14 ndhaḥ sajātīyajñānotpattir vā ? yadi phalenābhisambandhaḥ so 'vagato 'navagato vā saṃvidaḥ prāmāṇyaṃ gamayet ? AS-VDh 039,15 na tāvad anavagataḥ, atiprasaṅgāt | so 'vagataś cet tata eva pramāṇād anyato vā ? na tāvat tata eva, AS-VDh 039,16 parasparāśrayānuṣaṅgāt | sati phalenābhisambandhasyāvagame tasya pramāṇatvaniścayāt tasmiṃś ca sati tena AS-VDh 039,17 tadavagamāt | anyataḥ pramāṇāt so 'vagata iti cet tad anyat pramāṇaṃ kutaḥ prāmāṇyavyavasthāmāstighnute ? pravṛttisā- AS-VDh 039,18 marthyād iti cet tad api pravṛttisāmarthyaṃ yadi phalenābhisambandhas tadāvagato 'navagato vā saṃvidaḥ prāmāṇyaṃ AS-VDh 039,19 gamayed ityādi punar āvarttata iti cakrakaprasaṅgaḥ | etena sajātīyajñānotpattiḥ pravṛttisāmarthyaṃ saṃvitprāmā- AS-VDh 039,20 ṇyasyāgamakaṃ pratipāditaṃ, sajātīyajñānasya prathamajñānāt prāmāṇyaniścaye parasparāśrayasyāviśeṣāt, AS-VDh 039,21 pramāṇāntarāt tatprāmāṇyanirṇaye 'navasthānuṣaṅgāt | pravṛttiś ca pratipattuḥ prameyadeśopasarpaṇaṃ prameyasya pratipattau AS-VDh 039,22 syād apratipattau vā ? na tāvad apratipattau, sarvatra sarvasya pravṛttiprasaṅgāt | tatpratipattau cen niścitaprāmāṇyāt AS-VDh 039,23 saṃvedanāt tatpratipattir aniścitaprāmāṇyād vā ? prathamapakṣe parasparāśrayaṇam eva, sati pravarttakasya saṃvedanasya AS-VDh 039,24 prāmāṇyaniścaye tataḥ prameyapratipattiḥ, satyāṃ ca prameyapratipattau pravṛtteḥ sāmarthyāt tatprāmāṇyaniścayāt | AS-VDh 040,01 pramāṇāntarāt tatpratipattau prathamasaṃvedanasya vaiyarthyaṃ, sa eva ca paryanuyogo 'navasthāpattikaraḥ | dvitīyapakṣe tu AS-VDh 040,02 prāmāṇyaniścayānarthakyaṃ, svayam aniścitaprāmāṇyād eva saṃvedanāt prameyapratipattipravṛttisiddheḥ | saṃśayāt pravṛtti- AS-VDh 040,03 darśanād adoṣa iti cet kim artham idānīṃ pramāṇaparīkṣaṇam ? lokavṛttānuvādārtham iti cet tat tarhi lokavṛttaṃ kuto AS-VDh 040,04 nirvivādaṃ prasiddhaṃ yasyānuvādārthaṃ pramāṇaśāstrapraṇayanam ? na tāvat svata eva, pramāṇato 'rthapratipattau pravṛtti- AS-VDh 040,05 sāmarthyād arthavatpramāṇam iti parataḥ prāmāṇyānuvādavirodhāt | svataḥ prasiddhaṃ hi pramāṇaprameyarūpaṃ lokavṛttaṃ AS-VDh 040,06 tathaivānuvadituṃ yuktaṃ nānyathā, atiprasaṅgāt | yathānūdyate 'smābhis tathaiva lokavṛttaṃ prasiddhaṃ svata iti AS-VDh 040,07 cen na, svataḥ sarvapramāṇānāṃ prāmāṇyam ity anyair lokavṛttasyānuvādāt tathaiva prasiddhiprasaṅgāt | sa mithyānu- AS-VDh 040,08 vāda iti cet tavāpi mithyānuvādaḥ kuto na bhavet ? tathā lokavṛttasya prasiddhatvād iti cet paro 'py evaṃ AS-VDh 040,09 brūyāt | tathaiva lokavṛttasya prasiddhatve tathānuvādasya satyatvaṃ, tatsatyatvāc ca tathaiva lokavṛttasya prasiddhatva- AS-VDh 040,10 m itītaretarāśrayatvam apy ubhayoḥ samānam | tathā lokavṛttāntarāt tasya prasiddhau punar anavasthā durnivāraiva | AS-VDh 040,11 iti na pravṛttisāmarthyāt saṃvidaḥ prāmāṇyaniścayānuvādo yuktaḥ | tato na pravṛttisāmarthyena prāmāṇyaṃ AS-VDh 040,12 vyavatiṣṭhate | nāpy avisaṃvāditvena, tadavisaṃvādasyārthakriyāsthitilakṣaṇasyānavagatasya prāmāṇyavyavasthā- AS-VDh 040,13 hetutvāyogāt | tasyāvagatasya taddhetutve kutas tadavagamasya prāmāṇyam ? saṃvādāntarād iti cen na, tadavagama- AS-VDh 040,14 syāpi saṃvādāntarātprāmāṇyanirṇaye 'navasthāprasaṅgāt | athārthakriyāsthitilakṣaṇā'visaṃvādajñānasyābhyāsadaśāyāṃ AS-VDh 040,15 svataḥ prāmāṇyasiddher adoṣaḥ | ko 'yam abhyāso nāma ? bhūyaḥ saṃvedane saṃvādānubhavanam iti cet tajjātīye AS-VDh 040,16 'tajjātīye vā ? tatrātajjātīye na tāvad ekatra saṃvedane bhūyaḥ saṃvādānubhavanaṃ saṃbhavati kṣaṇikavādinaḥ | AS-VDh 040,17 saṃtānāpekṣayā saṃbhavatīti cen na, saṃtānasyāvastutvād apekṣānupapatteḥ | vastutve vā tasyāpi kṣaṇikatvasiddheḥ AS-VDh 040,18 kutas tadapekṣayā so 'bhyāsaḥ ? santānasyākṣaṇikatve vā yat sat tat sarvaṃ kṣaṇikam iti na siddhyet | tajjātīye AS-VDh 040,19 bhūyaḥ saṃvādānubhavanam iti cen na, jātinirākaraṇavādinaḥ kvacit tajjātīyatvānupapatteḥ | anyāpohalakṣaṇayā AS-VDh 040,20 jātyā kvacit tajjātīyatvam upapannam eveti cen na, anyāpohasyāvasturūpatvāt, tasya vasturūpatve vā AS-VDh 040,21 jātitvavirodhāt svalakṣaṇasyāsādhāraṇasya vastutvopagamāt | tad evaṃ sāmānyataḥ pramāṇalakṣaṇānupapattau AS-VDh 040,22 viśeṣeṇāpi pratyakṣādipramāṇānupapatter na pramāṇatattvaṃ vicāryamāṇaṃ vyavatiṣṭhate | tadavyavasthitau kutaḥ prameya- AS-VDh 040,23 tattvavyavastheti vicārāttattvopaplavavyavasthitiḥ | ity etad api sarvam asāraṃ, tattvopaplavasyāpi vicāryamāṇasyaivam a- AS-VDh 041,01 vyavasthiter anupaplutatattvasiddhinirākaraṇāyogāt | atha "tattvopaplavaḥ sarvathā na vicāryaḥ, tasyopaplutatvād eva AS-VDh 041,02 vicārāsahatvād anyathānupaplutatattvasiddhiprasaṅgāt | kevalaṃ tattvavādibhir abhyupagatasya pramāṇaprameyatattvasya AS-VDh 041,03 vicārākṣamattvāt tattvopaplavasiddhiḥ" iti mataṃ tad api phalguprāyaṃ, yathā tattvam avicāritatvāt | na AS-VDh 041,04 hy aduṣṭakārakasandehotpādyatvena saṃvedanasya pramāṇatvaṃ syādvādibhir vyavasthāpyate, bādhārahitatvamātreṇa vā | AS-VDh 041,05 nāpi pravṛttisāmarthyenānyathā vā, pratipāditadoṣo 'panipātāt | kiṃ tarhi ? suniścitāsambhavadbādhakatvena | AS-VDh 041,06 na cedaṃ svārthavyavasāyātmano jñānasya duravabodham | sakaladeśakālapuruṣāpekṣayā suṣṭhu niścitam asambhavadbā- AS-VDh 041,07 dhakatvaṃ hi pramāṇasyābhyastaviṣaye svata evāvasīyate, svarūpavat | anabhyastaviṣaye tu parata iti nānavasthe- AS-VDh 041,08 taretarāśrayadoṣo 'panipātaḥ | svārthavyavasāyātmakattvam eva hi suniścitāsambhavadbādhakatvam | tac cābhyāsada- AS-VDh 041,09 śāyāṃ na parataḥ pramāṇāt sādhyate, yenānavasthā syāt, parasparāśrayo vā, tasya svata eva siddhatvāt | AS-VDh 041,10 tathānabhyāsadaśāyām api parataḥ svayaṃ siddhaprāmāṇyād vedanāt pūrvasya tathābhāvasiddheḥ kuto 'navasthādidoṣāvakāśaḥ ? AS-VDh 041,11 kvacid abhyāsānabhyāsau tu pratipattur adṛṣṭaviśeṣavaśād deśakālādiviśeṣavaśāc ca bhavantau sampratītāv eva, yathāvara- AS-VDh 041,12 ṇakṣayopaśamam ātmanaḥ sakṛd asakṛd vā svārthasaṃvedane 'bhyāsopapatteḥ | svārthavyavasāyāvaraṇodaye vā'saṃvedane sakṛ- AS-VDh 041,13 tsaṃvedane vā saṃvedanapaunaḥpunye 'pi vā'nabhyāsaghaṭanāt | pūrvāparaṃ svabhāvatyāgopādānānvitasvabhāvasthitila- AS-VDh 041,14 kṣaṇatvenātmanaḥ pariṇāmino 'bhyāsānabhyāsāvirodhāt | sarvathā kṣaṇikasya nityasya vā pratipattus tadanupapatter a- AS-VDh 041,15 bhīṣṭatvāt | nanv idaṃ suniścitāsambhavadbādhakatvaṃ saṃvedanasya katham asarvajño jñātuṃ samartha iti cet sarvatra AS-VDh 041,16 sarvadā sarvasya sarvaṃ saṃvedanam asuniścitāsambhavadbādhakam ity apy asakalajñaḥ kathaṃ jānīyāt ? tata evaṃ saṃśayo AS-VDh 041,17 'stv iti cet so 'pi tathābhāvetaraviṣayaḥ sarvasya sarvadā sarvatre 'pi katham asarvajñaḥ śakto 'vaboddhum ? svasaṃvedane AS-VDh 041,18 tathāvabodhāt sarvatra tathāvabodha iti cet tarhy anumānam āyātaṃ, vivādādhyāsitaṃ saṃvedanaṃ suniścitāsambhavadbā- AS-VDh 041,19 dhakatvetarābhyāṃ sandigdhaṃ, saṃvedanatvād asmatsaṃvedanavad iti | tac ca yadi suniścitāsaṃbhavadbādhakaṃ siddhaṃ AS-VDh 041,20 tadā tenaiva sādhanasya vyabhicāraḥ | atha na tathā siddhaṃ, kathaṃ sādhyasiddhinibandhanam ? atiprasaṅgāt | AS-VDh 041,21 svasaṃvedanaṃ ca pratipattuḥ kiñcit kvacit kadācit suniścitāsambhavadbādhakaṃ kiñcit tadviparītaṃ prasiddhaṃ na vā ? AS-VDh 042,01 yadi na prasiddhaṃ, kathaṃ sandehaḥ ? kvacid aprasiddhobhayaviśeṣasya tatsāmānyadarśanenaiva tatparāmarśipratyayasya AS-VDh 042,02 sandehasyāsambhavād bhūbhavanasaṃvarddhitotthitamātrasya tādṛśaḥ sthāṇupuruṣaviṣayasandehavat | yadi punas tadubhayaṃ AS-VDh 042,03 prasiddhaṃ tadā svataḥ parato vā ? abhyāsadaśāyāṃ svato 'nabhyāsadaśāyāṃ parata eveti cet siddham akalaṅka- AS-VDh 042,04 śāsanaṃ, sarvasya saṃvedanasya syāt svataḥ syāt parataḥ prāmāṇyāprāmāṇyayor vyavasthānāt, anyathā kvacid vya- AS-VDh 042,05 vasthātum aśakteḥ | etena tattvopaplavavādinaḥ kim aduṣṭakārakasandohotpādyatvena bādhakānutpattyā pravṛttisāma- AS-VDh 042,06 rthyenānyathā vetyādi vikalpasandohahetukapraśnānupapattiḥ prakāśitā, svayam anyatrānyadā kathañcid apratipannata- AS-VDh 042,07 dvikalpasya punaḥ kvacit tatparāmarśisaṃśayapratyayāyogāt | kvacit kadācid aduṣṭakārakasandohotpādyatvādiviśe- AS-VDh 042,08 ṣapratipattau tu kutas tattvopaplavasiddhiḥ ? parābhyupagamāt tatpratipatter adoṣa iti cet sa tarhi parābhyupagamo AS-VDh 042,09 yadi pramāṇāt pratipannaḥ svayaṃ tadā kathaṃ pramāṇaprameyatattvopaplavaḥ ? parābhyupagamāntarāt tatpratipattau tad api parā- AS-VDh 042,10 bhyupagamāntaram anyasmāt parābhyupagamāntarāt pratipattavyam ity anavasthā | parābhyupagamaṃ ca svayaṃ pratīyann eva na AS-VDh 042,11 pratyemīti brūvāṇaḥ kathaṃ svasthaḥ ? svayam apratīyaṃs tu parābhyupagamaṃ tataḥ kiñcit pratyetīti duravabodhaṃ–so 'yaṃ AS-VDh 042,12 kiñcid api svayaṃ nirṇītam anāśrayan kvacid vicāraṇāyāṃ vyāpriyata iti na budhyāmahe, kiñcin nirṇītam āśritya AS-VDh 042,13 vicārasyānirṇīte 'rthe pravṛtteḥ | sarvavipratipattau tu kvacid vicāraṇānavatārāt | tad uktaṃ "kiñcin nirṇīta- AS-VDh 042,14 m āśritya vicāro 'nyatra varttate | sarvavipratipattau tu kvacin nāsti vicāraṇā" iti | tataḥ sūktaṃ, tattvopa- AS-VDh 042,15 plavavādinaḥ svayam ekena pramāṇena svaprasiddhena paraprasiddhena vā vicārottarakālam api pramāṇatattvaṃ prameyatattvaṃ AS-VDh 042,16 copaplutaṃ saṃvidanta evātmānaṃ nirasyantīti vyāhatiḥ | AS-VDh 042,17 tad evaṃ kārikāvyākhyānam anavadyam avatiṣṭhate | tīrthacchedasampradāyānāṃ tathā sarvam avagatam icchatām āptatā AS-VDh 042,18 nāsti, parasparaviruddhābhidhānāt, ekānekapramāṇavādināṃ svapramāvyāvṛtter iti | ekapramāṇavādino hi AS-VDh 042,19 saṃvedanādvaitāvalambinaś citrādvaitāśrayiṇaḥ parabrahmaśabdādvaitabhāṣiṇaś ca sugatādayo yathā tīrthacchedasampradāyā- AS-VDh 042,20 s tathā pratyakṣam ekam eva pramāṇam iti vadanto 'pi cārvākāḥ, paramāgamanirākaraṇasamayatvāt | yathā ca kapilāda- AS-VDh 042,21 yo 'nekapramāṇavādinas tīrthacchedasampradāyās tathā tattvopaplavavādino 'pi, tair ekasyāpi pramāṇasyānabhidhānāt, naika- AS-VDh 042,22 pramāṇavādino 'nekapramāṇavādina iti vyākhyānāt | tathā sarvam āptāgamapadārthajātam avagatam icchanto 'py anekapramā- AS-VDh 042,23 ṇavādino vainayikās tīrthacchedasampradāyāḥ | teṣām aśeṣāṇām āptatā nāsti, parasparaviruddhayor abhidhānāt | AS-VDh 042,24 tatra saṃvedanādvaitānusāriṇaḥ svapakṣasādhanasya parapakṣadūṣaṇasya vā saṃvidadvaitaviruddhasyābhidhānaṃ, tathā AS-VDh 042,25 dvaitaprasiddheḥ | saṃvṛttyā tadupagame na paramārthataḥ saṃvidadvaitasiddhiḥ, atiprasaṅgāt | etena citrādvaitapara- AS-VDh 043,01 brahmādyavalambināṃ parasparaviruddhābhidhānaṃ prativarṇitam | pratyakṣam ekam eva pramāṇam iti vadatāṃ pramāṇetarasāmā- AS-VDh 043,02 nyavyavasthāpanasya saṃvādetarasvabhāvaliṅgajānumānanibandhanasya paracittāvabodhasya ca vyāpārādikāryaliṅgo- AS-VDh 043,03 tthānumānanimittasya paralokādipratiṣedhasya cānupalabdhiliṅgodbhūtānumānahetukasya pratyakṣaikapramāṇaviruddhasyā- AS-VDh 043,04 bhidhānaṃ pratipattavyaṃ, tathā pramāṇāntarasiddheḥ | paropagamāt tatsvīkaraṇe svayaṃ pramāṇetarasāmānyādivyava- AS-VDh 043,05 sthānupapatteḥ kutaḥ pratyakṣaikapramāṇavādaḥ, atiprasaṅgāt | tathānekapramāṇavādināṃ kapilakaṇabhakṣākṣapāda- AS-VDh 043,06 jaiminimatānusāriṇāṃ svopagataprāmāṇasaṃkhyāniyamaviruddhasya sāmastyena sādhyasādhanasambandhajñānasyābhidhānaṃ AS-VDh 043,07 boddhavyaṃ, pramāṇāntarasyohasya siddheḥ | yāvān kaścid dhūmaḥ sa sarvo 'py agnijanmā'nagnijanmā vā na bhavatīti AS-VDh 043,08 pratipattau na pratyakṣasya sāmarthyaṃ, tasya sannihitaviṣayapratipattiphalatvāt | nāpy anumānasya, anava- AS-VDh 043,09 sthānāt, tadvyāpter apy aparānumānagamyatvāt | iti vaiśeṣikasyohaḥ pramāṇāntaram anicchato 'py āyātam | etena AS-VDh 043,10 saugatasya pramāṇāntaram āpāditam | tathāgamasyāpi vyāptigrahaṇe 'nadhikārāt kāpilasyohaḥ pramāṇaṃ naiyāyikasya AS-VDh 043,11 ca tatropamānasyāpy asamarthatvāt prābhākarasya cārthāpatter apy anumānavat tatrāvyāpārād bhaṭṭamatānusāriṇaś cābhāvasyāpi AS-VDh 043,12 tatrānadhikṛtatvāt | tathaikam api pramāṇam anabhyupagacchatāṃ tattvopaplavāv alambinām anekapramāṇavādināṃ tattvopapla- AS-VDh 043,13 vopagamasya pramāṇasiddhyavinābhāvinaḥ sakalatattvopaplavaviruddhasyābhidhānam avagantavyam | vainayikānāṃ tu sarva- AS-VDh 043,14 m avagatam icchatāṃ parasparaviruddhābhidhānaṃ viruddhasaṃvedanaṃ prasiddham eva, sugatamatopagame kapilādimatasya viro- AS-VDh 043,15 dhāt | tataḥ siddho hetuḥ parasparavirodhata iti tīrthakṛtsamayānāṃ sarveṣām āptatvā'bhāvaṃ sādhayati | yadi punaḥ AS-VDh 043,16 saṃvidadvaitādīnāṃ svataḥ pramitisiddheḥ pramāṇāntarataḥ svaparakṣasādhanadūṣaṇavacanābhāvān na parasparaviruddhābhidhānaṃ AS-VDh 043,17 svasaṃvedanaikapramāṇavādināṃ, nāpīndriyajapratyakṣaikapramāṇavādināṃ, pratyakṣaprāmāṇyasya pratyakṣata eva AS-VDh 043,18 siddheḥ, anumānādiprāmāṇyābhāvasyāpi tata eva prasiddheḥ pramāṇāntarāprasaṅgāt, tathānekapramāṇavādi- AS-VDh 043,19 nām api svopagatapramāṇasaṃkhyāniyamasya svata eva siddheḥ pramāṇāntarasyohasyāprasaṅgān na viruddhābhidhānaṃ saṃbha- AS-VDh 043,20 vatīti mataṃ tadāpi na teṣām āptatāsti, svapramāvyāvṛtter anyathānaikāntikatvāt | na hi saṃvidadvaite 'nyatra vā AS-VDh 043,21 svasya svenaiva pramā saṃbhavati, niraṃśatvāt pramāṇaprameyasvabhāvavyāvṛttau pramāyā vyāvṛttes tadavyāvṛttau pramātrā- AS-VDh 043,22 disvabhāvāvyāvṛtter aikāntikatvābhāvāt pramātrādyanekasvabhāvasyaikasaṃvedanasyānekāntātmanonumananāt, saṃvit AS-VDh 044,01 svayaṃ svena svaṃ saṃvedayata iti pratīteḥ | nāpīndriyajapratyakṣe svapramā ghaṭate, bhūtavādibhis tasyāsvasaṃvidi- AS-VDh 044,02 tattvopagamāt | iti siddhā tatra svapramāyā vyāvṛttiḥ | tato na pratyakṣata pramāṇetarasāmānyasthityādiḥ | AS-VDh 044,03 tadavyāvṛttau vā svārthavyavasāyātmakatvasiddheḥ syādvādāśrayaṇādaikāntikatvābhāvād anaikāntikatvam | ete- AS-VDh 044,04 nānekapramāṇavādinām anekasmin pramāṇe svapramāvyāvṛttir vyākhyātā | tadavyāvṛttau vānaikāntikatvaprasaktiḥ, AS-VDh 044,05 anekaśaktyātmakasvārthavyavasāyātmakānekapramāṇasiddheḥ | tattvopaplavavādināṃ tattvopaplave svapramāyā vyāvṛttiḥ AS-VDh 044,06 siddhaiva | tadavyāvṛttau tattvopaplavaikāntikatvābhāvaprasaktiś ca | tato naiteṣām āptatā | kiñca sarvapramāṇavi- AS-VDh 044,07 nivṛtter itarathā saṃpratipatteḥ | ye tāvad ekaṃ nityaṃ pramāṇaṃ svabhāvabhedābhāvād vadanti teṣāṃ sarvapramāṇavinivṛttiḥ AS-VDh 044,08 ye 'py anekam anityaṃ pratikṣaṇaṃ svabhāvabhedādācakṣate teṣām api, pratyakṣādipramāṇānāṃ nityaikāntāc cetareṇaiva prakā- AS-VDh 044,09 reṇa kathañcin nityānityātmakatvena saṃpratipatteḥ | tato naiteṣāṃ nityānityaikāntapramāṇavādināṃ tīrthakṛtsamayā- AS-VDh 044,10 nām āptatā | kiñca vāgakṣuddhīcchāpuruṣatvādikaṃ kvacid anāvilajñānaṃ nirākaroti na punas tatpratiṣedhavādiṣu AS-VDh 044,11 tatheti paramagahanam etat | tathā hi | tīrthacchedasampradāyās tathaikāntavādino nā'nāvilajñānā aviśi- AS-VDh 044,12 ṣṭavāgakṣabuddhīcchādimattvād aviśiṣṭapuruṣatvāder vā rathyāpuruṣavat | iti naiteṣām āptatā | tatpratiṣedhavādināṃ AS-VDh 044,13 punaḥ syādvādināṃ nātaḥ kaścid aviśiṣṭavāgādimānaviśiṣṭapuruṣo vā, tasya yuktiśāstrāvirodhivāktvenā- AS-VDh 044,14 bhyupagatatvāt, karaṇakramavyavadhānādyativarttibuddhitvāt, icchārahitatvād viśuddhapuruṣātiśayatvād iti | yathā AS-VDh 044,15 vāgādikaṃ nirdoṣajñānanirākaraṇasamarthaṃ na tathā syādvādanyāyavedibhir abhiṣṭūyamāne bhagavatīti paramagahanam e- AS-VDh 044,16 tat, ayuktiśāstravidām agocaratvād akalaṅkadhiṣaṇādhigamyatvāt | itthaṃ siddhaṃ suniścitāsambhavadbādhakapramā- AS-VDh 044,17 ṇatvam | tena kaḥ paramātmā cid eva labdhyupayogasaṃskārāṇām āvaraṇanibandhanānām atyaye bhavabhṛtāṃ prabhuḥ | AS-VDh 044,18 sakalasyādvādanyāyavidviṣām āptapratikṣepaprakāreṇa hi syādvādina evāptasyāpratikṣepārhatvena suniścitāsambhava- AS-VDh 044,19 dbādhakapramāṇatvaṃ siddhyati | tenaivaṃ kārikāyāsturīyapādo vyākhyāyate | kaḥ paramātmā, parā''tyantikī AS-VDh 044,20 mā lakṣmīryasyeti vigrahāt | cid eva jña eva naṃ punaḥ kathañcid apy ajñaḥ, cid iti śabdasya mukhyavṛttyā- AS-VDh 044,21 śrayaṇāt kathañcid acityapi cicchabdasya pravṛttau gauṇatvaprasaṅgāt | nanu ca 'paramātmā sākṣād vastu jānanni- AS-VDh 045,01 ndriyasaṃskārānurodhata eva jānāyān nānyathā tadvedanasya pratyakṣatvavirodhāt | na cendriyasaṃskārāḥ sakṛtsarvārtheṣu AS-VDh 045,02 jñānam upajanayitum alaṃ, sambaddhavarttamānārthaviṣayatvāt "sambaddhaṃ varttamānaṃ ca gṛhyate cakṣurādibhiḥ" iti AS-VDh 045,03 vacanāt | tato na jña eva, bhāvyatītāsambaddhārthajñānābhāvād ajñatvasyāpi bhāvāt' iti na mantavyaṃ, AS-VDh 045,04 labdhyupayogasaṃskārāṇām atyaye iti vacanāt | labdhyupayogau hīndriyaṃ, "labdhyupayogau bhāvendriyam" iti AS-VDh 045,05 vacanāt | tayoḥ saṃskārāḥ svārthadhāraṇāḥ | teṣām atyaye sati jña eva syāt | 'kutaḥ punar bhāvendriyasaṃskārāṇā- AS-VDh 045,06 m atyaye sati jña eva syān na tu dravyendriyāṇām atyaye, atīndriyapratyakṣato 'śeṣārthasākṣātkāritvopagamāt' AS-VDh 045,07 ity api na śaṅkanīyaṃ, bhāvendriyāṇām āvaraṇanibandhanatvāt | kārtsnyato jñānāvaraṇasaṃkṣaye hi bhagavān atī- AS-VDh 045,08 ndriyapratyakṣabhāk siddhaḥ | na ca sakalāvaraṇasaṃkṣaye bhāvendriyāṇām āvaraṇanibandhanānāṃ saṃbhavaḥ–kāraṇābhāve AS-VDh 045,09 kāryānupapatteḥ | nanu cāvaraṇakṣayopaśamanibandhanatvād bhāvendriyāṇāṃ katham āvaraṇanibandhanatvam iti ced deśa- AS-VDh 045,10 ghātijñānāvaraṇasparddhakodaye sati sarvadhātijñānāvaraṇasparddhakānām udayābhāve sadavasthāyāṃ ca teṣāṃ bhāvād ā- AS-VDh 045,11 varaṇanibandhanatvasiddher acodyam etat | na kaścid bhavabhṛdatīndriyapratyakṣabhāgupalabdho yato bhagavāṃs tathā saṃbhāvyate AS-VDh 045,12 ity api na śaṅkā śreyasī, tasya bhavabhṛtāṃ prabhutvāt | na hi bhavabhṛtsāmye dṛṣṭo dharmaḥ sakalabhavabhṛtprabhau AS-VDh 045,13 sambhāvayituṃ śakyaḥ, tasya saṃsārijanaprakṛtim abhyatītatvāt | nanu ca sunirṇītāsambhavadbādhakapramāṇatvā- AS-VDh 045,14 t tathāvidho bhavabhṛtāṃ prabhuḥ sādhyate | tac cāsiddhaṃ, suniścitāsaṃbhavatsādhakapramāṇatvasya tadbādhakasya sadbhā- AS-VDh 045,15 vāt | na hi tatsādhakaṃ pratyakṣam | nāpy anumānaṃ, tadekadeśasya liṅgasyādarśanāt | tad uktaṃ "sarvajño dṛśyate AS-VDh 045,16 tāvan nedānīma smadādibhiḥ | dṛṣṭo na caikadeśo 'sti liṅgaṃ vā yo 'numāpayet" iti | āgamo 'pi na tāva- AS-VDh 045,17 n nityaḥ sarvajñasya pratipādako 'sti, tasya kārye evārthe prāmāṇyāt svarūpe 'pi prāmāṇyeti prasaṅgāt | sa sarva- AS-VDh 045,18 vit sa lokavidityāder hiraṇyagarbhaḥ sarvajña ityādeś cāgamasya nityasya karmārthavādapradhānatvāt tātparyāsaṃbhavā- AS-VDh 045,19 d anyārthapradhānair vacanair anyasya sarvajñasya vidhānāsaṃbhavāt | pūrva kutaścid aprasiddhasya tair anuvādāyogāt | anāde- AS-VDh 046,01 rāgam asyādimat sarvajñapratipādanavirodhāc ca | nāpy anityas tatpraṇīta evāgamas tasya prakāśako yuktaḥ, parasparā- AS-VDh 046,02 śrayaprasaṅgāt | narāntarapraṇītas tu na pramāṇabhūtaḥ siddho yataḥ sarvajñapratipattiḥ syāt | asarvajñapraṇītāc ca AS-VDh 046,03 vacanānmūlavarjitāt sarvajñapratipattau svavacanāt kin na tatpratipattiraviśeṣāt | tad uktaṃ "na cāgamavidhiḥ AS-VDh 046,04 kaścin nityaḥ sarvajñabodhanaḥ | na ca mantrārthavādānāṃ tātparyam avakalpyate | 1 | na cānyārthapradhānais tais tadastitvaṃ AS-VDh 046,05 vidhīyate | na cānuvadituṃ śakyaḥ pūrvam anyair abodhitaḥ | 2 | anāder āgamasyārtho na ca sarvajña ādimān | AS-VDh 046,06 kṛtrimeṇa tv asatyena sa kathaṃ pratipādyate | 3 | atha tadvacanenaiva sarvajño 'jñaiḥ pratīyate | prakalpyeta kathaṃ AS-VDh 046,07 siddhir anyonyāśrayayos tayoḥ | 4 | sarvajñoktatayā vākyaṃ satyaṃ tena tadastitā | kathaṃ tadubhayaṃ siddhyet siddha- AS-VDh 046,08 mūlāntarādṛte | 5 | asarvajñapraṇītāt tu vacanān mūlavarjitāt | sarvajñam avagacchantaḥ svavākyāt kiṃ na jānate | 6 | " AS-VDh 046,09 iti | nopamānam api sarvajñasya sādhakaṃ, tatsadṛśasya jagati kasyacid apy abhāvāt | tathoktaṃ, sarvajña- AS-VDh 046,10 sadṛśaṃ kañcid yadi paśyema samprati | upamānena sarvajñaṃ jānīyāma tato vayam" iti | nārthāpattir api sarvajñasya AS-VDh 046,11 sādhikā, tadutthāpakasyārthasyānyathānupapadyamānasyābhāvāt | dharmādyupadeśasya bahujanaparigṛhītasyānyathā- AS-VDh 046,12 bhāvāt | tathā coktam "upadeśo hi buddhāder dharmādharmādigocaraḥ | anyathāpy upapadyeta sarvajño yadi nābha- AS-VDh 046,13 vat | 1 | buddhādayo hy avedajñās teṣāṃ vedād asambhavaḥ | upadeśaḥ kṛto 'tas tair vyāmohād eva kevalāt | 2 | ye tu AS-VDh 046,14 manvādayaḥ siddhāḥ prādhānyena trayīvidām | trayīvidāśritagranthās te vedaprabhavoktayaḥ | 3 | " iti | na ca pramāṇā- AS-VDh 046,15 ntaraṃ sadupalambhakaṃ sarvajñasya sādhakam asti | mā bhūd atratyedānīntanānām asmadādijanānāṃ sarvajñasya sādhakaṃ AS-VDh 046,16 pratyakṣādyanyatamaṃ deśāntarakālāntaravarttināṃ keṣāñcid bhaviṣyatīti cāyuktaṃ "yajjātīyaiḥ pramāṇais tu yajjā- AS-VDh 046,17 tīyārthadarśanam | dṛṣṭaṃ samprati lokasya tathā kālāntare 'py abhūt" iti vacanāt | tathā hi | vivādādhyā- AS-VDh 046,18 site deśe kāle ca pratyakṣādipramāṇam atratyedānīntanapratyakṣādigrāhyasajātīyārthagrāhakaṃ bhavati tadvijātīya- AS-VDh 046,19 sarvajñādyarthagrāhakaṃ vā na bhavati, pratyakṣādipramāṇatvād atratyedānīntanapratyakṣādipramāṇavat | nanu ca yathā- AS-VDh 046,20 bhūtam indriyādijaṃ nityaṃ pratyakṣādi sarvajñādyarthāsādhakaṃ dṛṣṭaṃ tathābhūtam eva deśāntare kālāntare ca tādṛśaṃ AS-VDh 046,21 sādhyate 'nyathābhūtaṃ vā ? tathābhūtaṃ cet siddhasādhanam | anyathābhūtaṃ ced aprayojako hi hetuḥ jagato AS-VDh 046,22 buddhimatkāraṇakatve sādhye sanniveśaviśiṣṭatvavat | iti cet tad asat, tathābhūtasyaiva tathā sādhanāt siddhasā- AS-VDh 046,23 dhanasyāpy abhāvāt, anyādṛśapratyakṣādyabhāvāt | tathā hi | vivādāpannaṃ pratyakṣādipramāṇam indriyādi- AS-VDh 046,24 sāmagrīviśeṣānapekṣaṃ na bhavati, pratyakṣādipramāṇatvāt prasiddhapratyakṣādipramāṇavat | na gṛddhravarāhapipīli- AS-VDh 047,01 kādipratyakṣeṇa sannihitadeśaviśeṣānapekṣiṇā naktañcarapratyakṣeṇa vālokānapekṣiṇānekāntaḥ, kātyāyanādyanu- AS-VDh 047,02 mānātiśayena jaiminyādyāgamādyatiśayena vā tasyāpīndriyādipraṇidhānasāmagrīviśeṣam antareṇāsaṃbhavāt AS-VDh 047,03 svārthātilaṅghanābhāvād atīndriyānanumeyādyarthāviṣayatvāc ca | tathā coktaṃ "yatrāpy atiśayo dṛṣṭaḥ sa AS-VDh 047,04 svārthānatilaṅghanāt | dūrasūkṣmādidṛṣṭau syān na rūpe śrotravṛttitā | 1 | ye 'pi sātiśayā dṛṣṭāḥ prajñāmedhā- AS-VDh 047,05 dibhir narāḥ | stokastokāntaratvena na tv atīndriyadarśanāt | 2 | prājño 'pi hi naraḥ sūkṣmānarthān draṣṭuṃ kṣamo 'pi AS-VDh 047,06 san | svajātīran atikrāmann atiśete parān narān | 3 | ekaśāstravicāreṣu dṛśyateti śayo mahān | na tu śāstrā- AS-VDh 047,07 ntarajñānaṃ tanmātreṇaiva labhyate | 4 | jñātvā vyākaraṇaṃ dūraṃ buddhiḥ śabdāpaśabdayoḥ | prakṛṣyate na nakṣatrati- AS-VDh 047,08 thigrahaṇanirṇaye | 5 | jyotirvic ca prakṛṣṭo 'pi candrārkagrahaṇādiṣu | na bhavaty ādiśabdānāṃ sādhutvaṃ jñātum arhati AS-VDh 047,09  | 6 | tathā vedetihāsādijñānātiśayavān api | na svargadevatā'pūrvapratyakṣīkaraṇe kṣamaḥ | 7 | daśahastāntaraṃ vyo- AS-VDh 047,10 mni yo nāmotplutya gacchati | na yojanam asau gantuṃ śakto 'bhyāsaśatair api | 8 | " iti | na dṛṣṭapratyakṣādivijātī- AS-VDh 047,11 yātīndriyapratyakṣādisaṃbhāvanā yataḥ saṃbhāvyavyabhicāritā sādhanasya syāt | puruṣaviśeṣasya tatsambhāvanāyāṃ AS-VDh 047,12 saṃbhāvyavyabhicāritvam eveti cen na, tasyāsiddhatvāt, sādhakābhāvāt sarvapuruṣāṇāṃ triviprakṛṣṭārthasākṣātkā- AS-VDh 047,13 ritvānupapatter iti | tad etatsarvam aparīkṣitābhidhānaṃ mīmāṃsakasya | na hi sarvajñasya nirākṛteḥ prāk suniści- AS-VDh 047,14 tāsaṃbhavatsādhakapramāṇatvaṃ siddhaṃ yena paraḥ pratyavatiṣṭheta | nāpi bādhakāsaṃbhavāt paraṃ pratyakṣāder api viśvāsani- AS-VDh 047,15 bandhanam asti | tatprakṛte 'pi siddhaṃ yadi tatsattāṃ na sādhayet sarvatrāpy aviśeṣāt tadabhāve darśanaṃ nādarśanam a- AS-VDh 047,16 tiśete 'nāśvāsād vibhramavat | syān mataṃ "mā sidhat sarvajñasya nirākaraṇāt pūrvaṃ suniścitāsaṃbhavatsādhaka- AS-VDh 047,17 pramāṇatvaṃ, svapratyakṣasya sarvajñāntarapratyakṣasya ca tatsādhakasya saṃbhavāt, paropadeśaliṅgākṣānapekṣā'vita- AS-VDh 047,18 thā'śeṣasūkṣmādyarthapratipādakatadvacanaviśeṣāt makaliṅgajanitānumānasya ca tatsādhakasya sadbhāvād anādiprava- AS-VDh 047,19 canaviśeṣasya ca taduddyotitasya tatsādhakatvena siddheḥ | nirākaraṇād uttarakālaṃ tu siddham eva" iti | tad api AS-VDh 047,20 svamanorathamātraṃ, sarvajñanirākṛter ayogāt sarvathā bādhakābhāvāt | sadupalambhakapramāṇapañcakanivṛttilakṣaṇaṃ AS-VDh 047,21 jñāpakānupalambhanaṃ sarvajñasya bādhakam iti cen na, tasya svasambandhinaḥ paracetovṛttiviśeṣādinā vyabhicārāt, AS-VDh 047,22 sarvasambandhino 'siddhatvāt | tad uktaṃ tattvārthaślokavārttike | "svasambandhi yadīdaṃ syād vyābhicāri payo- AS-VDh 047,23 nidheḥ | ambhaḥkumbhādisaṃkhyānaiḥ sadbhir ajñāyamānakaiḥ | 1 | sarvasambandhi tadboddhuṃ kiñcid bodhair na śakyate | AS-VDh 047,24 sarvabodho 'sti cet kaścit tadboddhā kiṃ niṣidhyate | 2 | sarvasambandhi sarvajñajñāpakānupalambhanam | na cakṣurādibhi- AS-VDh 048,01 r vedyam atyakṣatvād adṛṣṭavat | 3 | nānumānād aliṅgatvāt kvārthāpattyupamāgatiḥ | sarvajñasyānyathābhāvasādṛśyānupapa- AS-VDh 048,02 ttitaḥ | 4 | sarvapramātṛsambandhipratyakṣādinivāraṇāt | kevalāgamagamyaṃ ca kathaṃ mīmāṃsakasya tat | 5 | kārye 'rthe AS-VDh 048,03 codanājñānaṃ pramāṇaṃ yasya sammatam | tasya svarūpasattāyāṃ tannaivātiprasaṅgataḥ | 6 | tajjñāpakopalambhasyābhā- AS-VDh 048,04 vo 'bhāvapramāṇataḥ | sādhyate cen na tasyāpi sarvatrāpy apravṛttitaḥ | 7 | gṛhītvā vastusadbhāvaṃ smṛttvā tatprati- AS-VDh 048,05 yoginam | mānasaṃ nāstitājñānaṃ yeṣām akṣānapekṣayā | 8 | teṣām aśeṣanṛjñāne smṛte tajjñāpake kṣaṇe | jāyeta AS-VDh 048,06 nāstitājñānaṃ mānasaṃ tatra nānyathā | 9 | na cāśeṣanarajñānaṃ sakṛt sākṣād upeyate | na kramād anyasantānapratya- AS-VDh 048,07 kṣatvānabhīṣṭitaḥ | 10 | yadā ca kvacid ekatra bhavet tannāstitāgatiḥ | naivānyatra tadā sāsti kvaivaṃ sarvatra AS-VDh 048,08 nāstitā | 11 | pramāṇāntarato 'py eṣāṃ na sarvapuruṣagrahaḥ | talliṅgāder asiddhatvāt sahodīritadūṣaṇāt | 12 | AS-VDh 048,09 tajjñāpakopalambho 'pi siddhaḥ pūrvaṃ na jātucit | yasya smṛtau prajāyeta nāstitājñānam āñjasam | 13 | AS-VDh 048,10 paropagamataḥ siddhaḥ sa cen nāstīti sādhyate | vyāghātas tatpramāṇatve 'nyonyaṃ siddho na so 'nyathā | 14 | AS-VDh 048,11 nanv evaṃ sarvathaikāntaḥ paropagamataḥ katham | siddho niṣidhyate jainer iti codyaṃ na dhīmatām | 15 | pratīte '- AS-VDh 048,12 nantadharmātmanyarthe svayam abādhite | ko doṣaḥ sunayais tatraikāntopaplavasādhane | 16 | anekānte hi vijñānam e- AS-VDh 048,13 kāntānupalambhanam | tadvidhis tanniṣedhaś ca mato naivānyathā gatiḥ | 17 | naivaṃ sarvatra sarvajñajñāpakānupadarśanam | AS-VDh 048,14 siddhaṃ taddarśanāropo yena tatra niṣidhyate | 18 | " iti | tad evam asiddhaṃ jñāpakānupalambhanaṃ sarvajñasya na bādhakam iti AS-VDh 048,15 siddhaṃ suniścitāsaṃbhavadbādhakapramāṇatvam eva sādhakam | tathā hi | asti sarvajñaḥ suniścitāsambhavadbādhakapramāṇa- AS-VDh 048,16 tvāt pratyakṣādivat | pratyakṣādes tāvad viśvāsanibandhanaṃ bādhakāsaṃbhava eva suniścitaḥ | na tato 'paraṃ saṃvā- AS-VDh 048,17 dakatvaṃ pravṛttisāmarthyam aduṣṭakāraṇajanyatvaṃ vā, tasya tatrāvaśyaṃ bhāvād iti | pratyakṣādipramāṇam udā- AS-VDh 048,18 haraṇaṃ, vādiprativādinoḥ prasiddhatvāt sādhyasādhanadharmāvikalatvāt | suniścitāsaṃbhavadbādhakapramāṇaṣaś ca AS-VDh 048,19 syād avidyamānaś ceti sandigdhavipakṣavyāvṛttikam idaṃ sādhanaṃ na mantavyaṃ, vipakṣe bādhakasadbhāvāt | tathā AS-VDh 048,20 hi | yad asat tan na suniścitāsaṃbhavadbādhakapramāṇam | yathā marīcikāyāṃ toyaṃ sambhavadbādhakapramāṇaṃ, meru- AS-VDh 048,21 mūrddhani modakādikaṃ ca sandigdhāsaṃbhavadbādhakam | suniścitāsaṃbhavadbādhakapramāṇaś ca sarvajñaḥ | iti prakṛte AS-VDh 048,22 sarvajñe siddham api sādhanaṃ yadi sattāṃ na sādhayet tadā darśanaṃ nādarśanam atiśayīta, anāśvāsāt svapnādi- AS-VDh 048,23 vibhramavat, tasya suniścitāsaṃbhavadbādhakapramāṇatvasyābhāve sarvatra darśane darśanābhāse ca viśeṣābhāvāt | AS-VDh 049,01 "sādhakabādhakapramāṇabhāvāt sarvajñe saṃśayo 'stv ity ayuktaṃ, yasmāt sādhakabādhakapramāṇayor nirṇayāt bhāvābhāvayo- AS-VDh 049,02 r avipratipattir anirṇayādār ekā syāt | sādhakanirṇayāt tatsattāyām avipratipattir bādhakanirṇayāt tv asattāyām | AS-VDh 049,03 ubhayanirṇayas tu na saṃbhavaty eva kvacit, vyāghātāt sādhakabādhakābhāvanirṇayavat | sādhakānirṇayāt punaḥ sattāyā- AS-VDh 049,04 m ārekā syād bādhakānirṇayād asattāyām iti vipaścitām abhimato nyāyaḥ | tato bhavabhṛtāṃ prabhau suniścitāsa- AS-VDh 049,05 mbhavadbādhakapramāṇatvaṃ sattāyāḥ sādhakaṃ siddhyat suniścitāsaṃbhavatsādhakapramāṇatvaṃ vyāvarttayaty eva, virodhāt | AS-VDh 049,06 naivam etat tatra sidhyati yena suniściṃtāsaṃbhavadbādhakapramāṇatvasya vyāvarttakaṃ syāt | tataḥ siddho bhavabhṛtāṃ prabhuḥ AS-VDh 049,07 sarvajña eva | na khalu jñasvabhāvasya kaścid agocaro 'sti yan na krameta, tatsvabhāvāntarapratiṣedhāt* | AS-VDh 049,08 kutaḥ punas tasyājñatvalakṣaṇasvabhāvāntarapratiṣedhaḥ siddho yato 'sau jñasvabhāva eva syāt ? sarvaś cārthas tasya AS-VDh 049,09 viṣayaḥ syāt ? tatas taṃ krametaiva ? iti cet codanābalād bhūtādyaśeṣārthajñānānyathānupapatteḥ | so 'yaṃ codanā hi AS-VDh 049,10 bhūtaṃ bhavantaṃ bhaviṣyantaṃ viprakṛṣṭam ity evaṃ jātīyakam artham avagamayitum alaṃ puruṣaviśeṣān iti svayaṃ pratīyan saka- AS-VDh 049,11 lārthajñānasvabhāvatām ātmano na pratyetīti kathaṃ svasthaḥ ? tac ca na jñānam ātmano bhinnam eva mīmāṃsakasya katha- AS-VDh 049,12 ñcid abhedopagamād anyathā matāntaraprasaṅgāt | tato nājñasvabhāvaḥ puruṣaḥ kvacid api viṣaye, sarvaviṣaye codanā- AS-VDh 049,13 jñānotpatter vikalpajñānotpatter vā sarvatra tadanupapattau vidhipratiṣedhavicārāghaṭanāt | katham evaṃ kasyacit kvacid ajñānaṃ AS-VDh 049,14 syād iti ced ucyate | cetanasya sataḥ sambandhyantaraṃ mohodayakāraṇakaṃ madirādivat* | tat kutaḥ siddham ? AS-VDh 049,15 vivādādhyāsito jīvasya mohodayaḥ sambandhyantarakāraṇako mohodayatvān madirākāraṇamohodayavad ity anumā- AS-VDh 049,16 nāt | yat tatsambandhyantaraṃ tad ātmano jñānāvaraṇādi karmeti | tadabhāve sākalyena viratavyāmohaḥ sarva- AS-VDh 049,17 matītānāgatavartamānaṃ paśyati pratyāsattiviprakarṣayor akiñcitkaratvāt* | kathaṃ punarjñānāvaraṇādisa- AS-VDh 049,18 mbandhyantarasyābhāve sākalyena viratavyāmohaḥ syād yataḥ sarvamatītānāgatavarttamānānantārthavyañjanaparyāyātmakaṃ AS-VDh 049,19 jīvāditattvaṃ sākṣāt kurvīteti ced ime brūmahe | yad yasmin saty eva bhavati tat tadabhāve na bhavaty eva | AS-VDh 049,20 yathāgner abhāve dhūmaḥ | sambandhyantare saty eva bhavati cātmano vyāmohas tasmāt tadabhāve sa na bhavatīti niścī- AS-VDh 049,21 yate | deśakālataḥ pratyāsannam eva paśyed viratavyāmoho 'pi sarvātmanā, na punar viprakṛṣṭam ity ayuktaṃ, pratyāsatte- AS-VDh 049,22 r jñānākāraṇatvād viprakarṣasya cājñānānibandhanatvāt, tadbhāve 'pi jñānājñānayor abhāvān nayanatārakāñjanavac candrā- AS-VDh 049,23 rkādivac ca | yogyatāsadbhāvetarābhyāṃ kvacid bhāve yogyataiva jñānakāraṇaṃ, pratyāsattiviprakarṣayor akiñcitkara- AS-VDh 050,01 tvāt | sā punar yogyatā deśataḥ kārtsnyato vā vyāmohavigamas tatpratibandhikarmakṣayopaśamakṣayalakṣaṇaḥ | iti AS-VDh 050,02 sākalyena viratavyāmohaḥ sarvaṃ paśyaty eva | tad uktaṃ "jño jñeye katham ajñaḥ syād asati pratibandhane | dāhye 'gnir dā- AS-VDh 050,03 hako na syād asati pratibandhane | 1 | " iti | ata evākṣānapekṣā'ñjanādisaṃskṛtacakṣuṣo yathālokā'na- AS-VDh 050,04 pekṣā* | ata eva | kuta eva ? sākalyena viratavyāmohatvād eva sarvadarśanād eva vā | yo hi deśato AS-VDh 050,05 viratavyāmohaḥ kiñcid evāsphuṭaṃ paśyati vā tasyaivākṣāpekṣā lakṣyate na punas tadvilakṣaṇasya prakṣīṇasakalavyāmoha- AS-VDh 050,06 sya sarvadarśinaḥ, sarvajñatvavirodhāt | na hi sarvārthaiḥ sakṛdakṣasambandhaḥ saṃbhavati sākṣāt paramparayā vā | AS-VDh 050,07 nanu cāvadhimanaḥparyayajñāninor deśato viratavyāmohayor asarvadarśanayoḥ katham akṣānapekṣā saṃlakṣaṇīyā ? tadā- AS-VDh 050,08 varaṇakṣayopaśamātiśayavaśāt svaviṣaye parisphuṭatvād iti brūmaḥ | na caivaṃ sākalyena viratavyāmohatvasya sarva- AS-VDh 050,09 darśanasya vānaikāntikatvaṃ śaṅkanīyaṃ, vipakṣekṣāpekṣe matiśrutajñāne tadasaṃbhavāt | avadhimanaḥ paryayajñāne AS-VDh 050,10 tadasaṃbhavāt pakṣāvyāpakatvād ahetutvam iti cen na, sakalapratyakṣasyaiva pakṣatvavacanāt, tatra cāsya hetoḥ sadbhā- AS-VDh 050,11 vāt, vikalapratyakṣasyāvadhimanaḥparyayākhyasyāpakṣīkaraṇāt | na cāsmadādipratyakṣekṣāpekṣopalakṣaṇāt sakala- AS-VDh 050,12 vitpratyakṣe 'pi sāsty eveti vaktuṃ śakyam, añjanādibhir asaṃskṛtacakṣuṣo 'smadāder ālokāpekṣopalakṣaṇāt tatsaṃ- AS-VDh 050,13 skṛtacakṣuṣo 'pi kasyacid ālokāpekṣāprasaṅgāt | naktañcarāṇām ālokāpāye 'pi spaṣṭarūpāvalokanaprasiddher nāloko AS-VDh 050,14 niyataṃ kāraṇaṃ pratyakṣasyeti cet tarhi satyasvapnajñānasyekṣaṇikādijñānasya ca spaṣṭasya cakṣurādyanapekṣasya prasi- AS-VDh 050,15 ddher akṣam api niyataṃ pratyakṣakāraṇaṃ mā bhūt | tato yathāñjanādisaṃskṛtacakṣuṣām ālokānapekṣā sphuṭaṃ rūpekṣaṇe AS-VDh 050,16 tathā sākalyena viratavyāmohasya sarvasākṣātkaraṇe 'kṣānapekṣā | iti karaṇakramavyavadhānātivattisakalapratyakṣo AS-VDh 050,17 bhavabhṛtāṃ guruḥ prasiddhyaty eva | AS-VDh 050,18 yataś cāsau na devāgamādivibhūtimattvād adhyātmaṃ bahir api divyasatyavigrahādimahodayāśrayatvād vā mahān, AS-VDh 050,19 nāpi tīrthakṛttvamātrāt, yataś ca tīrthacchedasampradāyo 'pi vaidiko niyogabhāvanādisampradāyo na saṃvādakaḥ AS-VDh 050,20 pratyakṣaikapramāṇavādisampradāyas tattvopaplavavādisampradāyo vā sarvāptavādo vā na pramāṇabhūto vyavatiṣṭhate, tataḥ AS-VDh 050,21 suniścitāsaṃbhavadbādhakapramāṇo bhagavan bhavān eva bhavabhṛtāṃ prabhurātyantikadoṣāvaraṇahānyā sākṣāt prabuddhā- AS-VDh 050,22 śeṣatattvārthatvena ca munibhiḥ sūtrakārādibhir abhiṣṭūyate | iti samantabhadrācāryair nirūpite sati kutas tāvad ā- AS-VDh 050,23 tyantikī doṣāvaraṇahānir mayi viniściteti bhagavatā paryanuyuktā ivācāryāḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 4 doṣāvaraṇayor hānir niśśeṣāsty atiśāyanāt | kvacid yathā svahetubhyo bahir antarmalakṣayaḥ || 4 || AS-VDh 050,25 doṣāvaraṇasāmānyayor hāneḥ prasiddhatvād dharmitvaṃ na virudhyate | tatprasiddhiḥ punar asmadādiṣu deśato nirdo- AS-VDh 050,26 ṣatvasya jñānādeś ca kāryasya niścayād bhavaty eva, anyathā tadanupapatteḥ | sā kvacin niśśeṣāstīti sādhyate, AS-VDh 051,01 vādiprativādinor atra vipratipatteḥ | atiśāyanād iti hetuḥ | kvacit kanakapāṣāṇādau kiṭṭakālikādibahira- AS-VDh 051,02 ntarmalakṣayo yatheti dṛṣṭāntaḥ, prasiddhatvāt | sa hi kanakapāṣāṇādau prakṛṣyamāṇo dṛṣṭo niśśeṣaḥ | AS-VDh 051,03 tadvaddoṣāvaraṇahānir api prakṛṣyamāṇā'smadādiṣu pratītā satī kvacin niśśeṣā'stīti siddhyati | kaḥ punar doṣo AS-VDh 051,04 nāmāvaraṇād bhinnasvabhāva iti ced ucyate | vacanasāmarthyād ajñānādir doṣaḥ svaparapariṇāmahetuḥ* | na AS-VDh 051,05 hi doṣa evāvaraṇam iti pratipādane kārikāyā doṣāvaraṇayor iti dvivacanaṃ samartham | tatas tatsāmarthyād āva- AS-VDh 051,06 raṇāt paudgalikajñānāvaraṇādikarmaṇo bhinnasvabhāva evājñānādir doṣo 'bhyūhyate | taddhetuḥ punar āvaraṇaṃ karma AS-VDh 051,07 jīvasya pūrvasvapariṇāmaś ca | svapariṇāmahetuka evājñānādir ity ayuktaṃ, tasya kādācitkatvavirodhāj jīva- AS-VDh 051,08 tvādivat | parapariṇāmahetuka evety api na vyavatiṣṭhate, muktātmano 'pi tatprasaṅgāt, sarvasya kāryasyopādā- AS-VDh 051,09 nasahakārisāmagrījanyatayopagamāt tathā pratīteś ca | tathā ca doṣo jīvasya svaparapariṇāmahetukaḥ, kāryatvā- AS-VDh 051,10 n māṣapākavat | nanv evaṃ niśśeṣāvaraṇahānau doṣahāneḥ sāmarthyasiddhatvād doṣahānau vāvaraṇahāner anyatarahānir eva AS-VDh 051,11 niśśeṣataḥ sādhyeti cen na, doṣāvaraṇayor jīvapudgalapariṇāmayor anyonyakāryakāraṇabhāvajñāpanārthatvād ubhayahā- AS-VDh 051,12 ner niśśeṣatvasādhanasya | doṣo hi tāvad ajñānaṃ jñānāvaraṇasyodaye jīvasya syād adarśanaṃ darśanāvaraṇasya, AS-VDh 051,13 mithyātvaṃ darśanamohasya, vividham acāritram anekaprakāracāritramohasya, adānaśīlatvādir dānādyantarāyasyeti, AS-VDh 051,14 tathā jñānadarśanāvaraṇe tatpradoṣaninhavamāt saryāntarāyā''sādanopaghātebhyo jīvamāsravataḥ, kevaliśrutasaṃgha- AS-VDh 051,15 dharmadevāvarṇavādād darśanamohaḥ, kaṣāyodayāt tīvrapariṇāmāc cāritramohaḥ, vighnakaraṇād antarāya iti tattvārthe AS-VDh 051,16 prarūpaṇāt | samarthayiṣyate cāyaṃ kāryakāraṇabhāvo doṣāvaraṇayoḥ "kāmādiprabhavaś citraḥ karmabandhānurūpataḥ" AS-VDh 051,17 ity atra | atha doṣa evāvidyātṛṣṇālakṣaṇaś cetaso 'nāditadvāsanodbhūtaḥ saṃsārahetur nāvaraṇaṃ paudgalikaṃ, tena AS-VDh 051,18 mūrtimatā cittasyāmūrtasyāvaraṇāyogād iti vadato bauddhān nirākartum āvaraṇagrahaṇaṃ, mūrtimatāpi madirādinā AS-VDh 051,19 cittasyāmūrtasyāvaraṇadarśanāt, tatsambandhād vibhramasaṃvedanād anyathā tadanupapatteḥ | madirādinendriyāṇyevāvri- AS-VDh 051,20 yante iti cen na teṣām acetanatve tadāvaraṇāsaṃbhavāt sthālyādivad vibhramāyogāt | cetanatve teṣām amūrtatve 'pi AS-VDh 051,21 mūrtimatāvaraṇam āyātam iti prāyeṇānyatra cintitam | tato doṣahānivadāvaraṇahānir api niśśeṣā kvacit sā- AS-VDh 051,22 dhyā, tadāvaraṇasya doṣād anyasya mūrtimataḥ prasiddheḥ | ata eva loṣṭādau niśśeṣadoṣāvaraṇanivṛtteḥ AS-VDh 051,23 siddhasādhyatety asamīkṣitābhidhānaṃ sādhyāparijñānāt* | pradhvaṃsābhāvo hi doṣāvaraṇayoḥ sādhyo AS-VDh 051,24 na punar atyantābhāvaḥ, tasyāniṣṭatvāt, sadātmano muktiprasaṅgāt | nāpītaretarābhāvaḥ, tasya prasiddhatvāt, AS-VDh 052,01 doṣāvaraṇayor anātmatvād ātmanaś cādoṣāvaraṇasvabhāvatvāt | prāgabhāvo 'pi na sādhyas tata eva, prāgavidyamānasya AS-VDh 052,02 doṣāvaraṇasya svakāraṇād ātmani prādurbhāvābhyupagamāt | na ca loṣṭādau doṣāvaraṇayoḥ pradhvaṃsābhāvaḥ saṃbha- AS-VDh 052,03 vati, tasya bhūtvā bhavanalakṣaṇatvāt tayos tatrātyantam abhāvāt | tan na siddhasādhyatā | nanv evaṃ, doṣā- AS-VDh 052,04 varaṇayor hāner atiśāyanān niśśeṣatāyāṃ sādhyāyāṃ buddher api kin na parikṣayaḥ syād viśeṣābhāvād ato AS-VDh 052,05 'naikāntiko hetur ity aśikṣitalakṣitaṃ*, cet anādiguṇavyāvṛtteḥ sarvātmanā pṛthivyāder abhimatatvāt | AS-VDh 052,06 nanu ca pṛthivyādau sarvātmanā cetanādiguṇapradhvaṃsābhāvasyābhāvād buddhihānyānaikāntikam evātiśāyanam i- AS-VDh 052,07 ty apy anavabodhavijṛmbhitaṃ, pṛthivyādau pudgale pṛthivīkāyikādibhir ātmabhiḥ śarīratvena gṛhīte svāyuṣaḥ AS-VDh 052,08 kṣayāt tyakte cetanādiguṇasya vyāvṛtteḥ sarvātmanā pradhvaṃsābhāvarūpatvena syādvādibhir abhimatatvāt, "na hi sa AS-VDh 052,09 kaścit pudgalo 'sti yo na jīvair asakṛdbhuktojjhitaḥ" iti vacanāt | prasiddhaś ca pṛthivyādau cetanādiguṇasyābhāvaḥ, AS-VDh 052,10 anupalambhānyathānupapatteḥ | adṛśyānupalambhād abhāvāsiddhir ity ayuktaṃ, paracaitanyanivṛttāvārekā- AS-VDh 052,11 patteḥ, saṃskartṝṇāṃ pātakitvaprasaṅgād, bahulam apratyakṣasyāpi rogāder vinivṛttinirṇayāt* | syān ma- AS-VDh 052,12 taṃ te, 'vyāpāravyāhārākāraviśeṣavyāvṛttisamayavaśāt tādṛśaṃ loko vivecayati —nāsty atra mṛtaśarīre AS-VDh 052,13 caitanyaṃ vyāpāravyāhārākāraviśeṣānupalabdheḥ, kāryaviśeṣānupalambhasya kāraṇaviśeṣābhāvāvinābhāvitvāt. AS-VDh 052,14 cāndanādidhūmānupalambhasya tatsamarthacāndanādipāvakābhāvāvinābhāvitvavat | tathā nāsty asya rogo AS-VDh 052,15 jvarādiḥ, sparśādiviśeṣānupalabdher bhūtagrahādir vā, ceṣṭāviśeṣānupalabdheḥ | samyagvaidyaśāstrabhūtatantrādisa- AS-VDh 052,16 mayavaśād atyantābhyastacaitanyarogādikāryaviśeṣāṇāṃ lokānāṃ tadvivekopapattiḥ' iti, tad etatpṛthivyādau AS-VDh 052,17 sarvātmanā cetanādiguṇavyāvṛttāv api samānam —nāsty atra bhasmādipṛthivyādau pṛthivīcetanādiguṇaḥ, AS-VDh 052,18 vyāpāravyāhārākāraviśeṣavyāvṛtter iti samayavaśāt tatsiddhāntavalloko vivecayati | syād ākūtaṃ te, AS-VDh 052,19 'vyāpārādiviśeṣasyānupalabdhes tajjananasamarthacetanādiguṇavyāvṛttisiddhāv api tajjananāsamarthacetanādivyāvṛ- AS-VDh 052,20 ttyasiddher na sarvātmanā tadvyāvṛttisiddhi' iti, tadasamañjasaṃ, vyāpārādyaśeṣakāryajananāsamarthasya śarīriṇāṃ AS-VDh 052,21 cetanāder asambhavāt, saṃbhave vā śarīritvavirodhāt | tataḥ kāryaviśeṣānupalabdheḥ sarvātmanā cetanādiguṇa- AS-VDh 052,22 vyāvṛttiḥ pṛthivyādeḥ sidhyaty eva, mṛtaśarīrādeḥ paracaitanyarogādinivṛttivat | yadi punar ayaṃ nirbandhaḥ AS-VDh 052,23 sarvatra viprakarṣiṇām abhāvāsiddhis tadā kṛtakatvadhūmāder vināśānalābhyāṃ vyāpter asiddher na kaścid dhetuḥ | AS-VDh 053,01 tataḥ śauddhodaniśiṣyakāṇām anātmanīnam etat, anumānocchedaprasaṅgāt* | na hi jaiminīyamatā- AS-VDh 053,02 nusāriṇo viprakarṣiṇām arthānām abhāvāsiddhim anumanyante, vede kartra'bhāvāsiddhiprasaṅgāt sarvajñādyabhāvasādhana- AS-VDh 053,03 virodhāc ca | te tām anumanyamānā vā śauddhodaniśiṣyakā eva | na caiṣām etadātmanīnaṃ, anumānocchedasya AS-VDh 053,04 durnivāratvāt, sādhyasādhanayor vyāptyasiddheḥ | paropagamād vyāptisiddher nānumānoccheda iti cen na, tasyāpi AS-VDh 053,05 paropagamāntarāt siddhāvanavasthāprasaṅgāt tasyānumānāt siddhau parasparāśrayaprasaṅgāt | prasiddhe 'numāne tataḥ AS-VDh 053,06 paropagamasya siddhis tatsiddhau ca tato vyāptisiddher anumānaprasiddhir iti | tato na śreyān ayaṃ nirbandhaḥ sarvā- AS-VDh 053,07 tmanā cetanādiguṇavyāvṛttiḥ pṛthivyāder na siddhyaty eveti | tatprasiddhau ca na buddhihānyā hetor vyabhicāraḥ, AS-VDh 053,08 tasyāḥ sapakṣatvāt | tathā hi | yasya hānir atiśayavatī tasya kutaścit sarvātmanā vyāvṛttiḥ, yathā AS-VDh 053,09 buddhyādiguṇasyāśmanaḥ | tathā ca doṣāder hānir atiśayavatī kutaścin nivarttayitum arhati sakalaṃ kalaṅka- AS-VDh 053,10 m iti katham akalaṅkasiddhir na bhavet ? * AS-VDh 053,11 nanu ca yadi pradhvaṃsābhāvo hānis tadā sā paudgalikasya jñānāvaraṇādeḥ karmadravyasya na saṃbhavaty eva nityatvāt AS-VDh 053,12 tatparyāyasya tu hānāv api kutaścit punaḥ prādurbhāvān na niśśeṣā hāniḥ syāt | niśśeṣakarmaparyāyahānau vā AS-VDh 053,13 karmadravyasyāpi hāniprasaṅgaḥ, tasya tadavinābhāvāt | tathā ca niranvayavināśasiddher ātmādidravyābhāvaprasaṅga AS-VDh 053,14 iti kaścit so 'py anavabuddhasiddhānta eva | yasmāt, maṇer malāder vyāvṛttiḥ kṣayaḥ, sato 'tyantavi- AS-VDh 053,15 nāśānupapatteḥ | tādṛgātmano 'pi karmaṇo nivṛttau pariśuddhiḥ* | pradhvaṃsābhāvo hi kṣayo hānir ihābhi- AS-VDh 053,16 pretā | sā ca vyāvṛttir eva maṇeḥ kanakapāṣāṇād vā malasya kiṭṭāder vā | na punar atyantavināśaḥ | sa hi AS-VDh 053,17 dravyasya vā syāt paryāyasya vā ? na tāvad dravyasya, nityatvāt | nāpi paryāyasya dravyarūpeṇa dhrauvyāt | tathā AS-VDh 053,18 hi | vivādāpannaṃ maṇyādau malādi paryāyārthatayā naśvaram api dravyārthatayā dhruvaṃ, sattvānyathānupapatteḥ | śabdena AS-VDh 053,19 vyabhicāra iti cen na, tasya dravyatayā dhrauvyābhyupagamāt | vidyutpradīpādibhir anekānta ity ayuktaṃ, teṣām api AS-VDh 053,20 dravyatvato dhruvatvāt, kṣaṇikaikānte sarvathārthakriyāvirodhasyābhidhānāt | tato yādṛśī maṇer malāder vyāvṛttir hāniḥ AS-VDh 053,21 pariśuddhis tādṛśī jīvasya karmaṇāṃ nivṛttir hāniḥ | tasyāṃ ca satyām ātyantikī śuddhiḥ sambhāvyate, sakalakarma- AS-VDh 053,22 paryāyavināśe 'pi karmadravyasyāvināśāt tasyākarmaparyāyākrāntatayā pariṇamanād, maladravyasya malātmakaparyāyatayā AS-VDh 053,23 nivṛttāv apy amalātmakaparyāyāv iṣṭatayā pariṇamanavat | tad etena tucchaḥ pradhvaṃsābhāvaḥ sarvatra pratyākhyātaḥ, kāryo- AS-VDh 053,24 tpādasyaiva pūrvākārakṣayarūpatvapratīteḥ | samarthayiṣyate caitat "kāryotpādaḥ kṣayo hetor niyamāt" ity atra | tena AS-VDh 053,25 maṇeḥ kaivalyam eva malāder vaikalyam | karmaṇo 'pi vaikalyam ātmakaivalyam asty eva tato nātiprasajyeta* | dravyārtha- AS-VDh 053,26 tayā buddher ātmany apy avināśāt sarvātmanā parikṣayāprasaṅgāt paryāyārthatayā parikṣaye 'pi siddhāntāvirodhāt | nanu ca AS-VDh 053,27 yathā karmadravyasya karmasvabhāvaparyāyanivṛttāv apy akarmātmakaparyāyarūpatayāvasthānaṃ tathātmano buddhiparyāyatayā AS-VDh 054,01 nivṛttāv apy abuddhirūpaparyāyatayāvastānāt siddhāntavirodha evety atiprasajyate iti cen na, vaiṣamyāt | karmadravyaṃ AS-VDh 054,02 hi pudgaladravyam | tasyātmani pāratantryaṃ kurvataḥ karmatvapariṇāmas tadakurvato 'karmatvapariṇāmenāvasthānaṃ, rūpā- AS-VDh 054,03 dimattvasāmānyalakṣaṇatvāt pudgaladravyasya karmatvalakṣaṇatvābhāvād aviruddham abhidhīyate | buddhidravyaṃ tu jīvaḥ | tasya AS-VDh 054,04 buddhiḥ paryāyaḥ | tat sāmānyaṃ lakṣaṇam, "upayogo lakṣaṇam"iti vacanāt | na ca lakṣaṇābhāve lakṣyam ava- AS-VDh 054,05 tiṣṭhate, tasya tadalakṣaṇatvaprasakter yenābuddhiparyāyātmakatayāvasthānaṃ jīvasya niḥśeṣato buddhiparikṣaye 'py aviruddhaṃ AS-VDh 054,06 syāt | nanv evam ajñānāder doṣasya paryāyārthatayā hānir niśśeṣā sidhyed āvaraṇavan na punar dravyārthatayā buddhivat | AS-VDh 054,07 tato doṣasāmānyasyātmany avasthānān na nirdoṣatvasiddhir ity aparaḥ, so 'py atattvajña eva, yataḥ pratipakṣa evātma- AS-VDh 054,08 nāmāgantuko malaḥ parikṣayī svanirhrāsanimittavivarddhanavaśāt* | dvividho hy ātmanaḥ pariṇāmaḥ AS-VDh 054,09 svābhāvika āgantukaś ca | tatra svābhāviko 'nantajñānādir ātmasvarūpatvāt | malaḥ punar ajñānādir āgantukaḥ, AS-VDh 054,10 karmodayanimittakatvāt | sa cātmanaḥ pratipakṣa eva | tataḥ parikṣayī | tathā hi | yo yatrāgantukaḥ AS-VDh 054,11 sa tatra svanirhrāsanimittavivarddhanavaśāt parikṣayī | yathā jātyahemni tāmrādimiśraṇakṛtaḥ kālikādiḥ | AS-VDh 054,12 āgantukaś cātmanyajñānādir malaḥ | iti svabhāvahetuḥ | na tāvad ayam asiddhaḥ | katham ? yo yatra kādā- AS-VDh 054,13 cit kaḥ sa tatrāgantukaḥ | yathā sphaṭikāśmani lohitādyākāraḥ | kādācit kaś cātmani doṣa iti | na AS-VDh 054,14 cedaṃ kādācit katvam asiddhaṃ, samyagjñānādiguṇāvirbhāvadaśāyām ātmani doṣānupapatteḥ | tataḥ prāktatsadbhā- AS-VDh 054,15 vād guṇāvirbhūtidaśāyām api tirohitadoṣasya sadbhāvān na kādācit katvaṃ, sātatyasiddher iti cenna, guṇasyā- AS-VDh 054,16 py evaṃ sātatyaprasaṅgāt | tathā ca hiraṇyagarbhāder vedārthajñānakāle 'pi vedārthājñānaprasaṅgaḥ | jñānājñānayoḥ para- AS-VDh 054,17 sparaviruddhatvād ekatraikadā na prasaṅga iti cet tata eva sakalaguṇadoṣayor ekatraikadā prasaṅgo mā bhūt | punar do- AS-VDh 054,18 ṣasyāvirbhāvadarśanād guṇakāle 'pi sattāmātrasiddhir iti cet tarhi guṇasyāpi punar āvirbhūtidarśanād doṣakāle 'pi sattā- AS-VDh 054,19 mātrasiddhiḥ, sarvathā viśeṣābhāvāt | tathā cātmano doṣasvabhāvatvasiddhivadguṇasvabhāvatvasiddhiḥ kuto AS-VDh 054,20 nivāryeta ? virodhād iti ced doṣasvabhāvatvasiddhir eva nivāryatāṃ, tasya guṇasvabhāvatvasiddheḥ | kutaḥ seti AS-VDh 054,21 ced doṣasvabhāvatvasiddhiḥ kutaḥ ? saṃsāritvānyathānupapatter iti cet tatsaṃsāritvaṃ sarvasyātmano yady anādyanantaṃ AS-VDh 054,22 tadā prativādino 'siddhaṃ, pramāṇato muktisiddheḥ | kuta iti ced ime pravadāmaḥ | kvacid ātmani saṃsāro- AS-VDh 054,23 tyantaṃ nivartate tatkāraṇātyantanivṛttyanyathānupapatteḥ | saṃsārakāraṇaṃ hi mithyādarśanādikamubhayaprasiddhaṃ AS-VDh 054,24 kvacid atyantanivṛttimat, tadvirodhisamyagdarśanādiparamaprakarṣasadbhāvāt | yatra yad virodhiparamaprakarṣasadbhāvas tatra AS-VDh 054,25 tad atyantanivṛttimad bhavati | yathā cakṣuṣi timirādi | nedam udāharaṇaṃ sādhyasādhanadharmavikalaṃ, kasya- AS-VDh 054,26 cic cakṣuṣi timirāderatyantanivṛttimattvaprasiddhes tadvirodhiviśiṣṭāñjanādiparamaprakarṣasadbhāvasiddheś ca nirvivādaka- AS-VDh 055,01 tvāt | kathaṃ mithyādarśanādivirodhi samyagdarśanādi niścīyate iti cet tatprakarṣe tadapakarṣadarśanāt | yad dhi AS-VDh 055,02 prakṛṣyamāṇaṃ yad apakarṣati tat tadvirodhi siddham | yathoṣṇasparśaḥ prakṛṣyamāṇaḥ śītasparśam apakarṣaṃs tadvirodhī | AS-VDh 055,03 mithyādarśanādikam apakarṣati ca prakṛṣyamāṇaṃ kvacit samyagdarśanādi tat tadvirodhi | kathaṃ punaḥ samyagdarśa- AS-VDh 055,04 nādeḥ kvacit paramaprakarṣasadbhāvaḥ siddha iti cet prakṛṣyamāṇatvāt | yad dhi prakṛṣyamāṇaṃ tat kvacit paramaprakarṣasa- AS-VDh 055,05 dbhāvabhāgdṛṣṭam | yathā nabhasi parimāṇam | prakṛṣyamāṇaṃ ca samyagdarśanādi | tasmāt paramaprakarṣasadbhāvabhāk | AS-VDh 055,06 paratvāparatvābhyāṃ vyabhicāra iti cen na, tayor api saparyantajagadvādināṃ paramaprakarṣasadbhāvabhāktvasiddheḥ | na AS-VDh 055,07 cāparyantaṃ jagad iti vaktuṃ śakyaṃ, viśiṣṭasanniveśatvāt parvatavat | yat punar aparyantaṃ tan na viśiṣṭasanniveśaṃ AS-VDh 055,08 siddhaṃ, yathā vyoma | viśiṣṭasanniveśaṃ ca jagat tasmāt sarvataḥ saparyantam iti nigaditam anyatra | saṃsā- AS-VDh 055,09 reṇānekānta iti cen na tasyāpy abhavyajīveṣu paramaprakarṣasadbhāvasiddhau prakṛṣyamāṇatvena pratīteḥ | etena AS-VDh 055,10 mithyādarśanādibhir vyabhicāraḥ pratyākhyātaḥ teṣām apy abhavyeṣu paramaprakarṣasadbhāvāt | tato nānaikāntikaṃ AS-VDh 055,11 prakṛṣyamāṇatvaṃ paramaprakarṣasadbhāve sādhye | nāpi viruddhaṃ, sarvathā vipakṣād vyāvṛtteḥ | iti kvacin mithyā- AS-VDh 055,12 darśanādivirodhi samyagdarśanādi paramaprakarṣasadbhāvaṃ sādhayati | sa ca sidhyanmithyādarśanāder atyantanivṛttiṃ AS-VDh 055,13 gamayati | sā ca gamyamānā svakāryasaṃsārātyantanivṛttiṃ niścāyayati | yāsau saṃsārasyātyantanivṛttiḥ sā AS-VDh 055,14 muktir iti | tadanyathānupapatter ātmano jñānādiguṇasvabhāvatvasiddher na doṣasvabhāvatvasiddhiḥ, virodhāt | prasiddhāyāṃ AS-VDh 055,15 kvacid ātmani niḥśreyasabhāji guṇasvabhāvatāyām abhavyādāv api tannirṇayaḥ, jīvatvānyathānupapatteḥ | prasiddhe AS-VDh 055,16 ca sarvasminn ātmani jñānādiguṇasvabhāvatve doṣasvabhāvatvāsiddheḥ siddhaṃ doṣasya kādācitkatvabhāgantukatvaṃ AS-VDh 055,17 sādhayati | tataḥ sa eva parikṣayī svanirhrāsanimittavivarddhanavaśād iti suspaṣṭam ābhāti, doṣanirhrāsanimi- AS-VDh 055,18 ttasya samyagdarśanāder viśeṣeṇa varddhanaprasādhanāt | ity āvaraṇasya dravyakarmaṇo doṣasya ca bhāvakarmaṇo bhūbhṛta AS-VDh 055,19 iva mahato 'tyantanivṛttisiddheḥ karmabhūbhṛtāṃ bhettā mokṣamārgasya praṇetā stotavyaḥ samavatiṣṭhate viśvatattvānāṃ AS-VDh 055,20 jñātā ca | AS-VDh 055,21 nunu nirastopadravaḥ sannātmā katham akalaṅko 'pi viprakarṣiṇām arthaṃ pratyakṣīkuryāt* | na hi nayanaṃ nirasto AS-VDh 055,22 'padravaṃ vigalitatimirādikalaṅkapaṭalam api deśakālasvabhāvaviprakarṣabhājam arthaṃ pratyakṣīkurvan pratītaṃ, svayo- AS-VDh 055,23 gyasyaivārthasya tena pratyakṣīkaraṇadarśanāt | nirastagraho 'parāgādyupadravo 'pi divasakaraḥ pratihataghanapaṭalakalaṅkaś ca AS-VDh 055,24 svayogyān eva varttamānārthān prakāśayannupalabdho nātītānāgatānarthānayogyān iti jīvo 'pi nirastarāgādibhā- AS-VDh 055,25 vakarmopadravaḥ san vigalitajñānāvaraṇādidravyakarmātmakakalaṅko 'pi ca kathaṃ viprakṛṣṭam artham aśeṣaṃ pratyakṣīkartuṃ AS-VDh 055,26 prabhuḥ ? muktātmā bhavann api na codanāprāmāṇyapratibandhavidhāyī, dharmādau tasyā eva prāmāṇyaprasiddheḥ muktā- AS-VDh 055,27 tmanas tatrāpramāṇatvāt tasyānandādisvabhāvapariṇāme 'pi dharmajñatvābhāvād apratiṣedhyatvāt | tad uktaṃ, "dharmajñatva- AS-VDh 056,01 niṣedhas tu kevalo 'tropayujyate | sarvam anyadvijñānaṃs tu puruṣaḥ kena vāryate | 1 | "iti vadantam iva stotuḥ prajñāti- AS-VDh 056,02 śayacikīrṣayā bhagavantaṃ pratyāhuḥ — ĀM-VDh 5 sūkṣmāntaritadūrārthāḥ pratyakṣāḥ kasyacid yathā | anumeyatvato 'gnyādir iti sarvajñasaṃsthitiḥ || 5 || AS-VDh 056,04 sūkṣmāḥ svabhāvaviprakarṣiṇo 'rthāḥ paramāṇvādayaḥ, antaritāḥ kālaviprakarṣiṇo rāmādayo, dūrās tu deśa- AS-VDh 056,05 viprakarṣiṇo himavadādayas te kasyacit pratyakṣā, anumeyatvād yathā'gnyādir ity evaṃ sarvajñasya samyak sthitiḥ AS-VDh 056,06 syāt | atha matam etat "sūkṣmādayo 'rthā yathābhūtāḥ kasyacit pratyakṣā dṛṣṭās tathābhūtā eva tathānumeyatvena AS-VDh 056,07 sādhyante 'nyathābhūtā vā ? yathābhūtāś cet siddhasādhyatā, sūkṣmāṇāṃ sahasradhā bhinnakeśāgrādīnām antaritānāṃ AS-VDh 056,08 ca prapitām ahādīnāṃ dūrārthānāṃ ca himavadādīnāṃ kasyacit pratyakṣatvaprasiddheḥ | anyathābhūtānāṃ tu kasyaci- AS-VDh 056,09 t pratyakṣatvasādhane 'numeyatvādityaprayojako hetuḥ kṣmādharādīnāṃ buddhimatkāraṇatve sādhye sanniveśaviśiṣṭa- AS-VDh 056,10 tvādivat | dharmyasiddhiś ca, paramāṇvādīnām aprasiddhatvāt" iti tad ayuktaṃ, vivādādhyāsitānāṃ sūkṣmā- AS-VDh 056,11 dyarthānāṃ kasyacit pratyakṣatvena sādhyatvād aprasiddhaṃ sādhyam iti vacanāt | dharmmādayo hi kasyacit pratyakṣatvena AS-VDh 056,12 vādiprativādinor vivādāpannās te eva kasyacit pratyakṣā iti sādhayituṃ yuktā na punar anye | na caivaṃ dharmya- AS-VDh 056,13 siddhiḥ, dharmyādīnām asarvajñavādino 'pi yājñikasya siddhatvāt | nanv evaṃ bhūdharādīnāṃ dhīmaddhetukatayā vivā- AS-VDh 056,14 dāpannānāṃ tathā sādhyatve katham aprayojako hetuḥ sanniveśaviśiṣṭatvādir iti cet svabhāvabhedāt | yādṛśam abhi- AS-VDh 056,15 navabhavanādiṣu sanniveśaviśiṣṭatvam akriyādarśino 'pi kṛtabuddhyutpādakaṃ dhīmaddhetukatvena vyāptaṃ pratipannaṃ AS-VDh 056,16 tādṛśam eva jīrṇaprāsādādiṣūpalabhyamānaṃ dhīmaddhetukatvasya prayojakaṃ syān nānyādṛśaṃ bhūdharādiṣu pratīyamānam a- AS-VDh 056,17 kṛtabuddhyūtpādakam iti svayaṃ mīmāṃsakair abhidhānāt | naivam anumeyatvaṃ, tasya svabhāvabhedābhāvāt | na hi AS-VDh 056,18 sādhyāvinābhāvaniyamaniścayaikalakṣaṇaliṅgajanitajñānaviṣayatvam anumeyatvam agnyādau dharmādau ca liṅgini AS-VDh 056,19 bhidyate yena kiñcit prayojakam aparam aprayojakam iti vibhāgo 'vataret | svabhāvakāladeśaviprakarṣiṇām anumeya- AS-VDh 056,20 tvam asiddham ity anumānam utsārayati yāvān kaścid bhāvaḥ sa sarvaḥ kṣaṇika ityādivyāpter asiddhau AS-VDh 056,21 prakṛtopasaṃhārāyogād aviprakarṣiṇām anumiter ānarthakyāt | sattvāder anityatvādinā vyāptim icchatāṃ AS-VDh 056,22 siddham anumeyatvam anavayaveneti na kiñcid vyāhataṃ paśyāmaḥ | syān mataṃ "kecid arthāḥ pratyakṣā, yathā AS-VDh 056,23 ghaṭādayaḥ, kecid anumeyā ye kadācit kvacit pratyakṣapratipannāvinābhāviliṅgāḥ, kecid āgamātragamyāḥ AS-VDh 056,24 sarvadā svabhāvādiviprakarṣiṇo dharmādayaḥ, teṣāṃ sarvapramātṛsambandhipratyakṣādigocaratvāyogāt | tad uktaṃ AS-VDh 056,25 "sarvapramātṛsambandhipratyakṣādinivāraṇāt | kevalāgamagamyatvaṃ lapsyate puṇyapāpayoḥ" iti | tato dharmādīnā- AS-VDh 056,26 m anumeyatvam asiddham udbhāvayann api nānumānam utsārayati, tasyānumeye 'rthe vyavasthānāt" iti, tad asat, dharmādī- AS-VDh 057,01 nām apy anityatvādisvabhāvatayānumeyatvopapatteḥ | tathā hi | yāvān kaścid bhāvaḥ paryāyākhyaḥ sa sarvo 'ne- AS-VDh 057,02 kakṣaṇasthāyitayā kṣaṇiko yathā ghaṭas tathā ca dharmādir iti mīmāṃsakair api kutaścit paryāyatvāder anitya- AS-VDh 057,03 tvena vyāptiḥ sādhanīyā, tadasiddhau prakṛte 'pi dharmādau paryāyaś ca dharmādir ity upasaṃhārāyogāt | kathaṃ cāyaṃ AS-VDh 057,04 svabhāvādiviprakarṣiṇām anumeyatvam asiddham abhidadhānaḥ sukhādīnām aviprakarṣiṇām anumiter ānarthakyaṃ pariharet ? AS-VDh 057,05 śaśvadaviprakarṣiṇām anumiter aniṣṭer adoṣa iti cet kva punar iyam anumitiḥ syāt ? kadācid aviprakarṣiṇām anyadā AS-VDh 057,06 deśādiviprakṛṣṭānāṃ pratipannāvinābhāviliṅgānām anumitir iti cet katham evaṃ śaśvadapratyakṣāyā buddher anu- AS-VDh 057,07 mānaṃ yata idaṃ śobheta ? "jñāte tv arthe 'numānād avagacchati buddhim"iti | arthāpatter buddhipratipatter adoṣa iti ced AS-VDh 057,08 dharmādipratipattir api tata evāstu | yathaiva hi bahirarthaparicchittyanyathānupapatter buddhipratipattis tathā śreyaḥ pratya- AS-VDh 057,09 vāyādyanyathānupapattyā dharmādharmādipratipattir api yuktā bhavitum | śreyaḥpratyavāyāder anyathāpy upapatteḥ kṣīṇārthā- AS-VDh 057,10 patir iti cen na, tadutpattau dṛṣṭakāraṇavyabhicārād adṛṣṭākāraṇapratipatteḥ, rūpādijñānād indriyaśaktipratipattivat | AS-VDh 057,11 na cārthāpattir anumānād anyaiva, anumānasyaivārthāpattir iti nāmakaraṇāt | tato buddhyādeḥ śaśvadviprakarṣi- AS-VDh 057,12 ṇo 'numeyatvasiddhau dharmāder api tatsiddhiḥ | ye tu tāthāgatādayaḥ sattvakṛtakatvāder anityatvādinā vyāpti- AS-VDh 057,13 m icchanti teṣāṃ siddham anumeyatvam anavayaveneti na kiñcid vyāhatam asarvajñavādināṃ sarvajñavādināṃ ca, svabhāvā- AS-VDh 057,14 diviprakṛṣṭeṣvartheṣv anumeyatvavyavasthiteḥ | etenātyantaparo 'kṣeṣv artheṣv anumeyatvābhāvād bhāgāsiddham anumeyatvam ity eta- AS-VDh 057,15 d api pratyākhyātaṃ, teṣām api kathañcid anekāntātmakatvādisvabhāvatayānumeyatvasiddheḥ | athavānumeyatvaṃ śruta- AS-VDh 057,16 jñānādhigamyatvaṃ hetuḥ materanu paścān mīyamānatvād, anumeyāḥ sūkṣmādayo 'rthā iti vyākhyānān matipūrva- AS-VDh 057,17 jñānasya śrutatvāt, "śrutaṃ matipūrvam"iti vacanāt | na caitad asiddhaṃ prativādino 'pi sarvasya śrutajñānādhiga- AS-VDh 057,18 myatvopagamāt | codanā hi bhūtaṃ bhavantaṃ bhaviṣyantaṃ sūkṣmaṃ vyavahitaṃ viprakṛṣṭam ity evaṃ jātīyakam artham avaga- AS-VDh 057,19 mayitum alam iti svayam abhidhānāt | tad uktaṃ tattvārthaślokavārtike "sūkṣmādyartho 'pi cādhyakṣaḥ kasyacit sa- AS-VDh 057,20 kalaḥ sphuṭam | śrutajñānādhigamyatvān nadīdvīpādideśavat | 1 | na hetoḥ sarvathaikāntair anekāntaḥ kathañcana | śruta- AS-VDh 057,21 jñānābhigamyatvāt teṣāṃ dṛṣṭeṣṭabādhanāt | 2 | sthānatrayāvisaṃvādi śrutajñānaṃ hi vakṣyate | tenādhigamyamānatvaṃ AS-VDh 057,22 siddhaṃ sarvatra vastuni | 3 | " iti | tato 'numeyāḥ sūkṣmādyarthāḥ kasyacit pratyakṣāḥ siddhā eva | te 'numeyā, AS-VDh 058,01 na kasyacit pratyakṣāś ca syuḥ, kiṃ vyāhanyate? iti samānam agnyādīnām* | agnyādayo 'numeyāḥ syuḥ kasya- AS-VDh 058,02 cit pratyakṣāś ca na syur iti | tathā cānumānocchedaḥ syāt *, sarvānumāneṣūpālambhasya samānatvāt | AS-VDh 058,03 śakyaṃ hi vaktuṃ dhūmaś ca kvacit syād agniś ca na syād iti | tadabhyupagame 'svasaṃvedyavijñānavyaktibhir a- AS-VDh 058,04 dhyakṣaṃ kiṃ lakṣayet pramāṇatayā paramapramāṇatayeti na kiñcid etat tayā naitat tayā vā ayam abhyupa- AS-VDh 058,05 gantum arhati * | pratyakṣaṃ pramāṇam avisaṃvāditvād anumānādikam apramāṇaṃ, visaṃvāditvād iti lakṣayato 'numānasya AS-VDh 058,06 balād vyavasthiter na pratyakṣamekam eva pramāṇam iti vyavatiṣṭhate | tato 'numānam icchatā yājñikeneva laukāyati- AS-VDh 058,07 kenāpi prasiddhāvinābhāvaniyamaniścayalakṣaṇād anumeyatvahetoḥ sūkṣmādyarthānāṃ kasyacit pratyakṣatvasiddhir eṣita- AS-VDh 058,08 vyā | syān mataṃ, bādhitaviṣayo 'yaṃ hetur anumānena pakṣasya bādhanāt | tathā hi | na kaścit sūkṣmā- AS-VDh 058,09 dyarthasākṣātkārī, prameyatvāt sattvād vastutvād asmadādivat | na cedaṃ sādhanam asiddhaṃ vyabhicāri vā, pratyakṣā- AS-VDh 058,10 dyavisaṃvāditvāt | tad uktaṃ "pratyakṣādyavisaṃvādi prameyatvādi yasya tu | sadbhāvavāraṇe śaktaṃ ko nu AS-VDh 058,11 taṃ kalpayiṣyati" iti | tad apy asamyak, tata eva kasyacit sūkṣmādyarthasākṣātkāritvasiddheḥ | sūkṣmādyarthāḥ AS-VDh 058,12 kasyacit pratyakṣāḥ prameyatvāt sattvād vastutvād vā sphaṭikādivat | anumeyenātyantaparokṣeṇa cārthena vyabhicāra AS-VDh 058,13 iti cen na, tasya pakṣīkaraṇāt | tad evaṃ prameyatvasattvādir yatra hetulakṣaṇaṃ puṣṇāti taṃ kathaṃ cetanaḥ AS-VDh 058,14 pratiṣeddhum arhati saṃśayituṃ vā * sūkṣmādyarthasākṣātkāriṇas tasyaiva suniścitāsaṃbhavadbādhakatvād astitva- AS-VDh 058,15 siddher abādhitaviṣayatvasyāpi paropagatahetulakṣaṇasya prakṛtahetoḥ poṣaṇāt | nanu ca sarvajñasyāstitve sādhye AS-VDh 058,16 suniścitāsaṃbhavadbādhakapramāṇatvaṃ hetuḥ sarvajñabhāvadharmaś ced asiddhaḥ | ko hi nāma sarvajñabhāvadharmaṃ hetum icchan AS-VDh 058,17 sarvajñam eva necchet | sarvajñābhāvadharmaś ced viruddhaḥ, tataḥ sarvajñanāstitvasyaiva siddheḥ | sarvajñabhāvābhāvadharmaś ced vya- AS-VDh 058,18 bhicārī, sapakṣavipakṣayor vṛtteḥ ? tad uktam "asiddho bhāvadharmaś ced vyabhicāryubhayāśrayaḥ | viruddho dharmo 'bhā- AS-VDh 058,19 vasya sa sattāṃ sādhayet katham"iti | dharmiṇyasiddhasattāke bhāvābhāvobhayadharmāṇām asiddhaviruddhānaikā- AS-VDh 058,20 ntikatvāt kathaṃ sakalavidi sattvasiddhir iti bruvann api devānāṃ priyas taddharmisvabhāvaṃ na lakṣayati * | AS-VDh 058,21 sa hi tāvad evaṃ saugatamatam āśritya bruvāṇaḥ praṣṭavyaḥ | śabdānityatvasādhane 'pi kṛtakatvādāv ayaṃ AS-VDh 058,22 vikalpaḥ kiṃ na syād iti * | śakyaṃ hi vaktuṃ, kṛtakatvādihetur yady anityaśabdadharmas tadā'siddhaḥ | AS-VDh 058,23 ko nāmānityaśabdadharmaṃ hetum icchann anityaśabdam eva necchet ? atha nityaśabdadharmas tadā viruddhaḥ, sādhyaviruddha- AS-VDh 059,01 sādhanāt | athobhayadharmas tadā vyabhicārī, sapakṣetarayor vartamānatvāt | iti sarvānumānocchedaḥ, kvaci- AS-VDh 059,02 t pāvakādau sādhye dhūmavattvādāv api vikalpasyāsya samānatvāt | vimatyadhikaraṇabhāvāpannavināśadharmi- AS-VDh 059,03 dharmatve kāryatvāder asaṃbhavadbādhakatvāder api sandigdhasadbhāvadharmidharmatvaṃ siddhaṃ boddhavyam | nanu ca AS-VDh 059,04 śabdāder dharmiṇaḥ śabdatvādinā prasiddhasattākasya sandigdhānityatvādisādhyadharmakasya dharmo hetuḥ kṛtakatvā- AS-VDh 059,05 dir iti yuktaṃ; sarvathāpy asiddhasattākasya tu sarvajñasya kathaṃ vivādāpannasadbhāvadharmakasya dharmo hetur asaṃbhavadbādha- AS-VDh 059,06 katvādir yujyate, prasiddho dharmī aprasiddhadharmaviśeṣaṇaviśiṣṭatayā svayaṃ sādhyatvenepsitaḥ pakṣa iti vaca- AS-VDh 059,07 nāt, kathañcid apy aprasiddhasya dharmitvāyogāt | iti kaścit, so 'pi yadi sakaladeśakālavartinaṃ śabdaṃ AS-VDh 059,08 dharmiṇam ācakṣīta tadā kathaṃ prasiddho dharmīti brūyāt ? tasyāprasiddhatvāt | paropagamāt sakalaḥ śabdaḥ AS-VDh 059,09 prasiddho dharmīti cet svābhyupagamāt sarvajñaḥ prasiddho dharmī kin na bhaved dhetudharmavat | paraṃ prati samarthita eva AS-VDh 059,10 hetudharmaḥ sādhyasādhana iti ced dharmy api paraṃ prati samarthita evāstu, viśeṣābhāvāt ? kiñca sarvathā AS-VDh 059,11 prasiddhasattāko dharmī kathañcid vā ? sarvathā cec chabdādir api dharmī na syāt, tasyāprasiddhasādhyadharmopādhisa- AS-VDh 059,12 ttākatvāt | kathañcit prasiddhasattākaḥ śabdādirdharmīti cet sarvajñaḥ kathaṃ dharmī na syāt ? prasiddhātmatvādi- AS-VDh 059,13 viśeṣaṇasattākasyāprasiddhasarvajñatvopādhisattākasya ca dharmiṇo 'bhyupagame sarvathā nāprasiddhasattākatvaṃ, katha- AS-VDh 059,14 ñcit prasiddhasattākatvāt | syādvādino hi kaścid ātmā sarvajño 'stīti pakṣaprayogam ācakṣate, nānyathā | tato AS-VDh 059,15 'yam upālabhamāno dharmisvabhāvaṃ na lakṣayaty eva, prakṛtānumāne sarvajñasya dharmitvāvacanāc ca | sūkṣmādyarthā eva hy atra AS-VDh 059,16 dharmiṇaḥ prasiddhā yuktās tāvat prasiddhasattākā eva, paramāṇvādīnām api pramāṇasiddhatvena vakṣyamāṇatvāt | nanu AS-VDh 059,17 sūkṣmādayo 'rthāḥ kim indriyapratyakṣeṇa kasyacit pratyakṣāḥ sādhyā utātīndriyapratyakṣeṇa ? prathamavikalpe 'numāna- AS-VDh 059,18 viruddha pakṣaḥ 'sūkṣmādyarthā na kasyacid indriyajñānaviṣayāḥ, sarvathendriyasambandharahitatvāt | ye tu AS-VDh 059,19 kasyacid indriyajñānaviṣayās te na sarvathendriyasambandharahitā dṛṣṭāḥ | yathā ghaṭādayaḥ | sarvathendriyasambandha- AS-VDh 059,20 rahitāś ca sūkṣmādyarthās tasmān na kasyacid indriyajñānaviṣayāḥ' iti kevalavyatirekiṇānumānena bādhyamāna- AS-VDh 060,01 tvāt | na ca sarvathendriyasambandharahitatvam asiddhaṃ, sākṣātparamāṇudharmādīnām indriyasambandhābhāvāt | tathā hi | AS-VDh 060,02 na kasyacid indriyaṃ sākṣātparamāṇvādibhiḥ sambadhyate, indriyatvād asmadādīndriyavat | yogajadharmānugṛ- AS-VDh 060,03 hītam indriyaṃ yoginas taiḥ sākṣāt sambadhyate iti cet ko 'yam indriyasya yogajadharmānugraho nāma ? svaviṣaye AS-VDh 060,04 pravartamānasyātiśayādhānam iti cet tadasaṃbhava eva, paramāṇvādau svayam indriyasya pravartanābhāvāt, pravartane AS-VDh 060,05 vā yogajadharmānugrahasya vaiyarthyāt | tata evendriyasya paramāṇvādiṣu pravṛttau parasparāśrayaprasaṅgaḥ | satīndriyasya AS-VDh 060,06 yogajadharmānugrahe paramāṇvādiṣu pravṛttiḥ, satyāṃ ca tasyāṃ yogajadharmānugraha iti | paramāṇvādiṣv indriyasya pravṛttau AS-VDh 060,07 sahakāritvaṃ yogajadharmānugraha iti cen na, svaviṣayātikrameṇa tasya tatra tadanugrahāyogāt, anyathā kasyaci- AS-VDh 060,08 d ekasyendriyasya sakalarasādiṣu pravṛttau tadanugrahaprasaṅgāt | dṛṣṭavirodhān naivam iti cet samānam anyatra | yathaiva hi AS-VDh 060,09 cakṣurādīni pratiniyatarūpādiviṣayāṇi dṛṣṭāni nāpratiniyatasakalarūpādiviṣayāṇi tathopalabdhilakṣaṇaprāptā- AS-VDh 060,10 ni mahattvopetāni pṛthivyādidravyāṇi tatsamavetarūpādini cakṣurādīndriyagocaratayā prasiddhāni, na punaḥ para- AS-VDh 060,11 māṇvādīni | samādhiviśeṣotthadharmamāhātmyād, dṛṣṭātikrameṇa paramāṇvādiṣu cakṣurādīni pravartante na punā rasā- AS-VDh 060,12 diṣv ekam indriyam, iti na kiñcid viśeṣavyavasthānibandhanam anyatra jāḍyāt | etena paramparayā paramāṇurūpādi- AS-VDh 060,13 ṣv indriyasambandhaḥ pratidhvastaḥ, saṃyogābhāve saṃyuktasamavāyādīnām asaṃbhavāt śrotre sakalaśabdasamavāyāsaṃbhave AS-VDh 060,14 śabdatvena samavetasamavāyāsaṃbhavavat | yadi punar ekam evāntaḥkaraṇaṃ yogajadharmānugṛhītaṃ yugapat sakalasū- AS-VDh 060,15 kṣmādyarthaviṣayam iṣyate tadāpi dṛṣṭātikrama eva, manaso yugapad anekatra viṣaye pravṛttyadarśanāt | tatra dṛṣṭāti- AS-VDh 060,16 krameṣṭau vā svayam ātmaiva samādhiviśeṣotthadharmaviśeṣavaśād antaḥ karaṇanirapekṣaḥ sākṣāt sūkṣmādyarthāvan paśyatu AS-VDh 060,17 kim indriyeṇevāntaḥkaraṇena ? tathā na nendriyajñānena kasyacit pratyakṣāḥ sūkṣmādyarthāḥ saṃbhāvyante | atīndriya- AS-VDh 060,18 pratyakṣeṇa kasyacit pratyakṣāḥ sādhyante iti ced aprasiddhaviśeṣaṇaḥ pakṣaḥ, kvacid atīndriyajñānapratyakṣatvasyāpra- AS-VDh 060,19 siddheḥ sāṃkhyaṃ prati vināśī śabda ityādivat | sādhyaśūnyaś ca dṛṣṭāntaḥ syād agnyāder atīndriyapra- AS-VDh 060,20 tyakṣaviṣayatvābhāvāt | iti kecit te 'pi na samyagvādinaḥ, sūkṣmādyarthānām indriyajapratyakṣeṇa kasyaci- AS-VDh 060,21 t pratyakṣatvāsādhanāt tatpakṣanikṣiptadoṣānavatārāt | tathā sādhayatāṃ syādvādibhir api taddoṣasamarthanāt | nāpy a- AS-VDh 060,22 tīndriyapratyakṣeṇa kasyacit pratyakṣatvaṃ sādhyate yenāprasiddhaviśeṣaṇaḥ pakṣaḥ sādhyaśūnyaś ca dṛṣṭāntaḥ syāt, AS-VDh 060,23 pratyakṣasāmānyena kasyacit sūkṣmādyarthapratyakṣatvasādhanāt | prasiddhe ca sūkṣmādyarthānāṃ sāmānyataḥ kasyaci- AS-VDh 060,24 t pratyakṣatve sarvajñatvasya samyaksthityupapattes tatpratyakṣasyendriyānindriyānapekṣatvaṃ sidhyaty eva | tathā hi | AS-VDh 061,01 yogipratyakṣam indriyānindriyānapekṣaṃ, sūkṣmādyarthaviṣayatvāt | yan nendriyānindriyānapekṣaṃ tan na sūkṣmādyartha- AS-VDh 061,02 viṣayaṃ dṛṣṭaṃ, yathāsmadādipratyakṣam | sūkṣmādyarthaviṣayaṃ ca yoginaḥ pratyakṣaṃ siddhaṃ, tasmād indriyāni- AS-VDh 061,03 ndriyānapekṣam | nāvadhimanaḥparyayapratyakṣābhyāṃ hetur vyabhicārī, tayor apīndriyānindriyānapekṣatvasiddheḥ | AS-VDh 061,04 nanu ca kasyedaṃ sūkṣmādyarthapratyakṣatvaṃ sādhyate ? arhato 'narhataḥ sāmānyātmano vā ? yadi viprakṛṣṭārthapratyakṣa- AS-VDh 061,05 tvam arhataḥ sādhyate pakṣadoṣo 'prasiddhaviśeṣaṇatvam | tata eva vyāptir na sidhyet | anarhataś ced ani- AS-VDh 061,06 ṣṭānuṣaṅgo 'pi | kaḥ punaḥ sāmānyātmā tadubhayavyatirekeṇa yasya vivakṣitārthapratyakṣatvam ? ity eta- AS-VDh 061,07 dvikalpajālaṃ śabdanityatve 'pi samānaṃ, na kevalaṃ sūkṣmādisākṣātkaraṇasya pratiṣedhane saṃśītau vā | AS-VDh 061,08 tad ayam anumānamudrāṃ bhinatti * | na kaścit sūkṣmādisākṣātkārī, puruṣatvādeḥ, rathyāpuruṣavat | vivādā- AS-VDh 061,09 pannaḥ puruṣaḥ sūkṣmādisākṣātkāritvena saṃśayita eva viprakṛṣṭasvabhāvatvāt piśācādivat | iti sūkṣmādisākṣā- AS-VDh 061,10 tkaraṇasya pratiṣedhane saṃśītau vā tāvad idaṃ vikalpajālaṃ samānaṃ siddham eva | sa hi tatra pratiṣedhaṃ saṃśayaṃ vā AS-VDh 061,11 sādhayan kim arhataḥ sādhayed anarhataḥ sāmānyātmano vā ? arhataś ced aprasiddhaviśeṣaṇaḥ pakṣo vyāptiś ca na AS-VDh 061,12 sidhyeda, dṛṣṭāntasya sādhyaśūnyatānuṣaṅgāt | anarhataś cet sa eva doṣo buddhādeḥ parasyāsiddher aniṣṭānuṣa- AS-VDh 061,13 ṅgaś ca, arhatas tatpratyakṣatvavidhānaniścayāt | kaḥ punaḥ sāmānyātmā tadubhayavyatirekeṇa yasya vivakṣitārtha- AS-VDh 061,14 pratyakṣatvapratiṣedhasaṃśayau sādhyete ? iti | tadvacchabdanityatvasādhane 'pi samānam etadvikalpajālam | tathā hi | AS-VDh 061,15 ayaṃ śabdānāṃ nityatvaṃ sādhayan sarvagatānāṃ sādhayed asarvagatānāṃ vā sāmānyātmanāṃ vā ? varṇānāṃ nitya- AS-VDh 061,16 tvam akṛtakatvādinā sarvagatānāṃ yadi sādhayati syād aprasiddhaviśeṣaṇaḥ pakṣaḥ itarathāniṣṭānuṣaṅgaḥ | AS-VDh 061,17 kīdṛk punaḥ sāmānyaṃ nāma yad ubhayadoṣaprasaṅgaparihārāya kalpyeta ? sarvagatatvasādhane 'pi samā- AS-VDh 061,18 nam * | tad dhi varṇānām amūrtānāṃ sādhayen mūrtānāṃ tadubhayasāmānyātmanāṃ vā ? yady amūrtānāṃ sarvagatatvaṃ AS-VDh 061,19 sādhayet tadā'prasiddhaviśeṣaṇatā pakṣasya | atha mūrtānām aniṣṭānuṣaṅgaḥ | kīdṛk punaḥ sāmānyaṃ nāma yad u- AS-VDh 061,20 bhayadoṣaprasaṅgaparihārāya kalpyeta ? sarvagatetarasāmānyātmana iva mūrttetarasāmānyātmano 'sambhavādvarṇeṣu | AS-VDh 061,21 tad ayam anumānamudrāṃ sarvatra bhinattīti nānumānavicāraṇāyām adhikṛtaḥ syāt | avivakṣitaviśeṣasya pakṣī- AS-VDh 061,22 karaṇe samaḥ samādhir ity alam apratiṣṭhitamithyāvikalpaudhaiḥ * | yathaiva hi śabdasyāvivakṣitasarvagata- AS-VDh 061,23 tvāsarvagatatvaviśeṣasyākṛtakatvādihetunā nityatve sādhye na kaścid doṣaḥ syāt, nāpy avivakṣitāmūrttatvetara- AS-VDh 061,24 viśeṣasya sarvatropalabhyamānaguṇatvādinā sarvagatatve, tathaivāvivakṣitārhadanarhadviśeṣasya kasyacit puruṣasya vipra- AS-VDh 062,01 kṛṣṭārthasākṣātkaraṇe 'pi sādhye 'numeyatvādihetunā na kañcid doṣaṃ paśyāmo 'nyatrāpratiṣṭhitamithyāvikalpaudhebhyaḥ AS-VDh 062,02 prakṛtasādhanāpratibandhibhyaḥ, teṣām apratiṣṭhitatvāt, sādhanābhāse iva samyaksādhane 'pi svāviṣaye 'vatārāt | AS-VDh 062,03 tato niravadyam idaṃ sādhanaṃ kasyacit sūkṣmādisākṣātkāritvaṃ sādhayati | AS-VDh 062,04 nanv astu nāmaivaṃ kasyacit karmabhūbhṛdbheditvam iva viśvatattvasākṣātkāritvaṃ, pramāṇasadbhāvāt | sa tu paramātmā- AS-VDh 062,05 rhann eveti kathaṃ niścayo yato 'ham eva mahānabhivandyo bhavatām iti vyavasitābhyanujñānapurassaraṃ bhagavato viśeṣa- AS-VDh 062,06 sarvajñatvaparyanuyoge satīvācāryāḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 6 sa tvam evāsi nirdoṣo yuktiśāstrāvirodhivāk | avirodho yad iṣṭaṃ te prasiddhena na bādhyate || 6 || AS-VDh 062,08 doṣās tāvad ajñānarāgadveṣādaya uktāḥ | niṣkrānto doṣebhyo nirdoṣaḥ | pramāṇabalāt siddhaḥ sarvajño vītarā- AS-VDh 062,09 gaś ca sāmānyato yaḥ sa tvam evārhan, yuktiśāstrāvirodhivāktvāt | yo yatra yuktiśāstrāvirodhivāk sa tatra AS-VDh 062,10 nirdoṣo dṛṣṭo, yathā kvacid vyādhyupaśame bhiṣagvaraḥ | yuktiśāstrāvirodhivāk ca bhagavān muktisaṃsāratatkāra- AS-VDh 062,11 ṇeṣu, tasmān nirdoṣa iti niścayaḥ | yuktiśāstrābhyām avirodhaḥ kuto madvācaḥ siddho 'navayaveneti ced yasmād iṣṭaṃ AS-VDh 062,12 mokṣādikaṃ te prasiddhena pramāṇena na bādhyate | tathā hi | yatra yasyābhimataṃ tattvaṃ pramāṇena na bādhyate AS-VDh 062,13 sa tatra yuktiśāstrāvirodhivāk | yathā rogasvāsthyatatkāraṇatattve bhiṣagvaraḥ | na bādhyate ca pramāṇena bhaga- AS-VDh 062,14 vato 'bhimataṃ mokṣasaṃsāratatkāraṇatattvam | tasmāt tatra tvaṃ yuktiśāstrāvirodhivāk | iti viṣayasya yukti- AS-VDh 062,15 śāstrāvirodhitvasiddher viṣayiṇyā bhagavadvāco yuktiśāstrāvirodhitvasādhanam | katham atra kārikāyām anupātto AS-VDh 062,16 bhiṣagvaro dṛṣṭāntaḥ kathyate iti cet svayaṃ granthakāreṇānyatrābhidhānāt, "tvaṃ sambhavaḥ saṃbhavatarṣarogaiḥ santa- AS-VDh 062,17 pyamānasya janasya loke | āsīrihākasmika eva vaidyo vaidyo yathā nātha rujāṃ praśāntyai" iti stotraprasiddheḥ | AS-VDh 062,18 iha dṛṣṭāntāvacanaṃ tu saṃkṣepopanyāsān na virudhyate, anyathānupapannatvaniyamaikalakṣaṇaprādhānyapradarśanārthaṃ vā | AS-VDh 062,19 tatra bhagavato 'bhimataṃ mokṣatattvaṃ tāvan na pramāṇena bādhyate, pratyakṣasya tadbādhakatvāyogāt | AS-VDh 062,20 nāsti kasyacin mokṣaḥ, sadupalambhakapramāṇapañcakāviṣayatvāt kūrmaromādivad ity anumānena bādhyate AS-VDh 062,21 iti cen na, mokṣasyānumānād āgamāc ca prasiddhaprāmāṇyād astitvavyavasthāpanāt, kvacid doṣāvaraṇakṣayasyaivānanta- AS-VDh 062,22 jñānādisvarūpalābhaphalasyānumānāgamaprasiddhasya mokṣatvāt, "bandhahetvabhāvanirjarābhyāṃ kṛtsnakarmavipramokṣo AS-VDh 062,23 mokṣaḥ" iti vacanāt | tata eva nāgamenāpi mokṣatattvaṃ bādhyate, tasya tatsadbhāvāvedakatvavyavasthiteḥ | tathā AS-VDh 062,24 mokṣakāraṇatattvam api na pramāṇena virudhyate pratyakṣato 'kāraṇakamokṣapratipatter abhāvāt tena tadbādhanāyogāt | AS-VDh 062,25 nānumānenāpi tadbādhanaṃ, tato mokṣasya kāraṇavattvasiddheḥ | sakāraṇako mokṣaḥ, pratiniyata- AS-VDh 063,01 kālāditvāt paṭādivat | tasyākāraṇakatve sarvadā sarvatra sarvasya sadbhāvānuṣaṅgaḥ, paropakṣārahitatvād iti | AS-VDh 063,02 nāgamenāpi mokṣakāraṇatattvaṃ bādhyate, tasya tatsādhakatvāt "samyagdarśanajñānacāritrāṇi mokṣamārgaḥ" iti AS-VDh 063,03 vacanāt | tathā saṃsāratattvam api na prasiddhena bādhyate, pratyakṣataḥ saṃsārābhāvāsiddhes tasya tadbādhakatvā- AS-VDh 063,04 ghaṭanāt | svopāttakarmavaśād ātmano bhavāntarāv āptiḥ saṃsāraḥ | sa na pratyakṣaviṣayo yena pratyakṣaṃ taṃ bādheta AS-VDh 063,05 anumānaṃ tadbādhakam iti cen na, tadabhāvapratibaddhaliṅgābhāvād | garbhādimaraṇaparyantacaitanyaviśiṣṭakāyā- AS-VDh 063,06 tmanaḥ puruṣasya janmanaḥ pūrvaṃ maraṇāc cottaraṃ nāsti bhavāntaram, anupalabdheḥ khapuṣpavad ity anupalambhaḥ saṃsā- AS-VDh 063,07 rābhāvagrāhakaḥ saṃsāratattvabādhaka iti cen na, tasyāsiddheḥ | prāṇināmādyaṃ caitanyaṃ caitanyopādānakāra- AS-VDh 063,08 ṇakaṃ, cidvivartatvān madhyacaitanyavivartavat | tathā'ntyacaitanyapariṇāmaś caitanyakāryaḥ, tata eva tadvat | AS-VDh 063,09 ity anumānena pūrvottarabhāvopalambhādyathoktasaṃsāratattvasiddheḥ | gomayāder acetanāc cetanasyavṛścikāder utpatti- AS-VDh 063,10 darśanāt tena vyabhicārī hetur iti cen na, tasyāpi pakṣīkaraṇāt | vṛścikādiśarīrasyācetanasyaiva gomayādeḥ AS-VDh 063,11 sammūrcchanaṃ, na punar vṛścikādicaitanyavivartasya, tasya pūrvacaitanyavivartād evotpattipratijñānāt | khaṅgicaram acittena AS-VDh 063,12 cittāntarānupādānena vyabhicāraḥ sādhanasyety api manorathamātraṃ, tasya pramāṇato 'prasiddhatvāt, niranva- AS-VDh 063,13 yakṣaṇakṣayasya pratikṣepāt | nanu ca yathādyaḥ pathikāgnir araṇinirmathanottho 'nagnipūrvako dṛṣṭaḥ parastvagni- AS-VDh 063,14 pūrvaka eva tathādyaṃ caitanyaṃ kāyākārādipariṇatabhūtebhyo bhaviṣyati, paraṃ tu caitanyapūrvakaṃ, virodhābhāvāt | AS-VDh 063,15 iti kasyacit pratyavasthitiḥ svapakṣaghātinī jātir eva, cidvivartatvasya hetoḥ sādhyena vyāpter akhaṇḍanāt | AS-VDh 063,16 prathamapathikāgner anagnyupādānatve jalādīnām apy ajalādyupādānatvopapatteḥ pṛthivyādibhūtacatuṣṭayasya tattvāntara- AS-VDh 063,17 bhāvavirodhaḥ | tathā hi | yeṣāṃ parasparam upādānopādeyabhāvas teṣāṃ na tattvāntaratvam | yathā kṣitiviva- AS-VDh 063,18 rttānām | parasparam upādānopādeyabhāvaś ca pṛthivyādīnām | ity ekam eva pudgalatattvaṃ pṛthivyādivivarttam avatiṣṭheta | AS-VDh 063,19 atha kṣityādīnāṃ na parasparam upādānopādeyabhāvaḥ, sahakāribhāvopagamāt | katham apāvakopādānaḥ prathamaḥ AS-VDh 063,20 pathikapāvakaḥ prasiddhyed yatas tadvadacetanapūrvakaṃ prathamacaitanyaṃ prasajyeta ? yathaiva hi prathamāvirbhūtapāvakādes ti- AS-VDh 063,21 rohitapāvakāntarādipūrvakatvaṃ tathā garbhacaitanyasyāvirbhūtasvabhāvasya tirohitacaitanyapūrvakatvam iti kin na vyavasthā AS-VDh 063,22 syāt ? syān mataṃ, sahākārimātrād eva prathamapathikāgner upajananopagamāt tirohitāgnyantaropādānatvam asi- AS-VDh 063,23 ddham iti tad asat, anupādānasya kasyacid upajananādarśanāt | śabdavidyudāder upādānādarśanād adoṣa iti AS-VDh 064,01 cen na, śabdādiḥ sopādāna eva, kāryatvād ghaṭādivad ity anumānāt tasyādṛśyopādānasyāpi sopādānatvasya AS-VDh 064,02 sādhanāt | nanv astu sarvognir agnyantaropādāna eva sarvasya sajātīyopādānatvavyavasthiteḥ | cetanasya tu AS-VDh 064,03 cetanāntaropādānatvaniyamo na yuktaḥ, tasya bhūtopādānatvaghaṭanāt, bhūtacetanayoḥ sajātīyatvāt tattvānta- AS-VDh 064,04 ratvāsiddher iti cen na, tayor bhinnalakṣaṇatvāt tattvāntaratvopapatteḥ, toyapāvakayor api tata eva parais tattvāntaratva- AS-VDh 064,05 sādhanāt | tathā hi | tattvāntaraṃ bhūtāc caitanyaṃ, tadbhinnalakṣaṇatvānyathānupapatteḥ | na tāvad asiddho hetuḥ AS-VDh 064,06 kṣityādibhūtebhyo rūpādisāmānyalakṣaṇebhyaḥ svasaṃvedanalakṣaṇasya caitanyasya tadbhinnalakṣaṇatvasiddheḥ | na hi AS-VDh 064,07 bhūtāni svasaṃvedanalakṣaṇāni, asmadādyanekapratipattṛpratyakṣatvāt | yat punaḥ svasaṃvedanalakṣaṇaṃ tan na tathā AS-VDh 064,08 pratītaṃ, yathā jñānam | tathā ca bhūtāni, tasmān na svasaṃvedanalakṣaṇāni | anekayogipratyakṣeṇa sukhā- AS-VDh 064,09 disaṃvedanena vyabhicārī hetur iti na śaṅkanīyam, asmadādigrahaṇāt | jñānasya svasaṃvedanalakṣaṇatvam asi- AS-VDh 064,10 ddham iti cen na, bahirarthaparicchedakatvānyathānupapattyā tasya svasaṃvedanalakṣaṇatvasiddheḥ | yo hy asvasaṃvedana- AS-VDh 064,11 lakṣaṇaḥ sa na bahirarthasya paricchedako dṛṣṭo, yathā ghaṭādir iti vipakṣe bādhakapramāṇasadbhāvāt siddhā hetor anya- AS-VDh 064,12 thānupapattiḥ | pradīpādinānekānta iti cen na, tasya jaḍatvena bahirarthaparicchedakatvāsambhavāt, bahirartha- AS-VDh 064,13 paricchedakajñānotpattikāraṇatvāt tu pradīpāder bahiścakṣurāder iva paricchedakatvopacārāt | na copacaritenārtha- AS-VDh 064,14 paricchedakena pradīpādinā mukhyasyārthaparicchedakatvasya hetor vyabhicāracodanaṃ vicāracaturacetasāṃ kartum uci- AS-VDh 064,15 tam, atiprasaṅgāt | svarūpamātraparicchedanavyāpṛte sukhādijñāne bahirarthaparicchedakatvābhāvāt pakṣāvyāpako AS-VDh 064,16 hetur iti cen na, tasyāpi svato bahirbhūtasukhādiparicchedakatvād bahirarthaparicchedakatvasiddheḥ kumbhādivedana- AS-VDh 064,17 syāpi sarvathā svabahirbhūtārthaparicchedakatvānupapatteḥ sadādyātmanā kumbhādeḥ saṃvedanād abhedapratīteḥ, anyathā AS-VDh 064,18 tadasattvaprasaṅgāt | kathañcit svabahirbhūtatvaṃ tu sukhādisaṃvedanāt sukhāder api pratīyata eva, sukhāditatsaṃ- AS-VDh 064,19 vedanayoḥ kāraṇādibhedād bhedavyavasthiteḥ | tarhi ghaṭādijñānavat sukhādijñānasyāpi svabahirbhūtārthaparicche- AS-VDh 064,20 dakatvāt tato 'nyasya vijñānasyāsambhavāt kiṃ svasya saṃvedakaṃ jñānaṃ syād iti cen na, tasyaiva ghaṭādisukhādijñā- AS-VDh 064,21 nasya svarūpasaṃvedakasya sataḥ parasaṃvedakatvopagamāt svasaṃvedanasiddheḥ, svaparavyavasāyātmakatvāt sarvaveda- AS-VDh 064,22 nasya | svātmani kriyāvirodhān na svarūpasaṃvedakaṃ jñānam iti cet kā punaḥ kriyā svātmani virudhyate ? AS-VDh 064,23 na tāvad dhātvarthalakṣaṇā, bhavanādikriyāyāḥ kṣityādiṣv abhāvaprasaṅgāt | parispandātmikā kriyā svātmani AS-VDh 064,24 viruddheti cet kaḥ punaḥ kriyāyāḥ svātmā ? kriyātmaiveti cet kathaṃ tasyās tatra virodhaḥ ? svarūpasya AS-VDh 064,25 virodhatvāyogāt | anyathā sarvabhāvānāṃ svarūpavirodhān nissvarūpatānuṣaṅgāt | virodhasya dviṣṭhatvatāc ca AS-VDh 065,01 na kriyāyāḥ svātmani virodhaḥ | kriyāvadātmā kriyāyāḥ svātmeti cet kathaṃ tatra virodhaḥ ? kriyāvaty eva AS-VDh 065,02 sarvasyāḥ kriyāyāḥ pratīter avirodhasiddheḥ | atha kriyā, karaṇaṃ niṣpādanaṃ svātmani viruddham ity abhimataṃ tarhi AS-VDh 065,03 na jñānaṃ svarūpaṃ niṣpādayatīty ucyate yena virodhaḥ syāt | ity asiddhaḥ svātmani kriyāvirodhaḥ, svakāraṇa- AS-VDh 065,04 viśeṣān niṣpadyamānasya jñānasya svaparaprakāśanarūpatvāt pradīpasya svaparoddyotanarūpatvavat | yathaiva hi AS-VDh 065,05 rūpajñānotpattau pradīpaḥ sahakāritvāc cakṣuṣo rūpasyoddyotakaḥ kathyate tathā svarūpajñānotpattau tasya sahakā- AS-VDh 065,06 ritvāt svarūpoddyotako 'pi | tato jñānaṃ svapararūpayoḥ paricchedakaṃ, tatrājñānanivṛttihetutvānyathānupapatteḥ | AS-VDh 065,07 ity aviruddhaṃ paśyāmaḥ svasaṃvedanam antas tattvasya lakṣaṇaṃ bhūtāsambhavīti bhinnalakṣaṇatvaṃ tayoḥ siddhyaty eva | AS-VDh 065,08 tac ca sidhyattattvāntaratvaṃ sādhayati, tac cā'sajātīyatvam | tad apy upādānopādeyabhāvābhāvaṃ, tayos tatprayojaka- AS-VDh 065,09 tvāt | tad evaṃ bhūtacaitanyayor nāsty upādānopādeyabhāvo, vibhinnalakṣaṇatvāt | iti vyāpakaviruddhavyāptopala- AS-VDh 065,10 bdhiḥ, upādānopādeyabhāvavyāpakasya sajātīyatvaviśeṣasya viruddhena tattvāntarabhāvena vyāptidbhinnalakṣaṇatvā- AS-VDh 065,11 t pratiṣedhyābhāvasādhanāt | na hy atra sajātīyatvaviśeṣasyopādānopādeyabhāvavyāpakatvam asiddhaṃ, vijātīyatvā- AS-VDh 065,12 bhimatayoḥ payaḥpāvakayoḥ sattvādinā sajātīyayor api tadanupagamāt kathañcid vijātīyayor api mṛtpiṇḍaghaṭā- AS-VDh 065,13 kārayoḥ pārthivatvādinā viśiṣṭasāmānyena sajātīyayor upādānopādeyabhāvasiddheḥ | kathaṃ tarhi sajātīya- AS-VDh 065,14 tvaviśeṣasya tattvāntarabhāvena virodha iti cet tattvāntarabhūtayos tadanupalambhāt, pūrvākārāparityāgā'jahadvṛtto- AS-VDh 065,15 ttarākārānvayapratyayaviṣayasyopādānatvapratīteḥ parityaktapūrvākāreṇa dravyeṇātmasāt kriyamāṇottarākārasyopāde- AS-VDh 065,16 yatvanirjñānād anyathātiprasaṅgāt | kathaṃ tattvāntarabhāvena bhinnalakṣaṇattvaṃ vyāptam iti cet tadabhāve 'nupapadyamā- AS-VDh 065,17 natvāt | kiṇvādimadirādipariṇāmayor atattvāntarabhāve 'pi bhinnalakṣaṇatvasya darśanāt tasya tenāvyāptir iti cen na, AS-VDh 065,18 tayor bhinnalakṣaṇatvāsiddheḥ, kiṇvāder api madajananaśaktisadbhāvān madirādipariṇāmavat | sarvathā madajananaśa- AS-VDh 065,19 ktivikalatve hi kiṇvāder madirādipariṇāmadaśāyām api tadvaikalyaprasaṅgaḥ | nanv evaṃ bhūtāntas tattvayor api bhinna- AS-VDh 065,20 lakṣaṇatvaṃ mā bhūt, kāyākārapariṇatabhūtaviśeṣāvasthātaḥ prāg api kṣityādibhūtānāṃ caitanyaśaktisadbhāvād a- AS-VDh 065,21 nyathā tadavasthāyām api caitanyodbhūtivirodhād iti na pratyavastheyaṃ, cetanasyānādyanantatvaprasiddher ātmavā- AS-VDh 066,01 dinām iṣṭapratiṣṭhānāt | na caivaṃ caitanyaṃ bhūtavivarttaḥ, kṣityāditattvasyāpi tadvivarttatvaprasaṅgāt, anādyananta- AS-VDh 066,02 tvāviśeṣāt | tato bhinnalakṣaṇatvaṃ tattvāntaratvena vyāptaṃ, bhūtacaitanyayos tattvāntaratvaṃ sādhayaty eva | iti AS-VDh 066,03 caitanyapariṇāmopādāna evādya caitanyapariṇāmaḥ prāṇināmantyacaitanyopādeyaś ca janmāntarādyacaitanyapariṇāmaḥ AS-VDh 066,04 siddhaḥ | pūrvabhavaparityāgena bhavāntaraparigraha eva ca saṃsāraḥ | iti prasiddhena pramāṇena saṃsāratattvaṃ na AS-VDh 066,05 bādhyate, nānumānena, nāpyāgamena, tasya tatpratipādakatayā śruteḥ "saṃsāriṇas trasasthāvarāḥ" iti vacanāt | AS-VDh 066,06 tathā saṃsāropāyatattvam api na prasiddhena bādhyata, pratyakṣasya tadabādhakatvāt | nirhetukaḥ saṃsāro 'nādya- AS-VDh 066,07 nantatvād ākāśavad ity anumānena tad bādhyate iti cen na, paryāyārthādeśāt saṃsārasyānādyanantatvāsiddheḥ, dṛṣṭā- AS-VDh 066,08 ntasyāpi sādhyasādhanavikalatvād, dravyārthādeśāt tu tasya tathāsādhane siddhasādhyatānuṣakteḥ | sukhaduḥkhā- AS-VDh 066,09 dibhāvavivarttanalakṣaṇasya saṃsārasya dravyakṣetrakālabhāvabhavaviśeṣahetukatvapratīteś ca nāhetukasaṃsārasādhanānumāna- AS-VDh 066,10 m anavadyam | iti na kiñcid anumānaṃ saṃsāropāyatattvasya bādhakam | nāpy āgamaḥ, tasya tatsādhakatvāt "mithyā- AS-VDh 066,11 darśanāviratipramādakaṣāyayogā bandhahetavaḥ" iti vacanāt, bandhahetūnām eva saṃsārahetutvāt | tad evaṃ mokṣasaṃ- AS-VDh 066,12 sāratatkāraṇattvaṃ bhagavato 'bhimataṃ prasiddhena pramāṇena yuktiśāstrākhyenābādhyaṃ sidhyattadvāco yuktiśāstrā- AS-VDh 066,13 virodhitvaṃ sādhayati, tac ca nirdoṣatvam | iti tvam eva sa sarvajño vītarāgaś ca stotuṃ yukto nānya ity ucyate | AS-VDh 066,14 viprakarṣy api bhinnalakṣaṇasambandhitvādinā kasyacit pratyakṣaṃ sotra bhavān arhann eva * | dṛśyalakṣaṇā- AS-VDh 066,15 d bhinnalakṣaṇam adṛśyasvabhāvas tatsambandhitvena viprakarṣi paramāṇvādikam | tathā varttamānāt kālād bhinnaḥ kālo- AS-VDh 066,16 tītonāgataś ca, tatsambandhitvena rāvaṇaśaṅkhādi | tathā darśanayogyād deśādbhinnadeśo 'nupalabdhiyogyas tatsa- AS-VDh 066,17 mbandhitvena makārākarādi | tadbhinnalakṣaṇasambandhitvādinā svabhāvakāladeśaviprakarṣy api kasyacit pratyakṣaṃ sādhi- AS-VDh 066,18 tam | so 'tra bhavān arhann eva, na punaḥ kapilādaya iti | etat kuto niścitam iti cet, anyeṣāṃ nyāyāgama- AS-VDh 066,19 viruddhabhāṣitvāt * | ye nyāyāgamaviruddhabhāṣiṇas te na nirdoṣā yathā durvaidyādayaḥ, tathā cānye kapi- AS-VDh 066,20 lādaya ity anumānān nyāyāgamāviruddhabhāṣiṇa eva bhagavato 'rhato nirdoṣatvam avasīyate | na cātra nyāyāgama- AS-VDh 066,21 viruddhabhāṣitvaṃ kapilādīnām asiddhaṃ, tadabhimatasya mokṣasaṃsāratatkāraṇatattvasya prasiddhena pramāṇena bādhanāt | AS-VDh 066,22 tatra kapilasya tāvat svarūpe caitanyamātre 'vasthānam ātmano mokṣa ity abhimataṃ tatpramāṇena bādhyate, caitanyavi- AS-VDh 066,23 śeṣenantajñānādau svarūpe 'vasthānasya mokṣatvasādhanāt | na hy anantajñānādikam ātmano 'svarūpaṃ, sarvajñatvā- AS-VDh 066,24 divirodhāt | pradhānasya sarvajñatvādi svarūpaṃ, nātmana iti cen na, tasyācetanatvād ākāśavat | jñānāder apy a- AS-VDh 066,25 cetanatvād acetanapradhānasvabhāvatvaṃ yuktam eveti cet kutas tadacetanatvasiddhiḥ ? acetanā jñānādaya utpatti- AS-VDh 066,26 mattvād ghaṭādivad ityanumānād iti cen na, hetor anubhavena vyabhicārāt, tasya cetanatve 'py utpattimattvāt | AS-VDh 066,27 katham utpattimānam ubhava iti cet parāpekṣatvād buddhyādivat | parāpekṣo 'sau buddhyadhyavasāyāpekṣatvāt "buddhya- AS-VDh 066,28 dhyavasitam arthaṃ puruṣaś cetayate" iti vacanāt | buddhyadhyavasitārthānapekṣatve 'nubhavasya sarvatra sarvadā sarvasya puṃso 'nu- AS-VDh 067,01 bhavaprasaṅgāt sarvasya sarvadarśitvāpattes tadupāyānuṣṭhānavaiyarthyam eva syāt | yadi punaranubhavasāmānyam ātmano AS-VDh 067,02 nityam anutpattimad eveti mataṃ tadā jñānādisāmānyam api nityatvād anutpattimad bhaved ity asiddho hetuḥ | jñānādi- AS-VDh 067,03 viśeṣāṇām utpattimattvān nāsiddha iti cet tarhy anubhavaviśeṣāṇām apy utpattimattvād anaikāntiko 'sau kathaṃ na syāt ? AS-VDh 067,04 nānubhavasya viśeṣāḥ santīti cāyuktaṃ, vastutvavirodhāt | tathā hi | nānubhavo vastu, sakalaviśe- AS-VDh 067,05 ṣarahitatvāt svaraviṣāṇavat | nātmanānekāntaḥ, tasyāpi sāmānyaviśeṣātmakatvād anyathā tadvadavastutvā- AS-VDh 067,06 patteḥ | kālātyayāpadiṣṭaś cāyaṃ hetuḥ, jñānādīnāṃ svasaṃvedanapratyakṣatvāc cetanatvaprasiddher adhyakṣabādhitapakṣānantaraṃ AS-VDh 067,07 prayuktatvāt | atha cetanasaṃsargād acetanasyāpi jñānādeś cetanatvapratītiḥ pratyakṣato bhrāntaiva | tad uktaṃ AS-VDh 067,08 "tasmāt tatsaṃsargād acetanaṃ cetanavad iha liṅgam" iti | tad apy acarcitābhidhānaṃ, śarīrāder api cetanatvapratīti- AS-VDh 067,09 prasaṅgāc cetanasaṃsargāviśeṣāt | śarīrādy asaṃbhavī buddhyāder ātmanā saṃsargaviśeṣo 'stīti cet sa ko 'nyonyatra AS-VDh 067,10 kathaṃcit tādātmyāt, tadadṛṣṭakṛtakatvādiviśeṣasya śarīrādāv api bhāvāt | tato nācetanā jñānādayaḥ, AS-VDh 067,11 svasaṃviditatvād anubhavavat | svasaṃviditās te, parasaṃvedanānyathānupapatter iti pratipāditaprāyam | tathā cātma- AS-VDh 067,12 svabhāvā jñānādayaḥ, cetanatvād anubhavavad eva | iti na caitanyamātre 'vasthānaṃ mokṣaḥ, anantajñānādicaitanya- AS-VDh 067,13 viśeṣe 'vasthānasya mokṣatvapratīteḥ | AS-VDh 067,14 etena buddhyādiviśeṣaguṇocchedād ātmatvamātre 'vasthānaṃ muktir iti kaṇabhakṣākṣapādamataṃ pramāṇena bādhitam u- AS-VDh 067,15 padarśitaṃ, puṃso 'nantajñānādisvarūpatvasādhanāt, svarūpopalabdher eva muktitvasiddheḥ | syān mataṃ "na AS-VDh 067,16 buddhyādayaḥ puṃsaḥ svarūpaṃ, tato bhinnatvād arthāntaravat | tato bhinnās te, tadviruddhadharmādhikaraṇatvād ghaṭādi- AS-VDh 067,17 vat | tadviruddhadharmādhikaraṇatvaṃ punas teṣām utpādavināśadharmakatvād ātmano 'nutpādāvināśadharmakatvāt prasiddham" iti AS-VDh 067,18 tad ayuktaṃ, viruddhadharmādhikaraṇatve 'pi sarvathā bhedāsiddher mecakajñānatadākāravat | ekaṃ hi mecakajñānam anekaś ca AS-VDh 067,19 tadākāro nīlādipratibhāsaviśeṣa ity ekatvānekatvaviruddhadharmādhikaraṇatve 'pi mecakajñānatatpratibhāsaviśeṣayor na AS-VDh 067,20 bhedo 'bhyupagamyate, mecakajñānatvavirodhāt | yadi punar yugapad anekārthagrāhi mecakajñānam ekam eva, na tatrāne- AS-VDh 067,21 kapratibhāsaviśeṣasambhavo yato viruddhadharmādhikaraṇatvam abhede 'pi syād iti mataṃ tadāpi tat kim anekayā śaktyā- AS-VDh 067,22 nekam arthaṃ yugapad gṛhṇāti kiṃ vaikayā ? yady anekayā tadaikam anekaśaktyātmakam iti sa eva viruddhadharmādhyāsaḥ | AS-VDh 067,23 tato 'nekaśakter anekatvadharmādhārabhūtāyāḥ pṛthaktvāt tasya tv ekatvadharmādhāratvān naikatra viruddhadharmādhyāsa iti AS-VDh 067,24 cet katham anekā śaktis tasyeti vyapadiśyate ? tato bhedād arthāntaravat | sambandhād iti cet tarhi tadanekayā śaktyā AS-VDh 068,01 saṃbadhyamānam anekena rūpeṇa katham anekarūpaṃ na syāt ? tasyāpy anekarūpasya tato 'nyatvāt tad ekam eveti cet kathaṃ AS-VDh 068,02 tat tasyeti vyapadeṣṭavyam ? sambandhād iti cet sa eva doṣo 'nivṛttaś ca paryanuyogo 'navasthānāt | yadi AS-VDh 068,03 punar ekenaiva rūpeṇānekayā śaktyā saṃbadhyate tadānekaviśeṣaṇatvavirodhaḥ | pītagrahaṇaśaktyā hi yena svabhā- AS-VDh 068,04 vena saṃbadhyate tenaiva nīlādigrahaṇaśaktyā cet pītagrāhitvaviśeṣaṇam eva mecakajñānaṃ syān na nīlādigrāhitva- AS-VDh 068,05 viśeṣaṇam iti pītajñānam eva syān na tu mecakajñānam | athaikayā śaktyānekam arthaṃ tadgṛhṇatīti dvitīyavi- AS-VDh 068,06 kalpaḥ samāśrīyate tadāpi sarvārthagrahaṇaprasaṅgaḥ | pītagrahaṇaśaktyā hy ekayā yathā nīlādigrahaṇaṃ tathātītā- AS-VDh 068,07 nāgatavarttamānāśeṣapadārthagrahaṇam api kena nivāryeta ? atha na pītagrahaṇaśaktyā nīlagrahaṇaśaktyā vā pīta- AS-VDh 068,08 nīlādyanekārthagrāhi mecakajñānam iṣyate | kiṃ tarhi ? nīlapītādipratiniyatānekārthagrahaṇaśaktyaikayeti mataṃ AS-VDh 068,09 tadā na kāryabhedaḥ kāraṇaśaktibhedavyavasthāhetuḥ syād ity ekahetukaṃ viśvasya vaiśvarūpyaṃ prasajyeta | tathā cāne- AS-VDh 068,10 kakāraṇaprativarṇanaṃ sarvakāryotpattau virudhyate | tadabhyupagacchatā mecakajñānam anekārthagrāhi nānāśaktyātmaka- AS-VDh 068,11 m urarīkarttavyam | tena ca viruddhadharmādhikaraṇenaikena prakṛtahetor anaikāntikatvān na jñānādīnām ātmano bhedaikā- AS-VDh 068,12 ntasiddhir yenātmānantajñānādirūpo na bhavet | nirākariṣyamāṇatvāc cāgrato guṇaguṇinor anyataikāntasya, na AS-VDh 068,13 jñānādayo guṇāḥ sarvathātmano bhinnāḥ śakyāḥ pratipādayituṃ yato 'śeṣaviśeṣaguṇanivṛttir muktir vyavatiṣṭheta | AS-VDh 068,14 nanu ca dharmādharmayos tāvan nivṛttir ātyantikī muktau pratipattavyā, anyathā tadanupapatteḥ | tannivṛttau ca tatpha- AS-VDh 068,15 labuddhyādinivṛttir avaśyaṃbhāvinī nimittāpāye naimittikasyāpy anupapatteḥ | muktasyātmano 'ntaḥkaraṇasaṃyo- AS-VDh 068,16 gābhāve vā na tatkāryasya buddhyāder utpattiḥ | ity aśeṣaviśeṣaguṇanivṛttir muktau siddhyaty eveti kecit te 'py a- AS-VDh 068,17 dṛṣṭahetukānāṃ buddhyādīnām ātmāntaḥkaraṇasaṃyogajānāṃ ca muktau nivṛttiṃ bruvāṇā na nivāryante | karmakṣayahe- AS-VDh 068,18 tukayos tu praśamasukhānantajñānayor nivṛttim ācakṣāṇās te na svasthāḥ pramāṇavirodhāt | tataḥ kathañcid buddhyā- AS-VDh 068,19 diviśeṣaguṇānāṃ nivṛttiḥ kathañcid anivṛttir muktau vyavatiṣṭhate | na caivaṃ siddhāntavirodhaḥ, "bandhahetvabhāvani- AS-VDh 068,20 rjarābhyāṃ kṛtsnakarmavipramokṣo mokṣaḥ" ity anuvartamāne "aupaśamikādibhavyatvānāṃ cānyatra kevalasamyaktvajñāna- AS-VDh 068,21 darśanasiddhatvebhyaḥ" iti sūtrasadbhāvāt | tatraupaśamikakṣāyopaśamikaudayikapāriṇāmikabhāvānāṃ darśanajñānaga- AS-VDh 069,01 tyādīnāṃ bhavyatvasya ca vipramokṣo mokṣa ity abhisambandhān muktau viśeṣaguṇanivṛttir iṣṭā, anyatra kevalajñāna- AS-VDh 069,02 darśanasiddhatvebhya iti vacanād anantajñānadarśanasiddhatvasamyaktvānām anivṛttiś ceti yuktaṃ tathā vacanam | katha- AS-VDh 069,03 m evam anantasukhasadbhāvo muktau siddhyed iti cet siddhatvavacanāt | sakaladuḥkhanivṛttir ātyantikī hi bhagavataḥ AS-VDh 069,04 siddhatvam | saiva cānantapraśamasukham | iti sāṃsārikasukhanivṛttir api muktau na virudhyate | AS-VDh 069,05 anantasukham eva muktasya, na jñānādikam ity ānandaikasvabhāvābhivyaktir mokṣa ity aparaḥ so 'pi yuktyāgamābhyāṃ AS-VDh 069,06 bādhyate | tadanantaṃ sukhaṃ muktau puṃsaḥ saṃvedyasvabhāvam asaṃvedyasvabhāvaṃ vā ? saṃvedyaṃ cet tatsaṃvedanasyānantasya AS-VDh 069,07 siddhiḥ, anyathānantasya sukhasya svayaṃ saṃvedyatvavirodhāt | yadi punar asaṃvedyam eva tat tadā kathaṃ sukhaṃ nāma ? AS-VDh 069,08 sātasaṃvedanasya sukhatvapratīteḥ | syān mataṃ te, abhyupagamyate evānantasukhasaṃvedanaṃ paramātmanaḥ | kevalaṃ AS-VDh 069,09 bāhyārthānāṃ jñānaṃ nopeyate tasyeti, tad apy evaṃ sampradhāryam–kiṃ bāhyārthābhāvād bāhyārthasaṃvedanābhāvo muktasyendri- AS-VDh 069,10 yāpāyād vā ? prathamapakṣe sukhasyāpi saṃvedanaṃ muktasya na syāt, tasyāpi bāhyārthavad abhāvāt | puruṣādvaitavāde AS-VDh 069,11 hi bāhyārthābhāvo yathābhyupagantavyastathā sukhābhāvo 'pi, anyathā dvaitaprasaṅgāt | atha dvaitavādāvalambināṃ AS-VDh 069,12 sato 'pi bāhyārthasyendriyāpāyād asaṃvedanaṃ muktasyeti mataṃ tad apy asaṃgataṃ, tata eva sukhasaṃvedanābhāvaprasaṅgāt | AS-VDh 069,13 athāntaḥkaraṇābhāve 'pi muktasyātīndriyasaṃvedanena sukhasaṃvedanam iṣyate tarhi bāhyārthasaṃvedanam astu tasyātī- AS-VDh 069,14 ndriyajñānenaiveti manyatāṃ, sarvathā viśeṣābhābhāvāt | ye 'pi nirāsravacittasantānotpattir mokṣa ity ācakṣate AS-VDh 069,15 teṣām api mokṣatattvaṃ yuktyābhyupāyena ca bādhyate pradīpanirvāṇopamaśāntanirvāṇavat cittānāṃ tattvato 'nvitatva- AS-VDh 069,16 sādhanāt santānocchedānupapatteś ca niranvayakṣaṇakṣayaikāntābhyupāyena na mokṣābhyupagamabādhanasya vakṣyamāṇatvāt | AS-VDh 069,17 tathā mokṣakāraṇatattvam api kapilādibhir bhāṣitaṃ nyāyāgamaviruddham | tadvijñānamātraṃ na paraniḥśre- AS-VDh 069,18 yasakāraṇaṃ, prakarṣaparyantāvasthāyām apy ātmani śarīreṇa sahāvasthānān mithyājñānavat | na tāvad ihāsiddho AS-VDh 069,19 hetuḥ, sarvajñānām api kapilādīnāṃ svayaṃ prakarṣaparyantāvasthāprāptasyāpi jñānasya śarīreṇa sahāvasthā- AS-VDh 069,20 nopagamāt | sākṣāt sakalārthajñānotpattyanantaraṃ śarīrābhāve kuto 'yam āptasyopadeśaḥ pravartate ? aśarīrasyāptasyo- AS-VDh 069,21 padeśakaraṇavirodhād ākāśavat | tasyānutpannanikhilārthajñānasyopadeśa iti cen na, tasyāpramāṇatvaśaṅkā'ni- AS-VDh 069,22 vṛtter anyā'jñānapuruṣopadeśavat | yadi punaḥ śarīrāntarānutpattir niśreyasaṃ na gṛhītaśarīranivṛttiḥ | tasya AS-VDh 069,23 sākṣātsakalatattvajñānaṃ kāraṇaṃ, na tu gṛhītaśarīranivṛtteḥ, phalopabhogāt tadupagamāt | tataḥ pūrvopāttaśarīreṇa AS-VDh 069,24 sahāvatiṣṭhamānāt tattvajñānād āptasyopadeśo yukta iti mataṃ tadā hetuḥ siddho 'bhyupagatas tāvat | sa ca paraniḥ- AS-VDh 070,01 śreyasā'kāraṇatvaṃ tattvajñānasya sādhayaty eva, bhāviśarīrasyevopāttaśarīrasyāpi nivṛtteḥ paraniḥśreyasatvāt, AS-VDh 070,02 tasya ca tadbhāve 'py abhāvāt | phalopabhogakṛtopāttakarmakṣayāpekṣaṃ tattvajñānaṃ paraniḥśreyasakāraṇam ity apy anālocitā- AS-VDh 070,03 bhidhānaṃ, phalopabhogasyaipakramikānaupakramikavikalpānatikramāt | tasyaupakramikatve kṣutas tadupakramo 'nyatra AS-VDh 070,04 tapo'tiśayāt | iti tattvajñānatapo'tiśayahetukaṃ paraniḥśreyasam āyātam | samādhiviśeṣād upāttāśeṣakarmaphalopa- AS-VDh 070,05 bhogopagamād adoṣa iti cet kaḥ punar asau samādhiviśeṣaḥ ? sthirībhūtaṃ jñānam eva sa iti cet tadutpattau paraniḥ- AS-VDh 070,06 śreyasasya bhāve sa evāptasyopadeśābhāvaḥ | sakalatattvajñānasyāsthairyāvasthāyām asamādhirūpasyopajanane yukto 'yaṃ AS-VDh 070,07 yoginas tattvopadeśa iti cen na, sakalatattvajñānasyāsthairyavirodhāt tasya kadācic calanānupapatteḥ, akramatvā- AS-VDh 070,08 d viṣayāntarasaṃcaraṇābhāvāt, anyathā sakalatattvajñānatvāsaṃbhavād asmadādijñānavat | atha tattvopadeśada- AS-VDh 070,09 śāyāṃ yogino 'pi jñānaṃ vineyajanapratibodhāya vyāpriyamāṇam asthiram asamādhirūpaṃ paścān nivṛttasakalavyāpāraṃ sthiraṃ AS-VDh 070,10 samādhivyapadeśam āskandatīty ucyate tarhi samādhiś cāritram iti nāmamātraṃ bhidyate, nārthaḥ, tattvajñānād aśeṣājñā- AS-VDh 070,11 nanivṛttiphalād anyasya paramopekṣālakṣaṇasvabhāvasya samucchinnakriyā'pratipātiparamaśukladhyānasya tapo'tiśayasya AS-VDh 070,12 samādhivyapadeśakaraṇāt | tathā cāritrasahitaṃ tattvajñānam antarbhūtatattvārthaśraddhānaṃ paraniḥśreyasam anicchatā- AS-VDh 070,13 m api kapilādīnām agre vyavasthitam | tato nyāyaviruddhaṃ sarvathaikāntavādināṃ jñānam eva mokṣakāraṇatattvam | AS-VDh 070,14 svāgamaviruddhaṃ ca, sarveṣām āgame pravrajyādyanuṣṭhānasya sakaladoṣoparamasya ca bāhyasyābhyantarasya ca cāritrasya AS-VDh 070,15 mokṣakāraṇatvaśravaṇāt | AS-VDh 070,16 tathā saṃsāratattvaṃ cānyeṣāṃ nyāyāgamaviruddham | tathā hi | nāsti nityatvādyekānte kasyacit saṃsāraḥ, AS-VDh 070,17 vikriyānupalabdheḥ | iti nyāyavirodhaḥ | samarthayiṣyate tadāgamavirodhaś ca, svayaṃ puruṣasya saṃsārābhāvavaca- AS-VDh 070,18 nād, guṇānāṃ saṃsāropapatteḥ pareṣāṃ saṃvṛttyā saṃsāravyavasthiteḥ | AS-VDh 070,19 tathā saṃsārakāraṇatattvaṃ cānyeṣāṃ nyāyāgamaviruddham | tad dhi mithyājñānamātraṃ tair urarīkṛtam | na ca AS-VDh 070,20 tatkāraṇaḥ saṃsāraḥ, tannivṛttāv api saṃsārānivṛtteḥ | yan nivṛttāv api yan na nivarttate na tat tanmātrakāraṇam | yathā AS-VDh 070,21 takṣādinivṛttāv apy anivartamānaṃ devagṛhādi na tanmātrakāraṇam | mithyājñānanivṛttāv apy anivarttamānaś ca saṃsāraḥ | AS-VDh 070,22 tasmān na mithyājñānamātrakāraṇaka iti | atra na hetur asiddhaḥ, samyagjñānotpattau mithyājñānanivṛttāv api AS-VDh 070,23 doṣānivṛttau saṃsārānivṛtteḥ svayam abhidhānāt | doṣāṇāṃ saṃsārakāraṇatvāvedakāgamasvīkaraṇāc ca tanmātraṃ AS-VDh 070,24 saṃsārakāraṇatatvaṃ nyāyāgamaviruddhaṃ siddham | tad evam anyeṣāṃ nyāyāgamaviruddhabhāṣitvād arhann eva yuktiśāstrā- AS-VDh 070,25 virodhivāk sarvajño vītarāgaś ca niścīyate | tataḥ sa eva sakalaśāstrādau prekṣāvatāṃ saṃstutyaḥ | AS-VDh 071,01 ye tv āhuḥ–'sato 'pi yathārthadarśino vītarāgasyedantayā niścetum aśaktes tatkāryasya vyāpārādes tadvyabhi- AS-VDh 071,02 cārād avītarāge 'pi darśanāt' sarāgāṇām api vītarāgavac ceṣṭamānānām anivāraṇān na kasyacit 'sa tvam evāpta AS-VDh 071,03 iti nirṇayaḥ saṃbhavati' iti teṣām api, vicitrābhisaṃbandhatayā vyāpāravyāhārādisāṅkaryeṇa kvacid apy a- AS-VDh 071,04 tiśayānirṇaye kaimarthakyād viśeṣeṣṭiḥ, jñānavato 'pi visaṃvādāt, kva punar āśvāsaṃ labhemahi ? * na hi AS-VDh 071,05 jñānavato vītarāgāt puruṣād visaṃvādaḥ kvacit saṃbhavati sugatādāv apy anāśvāsaprasaṅgāt tasya kapilādibhyo AS-VDh 071,06 viśeṣeṣṭer ānarthakyaprasaṅgāt | na ca vyāpāravyāhārākāraviśeṣāṇāṃ tatra sāṅkaryaṃ sidhyati, vicitrābhisa- AS-VDh 071,07 ndhitānupapatteḥ, tasyāḥ, pṛthagjane rāgādimatyajñe prasiddheḥ prakṣīṇadoṣe bhagavati nivṛtteḥ, asya yathārthapratipā- AS-VDh 071,08 danābhiprāyatāniścayāt | kutaś cāyaṃ sarvasya vicitrābhiprāyatām adṛśyāṃ vyāpārādisāṅkaryahetuṃ niścinuyāt ? | AS-VDh 071,09 śarīritvāder hetoḥ svātmanīveti cet | tata eva sugatasyāsarvajñatvaniścayo 'stu | tatrāsya hetoḥ sandigdhavipa- AS-VDh 071,10 kṣavyāvṛttikatvān na tanniścayaḥ | śarīrī ca syāt sarvajñaś ca, virodhābhāvāt, vijñānaprakarṣe śarīrādyapakarṣādarśanā- AS-VDh 071,11 d iti cet tata eva sarvajñasya vicitrābhiprāyatāniścayo 'pi mā bhūt, tatrāpi proktahetoḥ sandigdhavipakṣavyāvṛ- AS-VDh 071,12 ttikatvāviśeṣāt | so 'yaṃ vicitravyāpārādikāryadarśanāt sarvasya vicitrābhisandhitāṃ niścinoti, na punaḥ AS-VDh 071,13 kasyacid vacanādikāryātiśayaniścayāt sarvajñatvādyatiśayam iti katham anunmattaḥ ? kaimarthakyāc cāsya santānā- AS-VDh 071,14 ntarasvasantānakṣaṇakṣayasvargaprāpaṇaśaktyāder viśeṣasyeṣṭiḥ ? viprakṛṣṭasvabhāvatvāviśeṣāt, vedyavedakākārarahi- AS-VDh 071,15 tasya vedanādvaitasya vā viśeṣasya pramāṇabhūtasya jagaddhitaiṣiṇaḥ śāstus tāyina śobhanaṃ gatasya sampūrṇaṃ vā AS-VDh 071,16 gatasya punaranāvṛttyā suṣṭu vā gatasya viśeṣasyeṣṭiḥ ? sarvatrānāśvāsāviśeṣāt | na caivaṃ vādinaḥ kiñci- AS-VDh 071,17 d anumānaṃ nāma, nirabhisasandhīnām api bahulaṃ kāryasvabhāvāniyamopalambhāt, sati kāṣṭhādisāmagrī- AS-VDh 071,18 viśeṣe kvacid upalabdhasya tadabhāve prāyasonupalabdhasya maṇyādikāraṇakalāpe 'pi saṃbhavāt | yaj jā- AS-VDh 071,19 tīyo yataḥ saṃprekṣitas taj jātīyāt tādṛg iti durlabhaniyamatāyāṃ dhūmadhūmaketvādīnām api vyāpyavyā- AS-VDh 072,01 pakabhāvaḥ katham iva nirṇīyeta ? vṛkṣaḥ, śiṃśapātvād iti latācūtāder api kvacid eva darśanāt AS-VDh 072,02 prekṣāvatāṃ kim iva niḥśaṅkaṃ cetaḥ syāt ? tad etadadṛṣṭasaṃśayaikāntavādināṃ vidagdhamarkaṭānāmiva svalā- AS-VDh 072,03 ṅgūlabhakṣaṇam * | nanu ca 'kāṣṭhādisāmagrījanyo 'gniryādṛśo dṛṣṭo na tādṛśo maṇyādisāmagrīprabhava iti AS-VDh 072,04 yaj jātīyo yato dṛṣṭaḥ sa tādṛśād eva na punar anyādṛśād api, yato dhūmapāvakayor vyāpyavyāpakabhāvo na nirṇī- AS-VDh 072,05 yate, tathā yādṛśaṃ cūtatvaṃ vṛkṣatvena vyāptaṃ tādṛśaṃ na latātvena, yataḥ śiṃśapātvavṛkṣatvayor api vyāpyavyāpaka- AS-VDh 072,06 bhāvaniyamo durlabhaḥ syāt' iti kaścit so'pi pratīter apalāpakaḥ, kāryasya tādṛśatayā pratīyamānasyāpi AS-VDh 072,07 kāraṇaviśeṣātivṛttidarśanāt | yatnataḥ parīkṣitaṃ kāryaṃ kāraṇaṃ nātivartate iti cet stutaṃ * prastu- AS-VDh 072,08 taṃ, vyāpārādiviśeṣasyāpi kiñcij jñarāgādimadasaṃbhavino yatnanaḥ parīkṣitasya bhagavati jñānādyatiśayāna- AS-VDh 072,09 tivṛttisiddheḥ | etena yatnataḥ parīkṣitaṃ vyāpyaṃ vyāpakaṃ nātivartate iti bruvatāpi stutaṃ prastutam ity uktaṃ AS-VDh 072,10 veditavyaṃ, puruṣaviśeṣatvādeḥ svabhāvasya vyāpyasya sarvajñatvavyāpakasvabhāvānatikramasiddhes tadvadaviśeṣāt | AS-VDh 072,11 tato 'yaṃ pratipattur aparādho nānumānasyety anukūlam ācarati * | mandataradhiyāṃ dhūmādikam api parīkṣitum a- AS-VDh 072,12 kṣamāṇāṃ tato dhūmadhvajādibuddher api vyabhicāradarśanāt | prajñātiśayavatāṃ tu sarvatra parīkṣākṣamāṇāṃ yathā AS-VDh 072,13 dhūmādi pāvakādikaṃ na vyabhicarati tathā vyāpāravyāhārākāraviśeṣaḥ kvacid vijñānādyatiśayam apīty anukūlā- AS-VDh 072,14 caraṇam | evaṃ yuktiśāstrāvirodhivāktvaṃ, bhagavator 'hata eva sarvajñatvaṃ sādhayatīty abhidhāya tad evaṃ tat AS-VDh 072,15 suniścitāsambhavadbādhakapramāṇatvam arhaty eva sakalajñatvaṃ sādhayati nānyatrety avirodha ityādinā spa- AS-VDh 072,16 ṣṭayata *, svāmīti śeṣaḥ, yad yasmād avirodhaḥ, suniścitāsaṃbhavadbādhakapramāṇatvaṃ tvayy eva tasmāc ca tmav eva AS-VDh 072,17 sa ity abhidhānasaṃbandhāt | sa evāvirodhaḥ kutaḥ siddha ity ārekāyāṃ yad iṣṭaṃ te prasiddhena na bādhyate ity abhi- AS-VDh 072,18 dhānāt | tatreṣṭaṃ mataṃ śāsanam upacaryate, nirākṛtavāco 'pi kvacid avipratiṣedhāt * | na punar i- AS-VDh 072,19 cchāviṣayīkṛtam iṣṭaṃ, prakṣīṇamohe bhagavati mohaparyāyātmikāyās tadicchāyāḥ saṃbhavābhāvāt | tathā hi | AS-VDh 072,20 necchā sarvavidaḥ śāsanaprakāśananimittaṃ, praṇaṣṭamohatvāt | yasyecchā śāsanaprakāśananimittaṃ, na sa AS-VDh 072,21 praṇaṣṭamoho yathā kiñcijjñaḥ | praṇaṣṭamohaś ca sarvavitpramāṇataḥ sādhitas tasmān na tasyecchā śāsanaprakā- AS-VDh 072,22 śananimittam | iti kevalavyatirekī hetur nirākṛtavācaṃ sādhayati, avyabhicārāt || na sarvavidicchā- AS-VDh 072,23 m antareṇa vakti, vaktṛtvādasmadādivad ity anena nirākṛtavāco vipratiṣedha iti cen nāyaṃ niyamo 'sti | tadabhyu- AS-VDh 072,24 pagame ko doṣa iti cet, niyamābhyupagame suṣuptyādāv api nirabhiprāyavṛttir na syāt * | AS-VDh 073,01 na hi suṣuptau gotraskhalanādau vāgvyāhārādihetur icchāsti | pratisaṃviditākārecchā tadā saṃbhavantī AS-VDh 073,02 punaḥ smaryeta vāñchāntaravat * | na hy apratisaṃviditākārecchā saṃbhavati yā paścān na smaryate || pūrvakā- AS-VDh 073,03 labhāvinīcchā tadā vāgādipravṛttihetur apratisaṃviditākārā'numeyā sambhavaty eveti cet | kiṃ punas tadanumā- AS-VDh 073,04 nam ? vivādādhyāsitā vāgādipravṛttir icchāpūrvikā, vāgādipravṛttittvāt prasiddhecchāpūrvakavāgādipravṛtti- AS-VDh 073,05 vad iti cen na, hetor aprayojakatvāt | yathābhūtasya hi jāgrato 'nanyamanaso vā vāgādipravṛttir icchāpūrvikā AS-VDh 073,06 pratipannā deśāntare kālāntare ca tathābhūtasyaiva tatpravṛttir icchāpūrvikā sādhayituṃ śakyā na punar anyādṛśo AS-VDh 073,07 'tiprasaṅgāt | na ca suṣuptasyānyamanaskasya vā tatpravṛttir icchāpūrvakatvena vyāptāvagatā, tadavagater asaṃ- AS-VDh 073,08 bhavāt | sā hi svasantāne tāvan na saṃbhavati, suṣuptyādivirodhāt | suṣupto 'nyamanaskaś ca 'pravṛttim icchāpūrvi- AS-VDh 073,09 kām avagacchati ceti vyāhatam etat || paścād utthito 'vagacchatīti ced idam api tādṛg eva | svayam asuṣupto 'nanyama- AS-VDh 073,10 nāś ca suṣuptānyamanaskapravṛttim icchāpūrvakatvena vyāptām avagacchīti bruvāṇaḥ katham apratihatavacanapathaḥ svasthai- AS-VDh 073,11 r āsthīyate ? || tadānumānāt tadavagater adoṣa iti cen na, anavasthāprasaṅgāt, tadanumānasyāpi vyāptipratipratti- AS-VDh 073,12 purassaratvāt tadvyāpter apy anumānāntarāpekṣatvāt, sudūram api gatvā pratyakṣatas tadvyāptipratipatter aghaṭanāt | etena AS-VDh 073,13 santānāntare tadvyāpter avagatir apāstā, anumānāt tadavagatāv anavasthānāviśeṣāt, pratyakṣatas tadavagater asaṃbhavāc ca | AS-VDh 073,14 iti nānumeyā suṣuptyādāv icchāsti, tatkālā pūrvakālā vā, tadanumānasyānudayāt | tathā ca sarvajñapravṛtte- AS-VDh 073,15 r icchāpūrvakatve sādhye vaktṛtvāder hetoḥ suṣuptyādinā vyabhicārāt tadaniyama eva || tataś caitanyakaraṇapāṭava- AS-VDh 073,16 yor eva sādhakatamatvam * || nanu ca saty api caitanye karaṇapāṭave ca vacanapravṛtter adarśanād vivakṣāpi tatsaha- AS-VDh 073,17 kārikāraṇam apekṣyate eveti cet, sahakārikāraṇāntaraṃ na vai niyatam apekṣaṇīyaṃ, naktañcarādeḥ saṃskṛtaca- AS-VDh 073,18 kṣuṣo vā'napekṣitālokasannidheḥ rūpopalambhāt | na caive saṃvitkaraṇapāṭavayor apy abhāve vivakṣā- AS-VDh 073,19 mātrāt kasyacid vacanapravṛttiḥ prasajyate, saṃvitkaraṇavaikalye yathāvivakṣaṃ vāgvṛtter abhāvāt * | na hi AS-VDh 073,20 śabdato 'rthataś ca śāstraparijñānābhāve tadvyākhyānavivakṣāyāṃ satyām api tadvacanapravṛttir dṛśyate, karaṇapāṭavasya AS-VDh 073,21 cābhāve spaṣṭaśabdoccāraṇaṃ, bālamūkāder api tatprasaṅgāt | tataś caitanyaṃ karaṇapāṭavaṃ ca vāco hetur eva niya- AS-VDh 073,22 mato, na vivakṣā, vivakṣām antareṇāpi suṣuptyādau taddarśanāt || na ca doṣajātis taddhetur yatas tāṃ vāṇī AS-VDh 073,23 nātivarteta, tatprakarṣāpakarṣānuvidhānābhāvād buddhyādivat * | na hi yathā buddheḥ śakteś ca prakarṣe vāṇyāḥ AS-VDh 073,24 prakarṣo 'pakarṣe vā'pakarṣaḥ pratīyate, tathā doṣajāter api, tatprakarṣe vācopakarṣāt tadapakarṣe eva tatprakarṣāt, AS-VDh 073,25 yato vaktur doṣajātir anumīyeta | saty api ca rāgādidoṣe kasyacit dbuddher yathārthavyavasāyitvādiguṇasya sadbhāvāt, AS-VDh 074,01 satyavākpravṛtter upalambhāt, 'kasyacit tu vītarāgadveṣasyāpi buddher ayathārthādhyavasāyitvādidoṣasya bhāve vitathava- AS-VDh 074,02 canasya darśanād vijñānaguṇadoṣābhyām eva vāgvṛtter guṇadoṣavattā vyavatiṣṭhate, na punar vivakṣāto doṣajāter vā | AS-VDh 074,03 tad uktaṃ "vijñānaguṇadoṣābhyāṃ vāgvṛtter guṇadoṣatā | vāñchanto vā na vaktāraḥ śāstrāṇāṃ mandabuddhayaḥ" AS-VDh 074,04 iti | tataḥ sādhūpādeśi 'tatreṣṭaṃ mataṃ śāsanam upacaryate' iti | AS-VDh 074,05 tatprasiddhena na bādhyate | pramāṇataḥ siddhaṃ prasiddham | tad eva kasyacid bādhanaṃ yuktam | viśeṣaṇa- AS-VDh 074,06 m etatparamatāpekṣam, aprasiddhenāpy anityatvādyekāntadharmeṇa bādhā'kalpanāt * | na hy anekāntaśāsanasya AS-VDh 074,07 pratyakṣataḥ siddho 'sty anityatvadharmo bādhakaḥ, sarvathā nityatvādidharmavat | anumānāt siddho bādhaka iti cen narte AS-VDh 074,08 pramāṇāt pratibandhasiddher abhyugamāt | na khalu pareṣāṃ pratyakṣam agnidhūmayoḥ kṣaṇabhaṅgasadbhāvayor vā AS-VDh 074,09 sākalyena vyāptiṃ prati samartham, avicārakatvāt sannihitaviṣayatvāc ca * | asmadādipratyakṣaṃ hi AS-VDh 074,10 sādhyasādhanayor vyāptigrāhi parair abhyupagantavyaṃ, na yogipratyakṣam, anumānavaiyarthyaprasaṅgāt, yogipratyakṣeṇa deśataḥ AS-VDh 074,11 kārtsnyato vā niśśeṣasādhyasādhanavyaktisākṣātkaraṇe samāropasyāpy abhāvāt tadvyavacchedanārthamapy anumānopayo- AS-VDh 074,12 gāyogāt | tac ca nirvikalpakam iva savikalpakam api na vicārakaṃ, pūrvāparaparāmarśaśūnyatvād abhilāpasaṃsargara- AS-VDh 074,13 hitatvāt | sannihitaviṣayaṃ ca, deśakālasvabhāvaviprakṛṣṭārthāgocaratvāt | tan na sākalyena vyāptigrahaṇasamartham | AS-VDh 074,14 na cānumānam anamavasthānuṣaṅgāt * | vyāptigrāhiṇo 'numānasyāpi vyāptigrahaṇapurassaratvāt tadvyāpter apy anumānā- AS-VDh 074,15 ntarāpekṣatvāt kvacid apy avasthānābhāvāt | evam aprasiddhavyāptikaṃ ca katham anumānam ekāntavādinām anityatvādye- AS-VDh 074,16 kāntadharmasya sādhakaṃ yena pramāṇasiddhaḥ sarvathaikānto 'nekāntaśāsanasya bādhakaḥ syāt ? syādvādināṃ tu, paro- AS-VDh 074,17 kṣāntarbhāvinā nas tarkeṇa sambandho vyavatiṣṭheta * | tasya vicārakatvāt, pratyakṣānupalambhasahakāriṇo AS-VDh 074,18 matijñānaviśeṣaparokṣatarkajñānāvaraṇavīryāntarāyakṣayopaśamaviśeṣād upajāyamānasya yāvan kaścid dhūmaḥ sa sarvo 'py a- AS-VDh 074,19 gnijanmā'nagnijanmā vā na bhavatīti śabdayojanāsahitaparāmarśātmakatvāt kālatrayavartisādhyasādhanavyaktiviṣa- AS-VDh 074,20 yatvāc ca vyāptiṃ prati samarthatvāt, pratyakṣavadvyāptigrahaṇapūrvakatvābhāvād anumānohāntarānapekṣatvād anavasthānanu- AS-VDh 074,21 ṣaṅgāt, saṃvādakatvena samāropavyavacchedakatvena ca pramāṇatvāt | tadapramāṇatve na laiṅgikaṃ pramāṇam iti AS-VDh 074,22 śeṣaḥ, samāropavyavacchedāviśeṣāt * | tarkataḥ saṃbandhasyādhigame samāropavirodhāt | na hi nirvi- AS-VDh 075,01 kalpako 'dhigamo 'sti yatas tatra samāropo 'pi syāt | kiṃ tarhi ? adhigamo 'pi vyavasāyātmaiva, tadanu- AS-VDh 075,02 tpattau sato 'pi darśanasya sādhanāntarāpekṣayā sannidhānā'bhedāt suṣuptacaitanyavat * | sannidhānaṃ AS-VDh 075,03 hīndriyārthasannikarṣaḥ | tat svayam apramāṇam ākhyat tathāgataḥ, sādhanāntarāpekṣitvāt tasyārthaparicchittau | AS-VDh 075,04 tata eva darśanasyāpramāṇatvaṃ, suṣuptacaitanyavat svayaṃ saṃśayaviparyāsān adhyavasāyāvyavacchedakatvāt | tadvyava- AS-VDh 075,05 cchedino niścayasya jananāt pramāṇaṃ darśanam iti cet tata eva sannikarṣaḥ pramāṇam astu | tasyāsādhakatamatvān na AS-VDh 075,06 pramāṇatvam iti cet kutas tasyāsādhakatamatvam ? acetanatvād ghaṭādivad iti ced darśanasyāpy asādhakatamatvaṃ cetana- AS-VDh 075,07 tvāt suṣuptacaitanyavat kiṃ na syāt? || yasya bhāve 'rthaḥ paricchinno vyavahriyate 'bhāve cā'paricchinnas taddarśanaṃ AS-VDh 075,08 sādhakatamam iti cet sannikarṣaḥ sādhakatamo 'stu, bhāvābhāvayos tadvattā sādhakatamatvam iti vacanāt | na hi sanni- AS-VDh 075,09 karṣasya bhāve bhāvavattvam abhāve 'bhāvavattvam arthaparicchitter apratītam | nāpy arthasyānyat paricchinnatvaṃ, tatpari- AS-VDh 075,10 cchittyutpatteḥ | paricchittir utpannā cetparicchinno 'rtha ucyate || atha nirvikalpakadṛṣṭau satyām arthasya pari- AS-VDh 075,11 cchittir niścayātmakārthaparicchedavyavahārahetur utpadyate nāsatyām | atas tasyāḥ sādhakatamatvam iti tavākūtaṃ AS-VDh 075,12 tad api na samīcīnaṃ, sannikarṣād eva tadutpattyavirodhāt | katham acetanāt sannikarṣāc cetanasyārthaniścayasyotpa- AS-VDh 075,13 ttir na virudhyate iti cet tavāpi katham acetanād indriyāder avikalpadarśanasya cetanasyotpattir aviruddhā ? | AS-VDh 075,14 cetanān manaskārādindriyādisahakāriṇo darśanasyotpattir iti cet tarhi cetanād ātmanaḥ sannikarṣasahakāriṇo '- AS-VDh 075,15 rthaniścayotpattir api kathaṃ virudhyate ? yataḥ svārthavyavasāyātmako 'dhigamo na bhavet || sa ca sākalyena sādhya- AS-VDh 075,16 sādhanasambandhas tarkād eveti pramāṇaṃ tarkaḥ, svārthādhigamaphalatvāt, samāropavyavacchedakatvāt saṃvādakatvāc cānumā- AS-VDh 075,17 nādivat | tataḥ syādvādināṃ vyāptisiddher asty anumānaṃ, na punar ekāntāvādināṃ, yato 'numānasiddhena sarvathai- AS-VDh 075,18 kānte 'nānekāntasya bādhakalpanā syāt | ity apramāṇasiddhenāpi bādhā kalpanīyaiva paraiḥ, anyathā svamata- AS-VDh 075,19 niyamāghaṭanāt | tathā sati sūktaṃ paramatāpekṣaṃ viśeṣaṇaṃ prasiddhena na bādhyate iti | etena yad uktaṃ AS-VDh 075,20 bhaṭṭena "naraḥ ko 'py asti sarvajñaḥ sa tu sarvajña ity api | sādhanaṃ yat prayujyeta pratijñāmātram eva tat | 1 | AS-VDh 075,21 sisādhayiṣito yo 'rthaḥ so 'nayā nābhidhīyate | yas tūcyate na tat siddhau kiñcid asti prayojanam | 2 | yadī- AS-VDh 075,22 yāgamasatyatvasiddhau sarvajñatocyate | na sā sarvajñasāmānyasiddhimātreṇa labhyate | 3 | yāvad buddho na sarva- AS-VDh 075,23 jñas tāvat tadvacanaṃ mṛṣā | yatra kvacana sarvajñe siddhe tatsatyatā kutaḥ | 4 | anyasmin na hi sarvajñe vacaso AS-VDh 075,24 'nyasya satyatā | sāmānādhikaraṇye hi tayor aṅgāṅgitā bhavet | 5 | " iti tannirastaṃ, bhagavato 'rhata eva AS-VDh 076,01 yuktiśāstrāvirodhivāktvena suniścitāsaṃbhavadbādhakapramāṇatvena ca sarvajñatvavītarāgatvasādhanāt | tatas tvam eva AS-VDh 076,02 mahān mokṣamārgasya praṇetā nānyaḥ kapilādiḥ | yasmāt — ĀM-VDh 7 tvanmatāmṛtabāhyānāṃ sarvathaikāntavādinām | āptābhimānadagdhānāṃ sveṣṭaṃ dṛṣṭena bādhyate || 7 || AS-VDh 076,04 tvanmatam anekāntātmakaṃ vastu tajjñānaṃ ca | tad evāmṛtam, amṛtasya mokṣasya kāraṇatvāt sarvathā nirbā- AS-VDh 076,05 dhatvena paritoṣakāritvāc ca | tato bāhyāḥ sarvathaikāntās tadabhiniveśinaś ca vādinaḥ | te cāptābhimānadagdhā AS-VDh 076,06 eva visaṃvādakatvena tattvato 'nāptatvād vayam āptā ity abhimānena svarūpāt pracyāvitatvād dagdhā iva dagdhā iti AS-VDh 076,07 samādhivacanatvāt, teṣāṃ sveṣṭasya sadādyekāntasya dṛṣṭabādhanāt | anekāntātmakavastusākṣātkaraṇaṃ AS-VDh 076,08 bahirantaś ca sakalajagatsākṣībhūtaṃ vipakṣe pratyakṣavirodhalakṣaṇam anena dakṣayati * | sadādyekāntavi- AS-VDh 076,09 rodhasyānekāntātmakavastusākṣātkaraṇalakṣaṇatvād, bahir ivāntar api tattvasyānekāntātmakatayā sakaladeśa- AS-VDh 076,10 kālavartiprāṇibhir anubhavanāt suniścitāsaṃbhavadbādhakapramāṇatvasiddheḥ | na hi kiñcid rūpāntaravikalaṃ sada- AS-VDh 076,11 sannityānityādyekāntarūpaṃ saṃvedanam anyad vā saṃpaśyāmo yathātra pratijñāyate, citrajñānavat kathañcid a- AS-VDh 076,12 saṅkīrṇaviśeṣaikātmanaḥ sukhādicaitanyasya varṇasaṃsthānādyātmanaḥ skandhasya ca preṣaṇāt * | syān mataṃ AS-VDh 076,13 "sukhādicaitanyam asaṃkīrṇaviśeṣātmakam eva na punar ekātmakaṃ, sukhacaitanyād āhlādanākārān meyabodhanākārasya AS-VDh 076,14 vijñānasyānyatvād, viruddhadharmādhyāsasyānyatvasādhanatvād, anyathā viśvasyaikatvaprasaṅgāt" iti tad asat, AS-VDh 076,15 citrajñānasyāpy ekātmakatvābhāvaprasaṅgāt pītākārasaṃvedanasya nīlādyākārasaṃvedanād anyatvāt, tadvadviruddhadharmā- AS-VDh 076,16 dhyāsāt | yadi punar aśakyavivecanatvāt pītādyākārasaṃvedanam ekātmakam urarīkriyate tadā sukhādisaṃvedanena AS-VDh 076,17 koparādhaḥ kṛtaḥ ? tasyāpy aśakyavivecanatvād evaikātmakatvopapatteḥ, pītādyākārāṇām iva sukhādyākārāṇāṃ AS-VDh 076,18 caitanyāntaraṃ netum aśakyavivecanatvasadbhāvāt | tarhy ekātmakam eva sukhādicaitanyaṃ na punar asaṃkīrṇaviśeṣātma- AS-VDh 076,19 kam ity api na mantavyaṃ, citrajñānasyāpy asaṃkīrṇaviśeṣātmakatvābhāvaprasaṅgāt | tathā ca sati na taccitram e- AS-VDh 076,20 kajñānavat | citrajñāne pītādyākārapratibhāsasyāvidyopakalpitatvād ekātmakatvam eva vāstavam iti cet katham e- AS-VDh 076,21 kānekākārayoḥ pratibhāsāviśeṣe 'pi vāstavetaratvapravivekaḥ ? ekākārasyānekākāreṇa virodhāt tasyāvāstavattve AS-VDh 076,22 katham ekākārasyaivāvāstavatvaṃ na syāt ? svapnajñāne 'nekākārasyāvāstavasya prasiddheś citrajñāne 'pi tasyāvāsta- AS-VDh 076,23 vatvaṃ yuktaṃ kalpayitum iti cet keśādāv ekākārasyāpy avāstavatvasiddhes tatrāvāstavatvaṃ katham ayuktam ? pītādyākā- AS-VDh 076,24 rasya saṃvedanād abhede 'nekatvavirodhādbhede pratibhāsāsambhavāt, pratibhāse vā saṃvedanāntaratvāpatter avāstavatvam e- AS-VDh 077,01 veti cet, tata evaikākārasyāvāstavatvam astu, tasyāpi pītādyākārapratibhāsebhyo 'narthāntaratāyām ekatvaviro- AS-VDh 077,02 dhād arthāntaratāyāṃ saṃvittyabhāvāt, saṃvittau vā jñānāntaratvaprasakter viśeṣābhāvāt | tato na citrajñāne 'nekā- AS-VDh 077,03 kārapratibhāsasyaiva prekṣāvadbhir avāstavattvaṃ śakyaṃ kalpayituṃ, yenedam evābhidhīyamānaṃ śobheta "kiṃ syāt sā AS-VDh 077,04 citrataikasyāṃ na syāt tasyāṃ matāv api | yadīdaṃ svayam arthebhyo rocate tatra ke vayam" iti | na punar idam api AS-VDh 077,05 "kiṃ nu syād ekatā na syāt tasyāṃ citramatāv api | yadīdaṃ rocate buddhyai citrāyai tatra ke vayam" iti | AS-VDh 077,06 nanu caikasyāṃ matau citratāpāye 'pi saṃvedanamātrasya bhāvān na svarūpasya svato gatir viruddhyate | saṃvedanamātrasya AS-VDh 077,07 tv apāye sā viruddhyeteti cen na, tadabhāve 'pi nānāpītādipratibhāsasadbhāvāt tadavirodhāt | nanv evaṃ 'nīlave- AS-VDh 077,08 danasyāpi pratiparamāṇu bhedān nīlāṇusaṃvedanaiḥ parasparaṃ bhinnair bhavitavyam | tatraikanīlaparamāṇusaṃvedanasyā- AS-VDh 077,09 py evaṃ vedyavedakasaṃvidākārabhedān tritayena bhavitavyam | vedyākārādisaṃvedanatrayasyāpi pratyekam aparasvavedyā- AS-VDh 077,10 kārādisaṃvedanatrayeṇa | iti parāparavedanatrayakalpanād anavasthānān na kvacid ekavedanasiddhiḥ saṃvidadvaitavidvi- AS-VDh 077,11 ṣām | kvacid apy ekātmakatvānabhyupagame ca kuto nānātmavyavasthā ? vastuny ekatrāparaikavastvapekṣayānekatvavyava- AS-VDh 077,12 sthopapatteḥ | kvacid aikyopagame vā kathaṃ citramatau naikyam aviruddhaṃ ? citrākārāpāye 'pi tasya sambhavāt | ' AS-VDh 077,13 iti kaścit so 'py aprekṣāpūrvavādī, tathā sati citrajñāne saṃvidākāravadekasya pītākārasya nīlākārasya ca AS-VDh 077,14 sadbhāvasiddhau parasparāpekṣayānekatvasiddher anekacaitanyavyāptasyānekākārasya citrajñānasyāntarekānekātmaka- AS-VDh 077,15 tvasādhane nidarśanatvopapatteḥ | syān mataṃ, sukhādīnāṃ caitanyaṃ vyāpakaṃ bhavat kim ekena svabhāvena bhavaty a- AS-VDh 077,16 nekena svabhāvena vā ? yady ekena tadā teṣām ekasvarūpatvāpattiḥ | athānekena tadā so 'py anekasvabhāvaḥ pare- AS-VDh 077,17 ṇānekena svabhāvena vyāpanīya ity anavasthā | athaikadṛśena svabhāvena sukhādayaś caitanyena vyāpyante tadāne- AS-VDh 077,18 kena svabhāvena sajātīyenety uktaṃ syāt | tatra ca saivānavasthā | na ca gatyantaram asti yena sukhādivyāpyaikaṃ AS-VDh 077,19 caitanyaṃ siddhyed iti | tad etaccitrajñāne 'pi samānam | tasya pītādyākāravyāpinaḥ svayaṃ saṃvedanān na doṣa AS-VDh 077,20 iti cet, sukhādivyāpinaś caitanyasya saha krameṇa ca svayaṃ saṃvedanāt katham upālambhaḥ syāt? na hi dṛṣṭe 'nu- AS-VDh 078,01 papannaṃ nāma | na ca sukhādīnāṃ caitanyavyāptatvasaṃvedanaṃ bhrāntam, acetanatvagrāhipramāṇābhāvāt | ace- AS-VDh 078,02 tanāḥ sukhādaya, utpattimatvād ghaṭādivad ity anumānaṃ sukhādyacetanatvagrāhīti cen na, tasya pratyakṣabādhitavi- AS-VDh 078,03 ṣayatvāt citsamanvitānām eva sukhādīnāṃ svasaṃvedanapratyakṣe sarvadā pratibhāsanāt | anumānaviruddhaś ca AS-VDh 078,04 pakṣaḥ | tathā hi | cetanāḥ sukhādayaḥ svasaṃvedyatvāt puruṣavat | puruṣasaṃsargāt teṣāṃ svasaṃvedyatvāt svataḥ AS-VDh 078,05 saṃvedyatvam asiddham iti cen na, jātucid asvasaṃvedyatvā'pratītes tathā vaktum aśakteḥ–anyathā puruṣasya svasaṃvedyasukhā- AS-VDh 078,06 disaṃbandhāt svasaṃvedyatvaṃ, na svata iti vadato nivārayitum aśakyatvāt, caitanyaviśeṣeṇa hetor vyabhicāraprati- AS-VDh 078,07 pādanāc ca | na tato 'cetanatvasiddhiḥ sukhādīnām | na caiṣāṃ cetanatvasādhane 'pasiddhāntaḥ syādvādināṃ AS-VDh 078,08 prasajyeta, caitanyajīvadravyārthādeśāc cetanatvaprasiddheḥ, sakalaupaśamikādibhāvānāṃ sukhajñānādipratiniyataparyā- AS-VDh 078,09 yārthādeśād eva sukhādīnāṃ jñānadarśanābhyām anyatvavacanāt | tathāpi jñānātmakāḥ sukhādayo, jñānābhinna- AS-VDh 078,10 hetujatvād vijñānāntaravad iti cen na, sarvathā vijñānābhinnahetujatvāsiddhatvāt, sukhādīnāṃ, sadvedyodayādini- AS-VDh 078,11 mittatvād vijñānasya jñānāvaraṇāntarāya kṣayopaśamādinibandhanatvāt | kathañcid vijñānābhinnahetujatvaṃ tu rūpā- AS-VDh 078,12 lokādinānaikāntikaṃ, yathaiva hi tato vijñānasyotpattis tathā rūpālokādikṣaṇāntarotpattir apīti paraiḥ AS-VDh 078,13 svayam abhidhānāt | tad etena yad abhyadhāyi "tadatadrūpiṇo bhāvās tadatadrūpahetujāḥ | tatsukhādi kim ajñānaṃ vijñā- AS-VDh 078,14 nābhinnahetujam"iti tadapāstaṃ, sukhādīnāṃ vijñānarūpatvāsiddheḥ | "sukhamāhlādanākāraṃ vijñānaṃ meyabodhanam | AS-VDh 078,15 śaktiḥ kriyānumeyā syād yūnaḥ kāntāsamāgame" iti vacanād atadrūpāḥ sukhādaya iti | atadrūpāṇāṃ AS-VDh 078,16 tadrūpopādānatve sarvasya sarvopādānatvaprasaktiḥ | na ca sukhādayo vijñānābhinnopādānāḥ syuḥ | vijñānā- AS-VDh 078,17 bhinnasahakāritvaṃ tu yathā sukhādīnāṃ tathā rūpādīnām api | iti tatas teṣāṃ vijñānātmakatvasādhane rūpādī- AS-VDh 078,18 nām api tathātvasādhanaṃ syāt | tad uktaṃ "tadatadrūpiṇo bhāvās tadatadrūpahetujāḥ | tadrūpādi kim ajñānaṃ vijñā- AS-VDh 078,19 nābhinnahetujam" iti | yadi punar indriyānindriyahetujatvaṃ vijñānābhinnahetutvam ity abhidhīyate tad api AS-VDh 078,20 na sukhādīnāṃ jñānatvaṃ sādhayati, dravyendriyānindriyair vyabhicārāt | iti naikāntato jñānātmakāḥ sukhā- AS-VDh 078,21 dayo, dravyārthata eva teṣāṃ cetanatvopapatteḥ, cetanadravyād ātmano 'narthāntarabhūtānām acetanatvavirodhāt | AS-VDh 078,22 etena jñānād arthāntarabhūtatvāt sukhādīnām acetanatvam eveti vadanto 'pākṛtāḥ pratyetavyāḥ, cetanād ātmano 'narthā- AS-VDh 078,23 ntaratvena kathañcic cetanatvasiddheḥ | ātmanaś cetanatvam asiddham iti cen na, tasya pratyakṣaprasiddhatvāt | tathātmā AS-VDh 078,24 cetanaḥ pramātṛtvād, yas tv acetanaḥ sa na pramātā, yathā ghaṭādiḥ, pramātā cātmā, tasmāc cetana ity a- AS-VDh 079,01 numānāc ca tatsiddham | pramitisvabhāvacetanāsamavāyād ātmani cetanatvasādhane siddhasādhyateti cen na, svayaṃ AS-VDh 079,02 sāmānyataś cetanatvasādhanāt, tadabhāve cetanāviśeṣapramitisamavāyāyogāt paṭādivat, kathañcit tādātmyasyaiva AS-VDh 079,03 samavāyasya sādhanāt | cetanād apy ātmanaḥ katham abhinnāḥ sukhādayo, bhinnapratibhāsavirodhād iti cen na, tatra AS-VDh 079,04 sarvathā bhinnapratibhāsasyāsiddhatvāt, kathañcid bhinnapratibhāsasya kathañcid abhedāvirodhāt, citrajñānavad eva AS-VDh 079,05 sukhādyātmanaḥ puruṣasyaikasya ghaṭanāt, sarveṣām ekānekātmanaś citrajñānasyeṣṭatvāt | tatsiddhaṃ citrajñānavat katha- AS-VDh 079,06 ñcid asaṅkīrṇaviśeṣaikātmanaḥ sukhādicaitanyasya prekṣaṇaṃ tathā varṇasaṃsthānādyātmanaḥ skandhasya ca | na hi AS-VDh 079,07 varṇādīnām eva prekṣaṇaṃ pratyakṣabuddhau, na punaḥ skandhasyaikasyeti kalpanam upapannaṃ, sarvāgrahaṇaprasaṅgāt, skandha- AS-VDh 079,08 vyatirekeṇa varṇādīnām anupalambhāt skandhasyevāsattvāt | atha 'pratyāsannāsaṃsṛṣṭā rūpādiparamāṇavaḥ pratyakṣāḥ, AS-VDh 079,09 teṣāṃ svakāraṇasāmagrīvaśāt pratyakṣasaṃvijjananasamarthānām evotpatteḥ, skandhasyāpi tata eva pareṣāṃ pratyakṣatopa- AS-VDh 079,10 patter anyathā sarvaskandhānāṃ pratyakṣatvaprasaṅgāt, skandhatvāviśeṣāt | tadaviśeṣe 'pi keṣāñcit pratyakṣatve pareṣā- AS-VDh 079,11 m apratyakṣasvabhāvatve piśācaśarīrādīnāṃ tathā svakāraṇād utpatteḥ paramāṇūnām api keṣāñcit pratyakṣatvam anyeṣām apra- AS-VDh 079,12 tyakṣatvaṃ tata evāstu, kim avayaviparikalpanayā ? tasyā'mūlyadānakrayitvāt | sa hi pratyakṣe svātmānaṃ AS-VDh 079,13 na samarpayati pratyakṣatāṃ ca svīkartum icchatīty amūlyadānakrayī, vikalpabuddhāv eva tasya pratibhāsanād vicārya- AS-VDh 079,14 māṇasya sarvathānupapannatvāt' iti mataṃ tad apy asaṃgatam eva, pratyāsannāsaṃsṛṣṭaparamāṇūnāṃ tathātvena kasyacit kadā- AS-VDh 079,15 cin niścayāsattvāt pratyakṣatānupapatteḥ, skandhasyaiva sphuṭamadhyakṣe 'vabhāsanāt tathā niścayanāc ca pratyakṣatvaghaṭa- AS-VDh 079,16 nāt | na na paramāṇuvat sarve skandhāḥ samaparimāṇā eva, yena keṣāṃcit pratyakṣatve sarveṣāṃ pratyakṣasvabhāvatā AS-VDh 079,17 syāt, aṇumahattvādiparimāṇabhedena teṣām adṛśyetar asvabhāvabhedādbhedasiddheḥ | na cāyam amūlyadānakrayī, pratyakṣe AS-VDh 079,18 svasamarpaṇena pratyakṣatāsvīkaraṇāt, sarvathā vicāryamāṇasyāpi ghaṭanāt | vicārayiṣyate caitatpurastāt | AS-VDh 079,19 aparaḥ prāha–skandha eva, na varṇādayas tato 'nye santi, tasyaiva cakṣurādikaraṇabhedād varṇādibhedapratibhā- AS-VDh 079,20 sanāt, kiñcid aṅgulipihitanayanabhedād dīpakalikābhedapratibhāsanavad iti, tad apy asamyak, sattādyadvaitaprasaṅgāt | AS-VDh 080,01 śakyaṃ hi vaktuṃ–sattaivaikā, na dravyādayas tato 'rthāntarabhūtāḥ santi, kalpanābhedāt tadbhedapratibhāsanād iti | na AS-VDh 080,02 caitad yuktam iti nivedayiṣyate | tataś citrajñānavan na kevalaṃ sukhādyātmanaś caitanyasya prekṣaṇaṃ siddham | kiṃ tarhi ? AS-VDh 080,03 varṇasaṃsthānādyātmanaḥ skandhasyāpi | tataḥ sūktaṃ–na hi kiñcid rūpāntaravikalaṃ sadekāntarūpam asadekāntarūpaṃ AS-VDh 080,04 vā, nityaikāntarūpam anityaikāntarūpaṃ vā, advaitaikāntarūpaṃ dvaitādyekāntarūpaṃ vā, saṃvedanam antastattvam anyad ba- AS-VDh 080,05 histattvaṃ, saṃpaśyāmo, yathā pratijñāyate sarvathaikāntavādibhir iti | sāmānyaviśeṣaikātmanaḥ saṃvittir ekā- AS-VDh 080,06 ntasyānupalabdhir vā sarvataḥ siddhā cakṣurādimatām anārhatakalpanām astaṃ gamayatīti kiṃ naḥ pramāṇā- AS-VDh 080,07 ntareṇa * | na tāvat sāmānyaikāntasyopalabdhir viśeṣasyāpy upalabdheḥ | nāpi viśeṣaikāntasya, sāmānya- AS-VDh 080,08 syāpīkṣaṇāt | na sāmānyaviśeṣaikāntayor eva parasparanirapekṣayoḥ ekātmano 'py upalakṣaṇāt | na caikātmana AS-VDh 080,09 eva sāmānyaviśeṣaikātmanaḥ, tato jātyantarasya saṃvitteḥ | sarvaṃ hi vastu sāmānyaṃ viśeṣāpekṣayā viśeṣaḥ AS-VDh 080,10 sāmānyāpekṣayā vā'poddhārakalpanāyāṃ, svarūpeṇa tu sāmānyaviśeṣātmakam ekam | tasya saṃvittiś cakṣurādimatā, AS-VDh 080,11 manārhatakalpanām astaṅ gamayati, cakṣurādivikalānām eva tatsaṃbhavāt | ekāntasyānupalabdhir vā tām astaṃ gamayati AS-VDh 080,12 tata eva | tathā hi | nāsti sarvathaikāntaḥ, sarvadānekāntopalabdher iti svabhāvaviruddhopalabdhiḥ, nāsti sarva- AS-VDh 080,13 thaikānto 'nupalabdher iti svabhāvānupalabdhir vā sarvataś cakṣurādeḥ saṃvedanāt siddhā'dhyavasīyate | nanu ca 'sarvathai- AS-VDh 080,14 kāntasya kvacit kadācid upalabdhau na sarvatra sarvadā pratiṣedhaḥ siddhyet | tasyānupalabdhau nānekāntena virodhaḥ, AS-VDh 080,15 sata eva kathañcit kenacid virodhapratīteḥ | pratiṣedhaś ca na syāt, tata eva | ' iti kaścit tad asat, sarvathaikā- AS-VDh 080,16 ntasyādhyāropyamāṇasya pratiṣedhasādhanāt tadviruddhopalabdhisiddhes tatsvabhāvānupalabdhisiddheś ca, svayam anyathā AS-VDh 080,17 kasyacid aniṣṭatattvapratiṣedhāyogād iṣṭatattvaniyamānupapatteḥ | athavā pratyakṣam eva sāmānyaviśeṣātmakamekaṃ AS-VDh 080,18 vastu vidadhat sarvathaikāntapratītiṃ pratiṣedhayatīti kiṃ naḥ pramāṇāntareṇānumānenānupalabdhiliṅgena samarthanāpekṣeṇa ? AS-VDh 080,19 prayāsam antareṇeṣṭāniṣṭatattvavidhipratiṣedhasiddheḥ | na hi dṛṣṭāj jyeṣṭhaṃ gariṣṭham iṣṭaṃ, tadabhāve pramāṇāntarāpravṛtteḥ AS-VDh 080,20 samāropavicchedaviśeṣāc ca | nanu ca dṛṣṭaṃ pratyakṣam iṣṭaṃ punaranumānādi pramāṇam | tatra yathā dṛṣṭaṃ jyeṣṭham, AS-VDh 080,21 anumānāder agresaratvāt, tathānumānādy api pratyakṣāt, tasyāpi tadagresaratvāt, kvacid anumānādyuttarakālaṃ AS-VDh 080,22 pratyakṣasya pravṛttyupalakṣaṇatvāt | yathā ca dṛṣṭam avisaṃvādakatvād gariṣṭham iṣṭāt tatheṣṭam api dṛṣṭāt, tadaviśe- AS-VDh 080,23 ṣāt | tataḥ kathaṃ dṛṣṭam iṣṭāj jyeṣṭhaṃ gariṣṭhaṃ ca vyavatiṣṭhate, na punar iṣṭaṃ dṛṣṭād iti na codyamanavadyaṃ, dṛṣṭasya AS-VDh 081,01 liṅgādiviṣayasyābhāve 'numānādeḥ pramāṇāntarasyāpravṛtteḥ, anumānāntarāl liṅgādipratipattāv anavasthāprasaṅgāt AS-VDh 081,02 pratyakṣasyaiva niyatasakalapramāṇapurassaratvaprasiddher jyeṣṭhatvopapatteḥ, pratyakṣasyānumānādinā vinaiva pravṛtter anumānā- AS-VDh 081,03 der dṛṣṭāt purassaratvābhāvāt, tato jyeṣṭhatvāyogād, dṛṣṭasyaiva ceṣṭād gariṣṭhatvāt–samāropavicchedaviśeṣāt | AS-VDh 081,04 na hi yādṛśo dṛṣṭāt samāropavicchedo viśeṣaviṣaye pratinivṛttākāṅkṣo 'kṣūṇatayā lakṣyate tādṛśo 'numānādeḥ, AS-VDh 081,05 tena sāmānyataḥ samāropasya vyavacchedanāt, dṛṣṭasyānvayavyatirekayoḥ svabhāvabhedapradarśanārthatvāc ca AS-VDh 081,06 gariṣṭhatvasiddheḥ* | pratyakṣam eva hi svaviṣaye sāmānyaviśeṣātmakatvānyayasya vidhilakṣaṇasya sarvathaikāntavyatire- AS-VDh 081,07 kasya ca pratiṣedhalakṣaṇasya svabhāvabhedapradarśanaprayojanam upalakṣyate sākṣāt, na punar anumānādi tasya sāmānya- AS-VDh 081,08 tas tatpradarśanaprayojakatvāt | kim arthaṃ punar ārhatasyeṣṭasya prasiddhenābādhanaṃ bhagavato 'rhataḥ paramātmakatvaṃ cābhidhāya AS-VDh 081,09 sarvathaikāntasya dṛṣṭena bādhanaṃ svayam asammatasya, kapilādīnāṃ paramātmatvābhāvaṃ ca sāmarthyalabhyam api bravīti AS-VDh 081,10 granthakāra iti cet anekāntaikāntayor upalambhānupalambhayor ekatvapradarśanārthaṃ tāvad ubhayam āha matā- AS-VDh 081,11 ntarapratikṣepārthaṃ vā, yad āha * dharmakīrtiḥ —sādharmyavaidharmyayor anyatareṇārthagatāv ubhayapratipādanaṃ AS-VDh 081,12 pakṣādivacanaṃ vā nigrahasthānam iti | na tad yuktam * | kuta iti cet, sādhanasāmarthyena vipakṣavyāvṛ- AS-VDh 081,13 ttilakṣaṇena pakṣaṃ prasādhayataḥ kevalaṃ vacanādhikyopālambhacchalena parājayādhikaraṇaprāptiḥ svayaṃ nirā- AS-VDh 081,14 kṛtapakṣeṇa pratipakṣiṇā lakṣaṇīyeti vacanāt | yathoktena hi sādhanasāmarthyena svapakṣaṃ sādhayataḥ sadvādinaḥ AS-VDh 081,15 sabhyasamakṣaṃ jaya eveti yuktaṃ, na kevalaṃ vacanādhikyopālambhavyājena parājayādhikaraṇaprāptiḥ sādhīyasī, AS-VDh 081,16 svasādhyaṃ prasādhya nṛtyato 'pi doṣābhāvāl lokavat | sā ca svayaṃ nirākṛtapakṣeṇa prativādinā lakṣaṇīyety api AS-VDh 081,17 na yuktaṃ, pareṇa nirākṛtapakṣasyaiva parājayaprāptiyogyatvaniścayāl lokavad eva | yadi punaḥ svapakṣam asādhayato AS-VDh 081,18 vādino vacanādhikyena prativādī parājayaprāptiṃ lakṣayet tadā svapakṣaṃ sādhayann asādhayan vā ? prathamapakṣe svapa- AS-VDh 081,19 kṣasiddhyaiva parasya parājitatvād vacanādhikyodbhāvanam anarthakaṃ, tasmin saty api pakṣasiddhim antareṇa jayāyogāt | AS-VDh 081,20 dvitīyapakṣe tu yugapadvādiprativādinoḥ parājayaprasaṅgo jayaprasaṅgo vā, svapakṣasiddher abhāvāviśeṣāt | syān ma- AS-VDh 081,21 taṃ 'na svapakṣasiddhyasiddhinibandhanau jayaparājayau, tayor jñānājñānanibandhanatvāt | tatra sādharmyavacane vai- AS-VDh 081,22 dharmyavacane 'pi vārthasya pratipattau tadubhayavacanāt sādhanavacanāsāmarthyājñānaṃ vādinaḥ syād eva | prativādinas tu AS-VDh 082,01 tadudbhāvayatas tajjñānam | atas taddhetukau tayor jayaparājayau katham ayuktau syātām ? ' iti, tad api na parīkṣākṣa- AS-VDh 082,02 maṃ vādiprativādinoḥ pakṣapratipakṣaparigrahavaiyarthyaprasaṅgāt kvacid ekatrāpi pakṣe jñānājñānayoḥ sambhavāt | na AS-VDh 082,03 hi śabdādau nityatvasyānityatvasya vā jñānājñānaparīkṣāyām ekasya tadvijñānam aparasya tadavijñānaṃ jayasya AS-VDh 082,04 parājayasya vā nibandhanaṃ na sambhavati sādhanasāmarthyajñānājñānavat | yugapatsādhanasāmarthyajñāne ca vādipra- AS-VDh 082,05 tivādinoḥ kasya jayaḥ parājayo vā syāt ? tadaviśeṣāt | na kasyacid iti cet tarhi sādhanavādino vacanā- AS-VDh 082,06 dhikyakāriṇo yathā sādhanasāmarthyājñānaṃ tathā prativādino 'pi vacanādhikyadoṣodbhāvanāt tasya taddoṣamātre AS-VDh 082,07 jñānasiddheḥ | na hi yo yad doṣaṃ vetti sa tadguṇam api, kutaścin māraṇaśaktau viditāyām api viṣadravyasya kuṣṭā- AS-VDh 082,08 panayanādiśaktau vedanānudayāt | tato na jayaḥ parājayo vā syāt | syān mataṃ 'sādhanavādinā sādhu sādhanaṃ AS-VDh 082,09 vaktavyaṃ dūṣaṇavādinā ca taddūṣaṇam | tatra vādinaḥ prativādinā sabhāyām asādhanāṅgavacanasyodbhāvane sādhu AS-VDh 082,10 sādhanābhidhānājñānasiddheḥ parājayaḥ prativādinas tu tad dūṣaṇajñānanirṇayāj jayaḥ syāt' iti, tad apy apeśalaṃ, AS-VDh 082,11 vikalpānupapatteḥ | sa hi prativādī nirdoṣasādhanavādino vacanādhikyam udbhāvayet sādhanābhāsavādino vā ? AS-VDh 082,12 prathamavikalpe vādinaḥ kathaṃ sādhanasvarūpājñānam ? tadvacane iyattājñānasyaivābhāvāt | dvitīyavikalpe tu na AS-VDh 082,13 prativādino dūṣaṇajñānam avatiṣṭhate, sādhanābhāsasyānudbhāvanāt tadvijñānāsiddheḥ | tadvacanādhikyadoṣasya jñānā- AS-VDh 082,14 ddūṣaṇatro 'sāv iti cet sādhanābhāsājñānād adūṣaṇajño 'pīti naikāntato vādinaṃ jayet, tadadoṣodbhāvanalakṣaṇasya AS-VDh 082,15 parājayasyāpi nivārayitum aśakteḥ | atha vacanādhikyadoṣodbhāvanād eva prativādino jayasiddhau sādhanābhā- AS-VDh 082,16 sodbhāvanam anarthakam iti manyase, nanv evaṃ sādhanābhāsānudbhāvanāt tasya parājayasiddhau vacanādhikyodbhāvanaṃ kathaṃ AS-VDh 082,17 jayāya prakalpyeta ? yadi punaḥ sādhanābhāsaṃ vacanādhikyaṃ codbhāvayanprativādī jayatīti mataṃ tadāsya mahatī AS-VDh 082,18 dviṣṭakāmitā, sādharmyavacanād evārthagatau vaidharmyavacanam anarthakatvād dviṣṭvā sādhanābhāsodbhāvanād eva parasya nyakkāra- AS-VDh 082,19 siddhau tadvacanādhikyodbhāvanasyānarthakasyāpi kāmitatvāt | atha na vacanādhikyamātraṃ dviṣyate, arthād āpa- AS-VDh 082,20 nnasya svaśabdenābhidhānasya dviṣṭatvād iti mataṃ tad api na saṅgataṃ, nigamanavacanadoṣasya pratijñāvacanadoṣo- AS-VDh 082,21 dbhāvanād gatasyādbhāvanaprasaṅgāt | pratijñāyāḥ punar vacanaṃ hi nigamanam | tac ca pratijñāvacanasya duṣṭatvaprati- AS-VDh 082,22 pattau duṣṭaṃ sāmarthyāt pratīyate eva | athārthād āpannasyāpi nigamanavacanaduṣṭatvasyodbhāvanam adoṣodbhāvanabhayā- AS-VDh 082,23 d abhimanyate tarhi sādharmyavacanād vaidharmyasyārthāyātasyāpy asādhanāṅgavacanabhayād abhidhānaṃ manyatāṃ, viśeṣābhāvāt | AS-VDh 083,01 na hi sādharmyam eva vaidharmyam eva vā sādhanasyāṅgaṃ, pakṣadharmatvavat tadubhayasyāpi sādhanāṅgatvāt, sādhanasya trirū- AS-VDh 083,02 patvapratijñānāt | tato na jñānājñānamātranibandhanau jayaparājayau śakyavyavasthau, yathoditadoṣopanipātāt | AS-VDh 083,03 svapakṣasiddhyasiddhinibandhanau tu tau niravadyau, pakṣapratipakṣaparigrahavaiyarthyābhāvāt kasyacit kutaścit svapakṣasiddhau AS-VDh 083,04 susthitāyāṃ parasya pakṣasiddher asaṃbhavāt sakṛttajjayaparājayayor aprasakteḥ | na hi vādinā sādhyāvinābhāvaniya- AS-VDh 083,05 malakṣaṇena hetunā svapakṣasiddhau vidhātuṃ śakyāyām api pratijñodāharaṇādivacanam anarthakam apajayāya prakalpyate, AS-VDh 083,06 tadvighātāhetutvāt tataḥ pratipakṣāsiddheḥ, pratipādyāśayānurodhatas tatprayogāt tatprativiśeṣasya prayojanasya AS-VDh 083,07 sadbhāvāt | nāpi hetor viruddhatodbhāvanād eva prativādinaḥ svapakṣasiddhau satyām api doṣāntarānudbhāvanaṃ tasya AS-VDh 083,08 parājayāya prakalpyate, tata eva | etena svapakṣasiddhau kṛtāyām api parapakṣanirākaraṇaṃ, tasmin vā svapakṣasādha- AS-VDh 083,09 nābhidhānaṃ na vādiprativādinor jayaprāptipratibandhakam iti pratipāditaṃ boddhavyam | tad evaṃ sādharmyavaidharmyayor a- AS-VDh 083,10 nyatareṇārthagatau tadubhayavacanaṃ vādino nigrahādhikaraṇam ity ayuktaṃ ca vyavasthitam | pratijñādivacanaṃ nigraha- AS-VDh 083,11 sthānam ity etat katham ayuktam iti ced ucyate | pratijñānupayoge śāstrādiṣv api nābhidhīyeta, viśeṣābhāvā- AS-VDh 083,12 t | na hi śāstre pratijñā nābhidhīyate eva aniyatakathāyāṃ vā, agnir atra dhūmāt, vṛkṣo 'yaṃ śiṃśapātvādi- AS-VDh 083,13 tyādivacanānāṃ śāstre darśanāt, viruddho 'yaṃ hetur asiddho 'yam ityādipratijñāvacanānām aniyatakathāyāṃ prayogāt | AS-VDh 083,14 parānugrahapravṛttānāṃ śāstrakārāṇāṃ pratipādyāvabodhanādhīnadhiyāṃ śāstrādau pratijñāprayogo yuktimān eva, upayo- AS-VDh 083,15 gitvāt tasyeti ced vāde 'pi so 'stu, tatrāpi teṣāṃ tādṛśatvāt, vāde 'pi vijigīṣupratipādanāyācāryāṇāṃ pravṛtteḥ | AS-VDh 083,16 niyatakathāyāṃ pratijñāyā na prayogo yuktaḥ, tadviṣayasyārthād gamyamānatvān nigamanādivad iti cet tata eva śā- AS-VDh 083,17 strādiṣv api | na hi tatra jigīṣavo na pratipādyāḥ pratijñādiviṣayo vā sāmarthyān na gamyate | śāstrādāv a- AS-VDh 083,18 jigīṣūṇām api pratipādyatvāt pratijñāder aprayoge keṣāñcin mandadhiyāṃ prakṛtārthāpratipatter gamyamānasya viṣaya- AS-VDh 083,19 syāpi prayogaḥ, tatpratipattyarthatvād iti cej jigīṣavaḥ kimu mandamatayo na santi ? yena tathā teṣām apratipa- AS-VDh 083,20 dyamānānāṃ pratipattaye pratijñādiprayogo na syāt | iti viśeṣābhāvād eva śāstrādau vāde ca pratijñāder abhi- AS-VDh 083,21 dhānam anabhidhānaṃ vābhyupagantavyam aviśeṣeṇaiva | nanu ca pratijñāyāḥ prayoge 'pi hetvādivacanam antareṇa sādhyā- AS-VDh 083,22 prasiddher vyarthā pratijñā hetvādivacanād eva ca sādhyaprasiddher nigamanādikam akiñcitkaram eveti kaścit so 'pi yat sa- AS-VDh 083,23 t tat sarvaṃ kṣaṇikaṃ, yathā ghaṭaḥ, saṃś ca śabda iti trilakṣaṇaṃ hetum abhidhāya yadi samarthayate, katham iva AS-VDh 083,24 sandhām atiśete ? * svahetusamarthanam antareṇa tadabhidhāne 'pi tadarthāpratipatteḥ | tāvatārthapratipattau samarthanaṃ AS-VDh 084,01 vā nigamanādikaṃ * katham atiśayīta ? akiñcitkaratvāviśeṣāt, yataḥ parājayo na bhavet *, tāthāga- AS-VDh 084,02 tasya hetvādyabhidhāne tatsamarthanābhidhāne vā | hetvādyanabhidhāne kasya samarthanam iti cet tathā sandhāyā apy a- AS-VDh 084,03 nabhidhāne kva hetvādiḥ pravartatām ? gamyamāne pratijñāviṣaye eveti ced gamyamānasya hetvādeḥ samarthanam astu | AS-VDh 084,04 gamyamānasyāpi hetvāder mandapratipattyarthaṃ vacanam iti cet tathā sandhāvacane ko 'paritoṣaḥ ? syān mataṃ, samarthanaṃ AS-VDh 084,05 nāma hetoḥ sādhyena vyāptiṃ prasādhya dharmiṇi bhāvasādhanam | yathā yat sat kṛtakaṃ vā tat sarvam anityaṃ yathā AS-VDh 084,06 ghaṭādiḥ, san kṛtako vā śabda iti | san kṛtako vā śabdaḥ, yaś caivaṃ sa sarvo naśvaro yathā ghaṭādi- AS-VDh 084,07 r iti vā, prayogakramaniyamābhāvād iṣṭārthasiddher ubhayatrāviśeṣāt, prāk sattvaṃ dharmiṇi prasādhya sādhanasya AS-VDh 084,08 paścād api sādhyena vyāptiprasādhanasyāvirodhāt | vyāptiprasādhanaṃ punar viparyaye bādhakapramāṇopadarśanam | yadi AS-VDh 084,09 punaḥ sarvaṃ satkṛtakaṃ vā pratikṣaṇavināśi na syān nitye kramayaugapadyābhyām arthakriyāvirodhāt | arthakriyāsāmarthyaṃ AS-VDh 084,10 sattvalakṣaṇam ato vyāvṛttam ity asad eva tat syāt | sarvasāmarthyopākhyāvirahalakṣaṇaṃ hi nirupākhyam iti | evaṃ AS-VDh 084,11 sādhanasya sādhyaviparyaye bādhakapramāṇānupadarśane virodhābhāvād asya vipakṣe nitye vṛtter adarśane 'pi san kṛtako AS-VDh 084,12 vā syān nityaś cety anivṛttir eva śaṅkāyāḥ | tato vyatirekasya sandehādanaikāntiko hetvābhāsaḥ syāt | na AS-VDh 084,13 hy adarśanamātrād vyāvṛttiḥ, viprakṛṣṭeṣv artheṣv asarvadarśino 'darśanasyābhāvāsādhanāt, arvāgdarśanena satām api keṣā- AS-VDh 084,14 ñcid arthānām adarśanāt | bādhakaṃ punaḥ pramāṇam | yasya kramayaugapadyābhyāṃ na yogo, na tasya kvacit sāmarthyam | AS-VDh 084,15 asti cākṣaṇike saḥ | iti pravartamānam asāmarthyam asallakṣaṇam ākarṣati | tena yat satkṛtakaṃ vā tad anityam eveti AS-VDh 084,16 sidhyati | tāvatā ca sādhanadharmamātrānvayaḥ sādhyadharmasya svabhāvahetulakṣaṇaṃ siddhaṃ bhavati | atrāpy adarśanam a- AS-VDh 084,17 pramāṇaṃ yataḥ kramayaugapadyā'yogasyaivāsāmarthyena vyāptyasiddheḥ pūrvasyāpi hetoḥ sattvāder na vyāptisiddhiḥ | AS-VDh 084,18 punar ihāpi sādhanopagame 'navasthāprasaṅga iti na codyam, iṣṭasyābhāvasādhanasyādarśanasya pramāṇatvāpratiṣedhāt | AS-VDh 084,19 yad adarśanaṃ viparyayaṃ sādhayati hetoḥ sādhyaviparyaye tad api viruddhapratyupasthānādbādhakaṃ pramāṇam ucyate | AS-VDh 085,01 evaṃ hi sa hetuḥ sādhyābhāve 'san sidhyed yadi tatra pramāṇavatā svaviruddhena bādhyeta | anyathā tatrāsya bādhakā- AS-VDh 085,02 siddhau saṃśayo durnivāraḥ | na ca sarvānupalabdhir bhāvasya bādhikā, dṛśyānupalabdher eva tadbādhakatvāt | tatra AS-VDh 085,03 sāmarthyaṃ kramākramayogena vyāptaṃ siddhaṃ, prakārāntarāsaṃbhavāt | tena vyāpakadharmānupalabdhir akṣaṇike sāmarthyaṃ AS-VDh 085,04 bādhata iti kramayaugapadyāyogasya sāmarthyābhāvena vyāptisiddher nānavasthāprasaṅga iti svabhāvahetoḥ samarthanam | AS-VDh 085,05 kāryahetor api, yat kāryaṃ liṅgaṃ kāraṇasādhanāyopādīyate tasya tena kāryakāraṇabhāvapradarśanaṃ pramāṇābhyām | AS-VDh 085,06 yathedam asmin sati bhavati satsv api tadanyeṣu samartheṣu taddhetuṣu, tadabhāve na bhavatīti | evaṃ hy asyāsandigdhaṃ AS-VDh 085,07 tatkāryatvaṃ samarthitaṃ bhavati | anyathā kevalaṃ tadabhāve na bhavatīty upadarśane 'nyasyāpi tatrābhāve sandigdham a- AS-VDh 085,08 sya sāmarthyaṃ syāt, anyat tatra samarthaṃ, tadabhāve tanna bhūtam iti śaṅkāyāḥ pratinivṛttyabhāvāt | etannivṛttau AS-VDh 085,09 punarnivṛttau yadṛcchāsaṃvādo mātṛvivāhocitadeśajanmanaḥ piṇḍakharjūrasya deśāntareṣu mātṛvivāhābhāve 'bhāva- AS-VDh 085,10 vat | evaṃ samarthitaṃ ttasya kāryaṃ siddhyati | siddhaṃ svasaṃbhavena tatsaṃbhavaṃ sādhayati, kāryasya kāraṇāvyabhi- AS-VDh 085,11 cārāt | avyābhicāre ca svakāraṇaiḥ sarvakāryāṇāṃ sadṛśo nyāya iti | anupalabdher api samarthanaṃ, pratipa- AS-VDh 085,12 ttur upalabdhilakṣaṇaprāptasyānupalabdhisādhanaṃ, tādṛśasyaivānupalabdher asadvyavahārasiddheḥ, anupalabdhilakṣaṇaprāptasya AS-VDh 085,13 pratipattuḥ pratyakṣopalabdhinivṛttāv apy abhāvāsiddheḥ | tatropalabdhilakṣaṇaprāptiḥ svabhāvaviśeṣaḥ kāraṇāntarasāka- AS-VDh 085,14 lyaṃ ca svabhāvaviśeṣaḥ | yan na trividhena viprakarṣeṇa viprakṛṣṭaṃ yad anātmarūpapratibhāsavivekena pratipattṛpratyakṣa- AS-VDh 085,15 pratibhāsirūpaṃ sa tādṛśaḥ satsv anyeṣūpalambhakāraṇeṣu tathānupalabdho 'sadvyavahāraviṣayaḥ | tato 'nyathā sati AS-VDh 085,16 liṅge saṃśayaḥ | atrāpi sarvam evaṃvidham asadvyavahāraviṣayaḥ iti vyāptiḥ–kasyacid asatobhyupagame 'nyasya AS-VDh 085,17 tallakṣaṇāviśeṣāt | na hy evaṃvidhasyāsattvānabhyupagame 'nyatra tasya yogaḥ | na hy evaṃvidhasya sataḥ satsv anye- AS-VDh 085,18 ṣūpalambhakāraṇeṣv anupalabdhiḥ | anupalabhyamānaṃ tv īdṛśaṃ nāstīty etāvanmātranimitto 'yam asadvyavahāraḥ, anyasya AS-VDh 086,01 tannimittasyābhāvād iti | taccaivaṃ trividhasya hetoḥ samarthanaṃ na rūpāntaraṃ, vipakṣavyāvṛttirūpatvāt, AS-VDh 086,02 tṛtīyasyaiva rūpasyāsapakṣāsattvalakṣaṇasyaivaṃ pratipādanāt | tadavacane sādhanāṅgasya trirūpaliṅgasyāvacanād asā- AS-VDh 086,03 dhanāṅgavacanaṃ nigrahādhikaraṇaṃ prasajyeta | nigamanādes tu heturūpātiriktatvād abhidhānam anarthakaṃ, trirūpahetunā AS-VDh 086,04 sādhyārthapratipatter vihitatvāt | tato nigamanādīna'tiśete eva samarthanam iti | tad etad api svadarśanānurāga- AS-VDh 086,05 mātraṃ saugatasya nigamanāder api sādhanāvayavatvāt, pratijñāhetūdāharaṇopanayanigamanānyavayavā iti parair abhi- AS-VDh 086,06 dhānāt, nigamanasyopanayasya vā saṃgarasyevāvacane nyūnākhyasya nigrahasthānasya prasakteḥ, hīnamanyatamenāpi AS-VDh 086,07 nyūnam iti vacanāt | yadi punaḥ sādhanāvayavatve 'pi nigamanāder vacanam ayuktaṃ, hetvādinaivārthapratyāyanād iti AS-VDh 086,08 mataṃ tadā samarthanasya heturūpatve 'pi nirdoṣahetuprayogād eva sādhyaprasiddhes tadabhidhānam anarthakaṃ kathaṃ na bhavet ? AS-VDh 086,09 yataḥ samarthanaṃ nigamanādīn atiśayīta | hetor vipakṣavyāvṛttisādhanalakṣaṇasya samarthanasyāvacane rūpāntarasa- AS-VDh 086,10 ttve 'pi gamakatvāsambhavān nigamanādyavacane 'pi gamakatvopapatteḥ samarthanaṃ nigamanādīn atiśayīteti cet hanta AS-VDh 086,11 hato 'si, pakṣadharmatvasapakṣasattvayor heturūpatvāpāyāpatteḥ, anyathānupapannatvasyaiva tathā hetulakṣaṇatvasiddheḥ, AS-VDh 086,12 tasyaiva samarthanarūpatvāt, tadbhāve eva hetoḥ prayojakatvadarśanāt pakṣadharmatvādiprayoge vādino 'sādhanāṅgava- AS-VDh 086,13 canasya nigrahasthānatvaprasakteḥ | pratipādyānurodhataḥ pakṣadharmatvādivacanān na nigrahaprāptir iti cet tathā nigama- AS-VDh 086,14 nādivacanād api sā mā bhūt, sarvathātiśayāsattvāt | yadi punar ayaṃ nirbandhaḥ pratipādyānurodhato 'py atiri- AS-VDh 086,15 ktavacanam asādhanāṅgavacanaṃ nigrahasthānam iti tadā sattvamātreṇa naśvaratvasiddhāv utpattimattvakṛtakatvādiva- AS-VDh 086,16 canam atiriktaviśeṣaṇopādānāt kṛtakatvaprayatnānantarīyakatvādiṣu ca kapratyayātirekādasādhanā- AS-VDh 086,17 ṅgavacanaṃ parājayāya prabhavet | kvacit pakṣadharmatvapradarśanaṃ, saṃś ca śabda ity avigānāt * | yasya niru- AS-VDh 086,18 pādhi sattvaṃ prasiddhaṃ taṃ prati śuddhaḥ svabhāvahetuḥ prayujyate, naśvaraḥ, śabdaḥ sattvād iti | yasya tv anarthānta- AS-VDh 086,19 rabhūtaviśeṣaṇaṃ sattvaṃ prasiddhaṃ taṃ prati so 'narthāntarabhūtaviśeṣaṇa evotpattimattvād iti | yasya punararthāntarabhū- AS-VDh 086,20 taviśeṣaṇaṃ sattvaṃ saṃprasiddhaṃ taṃ pratyarthāntarabhūtaviśeṣaṇa eva kṛtakatvād iti, apekṣitaparavyāpāro hi bhāvaḥ AS-VDh 086,21 kṛtaka iti vacanāt | tathā kṛtakatvāt prayatnānantarīyakatvād ity ādiṣu ca svārthikasya kapratyayasyābhidhānam api AS-VDh 086,22 tādṛśaśabdaprasiddhyanusāriṇaṃ prati nātiriktam ucyate, anyathāprayoge tadaparitoṣāt | tathā ca yat sat ta- AS-VDh 087,01 t sarvaṃ kṣaṇikaṃ yathā ghaṭa itīyatā śabde 'py avigānena sattvapratipattāv api saṃś ca śabda iti pakṣadharmapradarśanaṃ AS-VDh 087,02 nātiriktavacanaṃ, tadantareṇa tatpratipattum aśaktaṃ prati tathā vacanāc chaktaṃ prati tadavacanāt, viduṣāṃ vācyo AS-VDh 087,03 hetur eva hi kevalaḥ" iti vacanān na parājayāya kasyacit prabhavet' iti vadantaḥ saugatāḥ pratipādyānuro- AS-VDh 087,04 dhataḥ sādharmyavacane 'pi vaidharmyavacanaṃ tadvacane 'pi ca sādharmyavacanaṃ pakṣādivacanaṃ vā necchantīti kim api AS-VDh 087,05 mahādbhutam | tathā tadiṣṭau vā tadvacanaṃ nigrahādhikaraṇam ity ayuktam eva vyavatiṣṭhate | kiñca kvacit pakṣadharmatva- AS-VDh 087,06 pradarśanaṃ saṃś ca śabda ity avigānāt, trilakṣaṇavacanasamarthanaṃ ca asādhanāṅgavacanam apajayaprāptir iti AS-VDh 087,07 vyāhataṃ *, saṃśca śabda iti vacanam antareṇāpi śabde sattvapratītes tasya nigrahasthānatvaprasaṅgāt | prati- AS-VDh 087,08 jñāvacanavad asādhanāṅgatvāt tasyānigrahasthānatve vā saṃgaravacanāder apy apajayaprāptivirodhāt pakṣadharmapradarśanam asādha- AS-VDh 087,09 nāṅgavacanād apajayaprāptyā vyāhatam eva | trilakṣaṇavacanasamarthanaṃ ca, tadantareṇāpi trilakṣaṇavacanasya sādhanā- AS-VDh 087,10 ṅgatvasiddhau pratijñādivacanasya sādhanāṅgatvasiddher anyathā tasya pratijñādivacanavad apajayaprāptinibandhanatvaprasakteḥ | AS-VDh 087,11 tatas tadvyāhatiṃ parijihīrṣatā gamyamānasyāpi vacanaṃ nāsādhanāṅgavacanaṃ vādino nigrahādhikaraṇam iti AS-VDh 087,12 pratipattavyam | nanv evam aprastutasyāpi nāṭakādighoṣaṇasya dvādaśalakṣaṇaprarūpaṇasya vā nigrahādhikaraṇatvaṃ na AS-VDh 087,13 syād iti ced evam etat | tathānyasyāpi prastutetarasya vādinoktāvitarasya svapakṣam asādhayato vijayā- AS-VDh 087,14 saṃbhavān nigrahasthānam ayuktam * | svapakṣaṃ sādhayatas tu tatsiddhyaiva vijayasaṃbhavād itarasya parājayaprāpter nāpra- AS-VDh 087,15 stutādivacanaṃ nigrahasthānam | sādhanāṅgasyāvacanaṃ * vādino nigrahasthānaṃ, sveṣṭasādhanavacanam abhyupagamyā- AS-VDh 087,16 'pratibhayā tūṣṇīṃbhāvād ity apy anena pratyuktam | prativādino 'py adoṣodbhāvanaṃ doṣasyānudbhāsanaṃ vānena AS-VDh 087,17 pratyuktaṃ * nyāyasya samānatvāt | kim evaṃ vādinā kartavyam iti cet, vijigīṣuṇobhayaṃ kartavyaṃ AS-VDh 087,18 svaparapakṣasādhanadūṣaṇam * | tataḥ kim iti cet, ato 'nyatareṇāsiddhānaikāntikavacane 'pi jalpāpa- AS-VDh 087,19 risamāptiḥ * kasyacit svapakṣasiddher abhāvāt | kathaṃ tarhi vādaparisamāptir vādiprativādinor iti cet, AS-VDh 087,20 nirākṛtāvasthāpitavipakṣasvapakṣayor eva jayeta ravyavasthā, nānyathā * | tad uktaṃ–"svapakṣasiddher ekasya AS-VDh 087,21 nigraho 'nyasya vādinaḥ | nāsādhanāṅgavacanaṃ nādoṣodbhāvanaṃ dvayoḥ" iti | tathā tattvārthaślokavārtike 'py uktaṃ AS-VDh 088,01 "svapakṣasiddhiparyantā śāstrīyārthavicāraṇā | vastvāśrayatvato yadvallaukikārthavicāraṇā" iti | iti AS-VDh 088,02 darśayann ubhayam āha * granthakāraḥ śrīsvāmisamantabhadrācāryaḥ | 'sa tvam evāsi nirdoṣaḥ' iti, tvanmatā- AS-VDh 088,03 mṛtabāhyānām ityādi ca, gamyamānasyāpi vacane doṣābhāvāt | AS-VDh 088,04 nanu ca sarvathaikāntavādinām api kuśalākuśalasya karmaṇaḥ paralokasya ca prasiddher āptatvopapatter mahattvaṃ kiṃ AS-VDh 088,05 naḥ stutam ity āśaṅkāyām idam āhuḥ — ĀM-VDh 8 kuśalākuśalaṃ karma paralokaś ca na kvacit | ekāntagraharakteṣu nātha svaparavairiṣu || 8 || AS-VDh 088,07 kāyavāṅ manaḥ kriyā karma, trividho yoga āsravaḥ | taddvividhaṃ kuśalākuśalabhedāt, "kāyavāṅ manaḥ karma AS-VDh 088,08 yogaḥ, sa āsravaḥ śubhaḥ puṇyasyā'śubhaḥ pāpasya" iti vacanāt | pretyabhāvaḥ paralokaḥ | taddhetur vā AS-VDh 088,09 dharmo 'dharmaś ca, kāraṇe kāryopacārāt | caśabdān niḥśreyasādiparigrahaḥ | etat sarvam ekāntagraharakteṣv anityaikā- AS-VDh 088,10 ntādyabhiniveṣaparavaśīkṛteṣu madhye na kvacit saṃbhavati, teṣāṃ svavairitvāt tattvopaplavavādivat | svavairiṇas te, AS-VDh 088,11 paravairitvāt tadvat | kiṃ punaḥ svaṃ ko vā paraḥ ? puṇyaṃ pāpaṃ ca karma tatphalaṃ kuśalam akuśalaṃ ca svaṃ, tatsamba- AS-VDh 088,12 ndhaḥ paralokādiś ca, tasya svayam ekāntavādibhir iṣṭatvāt | paraḥ punar anekāntaḥ, tasya tair aniṣṭatvāt | tadvai- AS-VDh 088,13 ritvaṃ tu teṣāṃ tatpratiṣedhābhidhānāt | tatsvavairitvaṃ sādhayati, yasmāt karmaphalasaṃbandhaparalokādikam ekā- AS-VDh 088,14 ntavādināṃ prāyeṇeṣṭaṃ tadanekāntapratiṣedhena bādhyate * | nanu ca śūnyavādibhir advaitāvalambibhiś ca tasyā- AS-VDh 088,15 niṣṭatvāt kathaṃ sarveṣām ekāntavādināṃ tad iṣṭam iti cen na, tair api saṃvṛttyā prāyeṇeṣṭatvāt | kathaṃ punar anekāntapra- AS-VDh 088,16 tiṣedhena tad bādhyate iti cet kramākramayoḥ pratiṣedhāt, tayor anekāntena vyāptatvāt tatpratiṣedhena tatprati- AS-VDh 088,17 ṣedhasiddheḥ | kramākramapratiṣedhe cārthakriyāpratiṣedhaḥ, tasyāstābhyāṃ vyāptatvāt | arthakriyāpratiṣedhe ca AS-VDh 088,18 karmādikaṃ virudhyate, tasya tayā vyāptatvāt | yadi vānekāntapratiṣedhena kṣaṇikādyekāntavirodhaḥ, tad ekā- AS-VDh 088,19 ntasyānekāntāvinābhāvitvāt | tasyāpi svarūpeṇa sattve 'nekāntarūpeṇa cāsattvavyavasthāyām anekāntasya AS-VDh 088,20 durnivāratvāt tadavinābhāvitvaṃ siddham eva, anyathā tadvyavasthānupapatteḥ | iti paravairitvāt svavairitvam | tathā AS-VDh 089,01 ca kathaṃ karmādikam anāśrayaṃ na virudhyate ? tato 'nuṣṭhānam abhimatavyāghātakṛt, sadasannityānityādye- AS-VDh 089,02 kānteṣu kasyacit kutaścit kadācit kvacit prādurbhāvāsaṃbhavāt * | nanu ca 'kasyacit karmaṇaḥ puṇyapāpā- AS-VDh 089,03 khyasya kutaścid anuṣṭhānāt kāyādivyāpāralakṣaṇāt kvacid ātmani kadācit saṃsāridaśāyāṃ janma mā bhūt sarvathā AS-VDh 089,04 satas tadaghaṭanāt, karmaphalasya vā śubhāśubhaparalokalakṣaṇasya karmaviśeṣāt, tattvajñānāder vā niśśreyasasya AS-VDh 089,05 sarvathā sadbhāvāviśeṣāt | tasyāsatas tu tato janmās tu, prāgasataḥ paścāt prādurbhāvadarśanāt, iti cen na, AS-VDh 089,06 ubhayatra tadvirodhāviśeṣāt | na hi sarvātmanā sarvasya bhūtāv eva janma viruddham api tu sarvathā'bhāve AS-VDh 089,07 'pi, vyalīkapratibhāsānām anuparamaprasaṅgāt * | nanu ca śūnyavādinaḥ svapnadaśāyām ivānyadā- AS-VDh 089,08 pi vyalīkapratibhāsānāṃ karmādīnāṃ katham anuparamaprasaṅgo yataḥ saṃvṛtyā karmādijanmāviruddhaṃ na bhaved iti AS-VDh 089,09 cen na, sādhyasamatvād udāharaṇasya | yathaiva hy asvapnadaśāyāṃ vyalīkapratibhāsānām ahetukatvād anuparamaprasaṅgaḥ AS-VDh 089,10 śūnyavādināṃ tathā svapnāvasthāyām api, tadaviśeṣāt | teṣām avidyāvāsanāhetukatvād ahetukatvam asiddham iti AS-VDh 089,11 cen na, anādy'avidyāvāsanāyā apy asattve vitathapratibhāsahetutvavirodhāt khapuṣvavat, sattve vā sarvathā AS-VDh 089,12 śūnyavādānavatārāt | saṃvṛttisattvāt tasyāḥ śūnyavādāvatāra iti cet tarhi paramārthato 'saty'avidyā kathaṃ vita- AS-VDh 089,13 thapratibhāsahetuḥ syāt ? svarūpeṇa sad eva hi kiñcid vitathapratibhāsān api janayaddṛṣṭaṃ, yathā cakṣuṣi timirādi- AS-VDh 089,14 kaṃ, na punar asatsvaraviṣāṇam | iti sarvaśūnyavādino vyalīkapratibhāsānuparamaprasaṅga eva, ahetukatvāt | AS-VDh 089,15 tato nābhāvaikānte kasyacit kutaścit kadācit kvacij janma saṃbhavati, sadasadanekāntapratiṣedhādbhāvaikāntavat | AS-VDh 089,16 na kevalaṃ svabhāvanairātmye evāyaṃ doṣaḥ kiṃ tv antarubhayayatra vā niranvayasattvo 'pi *, kāryasya nirhe- AS-VDh 089,17 tukatvāviśeṣāj janmavirodhasiddheḥ, janmani vā tasyānuparatiprasaṅgāt | nanv antas tattvavādino yogācārasya AS-VDh 089,18 pūrvavijñānād uttaravijñānasyotpatteḥ sautrāntikasya cāntarbahistattvobhayavādinaḥ pūrvārthakṣaṇād uttarārthakṣaṇasya prā- AS-VDh 089,19 durbhāvāt kuto niṣkāraṇatvaṃ kāryasyeti cen na, kāryakālam aprāpnuvataḥ kāraṇatvānupapatteś ciratarātītavat * AS-VDh 089,20 kāryakālaṃ prāpnuvato 'pi kāraṇatvādarśanād anyathā sarvasya samānakṣaṇavarttinas tatkāraṇatvaprasaṅgāt | yasya bhāvā- AS-VDh 090,01 bhāvayoḥ kāryasya bhāvābhāvau tad eva kāraṇam iti kalpanāyāṃ, saty'abhavataḥ svayam eva niyamena paścād bhava- AS-VDh 090,02 tas tatkāryatvaṃ viruddhaṃ *, tatra tadakāraṇatvasādhanād anyakāryavat, tasya vā tadakāryatvasiddhes tadvat | kāryam eva AS-VDh 090,03 tadanantaraṃ saṃbhavatīti cet, kālāntare 'pi kin na syāt ? tadabhāvāviśeṣāt samanantaravat * | AS-VDh 090,04 kālāntare 'pi kiñcid bhavaty eva mūṣikā'larkṣaviṣavikāravadbhāvirājyādinimittakaratalarekhādivac ceti cet, sa- AS-VDh 090,05 marthe saty'abhavataḥ punaḥ kālāntare bhāvinas tatprabhavābhyupagame katham akṣaṇike 'rthakriyānupapattiḥ, AS-VDh 090,06 tatsattvāsattvayor aviśeṣāt * | svasattākṣaṇāt pūrvaṃ paścāc cāsati samarthe kāraṇe svakālaniyatā'rthakriyopapa- AS-VDh 090,07 dyate, na punaḥ śaśvatsatīti kuto niyamaḥ ? kāraṇasāmarthyāpekṣiṇaḥ phalasya kālaniyamakalpanāyām a- AS-VDh 090,08 calapakṣe 'pi samānaḥ parihāraḥ * | yathaiva hi, kṣaṇikaṃ kāraṇaṃ yad yadā yatra yathotpitsu kāryaṃ tat tadā tatra AS-VDh 090,09 tathotpādayati, tasyaivaṃvidhasāmarthyasadbhāvāt tatsāmarthyāpekṣiṇaḥ kāryasya svakālaniyamaḥ sidhyatīti kalpyate AS-VDh 090,10 tathā nityam api kāraṇaṃ yad yadā yatra yathā phalam utpitsu tat tadā tatra tathopajanayati, tasya tādṛśasāmarthyayo- AS-VDh 090,11 gāt tatsāmarthyāpekṣiṇaḥ phalasya kālaniyamaḥ kin na kalpayituṃ śakyaḥ ? śāśvatikasya pratikāryaṃ sāmarthyabhedā- AS-VDh 090,12 danityatvaprasaṃga iti cen na, kṣaṇikasyāpy ekasya yugapadanekakāryakāriṇaḥ pratikāryaṃ sāmarthyabhedādanekatvaprasa- AS-VDh 090,13 ṅgāt | kṣaṇavarttina ekasmāt kāraṇasvabhāvam abhedayatāṃ vicitrakarmaṇām utpattau kūṭasthe 'pi kiṃ na syāt AS-VDh 090,14 kramaśaḥ kāryotpattiḥ ? * tasyāpi tathāvidhaikasvabhāvatvāt | katham atrotpattir nāma ? tatra samānaḥ parya- AS-VDh 090,15 nuyogaḥ, sadasator anutpatter niṣpannakhapuṣpavat | nityaṃ katham utpadyate sattvānniṣpannavad iti paryanuyujyate, AS-VDh 090,16 na punaḥ kṣaṇikaṃ kathaṃ prādurbhavet ? asattvāt khapuṣpavad iti paryanuyogārham iti pakṣapātamātram | sataḥ punar guṇā- AS-VDh 090,17 ntarādhānam anekaṃ kramaśo 'py anubhavataḥ kiṃ virudhyeta, ? * | nanv ekatvaṃ virudhyate | sa hi guṇāntarādhā- AS-VDh 090,18 nam anekaṃ kramaśo 'nubhavan yady ekena svabhāvenānubhavet tadā tasyaikasvabhāvatāpattiḥ, anyathā nirhetukatvaprasaṅgāt, AS-VDh 090,19 tadanubhavanasya niyamāyogāt | athānekena svabhāvena tadanubhavet tadā katham ekasvabhāvatā tasya | anekasvabhāva- AS-VDh 091,01 sya tato bhedāt tasyaikarūpatve kuto 'yam asyānekasvabhāvaḥ ? saṃbandhāt tasya sa iti kalpanāyāṃ sa saṃbandhaḥ svasva- AS-VDh 091,02 bhāvair guṇāntarādhānānubhavanahetuḥ kim ekena svabhāvena syād anekena veti sa eva paryanuyogo 'navasthā ca | iti AS-VDh 091,03 kaścit so 'pi dūṣaṇābhāsavādī, svayam iṣṭasyaikasya jñānasya grāhyagrāhakākāravaiśvarūpyavirodhaprasaṅgāt, prakṛta- AS-VDh 091,04 paryanuyogasyāviśeṣāt | kṣaṇasthāyinaḥ kasyacid eva grāhyagrāhakākāravaiśvarūpyānabhyupagame 'pi saṃvidi- AS-VDh 091,05 tajñānasya grāhyagrāhakākāravivekaṃ parokṣaṃ bibhrāṇasya sāmarthyaprāpteḥ *, saṃvedanasyaikasya pratyakṣaparokṣā- AS-VDh 091,06 kāratayā vaiśvarūpyasiddheḥ | saṃvidrūpatayā saṃvedanasya pratyakṣataiva grāhyagrāhakākāraviviktatayāpi pratyakṣatā, AS-VDh 091,07 na punaḥ parokṣatā yato vaiśvarūpyaṃ prakṛtaparyanuyogayogyaṃ bhaved iti cen na, tathā sakṛd apy apratibhāsanādbrahmādvai- AS-VDh 091,08 tavat, grāhyagrāhakākārākrāntasyaiva sarvadā vedanasyānubhavāt | tataḥ saṃvedanam ekam anekaṃ pratyakṣaparokṣākārau AS-VDh 091,09 bibhrāṇaṃ sāmarthyaprāptam eva, anyathā śūnyasaṃvidor vipratiṣedhāt | grāhyagrāhakākāraśūnyatayā hi śūnyam | AS-VDh 091,10 saṃvedanamātram upayatas tatsaṃvid upapadyate, na punaḥ saṃvinmātram apy asad upavarṇayato, vipratiṣedhāt sveṣṭāsiddheḥ AS-VDh 091,11 pralāpamātraprasakteḥ | tad ayaṃ *yogācāraḥ sautrāntiko vā sarvathā śūnyaṃ saṃvidadvaitaṃ vānicchan, kṣaṇasthāyi AS-VDh 091,12 kāraṇaṃ svasattāyāṃ kāryaṃ kurvadabhyupagacchan kramotpattim uparuṇaddhi sakalajagadekakṣaṇavṛttiprasaṅgāt | AS-VDh 091,13 kālāntare kāryaṃ kurvatkāraṇaṃ kṣaṇikam abhyupagacchatāṃ nāyaṃ doṣa iti cen na, teṣām api kāraṇasya kāryakāla- AS-VDh 091,14 prāptau kṣaṇabhaṅgabhaṅgānuṣaṅgāt, tadaprāpnuvatas tatkṛtau vyalīkakalpanāviśeṣeṇa kūṭasthānatiśāyanāt | AS-VDh 091,15 yathaiva hi kūṭastham apariṇāmitvāt kramayaugapadyābhyām arthakriyāyām asamartham api vyalīkakalpanayā kramākramasamākrā- AS-VDh 091,16 ntakāryaparamparāṃ kurvad abhyupagamyate nityaikāntavādibhiḥ sāṃkhyādibhis tathā kṣaṇikam api svasattākṣaṇāt pūrvaṃ AS-VDh 091,17 paścāc cātyantam asat sarvathārthakriyāyām asāmarthyaṃ prathayad api saṃvṛttyā kramākramavṛttikāryamālāṃ nirvarttayad urarīkriyate AS-VDh 091,18 kṣaṇikavādibhiḥ | iti kūṭasthād anatiśāyanaṃ kṣaṇikasya siddham eva | tataḥ subhāṣitaṃ * samantabhadrasvāmi- AS-VDh 092,01 bhiḥ kuśalādyasaṃbhūtir ekāntagraharakteṣv iti *, parasparanirapekṣasadasadubhayaikāntanityānityobhayaikāntavā- AS-VDh 092,02 dino 'pi tadasaṃbhavād advaitaikāntād ivādivat | tad evaṃ sarvathaikāntavādināṃ dṛṣṭeṣṭaviruddhabhāṣitvād ajñānādidoṣā- AS-VDh 092,03 śrayatvasiddher āptatvānupapattes tvam eva bhagavann arhan sarvajño vītarāgaś ca yuktiśāstrāvirodhivāktvena nirdoṣatayā AS-VDh 092,04 niścito mahāmunibhis tattvārthaśāsanārambho 'bhiṣṭutaḥ, tatsiddhinibandhanatvād iti tattvārthaślokavārtikālaṅkāre AS-VDh 092,05 vyāsataḥ samarthitaṃ pratipattavyam | nanu ca bhāva eva padārthānām iti niścaye dṛṣṭeṣṭavirodhābhāvāt tadvādino AS-VDh 092,06 nirdoṣatvasiddher āptatvopapatteḥ stutyatā'stv iti bhagavatparyanuyoge satīvāhuḥ — ĀM-VDh 9 bhāvaikānte padārthānām abhāvānām apanhavāt | sarvātmakam anādyantam asvarūpam atāvakam || 9 || AS-VDh 092,08 padārthāḥ, prakṛtyādīni pañcaviṃśatitattvāni "mūlaprakṛtir avikṛtir mahadādyāḥ prakṛtivikṛtayaḥ sapta | AS-VDh 092,09 ṣoḍaśakaś ca vikāro na prakṛtir na vikṛtiḥ puruṣaḥ" iti vacanāt | teṣām astitvam eveti niścayo AS-VDh 092,10 bhāvaikāntaḥ | tasminn abhyupagamyamāne sarveṣām itaretarābhāvādīnām abhāvānām apanhavaḥ syāt | tataḥ sarvātma- AS-VDh 092,11 katvādiprasaṅgaḥ | tatra vyaktāvyaktayos tāvad itaretarābhāvasyāpahnave vyaktasyāvyaktātmakatve sarvātma- AS-VDh 092,12 katvam | tathā ca "hetumadanityamavyāpi sakriyam anekam āśritaṃ liṅgam | sāvayavaṃ paratantraṃ vyaktaṃ viparī- AS-VDh 092,13 tam avyaktam" iti vyaktāvyaktalakṣaṇabhedakathanavirodhaḥ | prakṛtipuruṣayor atyantābhāvanihnave prakṛteḥ puruṣātma- AS-VDh 092,14 katve sarvātmakatvam eva | tathā ca "triguṇam aviveki viṣayaḥ sāmānyam acetanaṃ prasavadharmi | vyaktaṃ tathā AS-VDh 092,15 pradhānaṃ tadviparītas tathā ca pumān" iti tallakṣaṇabhedakathanavyāghātaḥ | prāgabhāvasyāpahnave mahadahaṅkārāde- AS-VDh 092,16 r vikārasyānāditvaprasaṅgaḥ | tathā ca "prakṛter mahāṃs tato 'haṅkāras tasmād gaṇaś ca ṣoḍaśakaḥ | tasmād api ṣoḍaśa- AS-VDh 092,17 kāt pañcabhyaḥ pañca bhūtāni" iti sṛṣṭikramakathanaṃ vipratiṣidhyate | pradhvaṃsābhāvasyāpanhave tasyānantatvaprasaṅgāt, AS-VDh 092,18 pṛthivyādīni pañca mahābhūtāni pañcasu tanmātreṣu līyante–pṛthivyā gandharūparasasparśaśabdatanmātreṣu praveśāt, AS-VDh 092,19 salilasya rasādiṣu, tejaso rūpādiṣu, vāyoḥ sparśaśabdatanmātrayoḥ, ākāśasya śabdatanmātre 'nupraveśāt, AS-VDh 092,20 tanmātrāṇāṃ ca pañcānāṃ buddhīndriyāṇāṃ karmendriyāṇāṃ ca manasā saha ṣoḍaśakasya gaṇasyāhaṅkāre 'ntarbhāvas tasya AS-VDh 092,21 ca mahati mahataḥ prakṛtāv iti saṃhāranivedanam ativyākulaṃ syāt | tataḥ sarvam asvarūpaṃ, svenāsādhāraṇena AS-VDh 092,22 rūpeṇa kasyacit tattvasya vyavasthānāghaṭanāt | tac ca "sarvasyobhayarūpatve tadviśeṣanirākṛteḥ | codito dadhi AS-VDh 093,01 khādeti kim uṣṭraṃ nābhidhāvati" iti dūṣaṇāspadam atāvakaṃ mataṃ, na tava bhagavato 'rhataḥ, kathañcid abhāvāpahna- AS-VDh 093,02 vābhāvāt | nanu ca vyaktāvyaktayor itaretarābhāvasya tatsvabhāvasya prakṛtipuruṣayor atyantābhāvasya ca tadrūpasya AS-VDh 093,03 mahadahaṅkārādīnāṃ prāgabhāvasya ca svakāraṇasvabhāvasya mahābhūtādīnāṃ pradhvaṃsābhāvasya ca svāntarbhāvāśrayasva- AS-VDh 093,04 rūpasya sāṃkhyair abhyupagamād abhāvāpahnavāsiddheḥ kathaṃ sarvātmakatvādir doṣa iti cen na, tathā bhāvaikāntavirodhāt AS-VDh 093,05 sarvasya bhāvābhāvātmakatvaprasakteḥ | na hi viyam api bhāvād arthāntaram evābhāvaṃ saṃgirāmahe, tasya nīrūpatvaprasa- AS-VDh 093,06 ṅgāt, nāstīti pratyayajanakatvarūpasadbhāvād abhāvasya nīrūpatvābhāvopagame tasya bhāvasvabhāvatvasiddheḥ pratya- AS-VDh 093,07 yābhidhānaviṣayasyārthakriyākāriṇaḥ padārthasya bhāvasvabhāvatvapratijñānāt, nāstitvasya vastudharmatvād astitvava- AS-VDh 093,08 t | vastuno 'stīti pratyayaviṣayo hi paryāyostitvaṃ, nāstītipratyayaviṣayas tu nāstivat | niṣparyāyadravyai- AS-VDh 093,09 kāntapakṣe sarvātmakatvādidoṣānuṣaṅgaḥ *kathaṃ parihartuṃ śakyaḥ ? sarvavivartātmakasyaikasyānādyanantasya AS-VDh 093,10 pradhānasyeṣṭatvāt, tadvyatirekeṇa sakalaviśeṣāṇāṃ tattvato 'saṃbhavāt siddhasādhanam iti cen na, prakṛtipuruṣayor api AS-VDh 093,11 viśeṣābhāvānuṣaṅgāt, sattāvyatirekeṇa tayor apratibhāsanāt sattādvaitaprasaṅgāt | tad evāstu, cetanetaraviśeṣā- AS-VDh 093,12 ṇāmavidyopakalpitatvād iti cet kutaḥ punar viśeṣānapanhuvīta * ? na tāvat pratyakṣāt, tasya vidhāyaka- AS-VDh 093,13 tvaniyamāt, viśeṣapratiṣedhe pravṛttyayogāt | nāpy anumānād āgamād vā, tasyāpi pratiṣedhakatvāniṣṭeḥ, anyathā AS-VDh 093,14 pratyakṣasyāpi pratiṣedhakatvaprasaṅgāt | svayaṃ na kutaścit pramāṇādayaṃ viśeṣānapanhute | kiṃ tarhi ? tatsādhana- AS-VDh 093,15 vyabhicārāt | vastuviśeṣasādhanavādinā hi na kāraṇabhedas tatsādhanaṃ prayoktavyaṃ, tasyābhedavādinaṃ pratya- AS-VDh 093,16 siddhatvāt | nāpi viruddhadharmādhyāsaḥ, tata eva | kiṃ tarhi ? saṃvinnirbhāsabhedād bhāvasvabhāvabhedaḥ praka- AS-VDh 093,17 lapyeta | sa punar abhede 'py ātmanaḥ khaṇḍaśaḥ pratibhāsanāt * vyabhicārī | nanu jñānātmanaḥ khaṇḍaśaḥ AS-VDh 093,18 pratibhāsanasya vibhrāntatvāt tattvatas tasyaikatvān na tena vyabhicāraḥ | tad uktam "avibhāgo 'pi buddhyātmā AS-VDh 093,19 viparyāsitadarśanaiḥ | grāhyagrāhakasaṃvittibhedavān iva lakṣyate" iti cet, tadanyatrāpi vibhramābhāve kośa- AS-VDh 093,20 pānaṃ vidheyam * | śakyaṃ hi vaktuṃ, saṃvinnirbhāsabhedaḥ kutaścit pratipattur vibhrama eva, tattvataḥ saṃvinmā- AS-VDh 093,21 trasyādvayasya vyavasthiteḥ | "yathā viśuddham ākāśaṃ timiropapluto naraḥ | saṅkīrṇam iva mātrābhir bhinnābhir abhima- AS-VDh 093,22 nyate | 1 | tathedam abhalaṃ brahma nirvikalpam avidyayā | kaluṣatvam ivāpannaṃ bhedarūpaṃ prapaśyati | 2 | " iti AS-VDh 094,01 vacanāt | tathā cāsiddhaṃ viśeṣasādhanaṃ na sādhyasādhanāyālam | tad ekaṃ cakṣurādijñānapratibhāsabhedava- AS-VDh 094,02 śād rūpādivyapadeśabhāg grāhyagrāhakasaṃvittivat * | cakṣurādijñānapratibhāsabhedo 'py asiddha evābhedavādi- AS-VDh 094,03 na iti ced grāhyagrāhakasaṃvittipratibhāsabhedo 'pi bhedavādinaḥ kim ekatra jñānātmani siddhaḥ ? saṃvṛttyā siddha AS-VDh 094,04 iti cet samaḥ samādhiḥ | yo 'pītaretarābhāvapratyayādbhāvasvabhāvabhedaṃ sādhayet tasya itaretarābhāvavikalpo 'pi AS-VDh 094,05 katham ayathārtho na syād varṇādivikalpavat * | varṇādipratyayo bhāvasvabhāvabhedaṃ svasādhyam artham antareṇaiva bhā- AS-VDh 094,06 vād vyabhicāritvād ayathārtho, na punar itaretarābhāvapratyaya ity aśakyavyavasthaṃ, tasya bhāvābhāvayor abhede 'pītaretarā- AS-VDh 094,07 bhāvapratyayena vyabhicārāt | na hi vastuvyatiriktam asan nāma, pramāṇasyārthaviṣayatvāt * | pratyakṣam a- AS-VDh 094,08 bhāvaviṣayaṃ bhavaty eva, tasyendriyaiḥ saṃyuktaviśeṣaṇasaṃbandhasadbhāvād, ghaṭābhāvaviśiṣṭaṃ bhūtalaṃ gṛhṇāmīti pratya- AS-VDh 094,09 yād iti cen na, tasya bhūtalādibhāvaviṣayatvāt | abhāvadṛṣṭau hi tadavasānakāraṇābhāvād bhāvadarśanam ana- AS-VDh 094,10 vasaraṃ prāpnoti *, kramato 'nantapararūpābhāvapratipattāv evopakṣīṇaśaktikatvaprasaṅgāt | pratyakṣasya kvacit pratipattā AS-VDh 094,11 smaryamāṇasya ghaṭasyābhāvapratipattau tadapararūpasyānantasyāsmaryamāṇatvaṃ bhāvadarśanāvasarakāraṇam iti cen na, pratya- AS-VDh 094,12 kṣasya smaraṇānapekṣatvāt, tasya smṛtyapekṣāyām apūrvārthasākṣātkāritvavirodhāt | bhāvapratyakṣaṃ kiñcit tu smaraṇa- AS-VDh 094,13 nirapekṣaṃ yogipratyakṣavat | kiñcittu smaraṇāpekṣaṃ sukhādisādhanārthavyavasāyavat | kvacijabhāvapratyakṣaṃ smaraṇanira- AS-VDh 094,14 pekṣaṃ, yogino 'bhāvapratyakṣaṃ yathā | kvacid abhāvapratyakṣaṃ punaḥ pratiṣedhyasmaraṇāpekṣam eva, tathā pratīteḥ | iti AS-VDh 094,15 cen na, smaraṇāpekṣasya vikalpajñānasya pratyakṣatvavirodhād anumānādivat | pratyakṣasya sakalakalpanāviṣayatvā- AS-VDh 094,16 t smṛtyapekṣāyām anavasthāprasaṅgāt, smṛteḥ pūrvānubhavāpekṣatvāt pūrvānubhavasyāpy aparasmṛtyapekṣatvāt, sudūram api AS-VDh 094,17 gattvā kasyacid anubhavasya smṛtinirapekṣatve prakṛtānubhavasyāpi smṛtisāpekṣatvakalpanāvaiyarthyāt | na ca AS-VDh 094,18 smṛtiḥ pūrvānubhūtārthaviṣayā kathañcid apy apūrvārthe jñānam upajanayitum alaṃ, tasyās tatpratyabhijñānamātrajananasāmarthya- AS-VDh 094,19 pratīter dṛṣṭe sajātīyārthe 'pi smṛteḥ sādṛśyapratyabhijñānajanakatvasiddheḥ | pūrvānubhūte ghaṭe smṛtis tato vijātī- AS-VDh 094,20 ye 'rthāntare tadabhāve vijñānam upajanayatīti śilāplavaṃ kaḥ śraddadhītānyatra jaḍātmanaḥ | tataḥ smṛtinirapekṣam eva AS-VDh 094,21 sarvaṃ pratyakṣam | tac ca yady abhāvaviṣayaṃ syāt tadā bhāvadarśanam anavasaram eva, tatkāraṇābhāvāt | pratipattur bhāvadidṛ- AS-VDh 095,01 kṣā bhāvadarśanakāraṇam ity api na samyak, puruṣecchānapekṣatvāt pratyakṣasya, satyām api ghaṭadidṛkṣāyāṃ tadvikale AS-VDh 095,02 pradeśe darśanābhāvād asatyām api sati ghaṭe darśanasadbhāvāt | iti na pratyakṣam abhāvaṃ pratyeti, tasya sanmātravi- AS-VDh 095,03 ṣayatvāt tatraiva pramāṇatvopapatter avyabhicārāt | sakalaśaktivirahalakṣaṇasya nirupākhyasya svabhāvakāryāde- AS-VDh 095,04 r abhāvāt kutas tatpramitiḥ * syād ānumānikī ? na hi nirupākhyasya svabhāvaḥ kaścit saṃbhavati, bhāvasvabhā- AS-VDh 095,05 vatvaprasaṅgāt | nāpi kāryaṃ, tata eva | iti kutaḥ svabhāvāt kāryād vā hetos tatpramitiḥ ? anupalabdhiḥ punas ta- AS-VDh 095,06 syāsiddhim eva vyavasthāpayed iti tato 'pi na tatpramitiḥ | bhāvānām anupalabdhes tatpramitir ity api na samyak, AS-VDh 095,07 tato bhāvāntarasvabhāvasyaivābhāvasyāvabhāsanāt | etena virodhiliṅgān nirupākhyasyābhāvasya pramitir apā- AS-VDh 095,08 stā | sadupalambhakapramāṇapañcakanivṛttes tatpramitir ity api mithyā, tasyā api nirupākhyatve kvacit pramiti- AS-VDh 095,09 jananāsaṃbhavāt, ātmanaḥ sadupalambhakapramāṇapañcakarūpatvenāpariṇāmasya prasajyapratiṣedharūpasya pramāṇatvavi- AS-VDh 095,10 rodhāt | yadi punar anyavastuvijñānarūpā tannivṛttis tadā na tato nirupākhyasya pramitiḥ, vastvantararūpasyai- AS-VDh 095,11 vābhāvasya siddheḥ | na ca prakārāntaram asti kiñcit | iti kutas tatpramitiḥ ? AS-VDh 095,12 mā bhūn nirupākhyasyābhāvasya pratyakṣato 'nyato vā pramāṇāt pratipattis tathāpi na sattādvaitasya siddhiḥ, vastunānā- AS-VDh 095,13 tvasyaiva tataḥ paricchitter ity aparas tasyāpi vastuno nānātvaṃ buddhyādikāryanānātvāt pratīyet *, nānyathā, a- AS-VDh 095,14 tiprasaṅgāt | tad api vyabhicāry eva, vipakṣe 'pi bhāvāt | tathā hi svabhāvābhede 'pi vividhakarmatā dṛṣṭā yugapadekā- AS-VDh 095,15 rthopanibaddhadṛṣṭiviṣayakṣaṇavat * | na hy ekatra nartakyādikṣaṇe yugapadupanibaddhadṛṣṭīnāṃ prekṣakajanānāṃ vividhaṃ karma AS-VDh 095,16 buddhivyapadeśasukhādikāryam asiddhaṃ, yena tasya svabhāvābhede 'pi vividhakarmatā na bhavet | śaktinānātvaṃ prasavaviśe- AS-VDh 095,17 ṣāt | sa ced vyabhicārī, kutas tadgatiḥ *? tasyāpi śaktinānātvopagamān na buddhyādiḥ prasavaviśeṣo vyabhi- AS-VDh 095,18 cārīti cen na, anavasthāprasaṅgāt, nartakyādikṣaṇaikaśaktāv api buddhyādikāryanānātvāc chaktinānātvaprasaṅgāt AS-VDh 095,19 tathā tacchaktāv api | iti sudūram api gatvā buddhyādiprasavaviśeṣasadbhāve 'pi śaktinānātvābhāve kathaṃ nāsau AS-VDh 096,01 vyabhicārī syāt ? iti kuto vastunānātvagatiḥ ? kevalam avidyā svabhāvadeśakālāvasthābhedānā''- AS-VDh 096,02 tmani paratra vā sataḥ svayam asatī mithyāvyavahārapadavīm upanayati yataḥ kṣaṇabhaṅgino bhinnasaṃtatayaḥ AS-VDh 096,03 skandhā vikalperann anyathā vā iti * sattādvaitavādī viśeṣānapanhuvīta tadrūpādiskandhānāṃ dravyādipadārthānāṃ AS-VDh 096,04 vā nirupākhyābhāvānām iva, paramārthataḥ kṣaṇikatvākṣaṇikatvatadubhayānubhayarūpatvādiviśeṣasādhane 'pi sādhanavya- AS-VDh 096,05 bhicārāt, so 'pipratibhāsakāryādyabhede 'pi kasyacid ekatvaṃ sādhayatīti sādhyasādhanayor abhede kiṃ kena AS-VDh 096,06 kṛtaṃ syāt ? pakṣavipakṣāder abhāvāt * | kasyacid dhi sanmātradehasya parabrahmaṇas tadvādī ekatvaṃ pratibhāsa- AS-VDh 096,07 nāt tatkāryāt tatsvabhāvad vā sādhayed anyato vā ? tac ca sādhanaṃ sādhyād abhinnam eva, anyathā dvaitaprasaṅgāt | sādhya- AS-VDh 096,08 sādhanayor abhede ca kim ekatvaṃ kena pratibhāsakāryādinā nirṇītaṃ syāt, pakṣasya vipakṣasya sapakṣasya cābhāvāt | AS-VDh 096,09 sādhyadharmādhāratayā hi prasiddho dharmī pakṣaḥ | sa ca sarveṣām arthānāṃ dharmiṇām aprasiddhau tato 'nyatvena sādhyadharma- AS-VDh 096,10 sya caikatvasyāsaṃbhave kathaṃ prasidhyen nāma ? vipakṣaś ca tadviruddhas tato 'nyo vā nādvaitavādino 'sti | tathā sapa- AS-VDh 096,11 kṣaś ca sādhyadharmāvinābhūtasādhanapradarśanaphalas tasya dūrotsārita eva | tatsiddhau vā bhedavādaprasiddhiḥ | parābhyu- AS-VDh 096,12 pagamāt pakṣādisiddher adoṣa iti cen na, svaparavibhāgāsiddhau parābhyupagamasyāpy asiddheḥ | etena yad uktaṃ, sarve 'rthāḥ AS-VDh 096,13 pratibhāsāntaḥpraviṣṭāḥ pratibhāsasamānādhikaraṇatayā'vabhāsamānatvāt pratibhāsasvātmavad iti brahmādvaitasya AS-VDh 096,14 sādhanaṃ tad api pratyākhyātam | āmnāyāt tatsiddhir ity apy asaṃbhāvyaṃ, tasyāpi sādhyād abhede sādhanatvāyogāt | AS-VDh 096,15 tataḥ sādhyasādhanayor abhede kiṃ sattādvaitaṃ kenānumānenāgamena pratyakṣeṇa vā pramāṇena sādhitaṃ syāt, pakṣasa- AS-VDh 096,16 pakṣavipakṣāṇām āmnāyasyendriyādeś cānumānāgamapratyakṣajñānātmakapramāṇakāraṇasyābhāvān naivaṃ tatkṛtaṃ syāt | na AS-VDh 096,17 kvacid asādhanā sādhyasiddhiḥ, atiprasaṅgāt * | sādhanaṃ hi pramāṇaṃ sādhyate niścīyate 'neneti | tadra- AS-VDh 096,18 hitā na sādhyasya prameyasya siddhiḥ, śūnyatādisiddhiprasaṅgāt | svarūpasya svato gatir iti tu saṃvidadvaita- AS-VDh 096,19 vādino 'pi samānam | kiṃ bahunā, sarvasya sveṣṭatattvaṃ pratyakṣādipramāṇābhāve 'pi vyavatiṣṭheta, svarūpasya svato AS-VDh 096,20 gateḥ | ity atiprasaṅga eva, puruṣādvaitavadanekāntavādasyāpi siddheḥ, saṃvidadvaitavadan ekasaṃvedanasyāpi siddheḥ | AS-VDh 096,21 iti na sattādvaitaṃ niṣparyāyaṃ śakyam abhyupagantum | vicārayiṣyate caitat prapañcato 'gre | tad alam atiprasaṅgena | AS-VDh 097,01 tato bhāvā eva nānātmādaya iti bhāvaikānto 'bhyupagamyatām | tatra ca sarvātmakatvādidoṣānuṣaṅgaḥ pari- AS-VDh 097,02 harttum aśakyaḥ | AS-VDh 097,03 saṃprati ghaṭādeḥ śabdādeś ca prāgabhāvapradhvaṃsābhāvanihnavavādinaṃ prati dūṣaṇam upadarśayantaḥ kārikām āhuḥ — ĀM-VDh 10 kāryadravyam anādi syāt prāgabhāvasya nihnave | pradhvaṃsasya ca dharmasya pracyave 'nantatāṃ vrajet || 10 || AS-VDh 097,05 kāryasyātmalābhāt prāg'abhavanaṃ prāgabhāvaḥ | sa ca tasya prāganantarapariṇāma evetyeke teṣāṃ tatpūrvānādipariṇā- AS-VDh 097,06 masantatau kāryasadbhāvaprasaṅgaḥ | tatretaretarābhāvarūpasya tadabhāvasyopagamān nāyaṃ doṣa iti cet tadanantarapa- AS-VDh 097,07 riṇāme 'pi tata eva kāryasyābhāvasiddheḥ kim arthaḥ prāgabhāvaḥ parikalpyate ? kāryasya prāgabhāvābhāvasvabhāvatva- AS-VDh 097,08 siddhyartham iti cet katham evaṃ kāryāt pūrvaparyāyeṇa rahiteṣu tatpūrvottarākhilapariṇāmeṣu kāryasvabhāvatvaṃ na prasa- AS-VDh 097,09 jyeta ? prāgabhāvābhāvasvabhāvatvāviśeṣe 'pi kaścid eveṣṭaḥ paryāyaḥ kāryaṃ, na punar itare pariṇāmā ity abhinive- AS-VDh 097,10 śamātram | syād ākūtaṃ 'kāryāt prāganantaraparyāyas tasya prāgabhāvaḥ | tasyaiva pradhvaṃsaḥ kāryaṃ ghaṭādi | na AS-VDh 097,11 punar itaretarābhāvo, yena tatpūrvottarasakalaparyāyāṇāṃ ghaṭatvaṃ prasajyeta | na ca teṣāṃ prāgabhāvapradhvaṃsarūpatā- AS-VDh 097,12 sti, taditaretarābhāvarūpatopagamāt' iti tad etad api sugatamatānusaraṇaṃ syādvādavādinām āyātaṃ, svamataviro- AS-VDh 097,13 dhāt | prāgabhāvo hy anādir iti tanmatam | tac ca ghaṭasya pūrvānantaraparyāyamātraprāgabhāvasyopagame virudhyate | AS-VDh 097,14 dravyārthādeśād anādiḥ prāgabhāvo 'bhimata iti cet kim idānīṃ mṛdādidravyaṃ prāgabhāvaḥ ? tathopagame kathaṃ AS-VDh 097,15 prāgabhāvābhāvasvabhāvatā ghaṭasya ghaṭeta ? dravyasyābhāvāsaṃbhavāt | tata eva na jātucid ghaṭasyotpattiḥ syāt | AS-VDh 097,16 yadi punaḥ pūrvaparyāyāḥ sarve 'pyanādisantatayo ghaṭasya prāgabhāvo 'nādir iti mataṃ tadāpi prāganantaraparyāya- AS-VDh 097,17 nivṛttāv iva tatpūrvaparyāyanivṛttāv api ghaṭasyotpattiprasaṅgaḥ | tathā sati ghaṭasyānāditvaṃ pūrvaparyāyanivṛttisa- AS-VDh 097,18 ntater apy anāditvāt | nanu ca na prāganantaraparyāyaḥ prāgabhāvo ghaṭasya, nāpi mṛdādidravyamātraṃ, na ca AS-VDh 097,19 tatpūrvasakalaparyāyasantatiḥ | kiṃ tarhi ? dravyaparyāyātmā prāgabhāvaḥ | sa ca syād anādiḥ syāt sādir iti AS-VDh 097,20 syādvādidarśanaṃ nirākulam eveti cen na, evam apy ubhayapakṣopakṣiptadoṣānuṣaṅgāt | dravyarūpatayā tāvad anāditve AS-VDh 098,01 prāgabhāvasyānantatvaprasakteḥ sarvadā kāryānutpattiḥ syāt | paryāyarūpatayā ca sāditve prāgabhāvāt pūrvam apy u- AS-VDh 098,02 tpattiḥ paścād iva kathaṃ nivāryeta ? na ca gatyantaram asti | 'tato na bhāvasvabhāvaḥ prāgabhāvaḥ, tasya bhāva- AS-VDh 098,03 vilakṣaṇatvāt padārthaviśeṣaṇatvasiddheḥ | ' ity ante te 'pi na samīcīnavācaḥ, sarvathā bhāvavilakṣaṇasyābhāvasya AS-VDh 098,04 grāhakapramāṇābhāvāt | 'svotpatteḥ prāg nāsīd ghaṭa iti pratyayo 'sadviṣayaḥ, satpratyayavilakṣaṇatvāt | AS-VDh 098,05 yas tu sadviṣayaḥ, sa na satpratyayavilakṣaṇo, yathā saddravyam ityādipratyayaḥ, satpratyayavila- AS-VDh 098,06 kṣaṇaś cāyaṃ, tasmād asadviṣayaḥ' ity anumānaṃ prāgabhāvasya grāhakam iti cen na, prāgabhāvādau nāsti pradhvaṃ- AS-VDh 098,07 sābhāvādir iti pratyayena vyabhicārāt | tasyāpy asadviṣayatvān nā doṣa iti cen na, abhāvānavasthāprasaṅgāt | AS-VDh 098,08 syān mataṃ, bhāve bhūbhāgādau nāsti kumbhādir iti pratyayo mukhyābhāvaviṣayaḥ prāgabhāvādau nāsti pradhvaṃ- AS-VDh 098,09 sādir ity upacaritābhāvaviṣayaḥ | tato nābhāvānavastheti, tad apy ayuktaṃ, paramārthataḥ prāgabhāvādīnāṃ sāṅkaryapra- AS-VDh 098,10 saṅgāt | na hy upacaritenābhāvena parasparam abhāvavānāṃ vyatirekaḥ sidhyet, sarvatra mukhyābhāvaparikalpanānartha- AS-VDh 098,11 kyaprasaṅgāt | yad apy uktaṃ, na bhāvasvabhāvaḥ prāgabhāvādiḥ, sarvadā bhāvaviśeṣaṇatvād iti, tad api na samyag anu- AS-VDh 098,12 mānaṃ, hetoḥ pakṣāvyāpakatvāt, na prāgabhāvaḥ pradhvaṃsādav ityāder abhāvaviśeṣaṇasyāpy abhāvasya prasiddheḥ, AS-VDh 098,13 guṇādinā vyabhicārāc ca, tasya sarvadā bhāvaviśeṣaṇatve 'pi bhāvasvabhāvatvāt | rūpaṃ paśyāmītyādivyavahāreṇa AS-VDh 098,14 guṇasya svatantrasyāpi pratīter na sarvadā bhāvaviśeṣaṇatvam asyeti cet tarhy abhāvas tattvam ity abhāvasyāpi svatantratvapratīteḥ AS-VDh 098,15 śaśvadbhāvaviśeṣaṇatvaṃ mā sidhat | sāmarthyāt tadviśeṣyasya dravyādeḥ saṃpratyayāt sadā bhāvaviśeṣaṇam evābhāva iti AS-VDh 098,16 cet tathaiva guṇādiḥ santataṃ bhāvaviśeṣaṇam astu, tadviśeṣyasya dravyasya sāmarthyād gamyamānatvāt | kiñca prāga- AS-VDh 098,17 bhāvaḥ sādiḥ sāntaḥ parikalpyate sādirananto vānādirananto vā'nādiḥ sānto vā ? prathame vikalpe AS-VDh 098,18 prāgabhāvāt pūrvaṃ ghaṭasyopalabdhiprasaṅgaḥ, tadvirodhinaḥ prāgabhāvasyābhāvāt | dvitīye prāgabhāvakāle ghaṭasyānu- AS-VDh 098,19 palabdhiprasaktiḥ, tasyānantatvāt | tṛtīye tu sadānupalabdhiḥ | caturthe punar ghaṭotpattau prāgabhāvasyābhāve AS-VDh 098,20 ghaṭopalabdhivadaśeṣakāryopalabdhiḥ syāt, sarvakāryāṇām utpatsyamānānāṃ prāgabhāvasyaikatvāt | yāvanti kāryā- AS-VDh 098,21 ṇi tāvantas tatprāgabhāvāḥ | tatraikasya prāgabhāvasya vināśe 'pi śeṣotpatsyamānakāryaprāgabhāvānām avināśān na AS-VDh 098,22 ghaṭopalabdhau sarvakāryoṃpalabdhir iti cet tarhy anantāḥ prāgabhāvās te svatantrā bhāvatantrā vā ? svatantrāś cet kathaṃ na AS-VDh 099,01 bhāvasvabhāvāḥ kālādivat ? bhāvatantrāś cet kim utpannabhāvatantrā utpatsyamānabhāvatantrā vā ? na tāvad ādivika- AS-VDh 099,02 lpaḥ, samutpannabhāvakāle tatprāgabhāvavināśāt | dvitīyavikalpo 'pi na śreyāt, prāgabhāvakāle svayam asatā- AS-VDh 099,03 m utpatsyamānabhāvānāṃ tadāśrayatvāyogāt, anyathā pradhvaṃsābhāvasyāpi pradhvastapadārthāśrayatvāpatteḥ | na cānu- AS-VDh 099,04 tpannaḥ pradhvasto vārthaḥ kasyacid āśrayo nāma, atiprasaṅgāt | yadi punar eka eva prāgabhāvo viśeṣaṇabhedād bhinna AS-VDh 099,05 upacaryate ghaṭasya prāgabhāvaḥ paṭāder veti | tathotpannapadārthaviśeṣaṇatayā tasya vināśe 'py utpatsyamānārthaviśeṣa- AS-VDh 099,06 ṇatvenāvināśān nityatvam apīti mataṃ, tadā prāgabhāvādicatuṣṭayakalpanāpi mā bhūt, sarvatraikasyaivābhāvasya AS-VDh 099,07 viśeṣaṇabhedāt tathā bhedavyavahāropapatteḥ | kāryasyaiva pūrveṇa kālena viśiṣṭo 'rthaḥ prāgabhāvaḥ, pareṇa viśiṣṭaḥ AS-VDh 099,08 pradhvaṃsābhāvaḥ, nānārthaviśiṣṭaḥ sa eva cetaretarābhāvaḥ, kālatraye 'py atyantanānāsvabhāvabhāvaviśeṣaṇo 'tyantābhā- AS-VDh 099,09 vaḥ syāt, pratyayabhedasyāpi tathopapatteḥ sattaikatve 'pi dravyādiviśeṣaṇabhedād bhedavyavahāravat | yathaiva hi AS-VDh 099,10 satpratyayāviśeṣād viśeṣaliṅgābhāvād ekatvaṃ sattāyām iṣṭaṃ bhavadbhis tathaivāsatpratyayāviśeṣād viśeṣaliṅgābhāvād asattā- AS-VDh 099,11 yām apy ekatvam astu | atha prāg nāsīd ityādipratyayaviśeṣād asattā caturbhedeṣyate tarhi prāg āsīt paścād bhaviṣyati AS-VDh 099,12 sampraty astīti kālabhedena, pāṭalīputre 'sti citrakūṭe 'stīti deśabhedena, ghaṭo 'sti paṭo 'stīti dravyabhedena, AS-VDh 099,13 rūpam asti raso 'stīti guṇabhedena, prasāraṇam asti gamanam astīti karmabhedena ca pratyayaviśeṣasadbhāvāt prāksattā- AS-VDh 099,14 dayaḥ sattābhedāḥ kimu neṣyante ? atha pratyayaviśeṣāt tadviśeṣaṇāny eva bhidyante, tasya tannimittakatvāt, AS-VDh 099,15 na tu sattā | tataḥ saikaiveti mataṃ tarhi tata evābhāvabhedo 'pi mā bhūt, sarvathā viśeṣābhāvāt | na caiko AS-VDh 099,16 'py abhāvaḥ kṣityādivivarttaghaṭaśabdādivyatirekeṇa pratyakṣataḥ pratibhāsate | kevalaṃ gatānugatikatayā lokaḥ AS-VDh 099,17 pṛthivyādibhūtacatuṣṭayaviṣayam eva prāgabhāvādivikalpamātravaśāt prāgabhāvādivyavahāraṃ pravartayati dravyādivi- AS-VDh 099,18 kalpamātrād dravyādivyavahāravat, pramāṇādiprakṛtyādirūpaskandhādivikalpamātrāt tadvyavahāravac ca | tato na prāga- AS-VDh 099,19 bhāvaḥ kaścid iha pratīyate pradhvaṃsābhāvādivat | iti prāgabhāvādinihnavaṃ kṛttvā pṛthivyādikāryadravyam a- AS-VDh 099,20 bhyupagacchaṃś cārvāko 'nenopālabhyate, na punaḥ sāṃkhyo 'nyo vā, tasya kāryadravyānabhyupagamāt, tirobhāvā- AS-VDh 099,21 virbhāvavatpariṇāmopagame 'pi bhāvasvabhāvaprāgabhāvādyabhyupagamasyāpi sadbhāvāt | tatra prāgabhāvasya prasiddhasyā- AS-VDh 099,22 py apalapanaṃ nihnavaḥ | tasmin kriyamāṇe kāryadravyaṃ pṛthivyādikamanādi syāt | pradhvaṃsasya ca dharmasya svabhāvasya AS-VDh 099,23 pracyavo 'palāpaḥ | tasmin vidhīyamāne tadanantatāṃ brajet | na cānādyanantaṃ pṛthivyādikaṃ prāgabhāvādyapahna- AS-VDh 100,01 vavādinābhyupagantuṃ śakyate, svamatavirodhāl laukāyatikatvahāniprasaṅgāt | kathaṃ punaḥ prāgabhāvaḥ prasiddhaḥ, AS-VDh 100,02 tasyoktadūṣaṇaviṣayatayā vyavasthityabhāvād iti cen na, syādvādibhir abhīṣṭe prāgabhāve yathoktadūṣaṇānavakāśāt, AS-VDh 100,03 naiyāyikādibhir abhimatasya tu tasya tair api nirākaraṇāt | ṛjusūtranayārpaṇād dhi prāgabhāvas tāvat kāryasyopādā- AS-VDh 100,04 napariṇāma eva pūrvo 'nantarātmā | na ca tasmin pūrvānādipariṇāmasantatau kāryasadbhāvaprasaṅgaḥ, prāgabhāvavi- AS-VDh 100,05 nāśasya kāryarūpatopagamāt, kāryotpādaḥ kṣayo hetor iti vakṣyamāṇatvāt | prāgabhāvatatprāgabhāvādes tu pūrva- AS-VDh 100,06 pūrvapariṇāmasya santatyānāder vivakṣitakāryarūpatvābhāvāt | na ca tatrāsyetaretarābhāvaḥ parikalpyate, yena AS-VDh 100,07 tatpakṣopakṣiptadūṣaṇāvatāraḥ syāt | nāpy evaṃ prāgabhāvasyānāditvavirodhaḥ, prāgabhāvatatprāgabhāvādeḥ prāga- AS-VDh 100,08 bhāvasantānasyānāditvopagamāt | na cātra santānibhyas tattvānyatvapakṣayoḥ santāno dūṣaṇārhaḥ, pūrvapūrva- AS-VDh 100,09 prāgabhāvātmakabhāvakṣaṇānām evāparāmṛṣṭabhedānāṃ santānatvābhiprāyāt | santānikṣaṇāpekṣayā tu prāgabhāvasyānā- AS-VDh 100,10 ditvābhāve 'pi na doṣaḥ, tathā ṛjusūtranayasyeṣṭatvāt | tathāsmin pakṣe pūrvaparyāyāḥ sarve 'py anādisaṃtatayo ghaṭasya AS-VDh 100,11 prāgabhāva iti vacane 'pi na prāganantaraparyāyanivṛttāv iva tatpūrvaparyāyanivṛttāv api ghaṭasyotpattiprasaṅgo, yena AS-VDh 100,12 tasyānāditvaṃ pūrvaparyāyanivṛttisaṃtater apy anāditvād āpādyate, ghaṭāt pūrvakṣaṇānām aśeṣāṇām api tatprāgabhāvarūpā- AS-VDh 100,13 ṇām abhāve ghaṭotpattyabhyupagamāt, prāganantarakṣaṇānivṛttau tadanyatamakṣaṇānivṛttāv iva sakalatatprāgabhāvani- AS-VDh 100,14 vṛttyasiddher ghaṭotpattiprasaṅgāsaṃbhavāt | vyavahāraranayārpaṇāt tu mṛdādidravyaṃ ghaṭādeḥ prāgabhāva iti vacane 'pi AS-VDh 100,15 prāgabhāvābhāvasvabhāvatā ghaṭasya na durghaṭā yato dravyasyābhāvāsaṃbhavān na jātucid utpattir ghaṭasya syāt, AS-VDh 100,16 kāryarahitasya pūrvakālaviśiṣṭasya mṛdādidravyasya ghaṭādiprāgabhāvarūpatopagamāt, tasya ca kāryotpattau vi- AS-VDh 100,17 nāśasiddheḥ, kāryarahitatāvināśam antareṇa kāryasahitatayotpattyayogāt, kāryotpatter evopādānātmakaprāga- AS-VDh 100,18 bhāvakṣayasya vakṣyamāṇatvāt | tathā pramāṇārpaṇād dravyaparyāyātmā prāgabhāva ity abhidhāne 'pi nobhayapakṣopakṣipta- AS-VDh 100,19 doṣānuṣaṅgaḥ, prāgabhāvasya dravyarūpatayeva paryāyarūpatayāpy anāditvanirūpaṇāt | na cānāder anantataikāntaḥ AS-VDh 101,01 sidhyati, bhavyajīvasaṃsārasyānāditve 'pi sāntatvaprasiddheḥ, anyathā kasyacin muktyayogāt | nāpi sāntasya AS-VDh 101,02 sāditvaikāntaḥ, kasyacit saṃsārasya sāntatve 'py anāditvaprasiddheḥ | tato na sarvadā kāryānutpattiḥ pūrvam apy utpattir vā AS-VDh 101,03 ghaṭasya durnivārā syāt | tato bhāvasvabhāva eva prāgabhāvaḥ | sa caikānekasvabhāvo bhāvavad eveti na tadekatvāne- AS-VDh 101,04 katvaikāntapakṣabhāvī doṣovakāśaṃ labhate | na ca bhāvasvabhāve prāgabhāve prāg nāsīt kāryam iti nāstitvapratyayo AS-VDh 101,05 virudhyate, tadabhāvasya bhāvāntararūpatvāt tatra ca nāstitvapratyayāvirodhāt, ghaṭaviviktabhūbhāge ghaṭanāsti- AS-VDh 101,06 tvapratyayavat | tad evaṃ prasiddhasyaiva prāgabhāvasyāpalapanaṃ nihnavaḥ | parasya pradhvaṃsābhāvaḥ kathaṃ prasiddha iti cen na- AS-VDh 101,07 yapramāṇārpaṇād iti brūmaḥ | tatra ṛjusūtranayārpaṇāt tāvad upādeyakṣaṇa evopādānasya pradhvaṃsaḥ | na caivaṃ AS-VDh 101,08 taduttarakṣaṇeṣu pradhvaṃsasyābhāvāt punar ujjīvanaṃ ghaṭādeḥ prasajyeta, kāraṇasya kāryopamardanātmakatvābhāvāt, AS-VDh 101,09 upādānopamardanasyaiva kāryotpattyātmakatvāt, prāgabhāvapradhvaṃsayor upādānopādeyarūpatopagamāt prāgabhāvopamarda- AS-VDh 101,10 nena pradhvaṃsasyātmalābhāt | katham abhāvayor upādānopādeyabhāva iti cet bhāvayoḥ katham ? yad bhāve eva AS-VDh 101,11 yasyātmalābhas tadupādānam itaradupādeyam iti cet tarhi prāgabhāve kāraṇātmani pūrvakṣaṇavarttini sati pradhvaṃsasya AS-VDh 101,12 kāryātmanaḥ svarūpalābhopapattes tayor upādānopādeyabhāvos tu, tucchayor evābhāvayos tadbhāvavirodhāt | tathā AS-VDh 101,13 vyavahāranayādeśān mṛdādidravyaṃ ghaṭottarakālavartti ghaṭākāravikalaṃ ghaṭapradhvaṃsaḥ | sa cānantaḥ samavatiṣṭhate | AS-VDh 101,14 tena ghaṭāt pūrvakālavarti mṛdādidravyaṃ ghaṭasya prāgabhāva eva, na punaḥ pradhvaṃsaḥ, tathā ghaṭākāram api tat tasya AS-VDh 101,15 pradhvaṃso mā bhūt, ghaṭākāravikalam iti viśeṣaṇāt | nanv evaṃ ghaṭottarakālavarttighaṭākāravikalasantānāntara- AS-VDh 101,16 mṛdādikam api tadghaṭapradhvaṃsaḥ syād iti cen na, dravyagrahaṇāt | varttamānaparyāyāśrayarūpam eva hi mṛdādikaṃ taddra- AS-VDh 101,17 vyam anvayīṣyate, na punaḥ santānāntaraṃ, tasya svaparyāyam evātītam anāgataṃ vā pratyanvayinas taddravyatvavirahāt | AS-VDh 101,18 tad evaṃ prasiddhaḥ pradhvaṃso vastudharmaḥ | tasya pracyavo 'pahnava eva cārvākasya | tasmiṃś ca kāryadravyaṃ pṛthivyā- AS-VDh 101,19 dikam anantatāṃ vrajed iti samantabhadrasvāminām abhiprāyaḥ | vṛttikārās tv akalaṅkadevā evam ācakṣate kapilamatā- AS-VDh 101,20 nusāriṇāṃ prāgabhāvānabhyupagame ghaṭāder anāditvaprasaṅgāt puruṣavyāpārānarthakyaṃ syāt | na ca puruṣa- AS-VDh 101,21 vyāpāram antareṇa ghaṭādi bhavad upalabhyate jātucid iti kāryadravyaṃ tadāpādanīyam | tac ca prāgabhāvasya nihna- AS-VDh 101,22 ve 'nādi syād iti sūktaṃ dūṣaṇam, āpādyasyāpy udbhāvyavaddūṣaṇatvopapatteḥ | etena mīmāṃsakānāṃ śabdasya AS-VDh 101,23 prāgabhāvānabhyupagame 'nāditvaprasaṅgāt puruṣavyāpārānarthakyaṃ syād ity uktaṃ pratipattavyam | śabdasyābhivyaktau AS-VDh 102,01 puruṣavyāpārasyopayogān nānarthakyam iti cen na, tataḥ prāk tadāvedakapramāṇābhāvād abhivyaktikalpanānupapatteḥ | AS-VDh 102,02 kalaśāder hi samandhakārāvṛtatanoḥ pradīpavyāpārāt pūrvaṃ sadbhāvāvedakapramāṇasya sparśanapratyakṣādeḥ saṃbhavād upapannā AS-VDh 102,03 pradīpenābhivyaktikalpanā, na punaḥ śabdasya, tadabhāvāt | pratyabhijñānādes tadbhāvāvedakasya pramāṇasya AS-VDh 102,04 bhāvādadoṣa iti cenna, tasya viruddhatvāt, śabdasyābhivyakteḥ pūrvaṃ sarvathā sattvāt sādhyād viparītena kathañci- AS-VDh 102,05 t sattvena vyāptatvād anyathā pratyabhijñāyamānatvādyanupapatteḥ | tato 'bhivyaṅgyavilakṣaṇatvān na śabdasyābhivyakti- AS-VDh 102,06 kalpanā yuktā | etena kumbhakārādivyāpārād ghaṭādyabhivyaktikalpanā pratyuktā | kalpayitvāpi tadabhi- AS-VDh 102,07 vyaktiṃ tasyāḥ prāgabhāvo 'ṅgīkartavyaḥ | tathā hi | sataḥ śabdasya tālvādibhir abhivyaktiḥ prāgasa- AS-VDh 102,08 tī kriyate, na punaḥ śabda eveti svaruciviracitadarśanapradarśanamātram | nanu ca mīmāṃsakaiḥ śabda- AS-VDh 102,09 syāpauruṣeyatvapradarśanān nāsau prāgasan kriyate | tadabhivyaktis tu pauruṣeyī | sā prāgasatī kriyate iti kathaṃ AS-VDh 102,10 svaruciviracitasya darśanasya pradarśanamātraṃ, pramāṇaśaktiviracitasya tathā darśanasya pradarśanād iti cen na, AS-VDh 102,11 śabdād abhinnāyās tadabhivyakter apy apauruṣeyatvāt | tasyāḥ pauruṣeyatvāt prāgasattve tadabhinnasya śabdasyāpi tata AS-VDh 102,12 eva prāgasattvam anumanyatāṃ, viśeṣābhāvāt | śabdādbhinnaivābhivyaktir iti cet sā yadi śravaṇajñānotpa- AS-VDh 102,13 ttiḥ, saiva kathaṃ prāksatī yatnataḥ kartavyā ? tasyāḥ prāgasattve śabdasyāśrāvaṇatvāpatter nityatvavirodhaḥ, AS-VDh 102,14 prāgaśrāvaṇatvasvabhāvatyāgenottaraśrāvaṇatvasvabhāvotpatteḥ kathañcid anityatvam antareṇānupapatteḥ | atha śravaṇajñā- AS-VDh 102,15 notpatter abhāve 'pi pūrvaṃ śabdasya śrāvaṇatvam eveṣṭaṃ, kim anayā śravaṇajñānotpattyābhivyaktyā ? syān mataṃ, na śabda- AS-VDh 102,16 dharmaḥ śravaṇajñānotpattiḥ, tasyāḥ karmasthakriyātvābhāvāt | kiṃ tarhi ? puruṣasvabhāvaḥ, kartṛsthakriyātvād iti, AS-VDh 102,17 tad apy ayuktaṃ, kartṛvat tasyāḥ prāksattvāpatter aviśeṣāt tadvyāpārānarthakyāt | śravaṇajñānotpattiyogyatā śabdasyā- AS-VDh 102,18 bhivyaktir iti cet tarhi yogyatāyāṃ samānaś carcaḥ | yogyatāpi hi yadi śabdadharmatvāc chabdād abhinnā tadā AS-VDh 102,19 kathaṃ tadvatsatī puruṣaprayatnena kriyeta ? atha śabdādbhinnā, śrotrasvabhāvatvāt tasyā iti matis tathāpi na sā AS-VDh 102,20 prāgasatī śrotrasya nabhodeśalakṣaṇasya sarvadā sattvāt tatsvabhāvabhūtāyā yogyatāyāḥ prāg api sattvāt | AS-VDh 102,21 etenātmadharmo yogyatā śabdād bhinneti nirastaṃ, nityatvād ātmanaḥ prāgasattvāsambhavāt | atha bhinnābhinnā AS-VDh 103,01 śravaṇajñānotpattis tadyogyatā cābhivyaktiḥ śabdād iti mataṃ tad apy asatyaṃ, pakṣadvayoktadoṣānuṣaṅgāt sarvathā AS-VDh 103,02 tasyāḥ prāgabhāvāyogāt, tadyoge vā śabdavad eva śrotrapramātror api prāgasatoḥ prayatnena karaṇaprasaṅgād anyathā svaru- AS-VDh 103,03 civiracitadarśanapradarśanamātraprasakteḥ | āvaraṇavigamo 'bhivyaktir iti cet tadāvaraṇavigamaḥ prāk kim abhūt ? AS-VDh 103,04 bhūtau vā kiṃ yatnena ? viśeṣasyādhānam abhivyaktir iti cen nanu viśeṣādhānam api tādṛg eva, karmakartṛkaraṇānāṃ AS-VDh 103,05 prāgabhāvābhāvāt | āvaraṇavigamaviśeṣādhānayor hi śabdapuruṣaśrotrāṇāṃ svarūpatve teṣāṃ yājñikar api nitya- AS-VDh 103,06 tvopagamāt kathaṃ prāgabhāvaḥ saṃbhavet ? saṃbhave vā prayatnakāryatvaprasaṅgaḥ abhivyaktivat | puruṣaprayatnena abhivyaktiḥ AS-VDh 103,07 prāgasatī kriyate, na punas tatsvarūpaḥ śabdaḥ puruṣaḥ śrotraṃ ceti svaruciviracitadarśanapradarśanamātram | evaṃ hi AS-VDh 103,08 kapilamatānusāriṇāṃ ghaṭāder abhivyaktiḥ prāgasatī cakradaṇḍādibhiḥ kriyate na punar ghaṭādir ity api śakyaṃ pradarśa- AS-VDh 103,09 yitum | yato 'trana kaścid viśeṣahetus tālvādayo vyañjakā, na punaś cakrādayo 'pīti, te vā ghaṭādeḥ kārakā, AS-VDh 103,10 na punaḥ śabdasya tālvādayo 'pīti | na hi vyañjakavyāpṛtir niyamena vyaṅgyaṃ sannidhāpayati | sannidhāpayati AS-VDh 103,11 ca tālvādivyāpṛtir niyamena śabdam | tato nāsau tālvādīnāṃ vyaṅgyaś cakrādīnāṃ ghaṭādivat | nāyaṃ AS-VDh 103,12 doṣaḥ sarvagatatvād varṇānām ity api vārtaṃ, pramāṇabalāyātatvābhāvāt, anyatrāpi tathābhāvānuṣaṅgāt | AS-VDh 103,13 śakyaṃ hi vaktuṃ, ghaṭādīnāṃ sarvagatatvāc cakrādivyāpārān niyamenopalabdhir iti | iṣṭatvād adoṣo 'yaṃ kāpilā- AS-VDh 103,14 nām iti cen na, kāraṇavyāpāreṣv api codyānivṛtteḥ, cakrādīny api kāraṇāni svavyāpārāṇāṃ niyamena AS-VDh 103,15 sannidhāpakānyabhivyañjakāni bhavantu, teṣāṃ sarvagatatvād eveti codyasya nivartayitum aśakyatvāt | etenāva- AS-VDh 103,16 sthā pratyuktā | svavyāpārotpādane hi kāraṇānāṃ vyāpārāntarāṇi kalpanīyāni tathā tadutpādane 'pīty anava- AS-VDh 103,17 sthā syāt, na punaḥ svavyāpārābhivyaktau, tatsannidhimātrād eva tatsiddher anyathā vyañjakakārakayor aviśeṣaprasa- AS-VDh 103,18 ṅgāt | kāraṇavyāpārāṇāṃ ca kāraṇebhyo bhedaikānto vā syād abhedaikānto vā ? tadbhedaikānte tadvato 'nupayogaḥ, AS-VDh 103,19 tāvateti kartavyatāsthānāt | vyavahāriṇām abhimatakāryasaṃpādanam eva hīti kartavyatā | tasyāḥ sthānaṃ yadi AS-VDh 103,20 vyāpārebhya evaikāntato bhinnebhyo bhāvād bhavet tadā kiṃ vyāpāravatānyat sādhyaṃ, yatas tasyopayogaḥ kvacid upapadyate ? AS-VDh 104,01 tadvato vyāpārāṇām abhedaikānte 'bhivyaktivatprasaṅgas tadvata iva vyāpārāṇāṃ sarvadā sadbhāvaḥ | teṣāṃ prāgabhāve vā AS-VDh 104,02 vyāpārāḥ prāgasantaḥ kriyante, na punas tadavyatirekiṇo 'pi tadvanta iti svaruciviracitadarśanapradarśanamātram | AS-VDh 104,03 etenāvasthā pratyuktā | tadviśeṣaikānte tadvato 'nupayogaḥ, tāvateti kartavyatāsthānāt | abhedaikānte AS-VDh 104,04 pūrvavat prasaṅgaḥ | pariṇāme 'py eṣa paryanuyogaḥ | pariṇāmino bahudhānakasya pariṇāmā ghaṭādayo 'tyantabhinnā vā AS-VDh 104,05 syur abhinnā vā ? kathañcid bhedāśrayaṇe syādvādānusaraṇaprasaṅgāt | tatra pariṇāmānāṃ tadabhinnānāṃ kramaśo vṛtti- AS-VDh 104,06 rmā bhūt, pariṇāmino 'kramatvāt | tato bhinnānāṃ vyapadeśo 'pi mā bhūt -pradhānasyaite pariṇāmā iti, AS-VDh 104,07 saṃbandhāsiddher anupakārakatvāt | na hi nityaṃ pradhānaṃ pariṇāmānām upakārakaṃ, tasya kramayaugapadyābhyām upa- AS-VDh 104,08 kārakatvāyogāt | nāpi pariṇāmebhyas tasyopakāraḥ, tasya tatkāryatvenānityatvāpatteḥ | tais tasyopakāre 'pi AS-VDh 104,09 sarvaṃ samānam anavasthā ca | yāvanto hi pariṇāmās tāvantas tasyopakārās tatkṛtās tato yadi bhinnās tadā AS-VDh 104,10 tasyeti vyapadeśo 'pi mā bhūt, saṃbandhāsiddher anupakārakatvāt | tadvatas tair upakārair upakārāntare 'pi sa eva parya- AS-VDh 104,11 nuyoga ity anavasthā | tatas te yady abhinnās tadā tāvaddhā pradhānaṃ bhidyeta, te vā pradhānaikarūpatāṃ pratipadyeran | AS-VDh 104,12 iti pradhānasyopakārāṇāṃ cāvasthānāsaṃbhavād anavasthā | tasya bhogyābhāve puṃso bhoktṛtvābhāvād abhāvaḥ syāt, AS-VDh 104,13 tasya tallakṣaṇatvāt | tataḥ prakṛtipuruṣatattvayor avasthānābhāvād anavasthā | iti na kapilamatānusaraṇenāpi AS-VDh 104,14 pradhānātmanām aśeṣato ghaṭādīnām api śabdavadabhivyaṅgyatvaṃ yuktaṃ kalpayituṃ, sarvadā prāgabhāvāpahnave tadabhi- AS-VDh 104,15 vyakter apy anāditvaprasaṅgāt kāryadravyavat | nanu kāryadravyam asiddhaṃ kāpilānāṃ, katham anādigranthakāreṇāpādyate AS-VDh 104,16 iti cet pramāṇabalāt kāryatvaṃ dravyasyāpādya tathābhidhānādadoṣaḥ | kathaṃ kāryatvam āpādyate prāgabhāvānabhyupagama- AS-VDh 104,17 vādinaṃ pratīti cet, kāryaṃ ghaṭādikam, apekṣitaparavyāpāratvāt, yat tu na kāryaṃ tan na tathā dṛṣṭaṃ yathā AS-VDh 104,18 gaganaṃ, tathā ca ghaṭādikaṃ, tasmāt kāryam ity anumānāt | nātrāsiddhaṃ sādhanaṃ kādācitkatvāt, tasyānapekṣita- AS-VDh 104,19 paravyāpāratve kādācit katvavirodhād ākāśavat | nātrāsiddhaṃ sādhanaṃ kādācitkatvād apekṣitaparavyāpāratvaṃ, na tu AS-VDh 104,20 ghaṭāder iti cet ko 'yam āvirbhāvo nāma ? prāganupalabdhasya vyañjakavyāpārād upalambha iti cet sa tarhi AS-VDh 104,21 prāgasan kāraṇaiḥ kriyate, na punar ghaṭādir iti svarucivacanamātram | atha tasyāpi prākūtirohitasya sata AS-VDh 104,22 eva kāraṇair āvirbhāvāntaram iṣyate tarhi tasyāpy anyat tasyāpy anyad āvirbhāvanam ity anavasthānān na kadācid ghaṭāde- AS-VDh 104,23 r āvirbhāvaḥ syāt | athāvirbhāvasyopalambharūpasya tadrūpāvirbhāvāntarānapekṣatvāt prakāśasya prakāśāntarānape- AS-VDh 104,24 kṣatvavan nānavastheti cet tarhi tasya kāraṇād ātmalābhobhyupagantavyaḥ, tataḥ kāryamāvirbhāva iti | tadvad gha- AS-VDh 104,25 ṭādikam api, apekṣitaparavyāpāratvāviśeṣād ātmalābhe | na hy alabdhātmalābhasyopalambhaḥ śakyaḥ kartuṃ, sarvathā- AS-VDh 105,01 tiprasaṅgāt | tad evaṃ pradhānapariṇāmatayāpīṣṭaṃ ghaṭādikaṃ kāryadravyam āpādyate | tasya ca prāgabhāvāpahnave 'nā- AS-VDh 105,02 ditvaprasaṅgāt kāraṇavyāpārānarthakyaṃ syād iti sūktaṃ dūṣaṇam | prāktirobhāvasyopagame vā sa eva prāgabhāvaḥ AS-VDh 105,03 siddhaḥ, tasya tirobhāva iti nāmāntarakaraṇe doṣābhāvād utpādasyāvirbhāva iti nāmāntakaraṇavat | tato AS-VDh 105,04 na mīmāṃsakasya sāṃkhyamatānusaraṇaṃ yuktaṃ sarvathā śabdasya prāgabhāvānabhyupagame 'nāditvaprasaṅgāt puruṣavyāpā- AS-VDh 105,05 rānarthakyasya samarthanāt | tathā vināśānabhyupagame tasya kiṃ kṛtam aśravaṇam ? svāvaraṇakṛtam iti cen nai- AS-VDh 105,06 tatsāraṃ, tadātmānam akhaṇḍayataḥ kasyacid āvaraṇatvāyogāt | tirodhāyakasya kasyacid vāyuviśeṣasya śabdā- AS-VDh 105,07 tmānaṃ khaṇḍayata evāvaraṇatve svabhāvabhedaprasaṅgaḥ, āvṛtānāvṛtasvabhāvayor abhedānupapatteḥ | tayor abhede AS-VDh 105,08 vā śabdasya śrutir aśrutir vety ekāntaḥ prasajyeta, puruṣavyāpārāt pūrvam aśrutis tadanantaraṃ śrutir iti vibhāgānupa- AS-VDh 105,09 patteḥ | syān mataṃ, yathā ghaṭāder ātmānam akhaṇḍayat tamas tasyāvaraṇaṃ tathā śabdasyāpīti, tad asat, tasyāpi AS-VDh 105,10 tenātmakhaṇḍanopagamāt, dṛśyasvabhāvasya khaṇḍanāt tamasas tadāvaraṇatvasiddheḥ sarvasya pariṇāmitvasādhanāt | AS-VDh 105,11 tamasāpi ghaṭāder akhaṇḍane pūrvavad upalabdhiḥ kin na bhavitum arhati, tasya tenopalabhyatayāpy akhaṇḍanāt | AS-VDh 105,12 nanu ca puruṣavyāpārāt prāk paścāc ca śabdasyākhaṇḍitasvabhāvatve 'pi naikāntataḥ śrutiḥ, sahakārikāraṇāpekṣa- AS-VDh 105,13 tvāt, svavijñānotpādane tadaśruter api tadvaikalye saṃbhavād iti cet tarhi kim ayaṃ śabdaḥ svaviṣayasaṃvittikara- AS-VDh 105,14 ṇe samartho 'samartho vā ? svasaṃvittyutpattau kāraṇāntarāpekṣā mā bhūt tatkaraṇasamarthasya | anyathā AS-VDh 105,15 svayam asamarthasya sahakārīndriyamano 'bhivyañjakavyāpāralakṣaṇaṃ kim asyāsāmarthya khaṇḍayaty āhosvin neti pakṣadvitaya- AS-VDh 105,16 m | tadasāmarthyam akhaṇḍayad akiñcitkaraṃ kiṃ sahakārikāraṇaṃ syāt ? tatkhaṇḍane vā svabhāvahānir a- AS-VDh 105,17 vyatirekāt | vyatireke vyapadeśānupapattiḥ | iti pūrvavat sarvaṃ, śabdāsāmarthyayoḥ parasparam anupakāraka- AS-VDh 105,18 tvāviśeṣāt | śabdasya hi tadasāmarthyenopakāraḥ kriyamāṇas tasmād abhinnaś cet sa eva kṛtaḥ syād iti tanni- AS-VDh 105,19 tyatvahāniḥ | bhinnaś cet sambandhāsiddhiḥ, anupakārāt | tadupakārāntare vā sa eva paryanuyoga ity anavasthā AS-VDh 105,20 pradhānatatpariṇāmavyatirekapakṣavat | kiñca varṇāḥ sarve nityasarvagatās tadviparītā vā ? na tāvad dvitīyaḥ pakṣo- AS-VDh 105,21 'nabhyupagamāt | prathamapakṣe tu varṇānāṃ vyāpitvān nityatvāc ca kramaśrutir anupapannaiva, deśakālakṛtakramā- AS-VDh 105,22 saṃbhavāt | tadabhivyaktipratiniyamāt teṣāṃ kramaśrutir iti cen na, asminn api pakṣe samānakaraṇānāṃ tādṛśā- AS-VDh 105,23 m abhivyaktiniyamāyogāt sarvatra sarvadā sarveṣāṃ saṃkulā śrutiḥ syāt | samānaṃ hi karaṇaṃ varṇānāṃ AS-VDh 105,24 śrutau śrotraṃ, nīlapītādīnāṃ rūpaviśeṣāṇāṃ dṛṣṭau cakṣurvat | tatas teṣām ekavyañjakavyāpāre 'pi samānadeśakālānāṃ AS-VDh 106,01 katham abhivyaktiniyamo nīlādivat ? kvacid ekatraikadāpi ca sarvavarṇābhivyaktau sarvatra sarvadābhivyaktis teṣāṃ, AS-VDh 106,02 svarūpeṇābhivyaktatvāt, tatsvarūpasya ca vyāpinityatvāt | khaṇḍaśas tadabhivyaktau varṇānāṃ vyaktetarākārabhe- AS-VDh 106,03 dād bhedaprasakteḥ pratyekam anekatvāpattir ekānekātmakatvaprasaṅgo vā | sarvātmanābhivyaktau sarvadeśakālavarttiprāṇinaḥ AS-VDh 106,04 prati teṣām abhivyaktatvāt kathaṃ sarvatra sarvadā sarveṣāṃ saṅkulā śrutir na syād yataḥ kalakalamātraṃ na bhavet | nanu AS-VDh 106,05 samānopādānakāraṇānām abhinnadeśakālānāṃ samānakāraṇānām utpattāv api taddeśakālavarttisakalapuruṣāṇām avika- AS-VDh 106,06 lasahakāriṇāṃ kathaṃ na saṃkulā śrutiḥ syāt, kramaśrutir vā na virudhyeta ? iti ced atrocyate, vaktṛśrotṛvijñāna- AS-VDh 106,07 yos tatkāraṇakāryayoḥ kramavṛttim apekṣya pariṇāmināṃ kramotpattipratipattyor na kiñcid viruddhaṃ paśyāmaḥ | AS-VDh 106,08 samāne 'pi hi śabdānām ārambhakapudgale taddeśakālavarttiny upādāne sahakāriṇi ca bahiraṅge tālvādikaraṇe AS-VDh 106,09 vaktṛvijñānasya varṇotpattau sahakārikāraṇasyā''ntarasya kramamapekṣya kramotpattau pariṇāmināṃ na kiñcid vi- AS-VDh 106,10 ruddhaṃ paśyāmaḥ, kāraṇakramānuvidhāyitvāt sarvatra kāryakramasya, śaśvad apariṇāminām eva tathāvirodhadarśanāt | AS-VDh 106,11 nāpi śrotṛvijñānasya śabdakāryasya kramam apekṣya varṇakramapratipattau kiñcid viruddhaṃ paśyāmaḥ, pramāṇakramānuvi- AS-VDh 106,12 dhāyitvāt tatphalabhūtapramitikramasya satatam apariṇāminām evātmanā tadvirodhanirṇayāt | tan na saṃkulā śrutiḥ AS-VDh 106,13 syādvādināṃ prasajyeta | sarvagatānām eṣa kramo duṣkaraḥ syāt | tataḥ kramotpattipratipattyor anyathānupapattyā AS-VDh 106,14 na sarvagatā varṇā, nāpi nityāḥ pratyetavyāḥ | nanu ca nityā varṇāḥ, pratyabhijñānād ātmādivad iti cet AS-VDh 106,15 kṣaṇikeṣv eva karaṇāṅgahārādiṣu pratyābhijñānād viruddho hetuḥ | etena buddhibhir vyabhicārī ca hetur uktaḥ, AS-VDh 106,16 buddhikarmabhyāṃ vyabhicāra ity abhidhānāt | nanu buddhikarmaṇor api nityatvopagamān nāyaṃ doṣaḥ, te api nitye AS-VDh 106,17 iti vacanāt, tathopagame virodhābhāvād iti cet tatkriyaikatve 'pi kim idānīm anekaṃ syāt ? tathā AS-VDh 106,18 buddhyekatve 'pi na kiñcid anekaṃ syād ity api pratipattavyaṃ, sarvavarṇaikatvaprasaṅgāt | śakyaṃ hi vaktum, abhi- AS-VDh 106,19 vyañjakabhedād vaiśvarūpyaṃ jalacandravat | kvacit pratyakṣavirodhe tad anyatrāpy avirodhaḥ kutaḥ ? yathaiva hi AS-VDh 106,20 nānādeśajalapratibimbitasya candrasyānekatvapratītāv api paramārthataś candraikatvaṃ tathaiva nānādeśavyañjakabhedāda- AS-VDh 106,21 kārādivarṇanānātvapratītāv api varṇaikatvam iti vadataḥ kaḥ pratīghātaḥ ? pratyakṣavirodho varṇaikatvavacane syān na AS-VDh 106,22 punaḥ kriyādyekatvavacane yājñikasyeti kuto vibhāgaḥ sidhyet ? tato varṇādvaitam anicchatā na karaṇāṅgahā- AS-VDh 107,01 rādikriyaikā vaktavyā, yena śabdasya nityatvasādhane pratyabhijñānaṃ viruddhaṃ na syāt | tad ayaṃ tālvādi- AS-VDh 107,02 vyāpārajanitaśrāvaṇasvabhāvaṃ parityajya viparītasvabhāvam āsādayann api nityaś cen na kiñcid anityam | AS-VDh 107,03 tad evam akārādivarṇās trijagatyām eka evety api nirastaṃ, yugapadbhinnadeśasvabhāvopalabdher ghaṭādivat | bhānunānekānta AS-VDh 107,04 iti cen na, tasya sakṛdbhinnadeśatayopalabdhāv api bhinnasvabhāvatayopalabdhyabhāvāt | pratyāsannetaradeśapratipattṛ- AS-VDh 107,05 janānāṃ spaṣṭetarādibhinnasvabhāvatayopalabhyamānenaikapādāpena vyabhicāra iti cen na, tasya bhinnadeśatayānupala- AS-VDh 107,06 bdheḥ | nayanāvaraṇaviśeṣavaśāt sakṛdbhinnadeśasvabhāvatayopalabhyamānena candradvayena vyabhicāre iti cen na, AS-VDh 107,07 bhrāntopalambhenābhrāntopalambhasya vyabhicārāyogād anyathā sarvahetūnām avyabhicārāsaṃbhavāt | na ca śabdasyāpi AS-VDh 107,08 sakṛdbhinnadeśasvabhāvatayopalambho bhrāntaḥ, sarvadā bādhakābhāvāt | yugapatpratiniyatadeśamandratāraśruteḥ AS-VDh 107,09 kasyacid ekakatve na kvacid anekatvasiddhiḥ | sa evāyam akāra iti pratyavamarśād akārāder ekatve 'ṅgahārādikri- AS-VDh 107,10 yāviśeṣasyāpy ekatvam astu sa evāyam aṅgahārādir iti pratyavamarśāt | tathā sarvasyārthaviśeṣasyāpi | na hi AS-VDh 107,11 kathañcit kvacit pratyavamarśo na syād varṇavat | taccheṣaviśeṣabuddher abhivyañjakahetutvaprakḷptau sarvaṃ samañjasaṃ AS-VDh 107,12 prekṣāmahe, sarvasyāṅgahārāder api deśādiviśeṣabuddher abhivyañjakahetutvaprakḷpteḥ karttuṃ suśakatvāt | tad eteṣāṃ AS-VDh 107,13 pudgalānāṃ karaṇasannipātopanipāte śrāvaṇasvabhāvaḥ śabdaḥ pūrvāparakoṭyorasan prayatnānantarīyako AS-VDh 107,14 ghaṭādiva d iti pratipattavyaṃ, na punaḥ prāk paścāc ca san nevāpauruṣeya iti | tasya prāgabhāvavat pradhvaṃsasyāpi AS-VDh 107,15 na pracyavaḥ śreyān | nanu śabdasya pudgalaparyāyatve cakṣuṣopalambhaprasaṅgaḥ, "sparśarasagandhavarṇavantaḥ pudgalāḥ" iti AS-VDh 107,16 vacanāt, anyathā siddhāntavirodhād iti cen na, gandhaparamāṇubhir vyabhicārāt | pudgalaparyāyatvasya gandhapara- AS-VDh 107,17 māṇūnām adṛśyatvān na darśanam iti cec chabdapudgalānām api tata eva tan mā bhūt | atha matam etat, cakṣuṣopa- AS-VDh 107,18 labhyos tu śabdaḥ, pudgalaskandhasvabhāvatvād ghaṭavad iti, tad apy apeśalaṃ, gandhasyāpi cakṣur upalabhyatvaprasaṅgāt tata AS-VDh 107,19 eva | atha tasyānudbhūtarūpapudgalaskandhasvabhāvatvāc cakṣur upalambhatā'yogyatvāc ca na cakṣuṣā darśanam | tata AS-VDh 107,20 eva śabdasya tan mā bhūt | śabdaparamāṇūnāṃ tālvādijanitavacanapreritānāṃ vistāraprasaṅga iti cen na, gandha- AS-VDh 107,21 paramāṇūnām api tatprasaṅgāt | teṣāṃ gandhadravyaskandhapariṇatatvān na vacanapreritānām api vistāraḥ śarīravad i- AS-VDh 107,22 ti cet tarhi śabdaparamāṇūnām api śabdaskandhapariṇatatvāt kuto vistāraprasaṅgaḥ ? tata eva na vikṣepo gandha- AS-VDh 107,23 paramāṇuvat teṣāṃ bandhaviśeṣāt skandhapariṇāmasiddheḥ | mūrttadravyeṇa pratighātas teṣāṃ syād iti cen na gandhapara- AS-VDh 108,01 māṇūnām api tadanuṣaṅgāt | kuḍyādi nāsty eva tatpratighāta iti cec chabdaparamāṇupratighāto 'pi | mūrtimadbhiḥ AS-VDh 108,02 śabdaparamāṇubhiḥ skandhapariṇataiḥ śrotṛkarṇapūraṇaprasaṅga iti cen na, gandhaparamāṇubhir api ghrāṇapūraṇaprasaṅgāt AS-VDh 108,03 skandhapariṇāmāviśeṣāt | nanv ekaśrotrapraveśād yogyadeśasthitair api śrotra'ntaraiḥ śabdasyāśravaṇaprasaṅga iti AS-VDh 108,04 cen na, ekaghrāṇapraveśāt prattipattrantarāṇāṃ yogyadeśasthānām api gandhasyāpy aghrāṇaprasaṅgāt | gandhaparamāṇūnāṃ AS-VDh 108,05 sadṛśapariṇāmabhājāṃ samantataḥ prasarpaṇād adoṣa iti cet tarhi śabdaparamāṇūnām api samānapariṇāmabhṛtāṃ nānā- AS-VDh 108,06 diktayā visarpaṇāt sa doṣo mā bhūt | śabdasyāgamanādīnām adṛṣṭānām api kalpanāprasaṅga iti ced gandhapara- AS-VDh 108,07 māṇūnām api | athaiṣāṃ pratipattiviśeṣānyathānupapattyā niścayanān nāgamanādīnām adṛṣṭaparikalpaneti cec chabda- AS-VDh 108,08 pudgalānām api yathā yatra yadā yāvatāṃ pratipattṝṇām upalabdhis tathā tatra tadā tāvatām upalabdhiyogyapariṇāma- AS-VDh 108,09 viśeṣopagamāt | tad evaṃ śabdasya pudgalasvabhāvatve darśanavistāravikṣepapratighātakarṇapūraṇaikaśrotraprave- AS-VDh 108,10 śādyupālambho gandhaparamāṇukṛtapratividhānatayopekṣām arhati | nanu ca na pudgalasvabhāvaḥ śabdaḥ, AS-VDh 108,11 asparśatvāt sukhādivad iti bādhakasadbhāvān na pudgalasvabhāvatvaṃ śabdasyeti cen na, hetor asiddhatvāt yataḥ AS-VDh 108,12 karṇaśaṣkulyāṃ kaṭakaṭāyamānasya prāyaśaḥ pratighātahetor bhavanādyupaghātinaḥ śabdasya prasiddhir asparśa- AS-VDh 108,13 tvakalpanām astaṅgamayati | nanu ca na pudgalasvabhāvaḥ śabdaḥ, niśchidrabhavanābhyantarato nirgamanāt, tatra AS-VDh 108,14 bāhyataḥ praveśād vyavadhāyakāvedanādeś ca darśanāt, yas tu pudgalasvabhāvo, na tasyaiva darśanaṃ, yathā loṣṭhādeḥ, AS-VDh 108,15 tathā darśanaṃ ca śabdasya, tato na pudgalasvabhāvatvam iti cen na, pudgalasvabhāvatve 'pi tadavirodhāt | tasya hi AS-VDh 108,16 niśchidranirgamanādayaḥ sūkṣmasvabhāvatvāt snehādisparśādivan na virudhyeran | katham anyathā pihitatā- AS-VDh 108,17 bhrakalaśābhyantarāt tailajalāder bahirnirgamanaṃ snigdhatādiviśeṣadarśanād anumīyeta ? kathaṃ vā pihitaniśchidramṛdgha- AS-VDh 108,18 ṭādeḥ salilābhyantaranihitasyāntaḥśītasparśopalambhāt salilapraveśonumīyeta ? tadabhedanādikaṃ vā tasya AS-VDh 108,19 niśchidratayekṣaṇāt katham utprekṣeta ? tato niśchidranirgamanādiḥ snehādisparśādibhir vyabhicārī, na samyag ghetu- AS-VDh 108,20 r yataḥ śabdasya pudgalasvabhāvatvaṃ pratikṣipet, tasya pudgalasvabhāvatvanirṇayāt sarvathāpy avirodhāt | ato yatna- AS-VDh 108,21 janitavarṇādyātmā śrāvaṇam adhyasvabhāvaḥ prāk paścād api pudgalānāṃ nāstīti tāvān eva dhvanipari- AS-VDh 108,22 ṇāmaḥ sarvair abhyupagantavyaḥ, tasya sakalakālakalāvyāpitve madhyavatprāk, paścāc ca śrāvaṇasvabhāvatvaprasaṅgāt AS-VDh 108,23 prayatnajanitavarṇapadavākyātmakatvāyogāt | tat prāk pradhvaṃsābhāvapratikṣepe kauṭasthyaṃ kramayaugapadyābhyāṃ AS-VDh 108,24 svākārajñānādyarthakriyāṃ vyāvartayatīti nirupākhyam ity abhiprāyaḥ śrīsvāmisamantabhadrācāryāṇāṃ, prāk- AS-VDh 108,25 pradhvaṃsābhāvapratikṣepasya kauṭasthyena vyāptatvāt, tasya ca kramayaugapadyābhāvena, tatra tadvirodhāt, tasyāpi AS-VDh 108,26 svākārajñānādyarthakriyāvyāvartanena, tasya ca nirupākhyatvena, sarvathānarthakriyākāriṇaḥ sakalavāgvikalpebhyo AS-VDh 109,01 niṣkrāntatvāt | syād ākūtaṃ, varṇānām ānupūrvyapauruṣeyīṣyate, tasyā eva prākpradhvaṃsābhāvānabhyupagamāt | AS-VDh 109,02 tato nopālambhaḥ śreyān iti, tad apy ayuktaṃ, varṇavyatirekānupūrvyasaṃbhavāt | kathañcit kriyamāṇām api tadānupū- AS-VDh 109,03 rvīkalpanāṃ vistareṇa pratikṣepsyāmaḥ, "vaktarya'nāpte" ity atra tatpratikṣepavistāravacanāt | tad iha paryāptaṃ, AS-VDh 109,04 tatprabandhena sarvathā prākpradhvaṃsābhāvanihnave yathānigaditadūṣaṇagaṇaprasaṅgasya pariharaṇāsaṃbhavāt | AS-VDh 109,05 athetaretarābhāvātyantābhāvānabhyupagamavādināṃ dūṣaṇam udbhāvayiṣavaḥ prāhur ācāryāḥ — ĀM-VDh 11 sarvātmakaṃ tad ekaṃ syād anyāpohavyatikrame | anyatra samavāye na vyapadiśyeta sarvathā || 11 || AS-VDh 109,07 tad ity anena sarvapravādinām iṣṭaṃ tattvaṃ parāmṛśyate | tad ekaṃ sarvātmakaṃ syāt, aniṣṭātmanāpi bhāvād anyā- AS-VDh 109,08 pohasya vyatikrame | svasamavāyinaḥ samavāyyantare samavāyo 'nyatrasamavāyaḥ, atyantābhāvavyatikramaḥ | tasmin AS-VDh 109,09 sarvasyeṣṭaṃ tattvaṃ sarvathā na vyapadiśyeta, sveṣṭātmanā vyapadeśe 'niṣṭātmano 'pi vyapadeśaprasaṅgāt, tenāvyapadeśe AS-VDh 109,10 sveṣṭātmanāpy avyapadeśāpatteḥ svayam iṣṭāniṣṭātmanoḥ kālatraye 'pi viśeṣānupagamāt | kaḥ punar anyāpoho nāma ? AS-VDh 109,11 svabhāvāntarāt svabhāvavyāvṛttir anyāpohaḥ | svabhāvāntarād iti vacanān na svasvabhāvād vyāvṛttir anyāpohaḥ, tasyāḥ AS-VDh 109,12 svāpohatvaprasaṅgāt | athāpi prāgabhāvapradhvaṃsābhāvayor anyāpohatvaprasaktir iti cen na, kāryadravyāt pūrvottarapariṇāmayoḥ AS-VDh 109,13 svabhāvāntaratve 'pi tasya tadvyāvṛtter viśiṣṭatvāt | yad abhāve hi niyamataḥ kāryasyotpattiḥ sa prāgabhāvaḥ, yad bhāve AS-VDh 109,14 ca kāryasya niyatā vipattiḥ sa pradhvaṃsaḥ | na cetaretarābhāvasyābhāve bhāve ca kāryasyotpattir vipattir vā, jalasyā- AS-VDh 109,15 bhāve 'py analasyānutpatteḥ kvacit tadbhāve ca tasyā'vipatteḥ | kvacid andhakārasyābhāve rūpajñānotpatteḥ sa prāgabhāvas tasya AS-VDh 109,16 syād iti na mantavyaṃ, niyamagrahaṇāt keṣāñcid andhakāre 'pi rūpajñānotpatteḥ | tata eva nāndhakāraṃ rūpajñānasya AS-VDh 109,17 pradhvaṃsaḥ, tadbhāve niyamatas tadvipattyapratīteḥ | tataḥ sūktam anyāpohalakṣaṇaṃ svabhāvāntarāt svabhāvavyāvṛttir anyāpoha AS-VDh 109,18 iti, tasya kālatrayāpekṣe 'tyantābhāve 'py abhāvād ativyāptyayogāt | na hi ghaṭapaṭayor itaretarābhāvaḥ kālatrayāpekṣaḥ, AS-VDh 109,19 kadācit paṭasyāpi ghaṭatvapariṇāmasaṃbhavāt, tathā pariṇāmakāraṇasākalye tadavirodhāt, pudgalapariṇāmāniya- AS-VDh 109,20 madarśanāt | na caivaṃ cetanācetanayoḥ kadācit tādātmyapariṇāmaḥ, tattvavirodhāt | nanv itaretarābhāvasya vyatikrame AS-VDh 109,21 cārvākasya pṛthivītattvaṃ sakalajalādyātmakam anuṣajyatāṃ, sāṃkhyasya ca mahadādipariṇāmātmakam aśeṣatas tad astu | AS-VDh 109,22 saugatānāṃ tu vijñānamātram upayatāṃ kiṃ kimātmakaṃ syād iti kaścit so 'pi na vipaścit | saugatānām api AS-VDh 109,23 hi saṃvido grāhyākārāt kathañcid vyāvṛttāv anekāntasiddhir anyathā saṃbandhāsiddhiḥ, sarvathā vyāvṛttau AS-VDh 110,01 saṃvidgrāhyākārayor upakāryopakārakabhāvānabhyupagamāt sambandhāntarābhāvāt | avyāvṛttāv anyatarasvabhāvahāner na AS-VDh 110,02 kiñcit syāt | saṃvido grāhyākāre 'nupraveśe grāhyākāra eva syān na saṃvidākāraḥ | tathā ca tasyāpy abhāvaḥ, AS-VDh 110,03 saṃvidabhāve grāhyākārāyogāt | grāhyākārasya vā saṃvidya'nupraveśe saṃvid eva, na grāhyākāraḥ syāt, kasya- AS-VDh 110,04 cit saṃvedanamātrasya viṣayākāravikalasyānupalabdheḥ | nanu ca 'nānyo 'nubhāvyo buddhyāsti tasyā nānubha- AS-VDh 110,05 vo 'paraḥ | grāhyagrāhakavaidhuryāt svayaṃ saiva prakāśate' iti cen na, emapisaṃvitteḥ svalakṣaṇapratyakṣavṛttāv api AS-VDh 110,06 saṃvedyākāravivekasvabhāvāntarānupalabdheḥ svabhāvavyāvṛttiḥ svabhāvāntarāt siddheti kathaṃ tallakṣaṇānyāpo- AS-VDh 110,07 havyatikramaḥ saugatasya śakyaḥ kartum ? citraikajñānavādinaḥ punaḥ śavalaviṣayanirbhāse 'pi lohitādīnāṃ AS-VDh 110,08 parasparavyāvṛttir abhyupagamanīyā, anyathā citrapratibhāsāsaṃbhavāt tadanyatamavat, tadālambanasyāpi AS-VDh 110,09 nīlāder abhedasvabhāvatvāpatter nī lādyanyatamavat | pratibhāsabhedābhāve 'pi nīlāder bhedavyavasthitau na kiñcid a- AS-VDh 110,10 bhinnam ekaṃ, syāt, niraṃśasvalakṣaṇasyāpy anekatvaprasakteḥ | tataḥ pītādiviṣayasvarūpabhedam anvicchatā tatprati- AS-VDh 110,11 bhāsabhedo 'nekavijñānavad ekacitrajñāne 'py eṣṭavyaḥ | tadiṣṭau ca svabhāvāntarāt svabhāvavyāvṛttiḥ pāramārthikī AS-VDh 110,12 sidhyatīti siddhas tallakṣaṇo 'nyāpohaḥ | tathā citrajñānasya svanirbhāsebhyo lohitādibhyo viṣayasya ca citra- AS-VDh 110,13 paṭādeḥ svākārebhyo nīlādibhyo vyāvṛttiḥ siddhā | kutaḥ pramāṇād iti cet, tadvatas tebhyo vyāvṛttiḥ, AS-VDh 110,14 ekānekasvabhāvatvād ghaṭarūpādivad ity anumānāt | na hi lohitādinirbhāsā eva nīlādyākārā eva AS-VDh 110,15 vānekasvabhāvā, na punar ekasvabhāvaṃ tadvad vedanaṃ bahirdravyaṃ ceti śakyaṃ vaktuṃ, yato 'siddho hetuḥ syāt, tasyā- AS-VDh 110,16 py abādhitapratītisiddhatvāt | anyathā dravyam eva syān na rūpādayaḥ | etena citrajñānam eva syān na tallo- AS-VDh 110,17 hitādinirbhāsā ity upadarśitam | śakyaṃ hi vaktuṃ, svabhāvaikatve 'pi nirbhāsavailakṣaṇyaṃ karaṇasāmagrībheda- AS-VDh 110,18 m anuvidadhyād, dūrāsannaikārthopanibaddhanānādarśananirbhāsavat | yathaiva hi citrapaṭādidravyam ekasva- AS-VDh 110,19 bhāvam api cakṣurādikaraṇasāmagrībhedād rūpādivilakṣaṇākāraṃ, tadanuvidhānāt tathā citrajñānam api nānāntaḥkara- AS-VDh 110,20 ṇavāsanāsāmagrībhedād vilakṣaṇalohitādinirbhāsam | tathānabhyupagame pratipuruṣaṃ viṣayasvabhāvabhedo vā AS-VDh 110,21 sāmagrīsaṃbandhabhedāt | kvacid ekatrārthe dūrasthapuruṣasyānyo hi dūre deśasāmagrīsaṃbandho 'nyaś cāsann adeśasāma- AS-VDh 110,22 grīsaṃbandhaḥ | iti dūrāsannānām ekatra vastunyupanibaddhanānād arśanānāṃ puruṣāṇāṃ nirbhāsabhedāt tadviṣayasya vastu- AS-VDh 111,01 no 'pi svabhāvabhedo 'stu, viśeṣābhāvāt, karaṇasāmagrībhedavaddūrādideśasāmagrīsaṃbandhabhedasyāpi viṣayasvabhāvabhe- AS-VDh 111,02 dam antareṇānupapatteḥ | tato 'ntar bahiśca svabhāvabhedaikāntasiddher na kvacid ekatvavyavasthā | anyathā nirbhāsabhede 'pi AS-VDh 111,03 kasyacid ekarūpatopagame na kevalaṃ rūpāder abhedaḥ | kiṃ tarhi ? kasyacit kramaśaḥ saṃbandhyantaropanipāto AS-VDh 111,04 'pi svabhāvaṃ na bhedayet | tataḥ kramavanty api kāryāṇi tatsvabhāvabhedaṃ nānumāpayeyuḥ kramaśaḥ sukhādi- AS-VDh 111,05 kāryabhedasya sādhanadharmasya kvacid ekatra samānasaṃbandhopanītanirbhāsabhedena vyabhicārāt | na caivaṃ śakyam abhyu- AS-VDh 111,06 pagantum | tato yāvanti saṃbandhyantarāṇi tāvantaḥ pratyekaṃ bhāvasvabhāvabhedāḥ parasparavyāvṛttāḥ AS-VDh 111,07 saha krameṇa ca pratipattavyāḥ | nanu ca sarvathā saṃbandhāsaṃbhavād bhāvānāṃ pāratantryānupapatteḥ "pāratantryaṃ hi AS-VDh 111,08 saṃbandhaḥ siddhe kā paratantratā | tasmāt sarvasya bhāvasya saṃbandho nāsti tattvataḥ" ityādivacanān na kasyaci- AS-VDh 111,09 t saṃbandhyantarāṇi svabhāvabhedanibandhanāni santīti cen na, dravyakṣetrakālabhāvapratyāsattilakṣaṇasya saṃbandhasya AS-VDh 111,10 nirākartum aśakteḥ | na hi kasyacit kenacit sākṣātparamparayā vā saṃbandho nāstīti, nirupākhyatva- AS-VDh 111,11 prasaṅgāt | guṇaguṇinoḥ paryāyatadvatoś ca sākṣādaviṣvagbhāvākhyasamavāyāsattve svatantrasya guṇasya paryāyasya AS-VDh 111,12 vā'sattvaprasaṅgāt sakalaguṇaparyāyarahitasya dravyasyāpy asattvāpattir iti tayor nirupākhyatvam | guṇānāṃ AS-VDh 111,13 paryāyāṇāṃ ca parasparaṃ svāśrayaikadravyasamavāyasaṃbandhābhāve 'py anena nirupākhyatvaṃ pratipāditam | cakṣūrūpayoḥ AS-VDh 111,14 paramparayā kṣetrapratyāsatter asattve yogyadeśe 'py ayogyadeśavadrūpe cakṣurjñānaṃ na janayet | tatas tadgrāhakānumānāsa- AS-VDh 111,15 ttvād asattvaprasaṅgo, rūpasyāpi cendriyapratyakṣāsattvād asattvaprasaktiḥ | ity ubhayor nirupākhyatvam | tathā kāraṇa- AS-VDh 111,16 kāryapariṇāmayoḥ kālapratyāsatter asattve 'nabhimatakālayor ivābhimatakālayor api kāryakāraṇabhāvāsattvād ubhayo- AS-VDh 111,17 r nirupākhyatāpattiḥ | tathā vyāptivyavahārakālavarttinor dhūmādiliṅgāgnyādiliṅginor bhāvapratyāsattyasattve kvaci- AS-VDh 111,18 t pāvakādiliṅgini tato 'numānāyogād anumānānumeyayor asattvaprasaṅgān nirupākhyatvaprasaṅgaḥ | kiṃ bahūnā, saṃveda- AS-VDh 111,19 nasya kasyacit kenacid vedyādyākāreṇa pratyāsatter asattve tadubhayor asattvān nirupākhyatvam | tatpratyāsattisadbhāve AS-VDh 111,20 vā siddhaś caturdhāpi saṃbandhaḥ, saṃvit tadākārayor dravyādipratyāsatticatuṣṭayasyāpi bhāvāt parasparaṃ pāratantryasiddheḥ | AS-VDh 111,21 siddhasya saṃvidākārasya saṃvitparatantratāniṣṭau saṃvidabhāve 'pi bhāvaprasaṅgāt, saṃvido vā svākāraparatantratānupa- AS-VDh 111,22 game nirākārasaṃvidanuṣaṅgāt, tathopagame 'pi saṃvido vedyākāravivekaparatantratānabhimanane vedyākārātmatāprasa- AS-VDh 111,23 ṅgāt, sarvathā saṃbandhābhāvasya ca bhāvaparatantratvānaṅgīkaraṇe svatantrasyābhāvarūpatvavirodhāt kutas tadvyavasthā ? AS-VDh 111,24 tad ayaṃ kasyacit siddhasyāsiddhasya vā paratantratām upalabhya sarvatra siddhe 'siddhe vā kā paratantrateti bruvāṇaḥ kathaṃ AS-VDh 112,01 na paratantraḥ ? kasyacid asiddhasyāpi kāryātmanaḥ kāraṇaparatantratopapatter anyathā kāraṇābhāve 'pi kāryotpatter nivāra- AS-VDh 112,02 ṇāyogāt, kutaścit kasyacid anutpattau śaśvatsattvaprasaṅgāt, sadakārāṇavan nityam iti vacanāt, saṃvṛttyā pāra- AS-VDh 112,03 tantryopagame 'pi taddoṣānativṛtteḥ saṃvṛtter mṛṣārūpatvāt | tattvato 'pi kvacit pāratantryeṣṭau siddhas tāttvikaḥ saṃbandhaḥ | AS-VDh 112,04 iti na tatpratikṣepaḥ śreyān yataḥ saṃbandhyantarāpekṣayā sakṛd asakṛc ca santānāntarabhāvasvabhāvabhedāḥ parasparaṃ AS-VDh 112,05 vyāvṛttā na bhaveyuḥ | tad evaṃ pratikṣaṇam anantaparyāyāḥ pratyekam arthasārthāḥ, na punar ekasvabhāvā eva bhāvāḥ AS-VDh 112,06 kṣaṇamātrasthitayaḥ, anvayasyānāratam avicchedāt | kramaśo 'pi vicchede 'rthakriyānupapatteḥ svayam asatas tattvataḥ AS-VDh 112,07 kvacid upakāritānupapatteḥ kutaḥ kasyātmalābhaḥ syāt ? kathañcid avicchede punaḥ sa sughaṭa eva kāraṇasya AS-VDh 112,08 svakāryātmanā bhavataḥ pratikṣepāyogāt svabhāvāntarānapekṣaṇavat, svayam utpitsor api svabhāvāntarāpe- AS-VDh 112,09 kṣaṇe vinaśvarasyāpi tadapekṣaṇaprasaṅgāt | etena sthāsnoḥ svabhāvāntarānapekṣaṇam uktaṃ, viśrasā pariṇāminaḥ AS-VDh 112,10 kāraṇāntarānapekṣotpādāditrayavyavasthānāt tadviśeṣe eva hetuvyāpāropagamāt | yataś caivaṃ paryāyārthikanayādeśā- AS-VDh 112,11 t pratikṣaṇam anantaparyāyaḥ krameṇāvicchinnānvayasaṃtatir arthaḥ pratīyate tasmād ayam utpitsur eva vinaśyati jīvādiḥ, AS-VDh 112,12 pūrvaduḥkhādiparyāyavināśā'jahadvṛttitvāt taduttarasukhādiparyāyotpādasya | naśvara eva tiṣṭhati, kathañcid asthāsno- AS-VDh 112,13 r nāśānupapatter aśvaviṣāṇavat | saddravyacetanatvādinā sthāsnur evotpadyate sarvathāpy asthāsnoḥ kadācid utpādāyogā- AS-VDh 112,14 t tadvat | tataḥ pratikṣaṇaṃ trilakṣaṇaṃ sarvam utpādavyayadhrauvyayuktaṃ sad iti vacanāt | nanv evaṃ sthityādayo jīvāder va- AS-VDh 112,15 stuno yady abhinnās tadā sthitir evotpattivināśau, vināśa eva sthityutpattī, utpattir eva vināśāvasthāne iti AS-VDh 112,16 prāptam, ekasmād abhinnānāṃ sthityādīnāṃ bhedavirodhāt | tathā ca kathaṃ trilakṣaṇatā syāt ? atha bhinnās tarhi AS-VDh 112,17 pratyekaṃ sthityādīnāṃ trilakṣaṇatvaprasaṅgaḥ, sattvāt, anyathā tadasattvāpatteḥ | tathā cānavasthānān na samīhitasi- AS-VDh 112,18 ddhir iti kaścit so 'py anālocitapadārthasvabhāvaḥ, pakṣadvayasyāpi kathañcid iṣṭatvāt | tatra tadvataḥ kathañcid abhedopagame AS-VDh 112,19 sthityādīnāṃ sthitir evotpadyate sāmarthyād vinaśyati ca, vināśa eva tiṣṭhati sāmarthyād utpadyate ca, utpa- AS-VDh 112,20 ttir eva naśyati sāmarthyāt tiṣṭhatīti ca jñāyate, trilakṣaṇāj jīvādipadārthād abhinnānāṃ sthityādīnāṃ trilakṣaṇa- AS-VDh 112,21 tvasiddheḥ | etenaiva tatas teṣāṃ bhedopagame 'pi pratyekaṃ trilakṣaṇatvasiddhir uktā | na caivam anavasthā, sarvadā bhedapakṣe AS-VDh 112,22 tatprasakteḥ, syādvādapakṣe tu tadasaṃbhavāt | yena hi svabhāvena trilakṣaṇāt tattvād abhinnāḥ sthityādayas tena AS-VDh 113,01 pratyekaṃ trilakṣaṇāḥ, paryāyārpaṇāt parasparaṃ tadvataś ca bhinnā apīṣyante, tathā pratīter bādhakāsaṃbhavāt | tato AS-VDh 113,02 niravadyam idaṃ pratikṣaṇaṃ trilakṣaṇaṃ sarvam iti | etena kālatrayāpekṣayāpi trilakṣaṇam upadarśitaṃ, tasyānvitena AS-VDh 113,03 rūpeṇa kālatrayavyāpitvād anyathā truṭyattaikānte sarvathārthakriyāvirodhāt kūṭasthaikāntavat | tato dravyapa- AS-VDh 113,04 ryāyātmakaṃ jīvādi vastu, kramayaugapadyābhyām arthakriyānyathānupapatter iti pramāṇopapannam | tathā ca sthiti- AS-VDh 113,05 r eva sthāsyaty utpatsyate vinaṅkṣyati sāmarthyāt sthitotpannā vinaṣṭeti gamyate | vināśa eva sthāsya- AS-VDh 113,06 ty utpatsyate vinaṅkṣyati sthita utpanno vinaṣṭa iti ca gamyate | utpattir evotpatsyate vinaṅkṣyati AS-VDh 113,07 sthāsyatīti na kutaścid uparamati | sotpannā vinaṣṭā sthiteti gamyate | sthityādyāśrayasya vastuno 'nādyana- AS-VDh 113,08 ntatvād anuparamasiddheḥ sthityādiparyāyāṇāṃ kālatrayāpekṣiṇām anuparamasiddhiḥ, anyathā tasyātallakṣaṇatvaprasaṅgā- AS-VDh 113,09 t sattvavirodhāt | etena jīvādi vastu tiṣṭhati sthitaṃ sthāsyati, vinaśyati vinaṣṭaṃ vinaṅkṣyati, utpadyate AS-VDh 113,10 utpannam utpatsyate ceti pradarśitaṃ, kathañcit tadabhinnasthityādīnām anyathā sthāsyaty ādivyavasthānupapatteḥ | tathā AS-VDh 113,11 caiteṣāṃ navānām api vikalpānāṃ pratyekaṃ navavikalpatopapatter ekāśītivikalpaṃ vastūhyaṃ, tadabhinnasthityādi- AS-VDh 113,12 paryāyāṇām api tāvaddhā vikalpād anuparamasiddheḥ | yathā jīvapudgaladharmādharmākāśakālavikalpam aśuddhadravyam ananta- AS-VDh 113,13 paryāyaṃ saha kramāc ca cintitaṃ tathā sanmātraṃ śuddhadravyam api pratipattavyaṃ, tasyaiva dravyatvaviśeṣaṇasya dravyavyavahāra- AS-VDh 113,14 viṣayatvasiddheḥ | tathā hi | bhāva eva dravati droṣyaty adudruva d iti dravyaṃ tathā kṣīyante kṣeṣyante kṣitā- AS-VDh 113,15 ś cāsmin padārthā iti kṣetraṃ, kalyante kalayiṣyante kalitāś cāsmād iti kālaḥ; bhavati bhaviṣya- AS-VDh 113,16 ty abhūd iti bhāvaḥ paryāya iti sattaiva viśeṣyate dravyakṣetrakālabhāvatmanā, tasyā eva tathā vyavahāravi- AS-VDh 113,17 ṣayatvaghaṭanāt | tataḥ parasparavyāvṛttasvabhāvāna'nantaguṇaparyāyāt pratikṣaṇam āsādayantī sattaiva AS-VDh 113,18 tiṣṭhatīty ādiyojyaṃ, tasyā apy ekāśītivikalpatvopapatteḥ | tathā bhedān eva saṃdravantītyādi pratipa- AS-VDh 113,19 ttavyaṃ kṣitān kurvantī kalayantī bhavantī ca sattaiva tiṣṭhatītyādiyojanāyāḥ saṃbhavāt | tathā coktaṃ AS-VDh 113,20 "sattā sakalapadārthā saviśvarūpā tv anantaparyāyā | sthitibhaṅgotpādārthā sapratipakṣā bhavaty ekā", iti | AS-VDh 114,01 tad evaṃ paryāyārthikanayaprādhānyād dravyārthikanayaguṇabhāvāt sarvasya svabhāvāntaravyāvṛttiḥ prasiddhā'nyāpohavya- AS-VDh 114,02 tikramam apākarotīti kiṃ naḥ prayāsena | AS-VDh 114,03 tathā keṣāñcit tattvato 'tyantābhāvāpākṛtau na kvacit kiñcit kathañcin na varteta | vartatām iti cet, AS-VDh 114,04 tathā sarvaṃ sarvatra sarvathopalabhyeta | na ca jñānādikaṃ ghaṭādāv upalabhyate, nāpi rūpādikam ātmādau | na AS-VDh 114,05 ca kiñcit svātmaneva parātmanāpy upalabhyeta tataḥ kiñcit sveṣṭaṃ tattvaṃ kvacid aniṣṭe 'rthe satyātmanānupalabhamānaḥ kālatra- AS-VDh 114,06 ye 'pi tattatra tathā nāstīti pratipadyate eveti siddho 'tyantābhāvaḥ | kathaṃ punar abhāvapratipattiḥ ? kathaṃ ca AS-VDh 114,07 na syāt ? sarvathā bhāvavilakṣaṇasyābhāvasya vāstavasya grāhakapramāṇābhāvāt, pratyakṣasya rūpādisvalakṣaṇa- AS-VDh 114,08 viṣayatvā d abhāve pravṛttyayogāt tasya tatkāraṇatvavirodhāt, tatkāraṇatve svalakṣaṇatāpatteḥ, akāraṇasyāviṣa- AS-VDh 114,09 yatvavyavasthiteḥ, pramāṇāntarasyāpi svakāraṇaviṣayatvāt | tasya kāryānumānatve tāvad abhāvasya kāraṇa- AS-VDh 114,10 tvaprasaktiḥ | na cāsau yuktimatī | svabhāvānumānatve 'pi bhāvātmakatāpattiḥ, abhāvasya svabhāvāsaṃbhavāt | AS-VDh 114,11 asato 'nupalabdheḥ paryudāsavṛttyā vastuni niyamāt sarvathāpy abhāvāviṣayatvasiddhiḥ | tadviṣayo 'pi bhāva- AS-VDh 114,12 svabhāva evābhāvaḥ | kasyacid ekasya kaivalyam itarasya vaikalyam iti bruvann api devānāṃ priyo durvidagdhabauddho AS-VDh 114,13 nāvadhārayati, bhāvābhāvapratipatter abhāvābhyupagamāt | so 'yaṃ svayam anādivāsanodbhūtavikalpapariniṣṭhitaḥ AS-VDh 114,14 śabdārthas trividho dharmo bhāvābhāvobhayāśrita iti paramārthato bhāvasyobhayasya ca pratipatter abhāvaṃ pratipadyamānaḥ AS-VDh 114,15 katham abhāvapratipattau prakṛtaparyanuyogaṃ kuryāt ? na ced asvasthaḥ paramārthataḥ, svapararūpādibhāvābhāvalakṣaṇa- AS-VDh 114,16 tvāt sarvasya niḥśreṇīpadabandhābhyām iva bhāvābhāvasvabhāvābhyāṃ pratibandhāt, svarūpādibhir iva para- AS-VDh 114,17 rūpādibhir apīṣṭasya saṃvid advayasya bhāve bhedarūpatvaprasaṅgāt pararūpādibhir iva svarūpādibhir api tasyābhāve svayaṃ AS-VDh 114,18 prakāśanavirodhāt | na kiñcit pramāṇaṃ sarvātmanā bhāvam abhāvaṃ vā grahītum arhati, aniyamaprasaṅgāt | AS-VDh 114,19 tāthāgatānāṃ hi bhāva eva pramāṇaviṣaya iti bhāvaprameyaikāntavādinām abhāvapratipattir ayuktiḥ | ato na AS-VDh 114,20 bhāvaniyamapratipattiḥ, kasyacit kvacit kathañcid asattvāsiddheḥ svasvabhāvavyavasthityayogāt | teṣāṃtatprameyato AS-VDh 115,01 'pasaṃkhyānaṃ pramāṇadvayaniyamaṃ vighaṭayati | bhāvanairātmyasya pramāṇākāraṇatvāt pratibandhaniyamo mā bhūt, , AS-VDh 115,02 pramāṇanairātmyayos tādātmyāniṣṭes tadutpattipratibandhasya virodhāt, nairātmyāt pramāṇasyotpattau tasya bhāvasvabhāvatva- AS-VDh 115,03 prasakteḥ tayoḥ pratibandhāntaropagame liṅgasya trividhatvavirodhāt | tadapratibandhe pramāṇāntarasiddheḥ kathaṃ pramāṇa- AS-VDh 115,04 dvayaniyamavighaṭanaṃ na ghaṭeta, tadutpattyabhāve pratyakṣasyānumānasya cānudayāt, 'arthasyāsaṃbhave 'bhāvāt pratyakṣe 'pi pramā- AS-VDh 115,05 ṇatā | pratibaddhasvabhāvasya taddhetutve samaṃ dvayam' iti vacanāt | mānasasya tu nāstitājñānasya svakāraṇasāmagrī- AS-VDh 115,06 vaśād utpannasyābhāvaparicchedakatve tad evaṃ pramāṇāntaraṃ, pratibandhaniyamābhāvāt | iti yathoditadoṣaṃ parijihīrṣuṇā AS-VDh 115,07 vastudharmasyaivābhāvasya pratipattir abhyupagantavyā, tasyāḥ pratikṣepāpāyāt | tato na bhāvaikānte samīhitasiddhiḥ | ĀM-VDh 12 abhāvaikāntapakṣe 'pi bhāvāpahnavavādinām | bodhavākyaṃ pramāṇaṃ na kena sādhanadūṣaṇam || 12 || AS-VDh 115,09 'bhāvā yena nirūpyante tadrūpaṃ nāsti tattvataḥ | yasmād ekam anekaṃ ca rūpaṃ teṣāṃ na vidyate' iti sarvanai- AS-VDh 115,10 rātmyapratijñānam abhāvaikāntapakṣaḥ | tasminn api bodhasya svārthasādhanadūṣaṇarūpasya, vākyasya ca parārthasādhanadūṣaṇātma- AS-VDh 115,11 no 'saṃbhavāt tan na pramāṇam | tataḥ kena sādhanaṃ nairātmyasya, svārthaṃ parārthaṃ vā ? kena dūṣaṇaṃ bahir antaś ca bhāvasvabhā- AS-VDh 115,12 vānām ? iti savismayaṃ vacanam | svaparapakṣasādhanadūṣaṇopagame tu satsiddhir avipratiṣiddhā | tathā hi | bahir antaś ca AS-VDh 115,13 paramārthasat, tadanyatarāpāye 'pi sādhanadūṣaṇaprayogānupapatteḥ | iti prakṛtārthaparisamāptau kiṃ trilakṣaṇa- AS-VDh 115,14 parikalpanayā ? sapakṣasattvābhāve 'pi sādhyābhāvāsaṃbhūṣṇutāniyamanirṇayaikalakṣaṇamātrād eva sādhanasya sādhyasiddhau AS-VDh 115,15 samarthanatvopapatteḥ, sapakṣasattvasyābhāve 'pi sarvānityatve sādhye sattvādeḥ sādhanasyopagamāt, svayam asiddhadharmidha- AS-VDh 115,16 rmasyāpakṣadharmatve 'pi pramāṇāstitve ceṣṭasādhanasya hetoḥ samarthanāt, kvacit tadabhāve 'pi cānyathānupapattiniyamaniścaya- AS-VDh 115,17 vaikalye hetutvāghaṭanāt | syād ākūtaṃ te–'na paramārthataḥ sādhanadūṣaṇaprayogo nairātmyavādinaḥ siddho yato bahi- AS-VDh 115,18 rantaś ca paramārthataḥ sadvastu sādhyate | na cāsiddhāddhetoḥ sādhyasiddhiḥ, atiprasaṅgāt' iti tad api pralāpamātraṃ, AS-VDh 115,19 tattvato nairātmyasya sādhyatvāyogād anairātmyasya dūṣyatvāyogavat | na hi saṃvṛttyā sādhyasādhanavyavasthā yu- AS-VDh 115,20 ktimatī, paramārthatopagame nairātmyasya tatsiddher api sāṃvṛtatvaprasaṅgāt, sāṃvṛtāt sādhanād vāstavasiddhyasaṃbhavāt | śū- AS-VDh 115,21 nyasiddher aparamārthatve punar anirākṛtasadbhāvasya sarvasyāśūnyatānuṣaṅgāt tatsādhanaṃ viruddham āpadyeta | svarūpasya AS-VDh 116,01 vedyavedakabhāvādiśūnyasya svatogateḥ sādhanopanyāsena tatra samāropavyavacchede 'pi samānaṃ, kutaścit tattvataḥ AS-VDh 116,02 samāropavyavacchede saṃvṛttyā sādhyasādhanavyavasthiter ayogāt, tatsamāropavyavacchedasyāpy aparamārthatve punar avyava- AS-VDh 116,03 cchinnasamāropasya bādhyabādhakabhāvādiśūnyasya saṃvinmātrasya svato 'pi gatyanupapattes tadaśūnyatvaprasaṅgāt | tato AS-VDh 116,04 heyopādeyopāyarahitam ayam a'hrīkaḥ kevalaṃ vikrośati tattvopaplavavādivat | atha saṃvṛttyā heyasya sadvādasyo- AS-VDh 116,05 pādeyasya ca śūnyasya tanniṣedhavidhānopāyasya cābhyupagamān na śūnyavādino nirlajjatā nāpi vikrośamātram iti AS-VDh 116,06 matis tarhi yadi saṃvṛttyāstīti svarūpeṇety ayam artha s tadā kṛtam anukūlaṃ, kevalaṃ vaktātmano vaiyātyaṃ sūca- AS-VDh 116,07 yati, nyāyabalān nyakkṛtasyāpi svārthasiddhivikalaṃ pralapato dhārṣṭyamātraprasiddheḥ svarūpeṇāstitvasya saṃvedanavat sa- AS-VDh 116,08 rvabhāvānāṃ syādvādibhir abhīṣṭatvāt tena tadanukūlakaraṇāt saṃpratipatteḥ | atha pararūpeṇa nāsti ity ayam arthas ta- AS-VDh 116,09 thaiva syādvādinā, nāmni vivādāt | etad api tādṛg eva, pararūpeṇa grāhyagrāhakābhāvādivikalasaṃvedanava- AS-VDh 116,10 t sarvapadārthānāṃ nāstitve vivādābhāvāt | tad etenobhayānubhayavikalpaḥ pratyuktaḥ | yadi hi saṃvṛttyāstīti AS-VDh 116,11 svapararūpābhyām asti nāsti cety ayam arthas tadā na kaścid vivādaḥ | athānubhayarūpeṇānubhayam ity arthas tadāpi na AS-VDh 116,12 kaścid vivādaḥ, tathāgre samarthayiṣyamāṇatvāt | atha tad asti mṛṣātmaneti samānaś carcaḥ, mṛṣātmanāsti- AS-VDh 116,13 tvasya svaparobhayānubhayarūpāstitvavikalpacatuṣṭaye 'py uktadoṣānuṣaṅgāt | saṃvṛtir vicārānupapattir ity ayuktaṃ, AS-VDh 116,14 tadabhāvāt | na hi vicārasyābhāve kasyacid vicāreṇānupapattiḥ śakyā vaktum | nāpi śūnyavādinaḥ AS-VDh 116,15 kiñcin nirṇītam asti, yadāśritya kvacid anyatrānirṇīte 'rthe vicāraḥ pravartate, tasya sarvatra vipratipatteḥ | tathā AS-VDh 116,16 coktaṃ tattvārthaślokavārtike "kiñcin nirṇītam āśritya vicāro 'nyatra vartate | sarvavipratipattau tu kvacin nāsti AS-VDh 116,17 vicāraṇā" iti | so 'yaṃ saugatas tadabhāvāt tatparapratipādanārthaṃ śāstram upadeṣṭāraṃ vā varṇayan sarvaṃ pra- AS-VDh 116,18 tikṣipatīti katham anunmattaḥ ? svayam upadiṣṭaṃ vicārapratipādanārthaṃ śāstrādikaṃ pratikṣipann unmatta eva syāt | AS-VDh 116,19 atha māyopamāḥ svapnopamāś ca sarve bhāvā iti sugatadeśanāsadbhāvān na sarvaṃ pratikṣipann unmattaḥ syād iti mataṃ AS-VDh 116,20 tarhi śauddhodaner eva tāvat prajñāparādho 'yaṃ lokātikrāntaḥ kathaṃ babhūvety ativismayam āsmahe | tanmanye AS-VDh 116,21 punar adyāpi kīrttayantīti kiṃ bata param anyatra mohanīyaprakṛteḥ ? svapnādivibhramavat sarvasya vibhramādadoṣa AS-VDh 116,22 iti cet tarhi vibhrame kim avibhramo vibhramo vā ? tatrāvibhrame kathaṃ sarvavibhramaḥ? vibhrame 'pi kuto 'sau ? vibhrame 'pi AS-VDh 116,23 vibhrame sarvatrāvibhramaprasaṅgāt | vibhramavibhrame 'pi vibhramopagame sa eva paryanuyogonavasthā ceti durantaṃ tamaḥ | AS-VDh 116,24 tad uktaṃ nyāyaviniścaye "tatra śauddhodaner eva kathaṃ prajñāparādhinī | babhūveti vayaṃ tāvad bahu vismayam āsmahe | AS-VDh 117,01  | 1 | tatrādyāpi jaḍāsaktās tamaso nāparaṃ param | vibhrame vibhrame teṣāṃ vibhramo 'pi na siddhyati | 2 | " AS-VDh 117,02 iti | tato nābhāvaikāntaḥ śreyān, sveṣṭasya dṛṣṭabādhanādbhāvaikāntavat | AS-VDh 117,03 parasparanirapekṣabhāvābhāvaikāntapakṣo 'pi na kṣemaṅkaraḥ, tata evety āvedayanti svāminaḥ | ĀM-VDh 13ab virodhān nobhayaikātmyaṃ syādvādanyāyavidviṣām | AS-VDh 117,05 bhāvābhāvayor ekatarapratikṣepaikāntapakṣopakṣiptadoṣaparijihīrṣayā sadasadātmakaṃ sarvam abhyupagaccha- AS-VDh 117,06 to 'pi vāṇī vipratiṣidhyeta, tayoḥ parasparaparihārasthitilakṣaṇatvāt | na hi sarvātmanā kañcid arthaṃ AS-VDh 117,07 santaṃ tathaivāsantam ācakṣāṇaḥ svasthaḥ, svābhyupetetaranirāsavidhānakaraṇāc chūnyāvabodhavat | yathaiva AS-VDh 117,08 hi sarvathā śūnyam avabudhyamānaḥ svasaṃvedanād anyato vā svābhyupetaṃ śūnyataikāntaṃ nirasyati, anabhyupetaṃ pramā- AS-VDh 117,09 ṇādisadbhāvaṃ vidhatte tathaiva bhāvābhāvayos tādātmyaikāntaṃ bruvan svābhyupetaṃ sadasadātmakaṃ nirasyati, svayam a- AS-VDh 117,10 nabhyupagataṃ tu bhāvaikāntam abhāvaikāntaṃ vā vidhatte, abhāvasya bhāve 'nupraveśād bhāvasya vā sarvathā'bhāve, anyathā AS-VDh 117,11 bhāvābhāvayor bhedaprasaṅgāt | tato nobhayor aikātmyaṃ śreyaḥ, syādvādaṃ vidviṣāṃ, sadasatoḥ parasparaparihārasthitila- AS-VDh 117,12 kṣaṇavirodhāt, jātyantarasyaiva darśanena sarvathobhayaikātmyasya bādhanāt tadvat | AS-VDh 117,13 tathā sāṃkhyasyaivam ubhayaikātmyaṃ bruvatas trailokyaṃ vyakter apaiti, nityatvapratiṣedhāt, apetam apy asti, AS-VDh 117,14 vināśapratiṣedhād iti vā tadanyathāpetam anyathāstīti syādvādāvalambananam andhasarpabilapraveśanyāyam anu- AS-VDh 117,15 sarati, trailokyasya vyaktātmanā'petatvasiddheḥ avyaktātmanāstitvavyavasthiteḥ "hetumad anityam avyāpi sakri- AS-VDh 117,16 yam anekam āśritaṃ liṅgam | sāvayavaṃ paratantraṃ vyaktaṃ viparītam avyaktam" iti vacanāt | paramārthato vyaktāvya- AS-VDh 117,17 ktayor ekatvān na syādvādāvalambanaṃ kāpilasyeti cen na, tathā virodhasya tadavasthānāt | pradhānādvaitopagame tu AS-VDh 117,18 nobhayaikātmyam abhyupagataṃ syāt | tathā svayam anabhyupagacchato 'pi kathañcid ubhayātmakatattvavādapraveśe katham andha- AS-VDh 117,19 sarpabilapraveśanyāyānusaraṇaṃ na syāt ? yadṛcchayā tadavalambanāt | tato naivam apy ubhayaikāntaḥ sidhyati, AS-VDh 117,20 virodhāt | ĀM-VDh 13cd avācyataikānte 'py uktir nāvācyam iti yujyate || 13 || AS-VDh 117,22 yo 'pi pakṣatrayopakṣiptadoṣajihāsayā sarvathā'vaktavyaṃ tattvam avalambeta so 'pi katham avaktavyaṃ AS-VDh 117,23 brūyāt, yenāvācyataikānte 'py avācyam ityuktir yujyate | tadayuktau kathaṃ param avabodhayet ? svasaṃvidā parāvabodha- AS-VDh 117,24 nāyogāt | tadanavabodhane kathaṃ parīkṣitāsya syāt ? tasyāparīkṣakatve ca kuto 'nyasmād viśeṣaḥ sidhyet ? AS-VDh 117,25 aparīkṣitatattvābhyupagamasya sarveṣāṃ niraṅkuśatvāt | naiṣa doṣaḥ svalakṣaṇam anirdeśyaṃ pratyakṣaṃ kalpa- AS-VDh 117,26 nāpoḍham ityādiva t sarvam avācyaṃ tattvam iti vacane 'pi virodhābhāvāt parapratipādanasyānyathānupapatteḥ | AS-VDh 118,01 iti kasyacid vacanaṃ tad apy asat yad asataḥ samudāhṛtam | siddhasādhyavyavasthā hi kathāmārgāḥ | na ca svalakṣa- AS-VDh 118,02 ṇasya sarvathāpy anirdeśyatvopagame 'svalakṣaṇam anirdeśyam' iti vacanena tasya nirdeśyatvam aviruddham | atha AS-VDh 118,03 svalakṣaṇaṃ naitadvacanenāpi nirdeśyaṃ svalakṣaṇasāmānyasyaiva tena nirdeśyatvāt svalakṣaṇe nirdeśāsaṃbhavāt, na hy arthe AS-VDh 118,04 śabdāḥ santi tadātmāno vā yena tasmin pratibhāsamāne te 'pi pratibhāserann iti vacanāt | kalpanāropitaṃ AS-VDh 118,05 tu svalakṣaṇaṃ taddharmo vā nirdeśyatvaśabdena nirdiśyate, virodhābhāvād iti mataṃ tarhi svalakṣaṇam ajñeyam api syāt | AS-VDh 118,06 yathaivākṣaviṣaye 'bhidhānaṃ nāsti tathākṣajñāne viṣayo 'pi naivāsti | tatas tatra pratibhāsamāne 'pi na pratibhā- AS-VDh 118,07 seta | śakyaṃ hi vaktuṃ 'yo yatrādheyatayā nāsti tadātmā vā na bhavati sa tasmin pratibhāsamāne 'pi na AS-VDh 118,08 pratibhāsate yathākṣaviṣaye svalakṣaṇe śabdaḥ | nāsti cākṣajñāne tathākṣaviṣayas tadātmā vā na bhavati, AS-VDh 118,09 iti | yadi punar viṣayasāmarthyād akṣajñānasyotpādāt tatra pratibhāsamāne sa pratibhāsata eveti mataṃ tad apy asa- AS-VDh 118,10 myak, karaṇaśakter api pratibhāsaprasaṅgāt | tathā hi | na kevalaṃ viṣayabalād dṛṣṭer utpattiḥ, api tu cakṣu- AS-VDh 118,11 rādiśakteś ca | viṣayākārānukaraṇād darśanasya tatra viṣayaḥ pratibhāsate, na punaḥ karaṇaṃ, tadākārānanukaraṇā- AS-VDh 118,12 d iti cet tarhi tadarthavatkaraṇam anukarttum arhati, na cārthaṃ, viśeṣābhāvāt | darśanasya kāraṇāntarasadbhā- AS-VDh 118,13 ve 'pi viṣayākārānukāritvam eva sutasyeva pitrākārānukaraṇam ity api vārtaṃ, svopādānamātrānukaraṇa- AS-VDh 118,14 prasaṅgāt | viṣayasyālambanapratyayatayā svopādānasya ca samanantarapratyayatayā pratyāsattiviśeṣād darśanasya AS-VDh 118,15 ubhayākārānukaraṇe py a nujñāyamāne rūpādivadupādānasyāpi viṣayatāpattiḥ, atiśayābhāvāt, varṇā- AS-VDh 118,16 der vā tadvadaviṣayatvaprasaṅgāt | darśanasya tajjanmarūpāviśeṣe 'pi tadadhyavasāyaniyamād bahirarthaviṣayatva- AS-VDh 118,17 m ity asāraṃ, varṇādāv ivopādāne 'py adhyavasāyaprasaṅgāt, anyathobhayatrādhyavasāyāyogāt | na hi rūpādāv a- AS-VDh 118,18 dhyavasāyaḥ saṃbhavati, tasya darśanaviṣayatvopagamāt, darśanasyānadhyavasāyātmakatvāt tasyādhyavasāyātmakatve AS-VDh 118,19 svalakṣaṇaviṣayatvavirodhāt | adoṣo 'yaṃ, pratyakṣasyādhyavasāyahetutvād ity anirūpitābhidhānaṃ saugatasya, AS-VDh 118,20 tatrābhilāpābhāvāt | yathaiva hi varṇādāv abhilāpābhāvas tathā pratyakṣe 'pi tasyābhilāpakalpanāto 'poḍhatvād ana- AS-VDh 118,21 bhilāpātmakārthasāmarthyenotpatteḥ | pratyakṣasya tadabhāve 'py adhyavasāyakalpanāyāṃ pratyakṣaṃ kiṃ nādhyavasyet ? AS-VDh 119,01 svalakṣaṇaṃ svayam abhilāpaśūnyam api pratyakṣam adhyavasāyasya hetur na punā rūpādir iti kathaṃ sunirūpitābhidhānam ? AS-VDh 119,02 yadi punar avikalpakād api pratyakṣād vikalpātmano 'dhyavasāyasyotpattiḥ, pradīpādeḥ kajjalādivadvijātīyād api AS-VDh 119,03 kāraṇāt kāryasyotpattidarśanād iti mataṃ tadā tādṛśo 'rthād vikalpātmanaḥ pratyakṣasyotpattir astu, tata eva tadvat | AS-VDh 119,04 jātidravyaguṇakriyāparibhāṣākalpanārahitād arthāt kathaṃ jātyādikalpanātmakaṃ pratyakṣaṃ syād iti cet pratyakṣāt ta- AS-VDh 119,05 drahitād vikalpaḥ kathaṃ jātyādikalpanātmakaḥ syād iti samānaḥ paryanuyogaḥ | vikalpasya jātyādiviṣayatvā- AS-VDh 119,06 d adoṣa iti cen na, pratyakṣavat tasya jātyādiviṣayatvavirodhāt | yathaiva hi pratyakṣasyābhilāpasaṃsargayogyatā AS-VDh 119,07 nāsti tathā tatsamanantarabhāvino 'pi vikalpasya, tasyāpy abhilapanenābhilapyamānena ca jātyādinā AS-VDh 119,08 saṃsargāsaṃbhavāt, svopādānasajātīyatvāt | katham idānīṃ vikalpo jātyādivyavasāyīti cen na katham api | AS-VDh 119,09 tathā hi | kiñcit kenacid viśiṣṭaṃ gṛhyamāṇaṃ kvacid viśeṣaṇaviśeṣyatatsaṃbandhavyavasthāgrahaṇam apekṣate AS-VDh 119,10 daṇḍivat, "viśeṣaṇaṃ viśeṣyaṃ ca saṃbandhaṃ laukikīṃ sthitim | gṛhītvā saṃkalayyaitat tathā pratyeti nānyathā" AS-VDh 119,11 iti vacanāt | na cāyam iyato vyāpārān kartuṃ samarthaḥ; pratyakṣabalotpatter avicārakatvāt pratyakṣavat | AS-VDh 119,12 kaścid āha 'naitad evaṃ dūṣaṇaṃ, pratyakṣād evādhyavasāyotpattyanabhyupagamāt, śabdārthavikalpavāsanāprabhava- AS-VDh 119,13 tvān manovikalpasya tadvāsanāvikalpasyāpi pūrvatadvāsanāprabhavatvād ity anāditvād vāsanāvikalpasantānasya AS-VDh 119,14 pratyakṣasaṃtānād anyatvāt, vijātīyād vijātīyasyodayāniṣṭeḥ, tadiṣṭau yathoditadūṣaṇaprasaṅgāt' iti, tasyā- AS-VDh 119,15 py evaṃvādinaḥ śabdārthavikalpavāsanāprabhavāt tatas tarhi katham akṣabuddheḥ rūpādiviṣayatvaniyamaḥ siddhyet ? AS-VDh 119,16 manorājyādivikalpād api tatsiddhiprasaṅgāt | athākṣabuddhisahakāriṇo vāsanāviśeṣād utpannād rūpādivikalpā- AS-VDh 119,17 d akṣabuddhe rūpādiviṣayatvaniyamaḥ kathyate | tata evākṣabuddhiviṣayatvaniyamo 'py abhidhīyatām | anyathā AS-VDh 119,18 rūpādiviṣayatvaniyamo 'pi mā bhūdaviśeṣāt | rūpādyullekhitvād vikalpasya tadbalāt tadabhyupagame vā pratya- AS-VDh 119,19 kṣabuddher abhilāpasaṃsargo 'pi tadvad anumīyeta, tadvikalpasyābhilāpenābhilapyamānajātyādyullekhitayotpattyanya- AS-VDh 119,20 thānupapatteḥ, tadanumitāc cākṣabuddhyabhilāpasaṃsargād rūpādyabhilāpasaṃsargo 'numīyeta | iti śabdādvaitavādi- AS-VDh 119,21 matasiddhiḥ | na ca saugato darśanasyābhilāpasaṃsargam upaiti | tasmād ayaṃ kiñcit paśyan tatsadṛśaṃ AS-VDh 119,22 pūrvaṃ dṛṣṭaṃ na smartum arhati tannāmaviśeṣāsmaraṇāt | tadasmaran naiva tadabhidhānaṃ pratipadyate | AS-VDh 120,01 tadapratipattau tena tan na yojayati | tad ayojayan nādhyavasyatīti na kvacid vikalpaḥ śabdo vety avi- AS-VDh 120,02 kalpābhidhānaṃ jagat syāt | nanu ca nāmasaṃśrayasya vikalpasya pratyātmavedyatvāt sarveṣām abhidhānasya ca AS-VDh 120,03 śrotrabuddhau pratibhāsanāt katham avikalpābhidhānaṃ jagadāpadyeteti cen na, tatrāpy adhyavasāyāsaṃbhavāt | na ca AS-VDh 120,04 svasaṃvedanenendriyapratyakṣeṇa vā nirvikalpakena vikalpobhidhānaṃ vā gṛhītaṃ nāma, atiprasaṅgāt | tathā hi | AS-VDh 120,05 bahir antar vā gṛhītam apy agṛhītakalpaṃ kṣaṇakṣayasvalakṣaṇasaṃvedanādivat | tathā cāyātam acetanatvaṃ AS-VDh 120,06 jagataḥ | nanu ca nāsmanmate kaścit kiñcin nīlādikaṃ sukhādikaṃ vā saṃvidan pūrvasaṃviditaṃ tatsadṛśaṃ tannāma- AS-VDh 120,07 viśeṣaṃ ca kramaśaḥ smarati, pūrvasaṃviditasaṃvedyamānanāmaviśeṣayoḥ sahaiva smaraṇāt, tatsaṃskārayor dṛśyadarśa- AS-VDh 120,08 nād eva mahaprabodhāt | tato 'yaṃ kiñcit paśyann eva tatsadṛśaṃ pūrvadṛṣṭaṃ smarttum arhati, tadaiva tannāmaviśeṣasmaraṇāt, AS-VDh 120,09 tatas tasyedaṃ nāmety abhidhānapratipatteḥ, tatas tasya dṛśyasyābhidhānena yojanād vyavasāyaghaṭanān na kiñcid dūṣaṇam i- AS-VDh 120,10 ty aparaḥ, tasyāpi dṛśyamānanāmnaḥ pūrvadṛṣṭasya ca tatsadṛśasya saha smṛtir ayuktaiva, svamatavirodhāt, sakṛ- AS-VDh 120,11 tsmṛtidvayānabhyupagamāt kalpanayor bādhyabādhakabhāvāt | katham anyathā'śvaṃ vikalpayato 'pi godarśane kalpanā- AS-VDh 120,12 virahasiddhiḥ ? nāmamātre 'pi sahasmṛtir ayuktaiva, tannāmākṣaramātrāṇām api kramaśodhyavasānāt, adhyavasānā- AS-VDh 120,13 bhāve smṛter ayogāt kṣaṇakṣayādivat | na ca yugapat tadadhyavasāyaḥ saṃbhavati, virodhāt | anyathā saṃkulā AS-VDh 120,14 pratipattiḥ syāt, nīlam iti nāmni nakārādīnāṃ parasparaviviktānām apratipatteḥ | kiñcābhilāpasya padalakṣa- AS-VDh 120,15 ṇasya tadaṃśānāṃ ca varṇānāṃ nāmaviśeṣasya smṛtāvasatyāṃ vyavasāyaḥ syāt satyāṃ vā ? nāmno nāmāntareṇa AS-VDh 120,16 vināpi smṛtau kevalārthavyavasāyaḥ kiṃ na syāt ? svābhidhānaviśeṣāpekṣā evārthā niścayair vyavasīyante AS-VDh 120,17 ity ekāntasya tyāgāt, nāmnaḥ svalakṣaṇasyāpi svābhidhānaviśeṣānapekṣasyaiva vyavasāyavacanāt | tadavacane vā AS-VDh 120,18 na kvacid vyavasāyaḥ syāt, nāmatadaṃśānām avyavasāye nāmārthavyavasāyāyogāt | darśanenāvyavasāyātmanā AS-VDh 120,19 dṛṣṭasyāpy adṛṣṭakalpatvāt sakalapramāṇābhāvaḥ, pratyakṣasyābhāve 'numānotthānābhāvāt | tata eva sakalaprameyāpāyaḥ, AS-VDh 120,20 pramāṇāpāye prameyavyavasthānupapatteḥ | ity apramāṇaprameyatvam aśeṣasyāvaśyam anuṣajyeta | tad uktaṃ nyāyaviniścaye AS-VDh 121,01 "abhilāpatadaṃśānām abhilāpavivekataḥ | apramāṇaprameyatvam avaśyam anuṣajyate" iti, abhilāpavivekata AS-VDh 121,02 ity abhilāparahitatvād iti vyākhyānāt | prathamapakṣopakṣiptadoṣaparijihīrṣayā tannāmāntaraparikalpanāyā- AS-VDh 121,03 m anavasthā | nāmatadaṃśānām api nāmāntarasmṛtau hi vyavasāye nāmāntaratadaṃśānām api vyavasāyaḥ svanāmānta- AS-VDh 121,04 rasmṛtau satyām ity anavasthā syāt | tathā ca tad evāpramāṇaprameyatvam avaśyam anuṣajyeta | atrāpīyam eva kārikā AS-VDh 121,05 yojyā, 'abhilāpavivekataḥ' ity abhilāpaniścayata iti vyākhyānāt | pratipāditadoṣabhayāt tad ayam aśabdaṃ AS-VDh 121,06 sāmānyaṃ vyavasyan svalakṣaṇam api vyavasyet, sāmānyalakṣaṇasvalakṣaṇayor hi bhedābhāvāt | nanv arthakriyā- AS-VDh 121,07 kāriṇaḥ paramārthasataḥ svalakṣaṇatvāt, tato 'nyasyānarthakriyākāriṇaḥ saṃvṛtisataḥ sāmānyalakṣaṇatvāt tayoḥ AS-VDh 121,08 katham abhedaḥ syāt ? "yad evārthakriyākāri tad eva paramārthasat | anyat saṃvṛtisat prokte te svasāmānyalakṣaṇe" AS-VDh 121,09 iti vacanāt, tayor abhede sāṃvṛtetarasvabhāvavirodhāt | iti kaścit, so 'pi svadarśanānurāgī na parīkṣakaḥ, AS-VDh 121,10 svenāsādhāraṇena rūpeṇa lakṣyamāṇasya sāmānyasyāpi svalakṣaṇatvaghaṭanād viśeṣavat | yathaiva hi viśeṣaḥ AS-VDh 121,11 svenāsādhāraṇena rūpeṇa sāmānyāsaṃbhavinā visadṛśapariṇāmātmanā lakṣyate tathā sāmānyam api svenāsā- AS-VDh 121,12 dhāraṇena rūpeṇa sadṛśapariṇāmātmanā viśeṣāsaṃbhavinā lakṣyate iti kathaṃ svalakṣaṇatvena viśeṣādbhidyate ? yathā AS-VDh 121,13 ca viśeṣaḥ svāmarthakriyāṃ kurvan vyāvṛttijñānalakṣaṇām arthakriyākārī tathā sāmānyam api svāmarthakriyām anvaya- AS-VDh 121,14 jñānalakṣaṇāṃ kurvat katham arthakriyākāri na syāt ? tadbāhyāṃ punar vāhadohādyarthakriyāṃ yathā na sāmānyaṃ kartu- AS-VDh 121,15 m utsahate tathā viśeṣo 'pi kevalaḥ, sāmānyaviśeṣātmano vastuno gavādes tatropayogāt | ityarthakriyākāritvenāpi AS-VDh 121,16 tayor abhedaḥ siddhaḥ | ekasmād dravyāt kathañcid abhinnatvasādhanāc ca sāmānyaviśeṣapariṇāmayor abhedo 'bhyupagantavyaḥ | AS-VDh 121,17 tathā ca sāmānyaṃ vyavasyann api kathañcit tadabhinnasvalakṣaṇaṃ na vyavasyatīti katham upapattimat ? atha AS-VDh 121,18 na dravyaṃ nāpi tatpariṇāmaḥ sāmānyaṃ viśeṣo vā svalakṣaṇam | kiṃ tarhi ? tato 'nyad eva kiñcit sarvathā AS-VDh 121,19 nirdeṣṭum aśakyaṃ pratyakṣabuddhau pratibhāsamānaṃ tad anumanyate | evam api jātyantaraṃ sāmānyaviśeṣātmakaṃ vastu AS-VDh 121,20 svalakṣaṇam ity āyātaṃ, tasyaiva parasparanirapekṣasāmānyaviśeṣatadvaddravyebhyo 'nyasya pratyakṣasaṃvidi pratibhāsanāt, AS-VDh 121,21 niranvayakṣaṇakṣayiniraṃśaparamāṇulakṣaṇasya suṣṭhupratyakṣeṇālakṣaṇāt | tatra ca vyavasāyo 'kṣajanmā svābhidhāna- AS-VDh 121,22 viśeṣanirapekṣaḥ kin na syāt ? yato 'yaṃ svalakṣaṇam aśabdaṃ na vyavasyet | tataḥ, sāmānyavat svalakṣaṇam a- AS-VDh 121,23 dhyavasyann abhilāpena yojayet | tato na kiñcit prameyam anabhilāpyaṃ nāma śrutajñānaparicchedyaṃ, śabdayo- AS-VDh 121,24 jitasya śrutaviṣayatvopapatteḥ | pratyakṣasyānabhilāpyatve smārttaṃ śabdānuyojanaṃ dṛṣṭasāmānyavyavasāyo AS-VDh 121,25 yady apekṣeta so 'rtho vyavahito bhavet tadindriyajñānāt sāmānyavyavasāyo na syāt | yathaiva AS-VDh 121,26 hi śabdasaṃsṛṣṭārthagrāhisavikalpakapratyakṣavādinām arthopayoge saty api smārttaśabdānuyojanāpekṣe 'kṣajñāne AS-VDh 122,01 tadartho vyavahitaḥ syāt smārtena śabdānuyojanena iti tadarthād akṣajñānaṃ savikalpakaṃ na syāt, tadabhāve 'pi AS-VDh 122,02 bhāvāt tadbhāve 'pi cābhāvād iti dūṣaṇam 'arthopayoge 'pi punaḥ smārttaṃ śabdānuyojanam | akṣadhīr yady apekṣeta so 'rtho AS-VDh 122,03 vyavahito bhavet' iti vacanāt samudbhāvyate tathaiva śabdānuyojanāsahitārthagrāhivikalpavādinām api saugatā- AS-VDh 122,04 nām indriyajñānam upayoge saty api vikalpotpattau smārttaṃ śabdānuyojanaṃ vikalpo yady apekṣeta tadātadindriyajñānaṃ AS-VDh 122,05 svaviṣayanām aviśeṣasmaraṇena tadyojanena ca vyavahitaṃ syāt | tathā ca nendriyajñānād vyavasāyaḥ syāt tadabhāve AS-VDh 122,06 bhāvāt tadbhāve 'pi cābhāvād iti dūṣaṇam udbhāvanīyaṃ, 'jñānopayoge 'pi punaḥ smārttaṃ śabdānuyojanaṃ | vikalpo AS-VDh 122,07 yady apekṣetādhyakṣaṃ vyavahitaṃ bhavet' iti vaktuṃ śakyatvāt, arthaśabdena pratyakṣasyābhidhānād vā, kvacid viṣayeṇa AS-VDh 122,08 viṣayiṇo vacanād dharmakīrttikārikāyā eva tanmatadūṣaṇaparatvena vyākhyātuṃ śakyatvāt | yathā ca prāgaja- AS-VDh 122,09 nako yo 'rtho 'bhilāpasaṃsṛṣṭārthendriyabuddheḥ sa paścād api smārtaśabdānuyojane 'pi tasyopayogāviśeṣād ajanaka eva AS-VDh 122,10 tenārthāpāye 'pi netradhīḥ śabdādvaitavādinaḥ syād iti dharmakīrtidūṣaṇaṃ, 'yaḥ prāgajanako buddher upayogāviśeṣataḥ | AS-VDh 122,11 sa paścād api tena syād arthāpāye 'pi netradhīḥ' iti vacanāt | tathā yad indriyajñānaṃ smārtaśabdayojanāt prāga- AS-VDh 122,12 janakaṃ sāmānyavyavasāyasya tat paścād apy upayogāviśeṣāt tenendriyajñānavyapāye 'pi sāmānyavyavasāyaḥ AS-VDh 122,13 syāt, tasya prāg ivājanakatvāt, tadantareṇāpi darśanam ayaṃ gaur iti nirṇayaḥ syāt, 'yaḥ prāgajanako AS-VDh 122,14 buddher upayogāviśeṣataḥ | sa paścād api tenākṣabodhāpāye 'pi kalpanā' iti pratipādanāt | tad evaṃ na darśanād adhyava- AS-VDh 122,15 sāyaḥ saṃbhavati yena darśanasya svālambanasamanantarapratyayajanmatatsārūpyāviśeṣe 'pi svaviṣayapratiniyamaḥ AS-VDh 122,16 sidhyet | kiñca saugatānām anabhilāpyasya viśeṣasyānubhave katham abhilāpyasya smṛtiḥ ? atyantabhedāt AS-VDh 122,17 svalakṣaṇāt sāmānyasya, sahyavindhyavat | na hi sahyasyānubhave vindhyasya smṛtir yuktā | viśeṣasāmānyayor ekatvā- AS-VDh 122,18 dhyavasāyād viśeṣasyānubhave sāmānye smṛtir yuktaiveti cet, kutas tayor ekatvādhyavasāyaḥ ? na tāvat pratyakṣāt, tasya AS-VDh 122,19 sāmānyāviṣayatvāt, nāpi tatpṛṣṭhabhāvino vikalpād anumānād vā, tasya viśeṣāviṣayatvāt, tadubhayaviṣayasya ca AS-VDh 122,20 kasyacit pramāṇasyānabhyupagamāt | tadanyataraviṣayeṇa tayor ekatvādhyavasāyetiprasaṅgāt triviprakṛṣṭetarayor apy e- AS-VDh 122,21 katvādhyavasāyo 'kṣajñānāt prasajyeta | kiṃ caśabdārthayoḥ saṃbandhasyāsvābhāvikatve katham arthamātraṃ paśyan śabda- AS-VDh 122,22 m anusmaret śabdaṃ śrṛṇvan tadarthaṃ vā ? yato 'yaṃ vyavasāyaḥ saugatasya sidhyet | na hi sahyamātraṃ paśyan vindhyasya AS-VDh 122,23 smaret | syān mataṃ 'śabdasya vikalpyena tadutpattilakṣaṇasaṃbandhopagamāt tasya ca dṛśyenaikatvādhyavasāyād viśeṣa- AS-VDh 123,01 syānubhave 'pi śabdaṃ tadarthaṃ vā vikalpyaṃ smartum īṣṭe vyavahārī, pravṛttidarśanāt, iti, tad apy asamyak, kutaścid api AS-VDh 123,02 dṛśyavikalpyayor ekatvādhyavasāyāsaṃbhavasyoktatvāt | tataḥ svata eva vyavasāyātmakatvam abhyupagantavyaṃ pratyakṣasya AS-VDh 123,03 na punar abhidhānajātyādiyojanāpekṣayā | cakṣurādijñānasya kathañcid vyavasāyātmakatvābhāve dṛṣṭasajātī- AS-VDh 123,04 yasmṛtir na syāt, dānahiṃsāviraticetasaḥ svargādiphalajananasāmarthyasaṃvedanavat kṣaṇakṣayānubhavana- AS-VDh 123,05 vad vā | vyavasāyātmano mānasapratyakṣād dṛṣṭasajātīyasmṛtir iti cen na, avyavasāyātmano 'kṣajñānāt samanantara- AS-VDh 123,06 pratyayād vyavasāyātmano manovijñānasyotpattivirodhād vikalpavat, nirvikalpātmakatvān mānasapratyakṣasyābhilāpa- AS-VDh 123,07 saṃsargayogyatāpratibhāsābhāvāt | avyavasāyātmano 'py akṣajñānād adṛṣṭaviśeṣasahakāriṇaḥ syād utpattir iti cet, AS-VDh 123,08 kim evam akṣajñānasya svayaṃ vyavasāyātmana evādṛṣṭaviśeṣād utpattir neṣyate ? tena nīlāder vyavasāye tatkṣaṇakṣayasva- AS-VDh 123,09 rgaprāpaṇaśaktyāder api vyavasāyaprasaṅgān nākṣajñānaṃ vyavasāyātmakam iṣṭam iti cet tata eva mānasapratyakṣam api AS-VDh 123,10 vyavasāyātmakaṃ mā bhūt | tasya kṣaṇakṣayādyaviṣayatvān na tadvyavasāyitvam iti cet tata evākṣajñānasyāpi tan mā AS-VDh 123,11 bhūt | tathā sati nīlādeḥ kṣaṇakṣayādir anyaḥ syāt, tadvyavasāye 'py avyavasāyāt kūṭāt piśācādivad iti AS-VDh 123,12 cet tarhi mānasapratyakṣeṇāpi nīlādivyavasāye 'pi kṣaṇakṣayāder avyavasāyāt tato bhedo 'stu tadvad eva, sarvathā viśe- AS-VDh 123,13 ṣābhāvāt | kathañcid akṣajñānasya vyavasāyātmakatve tu mānasapratyakṣakalpanāpi na syāt, prayojanābhāvāt, AS-VDh 123,14 tatprayojanasyākṣajñānād eva siddheḥ | etenāvyavasāyātmakam api mānasapratyakṣaṃ kalpayan pratikṣiptaḥ | nanu AS-VDh 123,15 'nirvikalpakād apy akṣajñānād abhyāsaprakaraṇabuddhipāṭavārthitvavaśād dṛṣṭasajātīye smṛtir yuktā, savikalpakapratyakṣā- AS-VDh 123,16 d api tadabhāve tadanupapatteḥ prativādyādyupanyastasakalavarṇapadādivat svocchvāsādisaṃkhyāvad vā | na hi savika- AS-VDh 123,17 lpakapratyakṣeṇa tadvyavasāye 'pi kasyacid abhyāsādyabhāve punas tatsmṛtir niyamataḥ siddhā yataḥ savikalpakatvaprakalpanaṃ AS-VDh 123,18 pratyakṣasya phalavat | ' iti kaścit so 'py aprajñākara eva, sarvathaikasvabhāvasya pratyakṣasya kvacid abhyāsādīnām i- AS-VDh 123,19 tareṣāṃ ca sakṛdayogāt | tadanyavyāvṛttyā tatra tadyoga iti cen na, svayam atatsvabhāvasya tadanyavyāvṛttisaṃbhave AS-VDh 123,20 pāvakasyāśītatvādivyāvṛttiprasaṅgāt, tatsvabhāvasya tadanyavyāvṛttikalpane phalābhāvāt, pratiniyatatatsva- AS-VDh 124,01 bhāvasyaivānyavyāvṛttirūpatvāt | savikalpakapratyakṣajñānavādināṃ tv eṣām avagrahehāvāyajñānād anabhyāsātmakād anya- AS-VDh 124,02 d evābhyāsātmakaṃ dhāraṇājñānaṃ pratyakṣam | teṣāṃ tadabhāve paropanyastasakalavarṇapadādiṣv avagrahāditrayasadbhāve 'pi na AS-VDh 124,03 smṛtiḥ | tatsadbhāve tu syād eva, sarvatra yathāsaṃskāraṃ smṛtyabhyupagamāt kvacid abhilāpasaṃskārād abhilāpasmṛ- AS-VDh 124,04 tivat | pratyakṣe 'bhilāpasaṃskāraviccheda kutas tadvikalpyābhilāpasaṃyojanaṃ yataḥ sāmānyam abhilāpyaṃ AS-VDh 124,05 syāt | pratyakṣagṛhītam eva hi svalakṣaṇam anyavyāvṛttaṃ sādhāraṇākāratayā pratibhāsamānaṃ sāmānyaṃ vikalpābhi- AS-VDh 124,06 lāpayojanenābhilāpyam iṣyate | na ca grāhakapratyakṣasmṛtipratibhāsabhedād viṣayasvabhāvābhedābhāvaḥ, AS-VDh 124,07 sakṛdekārthopanibaddhadarśanapratyāsannetarapuruṣajñānaviṣayavat | yathā hi sakṛd ekasminn arthe pādapādāv upani- AS-VDh 124,08 baddhadarśanayoḥ pratyāsannaviprakṛṣṭapuruṣayor jñānābhyāṃ viṣayīkṛte spaṣṭāspaṣṭapratibhāsabhedān na svabhāvabhedaḥ pādapasya, AS-VDh 124,09 tasyaikatvāvyatikramāt, tathaiva grāhakayoḥ pratyakṣasmṛtipratibhāsayor bhede 'pi spaṣṭam andatayā na tadviṣayasya bhedaḥ, AS-VDh 124,10 svalakṣaṇasyaikasvabhāvatvābhyupagamāt | tathā ca mandapratibhāsini svalakṣaṇe ghaṭādau śabdavikalpaviṣaye AS-VDh 124,11 tatsaṃketavyavahāraniyamakalpanāyām api kathañcid abhidheyatvaṃ vastunaḥ siddham | ity alaṃ prasaṅgena, AS-VDh 124,12 rūpādisvalakṣaṇe śabdābhāvād avācyam eva tad iti bruvāṇasya pratyakṣe 'rthasyābhāvāt tasyājñeyatvaprasakteḥ samarthanāt, AS-VDh 124,13 rūpādyarthasya kathañcij jñeyatve 'bhilāpyatvasyāpi sādhanāt prakṛtārthaparisamāptau prasaṅgasya niṣprayojanatvāt AS-VDh 124,14 paryāptaṃ prasaṅgena | tasmād avācyataikānte yad avācyam ity abhidhānaṃ tad asamañjasaṃ, svalakṣaṇam anirdeśyam i- AS-VDh 124,15 tyādivat svavacanavirodhāt tad apy asad, yad asataḥ samudāhṛtam iti pratipādanāt | yathaiva hi svalakṣaṇa- AS-VDh 124,16 manir deśyam ity avācyataikānte vaktum aśakyaṃ tathā pratyakṣaṃ kalpanāpoḍham ity api, pratyakṣe 'bhilāpasaṃsargābhāve AS-VDh 124,17 vikalpānutpattiprasaṅgasya niveditatvāt, tatsadbhāve savikalpakatvasiddheḥ | AS-VDh 124,18 tad evaṃ svābhisamantabhadrabhānavaḥ sphuṭataravilasadakalaṅkanyāyagabhastibhir apahastitasamastabhāvaikāntādiparama- AS-VDh 124,19 tadhvāntasantatayo 'pi parātmapakṣanirākaraṇasamarthanāyattaṃ jayamādiśatā bhagavatāptena kiṃ punar me śāsanaṃ prasiddhena AS-VDh 124,20 na bādhyate iti spaṣṭaṃ pṛṣṭā ivāhuḥ — ĀM-VDh 14 kathañcit te sadeveṣṭaṃ kathañcid asad eva tat | tatho 'bhayam avācyaṃ ca nayayogān na sarvathā || 14 || AS-VDh 125,01 caśabdāt sad avācyam eva kathañcid asad avācyam eva tadubhayāvācyam eveṣṭaṃ te śāsanam iti samuccīyate, AS-VDh 125,02 'praśnavaśād ekatra vastunyavirodhena vidhipratiṣedhakalpanā saptabhaṅgī, iti vacanāt | nayayogād iti vacanān na- AS-VDh 125,03 yavākyāni saptaiveti darśayanti, tato 'nyasya bhaṅgasyāsaṃbhavāt | tatsaṃyogajabhaṅgasyāpi kasyacit tatraivāntarbhāvāt AS-VDh 125,04 kasyacit tu punaruktatvād vidhikalpanāyā eva satyatvāt tayaikam eva vākyam iti na mantavyaṃ, pratiṣedhakalpanāyāḥ AS-VDh 125,05 satyatvavyavasthāpanāt | vidhyekāntasya nirākaraṇāt pratiṣedhakalpanaiva satyety api na samyak, abhāvaikāntasya AS-VDh 125,06 nirākaraṇāt | tadapekṣayāpi naikam eva vākyaṃ yuktam | sadarthapratipādanāya vidhivākyam asadarthakathanārthaṃ tu pratiṣe- AS-VDh 125,07 dhavākyam iti vākyadvayam eva, sadasadvargās tattvam iti vacanāt, prameyāntarasya śabdaviṣayasyāsaṃbhavād iti ca AS-VDh 125,08 na cetasi vidheyaṃ pradhānabhāvārpitasadasadātmano vastunaḥ pradhānabhūtaikaikadharmātmakād arthād arthāntaratvasiddheḥ, AS-VDh 125,09 sattvavacanenaivāsattvavacanenaiva vā sadasattvayoḥ kramārpitayoḥ pratipādayitum aśakteḥ | sadasadubhaya- AS-VDh 125,10 viṣayaṃ vākyatrayam eveti cāyuktaṃ, sahobhayavākyasyāvaktavyatvaviṣayasya vyavasthiteḥ | tathāpi vākyacatu- AS-VDh 125,11 ṣṭayam eveti cāyuktaṃ, sadasadubhayāvaktavyatvaviṣayasya vākyāntaratrayasyāpi bhāvāt–vidhikalpanā, pratiṣe- AS-VDh 125,12 dhakalpanā, kramato vidhipratiṣedhakalpanā, saha vidhipratiṣedhakalpanā ca, vidhikalpanā sahavidhipra- AS-VDh 125,13 tiṣedhakalpanā ca, pratiṣedhakalpanā sahavidhipratiṣedhakalpanā ca, kramākramābhyāṃ vidhipratiṣedhaka- AS-VDh 125,14 lpanā ca saptabhaṅgīti vyākhyānāt | na caivaṃ pratyakṣādiviruddhavidhipratiṣedhakalpanāpi saptabhaṅgī AS-VDh 125,15 syād iti śakyaṃ vaktum, avirodheneti vacanāt | nānāvastvāśrayavidhipratiṣedhakalpanā saptabhaṅgy api prasajyate AS-VDh 125,16 iti ca na cintyam ekatra vastunīti vacanāt | nanv ekatrāpi jīvādivastuni vidhīyamānaniṣidhyamānānanta- AS-VDh 125,17 dharmasadbhāvāt tatkalpanānantabhaṅgī syād iti cen na, anantānām api saptabhaṅgīnām iṣṭatvāt tatraikatvānekatvādika- AS-VDh 125,18 lpanayāpi saptānām eva bhaṅgānām upapatteḥ, pratipādyapraśnānāṃ tāvatām eva saṃbhavāt, praśnavaśād eva saptabhaṅgīti AS-VDh 125,19 niyamavacanāt | saptavidha eva tatra praśnaḥ kuta iti cet, saptavidhajijñāsāghaṭanāt | sāpi saptavidhā AS-VDh 126,01 kuta iti cet, saptadhā saṃśayotpatteḥ | saptadhaiva saṃśayaḥ katham iti cet, tadviṣayavas tu dharmasaptavidhatvāt | AS-VDh 126,02 tatra sattvaṃ vastudharmaḥ, tadanupagame vastuno vastutvāyogāt svaraviṣāṇādivat | tathā kathañcid asattvaṃ, svarū- AS-VDh 126,03 pādibhir iva pararūpādibhir api vastuno 'sattvāniṣṭau pratiniyatasvarūpābhāvād vastupratiniyamavirodhāt | etena AS-VDh 126,04 kramārpitobhayatvādīnāṃ vastudharmatvaṃ pratipāditaṃ, tadabhāve krameṇa sadasattvavikalpaśabdavyavahārasya virodhāt, AS-VDh 126,05 sahāvaktavyataduttaradharmatrayavikalpaśabdavyavahārasya cāsattvaprasaṅgāt | na cāmī vyavahārā nirviṣayā eva, AS-VDh 126,06 vastupratipattipravṛttiprāptiniścayāt tathāvidharūpādivyavahāravat | tasyāpi nirviṣayatve sakalapratyakṣādivyava- AS-VDh 126,07 hārāpahnavān na kasyacid iṣṭatattvavyavasthā syāt | nanu ca prathamadvitīyadharmavat prathamatṛtīyādidharmāṇāṃ krametarā- AS-VDh 126,08 rpitānāṃ dharmāntaratvasiddher na saptavidhadharmaniyamaḥ sidhyed iti cen na, kramārpitayoḥ prathamatṛtīyadharmayor dharmāntaratvenā- AS-VDh 126,09 pratīteḥ sattvadvayasyāsaṃbhavāt, vivakṣitasvarūpādinā sattvasyaikatvāt | tadanyasvarūpādinā sattvasya dvitīyasya AS-VDh 126,10 saṃbhave 'pi viśeṣādeśāt tatpratipakṣabhūtāsattvasyāpi parasya bhāvād aparadharmasaptakasiddheḥ saptabhaṅgyantarasiddheḥ katham upā- AS-VDh 126,11 lambhaḥ ? etena dvitīyatṛtīyadharmayoḥ kramārpitayor dharmāntaratvam aprātītikaṃ vyākhyātam | prathamacaturthayor dvitīya- AS-VDh 126,12 caturthayos tṛtīyacaturthayoś ca sahitayoḥ kathaṃ dharmāntaratvam evaṃ syād iti cec caturthe 'vaktavyatvadharme sattvāsattvayor apa- AS-VDh 126,13 rāmarśāt | na hi sahārpitayos tayor avaktavyaśabdenābhidhānam | kiṃ tarhi ? tathārpitayos tayoḥ sarvathā vaktum a- AS-VDh 126,14 śakter avaktavyatvasya dharmāntarasya tena pratipādanam iṣyate | na ca tena sahitasya sattvasyāsattvasyobhayasya vā'pra- AS-VDh 126,15 tītir dharmāntaratvāsiddhir vā, prathame bhaṅge sattvasya pradhānabhāvena pratīteḥ, dvitīye punar asattvasya, tṛtīye kramārpitayoḥ AS-VDh 126,16 sattvāsattvayoḥ, caturthe 'vaktavyatvasya, pañcame sattvasahitasya, ṣaṣṭhe punar asattvopetasya, saptame kramavattadubhayayuktasya AS-VDh 126,17 tatra śeṣadharmaguṇabhāvādhyavasāyāt | syān matam 'avaktavyatvasya dharmāntaratve vastuni vaktavyatvasyāpi dharmāntarasya AS-VDh 126,18 bhāvād aṣṭamasya kathaṃ saptavidha eva dharmaḥ saptabhaṅgīviṣayaḥ syāt' iti, tad apy ayuktaṃ, sattvādibhir abhidhīyamānasya AS-VDh 126,19 vaktavyatvasya prasiddheḥ, sāmānyena vaktavyatvasyāpi viśeṣeṇa vaktavyatāyām anavasthānāt | bhavatu vā vaktavyatvāva- AS-VDh 126,20 ktavyatvayor dharmayoḥ siddhiḥ | tathāpi tābhyāṃ vidhipratiṣedhakalpanāviṣayābhyāṃ sattvāsattvābhyām iva saptabhaṅgyanta- AS-VDh 126,21 rasya pravṛtter na tadviṣayasaptavidhadharmaniyamavidhāto 'sti yatas tadviṣayasaṃśayaḥ saptadhaiva na syāt taddhetur jijñāsā vā tanni- AS-VDh 127,01 mittaḥ praśno vā vastuny ekatra saptavidhavākyaniyamahetuḥ | iti sūktā sattvādidharmaviṣayā gauḥ saptabhaṅgī | AS-VDh 127,02 sā ca syādvādāmṛtagarbhiṇī, syād vacanārthasya kathañcic chabdena pratipādanāt, tenānekāntasya dyotakena AS-VDh 127,03 vācakena vā tasyāḥ pratihataikāntāndhakārodayatvāt | na caivaṃ syāc chabdavat kathaṃñcic chabdenaivānekāntasya prati- AS-VDh 127,04 pādanāt sadādivacanam anarthakam āśaṅkanīyaṃ, tataḥ sāmānyato 'nekāntasya pratipattāv api viśeṣārthinā viśeṣasyānupra- AS-VDh 127,05 yogāt, sāmānyato 'pakrame 'pi viśeṣārthinā viśeṣo 'nuprayoktavyo, vṛkṣo nyagrodha iti yatheti vacanāt | dyotakapakṣe AS-VDh 127,06 tu nyāyaprāptaṃ sadādivacanaṃ, tenoktasya kathañcic chabdena dyotanāt, tenānuddyotane sarvathaikāntaśaṅkāvya- AS-VDh 127,07 vacchedenā'nekāntapratipatter ayogāt, evakārāvacane vivakṣitārthāpratipattivat | nanv anukto 'pi kathañcic chabdaḥ AS-VDh 127,08 sāmarthyāt pratīyate, sarvatraiva kāravad iti cen na, prayojakasya syādvādanyāyākauśale pratipādyānāṃ tadapratītes ta- AS-VDh 127,09 dvacanasya kvacid avaśyaṃ bhāvāt | tatkauśale vā tadaprayogo 'bhīṣṭa eva, sarvasyānekāntātmano vastunaḥ pramāṇāt AS-VDh 127,10 sādhane sarvaṃ sad ityādivacane 'pi, syāt sarvaṃ sadevetyādisaṃpratyayotpatteḥ | iti prapañcato 'nyatra prarūpitam avagantavyam | AS-VDh 127,11 nanu ca jīvādidravyaṃ sadeva kathañcid ity asiddhaṃ, darśanāv agrahādiviśeṣavyatirekeṇa tasyānupalambhāt, AS-VDh 127,12 aśvaviṣāṇavad iti cen na, avagrahehāder anyonyaṃ svalakṣaṇavivekaikānte jīvāntaravatsvātmany api santā- AS-VDh 127,13 nabhedaprasaṅgāt | tathā ca yad eva mayā viṣayaviṣayisannipātadaśāyāṃ kiñcid ity ālokitaṃ tad eva varṇasaṃsthā- AS-VDh 127,14 nādisāmānyākāreṇāvagṛhītaṃ punaḥ pratiniyataviśeṣākāreṇehitaṃ tad evākāṅkṣitaviśeṣākāreṇāvetaṃ, punaḥ AS-VDh 127,15 kālāntarasmṛtihetutayāvadhāritaṃ, tad eva kālāntare tad ity ākāreṇa smṛtaṃ, punas tad evedam ity ākāreṇa pratyabhi- AS-VDh 127,16 jñātaṃ, tato yad itthaṃ kāryakṛt tad itthaṃ sarvatra sarvadeti tarkitaṃ, tatas tatkāryāvabodhanād abhinibuddhaṃ, tad eva ca AS-VDh 127,17 śabdayojanayā vikalpanirūpaṇayā vā parārthaṃ svārthaṃ vā śrutam ity anusandhānapratyayavad aham eka eva dṛṣṭā'vagṛhītehi- AS-VDh 127,18 tetyādyanusandhānabuddhir api na kvacid āspadaṃ badhnīyāt | tathāvidhavāsanāprabodhād anusaṃdhānābodhaprasiddhir iti AS-VDh 127,19 cet sā'nusaṃdhānavāsanā yady anusandhīyamānadarśanādibhyo bhinnā tadā saṃtānāntare darśanāvagrahādiṣv iva AS-VDh 127,20 svasaṃtāne 'pi nānusaṃdhānabodham upajanayet, aviśeṣāt | tadabhinnā cet tāvaddhā bhidyeta, na hi bhinnād abhinnam a- AS-VDh 127,21 bhinnaṃ nāmeti svayam abhidhānāt | tathā ca tatprabodhāt kathaṃ darśanāvagrahādiṣv ekam anusandhānajñānam utpadyeta ? AS-VDh 128,01 yadi punas tebhyaḥ kathañcid abhinnā vāsanānumanyate taddhetus tadā ahamahamikayātmā vivartānanubhavann anā- AS-VDh 128,02 dinidhanaḥ svalakṣaṇapratyakṣaḥ sarvalokānāṃ kvacic citravittikṣaṇe nīlādiviśeṣanirbhāsavadātmabhūtān AS-VDh 128,03 parasparato viviktān sahakramabhāvino guṇaparyāyān ātmasāt kurvan sann eva siddhaḥ, tasyaiva vāsaneti AS-VDh 128,04 nāmāntarakaraṇāt | tadekatvābhāve nīlādiviśeṣaniyatadarśananānāsaṃtānasaṃvedanakṣaṇavac citrasaṃvedanaṃ AS-VDh 128,05 na syāt | kramavṛttisukhādīnām iva darśanāvagrahādīnām ekasaṃtānipatitatvād anusaṃdhānam anananibandhanatvam anuma- AS-VDh 128,06 tam iti cet tarhi saṃtatir ātmaiva | tathā kramavṛttīnāṃ sukhādīnāṃ matiśrutādīnāṃ vā tādātmyavigamai- AS-VDh 128,07 kānte saṃtatir anekapuruṣavan na syāt | sukhādimatyādīnāṃ nairantaryād avyabhicārikāryakāraṇabhāvād vāsya vāsaka- AS-VDh 128,08 bhāvāc cāparāmṛṣṭabhedānām ekā saṃtatiḥ, na punar ekapuruṣe, tadabhāvād iti cet tarhi nairantaryāder aviśeṣāt saṃtā- AS-VDh 128,09 navyatikaro 'pi kin na syāt ? na hi niyāmakaḥ kaścid viśeṣaḥ, anyatrābhedapariṇāmāt | saṃtānināṃ AS-VDh 128,10 bhedapariṇāma eva nābhedapariṇāmaḥ, saṃkaraprasaṅgād iti cen na, yenātmanā teṣām abhedas tena saddravyacetanatvādinā AS-VDh 128,11 saṃkarasyeṣṭatvāt, tenāpy asaṃkare harṣaviṣādādicitrapratipatter ayogāt | asti ca saikatrāpi viṣaye yatra AS-VDh 128,12 me harṣaḥ prāg abhūt tatraiva viṣādo dveṣo bhayādir vā vartate, aham eva ca harṣavān āsaṃ, saṃprati viṣādādimān varte AS-VDh 128,13 nānya iti kramataś citrapratipattir abādhā | tato jīvaḥ sann eva | evaṃ ca yathaikatra samanantarāv agrahādisadā- AS-VDh 128,14 disvabhāvasaṃkarapariṇāmas tathaiva sarvatra cetanācetaneṣu saṃpratyatītānāgateṣu, tatsvabhāvāvicchitteḥ | ataḥ AS-VDh 128,15 kathañcit sad eveṣṭaṃ jīvādi tattvaṃ, sakalabādhakābhāvāt | tarhi sad eva sarvaṃ jīvādivastu na punar asad iti AS-VDh 128,16 cen na, sarvapadārthānāṃ parasparam asaṃkarapratipatter asattvasyāpi siddheḥ, jīvājīvaprabhedānāṃ svasvabhāvavyavasthiter anya- AS-VDh 128,17 thānupapatteḥ | na kevalaṃ jīvājīvaprabhedāḥ sajātīyavijātīyavyāvṛttilakṣaṇāḥ, kiṃtu buddhikṣaṇe 'pi AS-VDh 128,18 kvacid grāhyagrāhakayoḥ sitādinirbhāsāṃśaparamāṇusaṃvittayo 'pi, parasparaparihārasthitilakṣaṇatvād anyathā AS-VDh 128,19 sthūlaśavalāvalokanābhāvāt tadekāṃśavat sarvathā parasparam avyāvṛttānāṃ grāhyagrāhakasitādinirbhāsāvayavapara- AS-VDh 128,20 māṇusaṃvittīnām ekaparamāṇusvarūpatāpatteḥ | na caikaparamāṇuḥ sthūlatayā śavalatayā vāvalokayituṃ śakyaḥ, AS-VDh 128,21 bhramaprasaṅgāt | tathā ca sakalacetanetararakṣaṇapariṇāmalavaviśeṣāḥ parasparaviviktātmānaḥ siddhā, AS-VDh 128,22 svasvabhāvasya svabhāvāntareṇa miśraṇābhāvāt | tadanyonyābhāvamātraṃ jagat | anyathā sarvathaikatvaprasaṅgāt AS-VDh 129,01 tatrānvayasya viśeṣāpekṣaṇād abhāvo vā, svatantrasya tasya jātucidapratibhāsanāt | tad iṣṭam asad eva kathañcit | AS-VDh 129,02 sarvathā bhāvā'bhāvobhayātmakam eva jagad astu, tatra bhāvasyābhāvasya ca pramāṇasiddhatvāt pratikṣeptum a- AS-VDh 129,03 śakyatvād ity aparaḥ so 'pi na tattvavit, suyuktyatilaṅghanāt | na hi bhāvābhāvaikāntayor niṣparyāyam aṅgī- AS-VDh 129,04 karaṇaṃ yuktaṃ, yathaivāsti, tathaiva nāstīti vipratiṣedhāt | tataḥ kathañcit sadasadātmakaṃ dravyaparyāya- AS-VDh 129,05 nayāpekṣayā | dravyanayāpekṣayaiva sarvaṃ sat paryāyanayāpekṣayaiva ca sarvam asadātmakaṃ, viparyaye tathaivāsaṃbha- AS-VDh 129,06 vāt | na hi dravyanayāpekṣayā sarvam asat saṃbhavati, nāpi paryāyanayāpekṣayā sarvaṃ sat, pratītivirodhāt | AS-VDh 129,07 bhāvābhāvasvabhāvarahitaṃ tadvilakṣaṇam eva vastu yuktam ity api na sāraṃ, sarvathā jātyantarakalpanāyāṃ vā AS-VDh 129,08 tadaṃśanibandhanaviśeṣapratipatter atyantābhāvaprasaṅgāt | na cāsāv asti, sadasadubhayātmake vastuni svarūpā- AS-VDh 129,09 dibhiḥ sattvasya pararūpādibhir asattvasya ca tadaṃśasya viśeṣapratipattinibandhanasya sunayapratītiniścitasya AS-VDh 129,10 prasiddheḥ dadhiguḍacāturjātakādidravyodbhave pānake tadaṃśadadhyādiviśeṣapratipattivat | na caivaṃ jātyantaram e- AS-VDh 129,11 vobhayātmakam iti yuktaṃ vaktuṃ, sarvathobhayarūpatve vā jātyantarapratipatter ayogāt pānakavad eva | na hi AS-VDh 129,12 tatra dadhyādaya eva na punar jātyantaraṃ pānakam ity abhidhātum ucitaṃ, pānakam idaṃ sukhādu surabhīti saṃpratyayāt | AS-VDh 129,13 tadvadvastuni na sadādyaṃśa eva pratītiviṣayaḥ, tadaṃśino jātyantarasya pratītyabhāvāpatteḥ | tathā cānavasthā- AS-VDh 129,14 didoṣānuṣaṅgaḥ | yenātmanā sattvaṃ tenāsattvasyābhyupagame yena cāsattvaṃ tena kathañcit sattvānumanane punaḥ AS-VDh 129,15 pratyekam ubhayarūpopagamād anavasthā syāt | tathānabhyupagame nobhayasvabhāvam aśeṣam iti te pratijñāvirodhaḥ | AS-VDh 129,16 yenātmanā sattvaṃ tenaivāsattve virodho vaiyadhikaraṇyaṃ vā śītoṣṇasparśaviśeṣavat | saṃkaravyatikarau ca, AS-VDh 129,17 yugapad ekatra sattvāsattvayoḥ prasakteḥ | parasparaviṣayagamanāc ca saṃśayaś ca, kathaṃ sattvaṃ kathaṃ cāsattvaṃ vastunīti AS-VDh 129,18 niścayānutpatteḥ | ata evāpratipattir abhāvaś cānuṣajyate | tataḥ pratipāditadoṣān parijihīrṣubhiḥ sarvaṃ AS-VDh 129,19 vastu tadiṣṭaṃ syād ubhayaṃ, na punaḥ sarvathā, syāt kāreṇa jātyantaratvasyāpi svīkaraṇāt | AS-VDh 129,20 tarhy astīti na bhaṇāmi, nāstiti ca na bhaṇāmi, yad api ca bhaṇāmi tad api na bhaṇāmīti darśanam astv iti AS-VDh 129,21 kaścit so 'pi pāpīyān | tathāhi | sadbhāvetarābhyām anabhilāpe vastunaḥ, kevalaṃ mūkatvaṃ jagataḥ syāt, vi- AS-VDh 129,22 dhipratiṣedhavyavahārāyogāt | na hi sarvātmanānabhilāpyasvabhāvaṃ buddhir adhyavasyati | na cānadhyavaseyaṃ AS-VDh 129,23 pramitaṃ nāma, gṛhītasyāpi tādṛśasyāgṛhītakalpatvāt | mūrcchācaitanyavad iti | na hi nirvikalpaka- AS-VDh 130,01 darśanapratibhāsi vastu vyavatiṣṭheta yenānabhilapann api tat paśyet | na so 'sti pratyayo loke yaḥ śabdānuga- AS-VDh 130,02 mādṛte | anuviddham ivābhāti sarvaṃ śabde pratiṣṭhitam | 1 | vāgrūpatā ced utkrāmed avabodhasya śāśvatī | na AS-VDh 130,03 prakāśaḥ prakāśeta sā hi pratyavamarśinī | 2 | iti darśanāntaram apy anālocitatattvaṃ, sarvātmanābhidheyatve 'pi AS-VDh 130,04 pratyakṣetarāviśeṣaprasaṅgāt | cakṣurādiśabdādisāmagrībhedāt pratyakṣetarayor viśeṣa iti cen na, pratyakṣād iva śabdā- AS-VDh 130,05 der api vastuviśeṣapratipatter aviśeṣasiddheḥ, pratyakṣagocaraviśeṣasya śabdāgocaratve 'nabhidheyatvāpatteḥ | pratyakṣā- AS-VDh 130,06 tmakaśabdagocaratvāt tasyāpy abhidheyatvam eveti cet tathaivānumānāgamajñānātmakaśabdaviṣayatvam astu | tataś ca pratyakṣe- AS-VDh 130,07 tarayoḥ spaṣṭaviśeṣapratibhāsitvasiddher aviśeṣaprasaṅgaḥ | tayo rviśeṣe tadātmakaśabdayor bhedaprasaṅgāt kutaḥ śabdādvai- AS-VDh 130,08 tasiddhiḥ ? syān matam "advaya eva śabdaḥ, kevalaṃ pratyakṣopādhiḥ spaṣṭaviśeṣapratibhāsātmakaḥ, śabdādyupādhiḥ AS-VDh 130,09 punar aspaṣṭasāmānyāvabhāsātmakaḥ, pītetaropādheḥ sphaṭikasya pītetarapratibhāsitvavat" iti tad asat, pratyakṣe- AS-VDh 130,10 taropādhīnām api śabdātmakatve bhedāsiddheḥ, tadanātmakatve śabdādvaitavyāghātāt, teṣām avastutve spaṣṭetara- AS-VDh 130,11 pratibhāsabhedanibandhanatvavirodhāt | tatpratibhāsasyāpy abhede, sa eva pratyakṣetarāviśeṣaprasaṅgaḥ | tathānābhi- AS-VDh 130,12 dheyatve 'pi satyetarayor abhedaḥ syāt yat sat tat sarvam akṣaṇikaṃ, kṣaṇike kramayaugapadyābhyām arthakriyāvirodhād i- AS-VDh 130,13 tyāder iva vākyasya yat sat tat kṣaṇikam eva, nitye kramākramābhyām arthakriyānupapatter ityāder api vākyasyāsatyatva- AS-VDh 130,14 prasaṅgād viparyayānuṣaṅgād vā, sarvathārthāsaṃsparśitattvāviśeṣāt, kasyacid anumānavākyasya kathañcid arthasaṃsparśitve AS-VDh 130,15 sarvathānabhidheyatvavirodhāt | so 'yaṃ saugataḥsvapakṣavipakṣayos tattvātattvapradarśanāya yat kiṃcit praṇayan AS-VDh 130,16 vastu sarvathānabhidheyaṃ pratijānātīti kim apy etan mahādbhutaṃ, sarvathābhidheyarahitenānumānavākyena satya- AS-VDh 130,17 tvāsatyatvapradarśanasya praṇetum aśakteḥ, "sādhyābhidhānāt pakṣoktiḥ pāramparyeṇa nāpy alam | śaktasya sūcakaṃ AS-VDh 130,18 hetuvaco 'śaktam api svayam" iti vacanāt | svayaṃ tatkṛtāṃ vastusiddhim upajīvati, na tadvācyatāṃ ceti AS-VDh 130,19 svadṛṣṭirāgamātram anavasthānuṣaṅgāt, vastuno 'numānavākyavācyatānupajīvane tatkṛtāyāḥ siddher upajīva- AS-VDh 130,20 nāsaṃbhavāt, anabhimataprativādivacanād api tatsiddhiprasaṅgāt, svābhidheyarahitād api svavacanāt tattvasiddhi- AS-VDh 130,21 r upajīvyate, na punaḥ paravacanād iti katham apy avasthānāsaṃbhavāt | madvacanaṃ vastudarśanavaṃśaprabhavaṃ, na punaḥ para- AS-VDh 130,22 vacanam iti svadarśanānurāgamātraṃ, na tu parīkṣāpradhānaṃ, sarvasya vacaso vivakṣāviṣayatvāviśeṣāt | tato na AS-VDh 130,23 sarvathābhidheyaṃ vastutattvaṃ nāpy anabhidheyaṃ, bādhakasadbhāvāt | kiṃ tarhi ? kathañcid avācyam eva taveṣṭaṃ, kathañci- AS-VDh 131,01 t sad eva, kathañcid asad eva, kathañcid ubhayam eveti | tathā caśabdāt kathañcit sad avācyam eva, sarvathāpy asato 'nabhidheya- AS-VDh 131,02 tvadharmāvyavasthiteḥ, kathañcid asad avācyam eva, sarvathāpi sato 'nabhilāpyatvasvabhāvāsaṃbhavāt, tadabhilāpyatvasyāpi AS-VDh 131,03 sadbhāvāt, kathañcit sad asadavācyam eva, svarūpapararūpābhyāṃ sadasadātmana evāvācyatvadharmaprasiddher ity api bhaṅga- AS-VDh 131,04 trayaṃ samuccitam ācāryaiḥ, 'avaktavyottarāḥ śeṣās trayo bhaṅgāḥ, svahetuta' ity agre svayaṃ samarthanāt, iha tatprati- AS-VDh 131,05 jñātasya siddher apratijñātasya samarthanāghaṭanāt kasyacit pratijñātasya sāmarthyād gamyamānasyāpi pratijñātatvopapatteḥ | AS-VDh 131,06 iti sādhīyasī saptabhaṅgī pratijñā, tathā naigamādinayayogāt | AS-VDh 131,07 tatra prathamadvitīyabhaṅgayos tāvan nayayogam upadarśayanti svāminaḥ — ĀM-VDh 15 sad eva sarvaṃ ko necchet svarūpādicatuṣṭayāt | asad eva viparyāsān na cen na vyavatiṣṭhate || 15 || AS-VDh 131,09 sarvaṃ cetanam acetanaṃ vā dravyaṃ paryāyādi vā bhrāntam abhrāntaṃ vā svayam iṣṭam aniṣṭaṃ vā, sad eva svarūpādi- AS-VDh 131,10 catuṣṭayāt ko necchet ? asad eva pararūpādicatuṣṭayāt tadviparyayāt ko necchet ? api tu laukikaḥ parīkṣako vā AS-VDh 131,11 syādvādī sarvathaikāntavādī vā sacetanas tathecched eva, pratīter apahnotum aśakteḥ | atha svayam evaṃ pratīyann api kaści- AS-VDh 131,12 t kunayaviparyāsitamatir necchet sa na kvacid iṣṭe tattve vyavatiṣṭheta, svapararūpopādānāpohanavyavasthāpādyatvād vastuni AS-VDh 131,13 vastutvasya, svarūpād iva pararūpād api sattve cetanāder acetanāditvaprasaṅgāt tatsvātmavat, pararūpād iva svarūpād a- AS-VDh 131,14 py asattve sarvathā śūnyatāpatteḥ, svadravyād iva paradravyād api sattve dravyapratiniyamavirodhāt | saṃyogavibhāgā- AS-VDh 131,15 der anekadravyāśrayatve 'pi taddravyapratiniyamo na virudhyate eveti cen na, tasyānekadravyaguṇatve nānekadravyasyaiva AS-VDh 131,16 svadravyatvāt, svānāśrayadravyāntarasya paradravyatvāt tato 'pi sattve svāśrayadravyapratiniyamavyāghātasya tadavastha- AS-VDh 131,17 tvāt | tathā paradravyād iva svadravyād api kasyacid asattve sakaladravyānāśrayatvaprasaṅgād iṣṭadravyāśrayatvaviro- AS-VDh 131,18 dhāt | tathā svakṣetrād iva parakṣetrād api sattve kasyacit pratiniyatakṣetratvāvyavasthiteḥ | parakṣetrād iva svakṣetrād api AS-VDh 131,19 cāsattve niḥkṣetratāpatteḥ | tathā svakālād iva parakālād api sattve pratiniyatakālatvāvyavasthānāt | parakālā- AS-VDh 131,20 d iva svakālād apy asattve sakalakālāsaṃbhavitvaprasaṅgāt kva kiṃ vyavatiṣṭheta ? yataḥ sveṣṭāniṣṭatattvavyavasthā | AS-VDh 131,21 nanv evaṃ svarūpādīnāṃ svarūpādyantarasyābhāvāt kathaṃ vyavasthā syāt, bhāve vānavasthāprasaṅgāt | sudūram api AS-VDh 131,22 gattvā svarūpādyantarābhāve 'pi kasyacid vyavasthāyāṃ kim anayā prakriyayā svagṛhamānyayā yathāpratīti vastuvyava- AS-VDh 131,23 sthopapatter iti kaścit so 'pi vastusvarūpaparīkṣānabhimukho, vastupratīter eva tathā prarūpayitum upakrāntatvāt | AS-VDh 131,24 anyathā nānāniraṅkuśavipratipattīnāṃ nivārayitum aśakyatvāt | vastuno hi yathaivābādhitā pratītis tathaiva AS-VDh 132,01 svarūpaṃ, na ca tat tato 'nyad eva pratīyate yena svarūpāntaram apekṣeta | tathā pratītau vā tadupagame 'pi nānavasthā, AS-VDh 132,02 yatrāpratipattis tatra vyavasthopapatteḥ | tatra jīvasya tāvat sāmānyenopayogaḥ svarūpaṃ, tasya tallakṣa- AS-VDh 132,03 ṇatvāt, upayogo lakṣaṇam, iti vacanāt | tato 'nyo 'nupayogaḥ pararūpam | tābhyāṃ sadasattve pratīyete | AS-VDh 132,04 tadupayogasyāpi viśeṣato jñānasya svārthākāravyavasāyaḥ svarūpam | darśanasyānākāragrahaṇaṃ svarūpam | jñānasyāpi AS-VDh 132,05 parokṣasyāvaiśadyaṃ svarūpam | pratyakṣasya vaiśadyaṃ svarūpam | darśanasyāpi cakṣuracakṣurnimittasya cakṣurādyālocanaṃ AS-VDh 132,06 svarūpam | avadhidarśanasyāvadhyālocanaṃ svarūpam | parokṣasyāpi matijñānasyendriyānindriyanimittaṃ svārthākā- AS-VDh 132,07 ragrahaṇaṃ svarūpam | anindriyamātranimittaṃ śrutasya svarūpam | pratyakṣasyāpi vikalasyāvadhimanaḥparyayalakṣaṇasya AS-VDh 132,08 manokṣānapekṣaṃ spaṣṭātmārthagrahaṇaṃ svarūpam | sakalapratyakṣasya sarvadravyaparyāyasākṣātkaraṇaṃ svarūpam | tato 'nyat AS-VDh 132,09 sarvaṃ tu pararūpam | tābhyāṃ sadasattve pratipattavye | evam uttarottaraviśeṣāṇām api svapararūpe tadvidbhir abhyūhye AS-VDh 132,10 tadviśeṣaprativiśeṣāṇām anantatvāt | dravyakṣetrakālabhāvaviśeṣāṇām anenaiva pratidravyaparyāyaṃ svapararūpe pratipā- AS-VDh 132,11 dite | nanu ca jīvādidravyāṇāṃ ṣaṇṇām api kiṃ svadravyaṃ kiṃ vā paradravyam ? yataḥ sadasattve vyavatiṣṭhete, AS-VDh 132,12 dravyāntarasyāsaṃbhavād iti cen na, teṣām api śuddhaṃ saddravyam apekṣya sattvasya tatpratipakṣam asadbhāvam apekṣyāsattvasya AS-VDh 132,13 ca pratiṣṭhopapatteḥ | śuddhadravyasya svaparadravyavyavasthā katham ? tasya sakaladravyakṣetrakālabhāvātmakatvāt, AS-VDh 132,14 tadvyatirekeṇānyadravyādyabhāvād iti cen na, sakaladravyakṣetrakālabhāvān apekṣya sattvasya, tadabhāvam apekṣyāsattvasya AS-VDh 132,15 ca vyavasthiteḥ 'sattā sapratipakṣā' iti vacanāt | etena sakalakṣetrasya nabhaso 'nādyanantākhilakālasya ca AS-VDh 132,16 sakalakṣetrakālātmanaḥ pratiniyatakṣetrakālātmanaś ca svapararūpatvaṃ niścitam | ataḥ sadasattvavyavasthā | svarūpādi- AS-VDh 132,17 catuṣṭayād iti pyakhe karmaṇy upasaṃkhyānāt kā | svarūpādicatuṣṭayam apekṣya ko necchet sad eva sarvam ity arthaḥ | AS-VDh 132,18 etena viparyāsād iti vyākhyātam | AS-VDh 132,19 nanu svasattvasyaiva parāsattvasya pratīter na vastuni svapararūpādisattvāsattvayor bhedo, yataḥ prathamadvitīyabhaṅgau AS-VDh 132,20 ghaṭete, tadanyatareṇa gatārthatvāt | tadaghaṭane ca tṛtīyādibhaṅgābhāvāt kutaḥ saptabhaṅgīti cen na, svapararūpādi- AS-VDh 132,21 catuṣṭayāpekṣāyā svarūpabhedāt sattvāsattvayor ekavastuni bhedopapatteḥ, tayor abhede svarūpādicatuṣṭayāpekṣayeva pararūpā- AS-VDh 132,22 dicatuṣṭayāpekṣayāpi sattvaprasaṅgāt, tadapekṣayeva svarūpādyapekṣayāpi vā'sattvaprasakteḥ | na cāpekṣābhedāt kvaci- AS-VDh 133,01 d dharmabhedapratītir bādhyate, badarāpekṣayā bilve sthūlatvasya mātuliṅgāpekṣayā sūkṣmatvasya ca pratīter bādhakābhā- AS-VDh 133,02 vāt | sarvasyāpekṣikasyāvāstavatve nīlanīlatarādeḥ sukhasukhatarādeś cāvāstavatvāpatter viśadaviśadatarādipra- AS-VDh 133,03 tyakṣasyāpi kutas tāttvikattvaṃ yato na saṃvidadvaitapraveśaḥ ? sa cāyukta eva, tadvyavasthāpakābhāvāt | AS-VDh 133,04 tataḥ syāt sadasadātmakāḥ padārthāḥ sarvasya sarvākaraṇāt | na hi paṭādayo ghaṭādivatkṣīrādyāhara- AS-VDh 133,05 ṇalakṣaṇām arthakriyāṃ kurvanti ghaṭādijñānaṃ vā | tadubhayātmani dṛṣṭāntaḥ sulabhaḥ, sarvapravādināṃ sveṣṭa- AS-VDh 133,06 tattvasya svarūpeṇa sattve 'niṣṭarūpeṇāsattve ca vivādābhāvāt tasyaiva ca dṛṣṭāntatopapatteḥ | nanu caikatra vastuni AS-VDh 133,07 sattvam asattvaṃ ca yuktiviruddhaṃ, parasparaviruddhayor dharmayor ekādhikaraṇatvāyogāt, śītoṣṇasparśavadbhinnādhikaraṇatva- AS-VDh 133,08 pratīter iti cen na, tayoḥ kathañcid arpitayor viruddhatvāsiddhes tathā pratipattisadbhāvāc ca | śābdetarapratyayayo- AS-VDh 133,09 r ekavastuviṣayayor ekātmasamavetayoḥ kāraṇaviśeṣavaśāt parivṛttātmanoḥ svabhāvabhede 'pi kathañcid eka- AS-VDh 133,10 tvam asty eva, vicchedānupalabdheḥ | na hi śābdapratyakṣaved anayor aspaṣṭetarapratibhāsanasvabhāvabhedosiddhaḥ, AS-VDh 133,11 pratītyapahnavaprasaṅgāt | nāpi tayor ekavastuviṣayatvam ekadravyāśrayatvaṃ cā'siddhaṃ, tatrānusandhānapratyayasadbhā- AS-VDh 133,12 vāt, yad eva mayā śrutaṃ tad eva dṛśyate, ya evāham aśrauṣaṃ sa eva paśyāmīti pratīter bādhakābhāvāt | tayo- AS-VDh 133,13 r dravyātmanaikatvam asty eva, vicchedasyānupalakṣaṇāt | nanūpādānopādeyakṣaṇayos tadbhāvād evānusaṃdhānasiddher vicche- AS-VDh 133,14 dānupalambhe 'pi naikatvasiddhiḥ, ekasantānatvasyaiva siddheḥ, ātmadravyasyābhāvād iti cen na, tadabhāve tayor upā- AS-VDh 133,15 dānopādeyatānupapatteḥ | upādānasya kāryakālam ātmānaṃ kathaṃcid anayataś cirataranivṛttāvivāviśe- AS-VDh 133,16 ṣāt kāryotpattāv api vyapadeśānupapattes tādṛśāṃ svarūpaikatvam asty eva | na ca savyetaraviṣāṇavat sarvathā AS-VDh 133,17 samānakālatopādānopādeyayor yatas tadbhāvo viruddhyeta, dravyasāmānyāpekṣayā tayor ekatvam iti mananāt | viśe- AS-VDh 133,18 ṣāpekṣayā tu nāsty eva tādṛśām ekatvam | na hi paurastyaḥ pāścātyaḥ svabhāvaḥ pāścātyo vā paura- AS-VDh 133,19 styaḥ | nanv evam ekatvaṃ mā bhūt pūrvāparapariṇāmānāṃ, kramasyaivāvasthānād akramasya tadviruddhatvād iti na manta- AS-VDh 133,20 vyaṃ yasmānnirapekṣas tatra kramo 'pi pratibhāsaviśeṣavaśāt prakalpyeta tadekatvād akramaḥ kin na syāt ? AS-VDh 133,21 pratibhāsaikatve 'pi tadakramānupagame pratibhāsaviśeṣavaśāt kramaḥ katham abhyupagamārhaḥ syāt ? sarvasya yathāpratibhāsaṃ AS-VDh 133,22 vastunaḥ pratiṣṭhānāt, pratibhāsamānayoḥ kramākramayor virodhānavataraṇād virodhasyānupalambhalakṣaṇatvāt | na ca AS-VDh 133,23 svarūpādinā vastunaḥ sattve tadaiva pararūpādibhir asattvasyānupalambho 'sti, yena sahānavasthānalakṣaṇo virodhaḥ śīto- AS-VDh 133,24 ṣṇasparśaviśeṣavat syāt | parasparaparihārasthitilakṣaṇas tu virodhaḥ sahaikatrāmraphalādau rūparasayor iva saṃbhavator eva AS-VDh 134,01 sadasattvayoḥ syāt, na punar asaṃbhavatoḥ saṃbhavad asaṃbhavator vā | etena vadhyaghātakabhāvo 'pi virodhaḥ phaṇinakulayo- AS-VDh 134,02 r iva balavadabalavatoḥ pratītaḥ sattvāsattvayor aśaṅkanīyaḥ kathitaḥ, tayoḥ samānabalatvād ity etadagre prapañcayiṣyate | AS-VDh 134,03 tadekānekākāram akramakramātmakam anvayavyatirekarūpaṃ sāmānyaviśeṣātmakaṃ sadasatpariṇāmaṃ AS-VDh 134,04 sthityutpattivināśātmakaṃ svapradeśaniyataṃ svaśarīravyāpinaṃ trikālagocaram ātmānaṃ paraṃ vā AS-VDh 134,05 kathañcit sākṣātkaroti parokṣayati vā keśādivivekavyāmugdhabuddhivat tādṛśaikacaitanyaṃ sukhādi- AS-VDh 134,06 bhedaṃ vastu svato 'nyataḥ sajātīyavijātīyād viviktalakṣaṇaṃ bibharti | anyathānavasthānāt kvacit ka- AS-VDh 134,07 thaṃcid aniyamaḥ syāt | sarvo hi laukikaḥ parīkṣakaś ca tāvad ekam akramātmakam anvayarūpaṃ sāmānyātmakaṃ AS-VDh 134,08 satpariṇāmaṃ sthityātmakam ātmānaṃ paraṃ vā bahirarthasaṃtānāntarākhyaṃ dravyāpekṣayā sākṣātkaroti, liṅgaśabdā- AS-VDh 134,09 dinā parokṣayati vā, bhāvāpekṣayā punar anekākāraṃ kramātmakaṃ vyatirekarūpaṃ viśeṣātmakam asatpariṇāmam utpatti- AS-VDh 134,10 vināśātmakaṃ, kṣetrāpekṣayā svapradeśaniyataṃ niścayanayataḥ, svaśarīravyāpinaṃ vyavahāranayataḥ, kālāpekṣayā AS-VDh 134,11 trikālagocaram | kathaṃ punar īdṛśam ātmānaṃ paraṃ vā sākṣātkaroti kathaṃ vā parokṣayati dravyādyapekṣayeti ced u- AS-VDh 134,12 cyate | sākṣātkaraṇayogyadravyādyātmanā mukhyato vyavahārato vā viśadajñānena sākṣātkaroti parokṣajñānayo- AS-VDh 134,13 gyadravyādyātmanā anumānādipramāṇenāviśadena parokṣayati, 'pratyakṣaṃ viśadaṃ jñānaṃ mukhyasaṃvyavahārataḥ | AS-VDh 134,14 parokṣaṃ śeṣavijñānaṃ pramāṇe iti saṃgrahaḥ' iti saṃkṣepataḥ pratyakṣaparokṣayor eva vastuparicchittau vyāpāravacanāt | AS-VDh 134,15 kathaṃ tarhi keśādivivekavyāmugdhabuddhiḥ puruṣo dṛṣṭāntaḥ samaḥ syād iti cet keśamaśakamakṣikādipratibhā- AS-VDh 134,16 sātmanā sattvapariṇāmaṃ sākṣātkurvan vivekādyātmanā ca kutaścid anuminvann upaśṛṇvan vā parokṣayan, avivekā- AS-VDh 134,17 divyāmohapratibhāsātmanā cāsattvapariṇāmaṃ kathañcit tu sākṣātkurvan parokṣayaṃś ca sama eva sa dṛṣṭāntaḥ tathā vaiṣa- AS-VDh 134,18 myābhāvāt | nanu ca tadvastu caitanyam evaikam akramādirūpaṃ bibharti, na punaḥ sukhādibhedam anekākāraṃ kramādyātmakaṃ, AS-VDh 134,19 sajātīyāc cetanavastuno vijātīyāc cācetanavastuno viviktasvarūpam | tam eva vā bibharti tādṛśaṃ, na punaścaitanyaṃ, AS-VDh 134,20 tattvataḥ ity abhyupagamayor ekatarānavasthāne 'nyatarasyāpy anavasthānād ubhayānavasthitiprasaṅgāt kvacid abhyupagate rūpe AS-VDh 134,21 kathaṃcit pratyakṣādiprakāreṇa svābhyupagamādiprakāreṇa ca niyamāsaṃbhavāt | sūktam īdṛśaṃ na cen na vyavatiṣṭhate iti | AS-VDh 135,01 tad evaṃ prathamadvitīyabhaṅgau nirdiśya tṛtīyādibhaṅgān nirdiśanti bhagavantaḥ | ĀM-VDh 16 kramārpitadvayād dvaitaṃ, sahāvācyam aśaktitaḥ | avaktavyottarāḥ śeṣās trayo bhaṅgāḥ svahetutaḥ || 16 || AS-VDh 135,03 kramārpitāt svapararūpādicatuṣṭayadvayāt kathaṃcid ubhayam iti dvaitaṃ vastu, dvābhyāṃ sadasattvābhyāmitasyaiva dvīta- AS-VDh 135,04 tvāt, svārthikasyāṇo vidhānād dvaitaśabdasya siddheḥ | svapararūpādicatuṣṭayāpekṣayā saha vaktum aśakter avācyaṃ, AS-VDh 135,05 tathāvidhasya padasya vākyasya vā kasyacid abhidhāyakasyāsaṃbhavāt | sadasadubhayabhaṅgās tv avaktavyottarāḥ śeṣāḥ AS-VDh 135,06 pañcamaṣaṣṭhasaptamāḥ, caturbhyo 'nyatvāt | te ca svahetuvaśān nirdeṣṭavyāḥ | tad yathā —kathañcit sad avaktavyam eva, AS-VDh 135,07 svarūpādicatuṣṭayāpekṣatve sati saha vaktum aśakteḥ | kathaṃcid asad avaktavyam eva, pararūpādicatuṣṭayāpekṣatve sati AS-VDh 135,08 saha vaktum aśakteḥ | kathaṃcit sadasad avaktavyam eva svapararūpādicatuṣṭayāpekṣatve sati saha vaktum aśakteḥ sadasadubhaya- AS-VDh 135,09 tvadharmeṣv anyatamāpāye vastunyavaktavyatvadharmānupapatteḥ | teṣāṃ tatra satām apy avivakṣāyāṃ kevalasyāvaktavyatvasya AS-VDh 135,10 bhaṅgasya vacanād virodhānavakāśaḥ | AS-VDh 135,11 nanu ca kramārpitadvayāt tāvad dvaitaṃ vastu | tat tu svarūpād ita eva sat pararūpād ita evāsat, na punas tadviparya- AS-VDh 135,12 yād iti kuto 'vasitam iti ced ucyate, svapararūpādyapekṣaṃ sadasadātmakaṃ, vastu, na viparyāsena, tathādarśa- AS-VDh 135,13 nāt | sakalajanasākṣikaṃ hi svarūpādicatuṣṭayāpekṣayā sattvasya pararūpādicatuṣṭayāpekṣayā cāsattvasya darśanaṃ, AS-VDh 135,14 tadviparītaprakāreṇa cādarśanaṃ vastunīti tatpramāṇayatā tathaiva vastu pratipattavyaṃ, anyathā pramāṇaprameyavyavasthānupa- AS-VDh 135,15 patteḥ | kalpayitvāpi tajjanmarūpādhyavasāyān svānupalambhavyāvṛttilakṣaṇaṃ darśanaṃ pramāṇayitavyam | AS-VDh 135,16 tathāhi | buddhir iyaṃ yayā prattyāsattyā kasyacid evākāram anukaroti tayā tam evārthaṃ niyamenopalabheta AS-VDh 135,17 nānyathā, pāramparyapariśramaṃ pariharet | nanu tajjanmatadrūpatadadhyavasāyeṣu satsu nīlādau darśanaṃ pramāṇam upalabhate, AS-VDh 135,18 tadanyatamāpāye tasya pramāṇatvāpratīter iti cen na, tadabhāve 'pi svānupalambhavyāvṛttisadbhāvād eva pramāṇatvaprasiddheḥ, AS-VDh 135,19 tajjanmanaś cakṣurādibhir vyabhicārāt tadrūpasya santānāntarasamānārthavijñānenānekāntāt, taddvayalakṣaṇasya samānārtha- AS-VDh 135,20 samanantarapratyayenānaikāntikatvāt trilakṣaṇasyāpi vibhramahetuphalavijñānair vyabhicārāt, kāmalādyupahataca- AS-VDh 136,01 kṣuṣaḥ śukle śaṅkhe pītākārajñānād utpannasya tadrūpasya tadākārādhyavasāyino 'pi jñānasya svasamanantarapratyaye pramāṇatva- AS-VDh 136,02 bhāvāt | tadanabhyupagame svābhyupagamāsiddheḥ kiṃsādhanaḥ param upālabheta yato 'vaśyaṃ darśanaṃ niyatasvaviṣayānu- AS-VDh 136,03 palambhavyāvṛttilakṣaṇaṃ paraṃ viṣayānupalambhātmakaṃ na pramāṇayet | na hi svayaṃ pramāṇānabhyupagame svārthapratipattiḥ | AS-VDh 136,04 na cāpratipannam arthaṃ parasmai pratipādayitum īśaḥ param upālabdhuṃ vā parābhyupagatasyāpi pramāṇasya pratipatter ayogāt, AS-VDh 136,05 parābhyupagamāntarāt tatpratipattāvanavasthāprasaṅgāt | tadekopalambhaniyamaḥ svaparalakṣaṇābhyāṃ bhāvābhāvā- AS-VDh 136,06 tmānaṃ prasādhayati | tadabhāve na pravarteta nāpi nivarteta pramāṇāntaravat | svasyārthasya caikasyaivopalambho AS-VDh 136,07 hītarasyānupalambhaḥ, tasya vidhāyaka evānyasya niṣedhakaḥ, tatra pravartaka eva vā paratra nivartaka, iti tadeko- AS-VDh 136,08 palambhaniyamātkasyacit pravṛttinivṛttī sidhyataḥ | tadabhāve santānāntarapramāṇādivat pravartakān na kaści- AS-VDh 136,09 t pravarteta nivartakāc ca na nivartteta, apramāṇāt pravṛttau nivṛttau vā pramāṇānveṣaṇasya vaiyarthyādatiprasaṅgāc ca | tataḥ pramāṇaṃ AS-VDh 136,10 pratyakṣam anyad vā svārthopalambhātmanā parārthānupalambhātmanā na kramārpitena sadasadātmakaṃ siddham | tadvatprameyam api | AS-VDh 136,11 iti sarvaṃ vastu kramārpitadvayād dvaitaṃ ko necchet ? sarvasya vipratipattum aśakter anicchato 'pi tathā saṃpratyayāt | AS-VDh 136,12 katham avaktavyaṃ sarvam iti ced ucyate, niṣparyāyaṃ bhāvābhāvāvabhidhānaṃ nāñjasaiva viṣayīka- AS-VDh 136,13 roti, śabdaśaktisvābhāvyāt, sarvasya padasyaikapadārthaviṣayatvaprasiddheḥ sad iti padasyāsadaviṣayatvāt, AS-VDh 136,14 asad iti padasya ca sadaviṣayatvāt, anyathā tadanyatarapadaprayogasaṃśayāt, gaur iti padasyāpi digā- AS-VDh 136,15 dyanekārthaviṣayatayā prasiddhasya tattvato 'nekatvāt sādṛśyopacārād eva tasyaikatvena vyavaharaṇād anyathā sarvasyaikaśa- AS-VDh 136,16 bdavācyatvāpatteḥ pratyekam apy anekaśabdaprayogavaiphalyāt | yathaiva hi śabdabhedād dhruvo 'rthabhedas tathārthabhedād api AS-VDh 136,17 śabdabhedaḥ siddha eva, anyathā vācyavācakaniyamavyavahāravilopāt | etenaikasya vākyasya yugapadanekārtha- AS-VDh 136,18 viṣayatvaṃ pratyākhyātaṃ syāt sadasad eva sarvaṃ svapararūpādicatuṣṭayābhyām iti vākyasyāpi kramārpitobhayadharmavi- AS-VDh 136,19 ṣayatayor arīkṛtasyopacārād evaikatvābhidhānāt | tatrobhayaprādhānyasya kramaśo vivakṣitasya sadasacchabdābhyāṃ AS-VDh 136,20 dvandvavṛttau tadvākye vā svapadārthapradhānābhyām abhidhānād vā na doṣaḥ, sarvasya vākyasyaikakriyāpradhānatayaikārthavi- AS-VDh 137,01 ṣayatvaprasiddheḥ | siddham ekārthanivedanaśaktisvabhāvatvaṃ śabdasya, vacanasūcanasāmarthyaviśeṣānatilaṅghanāt | AS-VDh 137,02 sad iti śabdasya hi sattvamātravacane sāmarthyaviśeṣo, nāsattvādyanekadharmavacane, syād iti śabdasya ca AS-VDh 137,03 vācakasyānekāntamātravacane sāmarthyaviśeṣo, na punar ekāntavacane tasyaiva dyotakasyāvivakṣitāśeṣadharmasūcane AS-VDh 137,04 sāmarthyaviśeṣo, na punar vivakṣitārthavacane, tadvācakaśabdaprayogavaiyarthyaprasakteḥ | na caivaṃ vidhivacanasūcana- AS-VDh 137,05 sāmarthyaviśeṣam atikramya pravartamānaḥ śabdaḥ prasiddhavṛddhavyavahāreṣūpalabhyate yato niṣparyāyaṃ bhāvābhāvāv abhida- AS-VDh 137,06 dhīta | syān mataṃ 'yathāsaṅketaṃ śabdasya pravṛttidarśanāt saha sadasattvadharmayoḥ saṃketitaḥ śabdas tadvācako na AS-VDh 137,07 virudhyate saṃjñāśabdavat, iti tad ayuktaṃ, saṅketānuvidhāne 'pi kartṛkarmaṇoḥ śaktaśaktyor anyataravyapade- AS-VDh 137,08 śārhatvādayo dāruvajralekhanavat | na hi yathāyaso dārulekhane kartuḥ śaktis tathā vajralekhane 'sti, yathā AS-VDh 137,09 vajralekhane tasyāśaktis tathā dārulekhane 'pīti śakyaṃ vaktum | nāpi yathā dāruṇaḥ karmaṇo 'yasālekhyatve AS-VDh 137,10 śaktis tathā vajrasyāsti yathā vā vajrasya tatrāśaktis tathā dāruṇo 'pīti niścayaḥ, kvacit kasyacit kartṛkarmaṇoḥ AS-VDh 137,11 śaktyor aśaktyoś ca pratiniyatatayā vyavasthitatvāt | tathā śabdasyāpi sakṛd ekasminn evārthe pratipādanaśaktir na AS-VDh 137,12 punar anekasmin, saṅketasya tacchaktivyapekṣayā tatra pravṛtteḥ | senāvanādiśabdasyāpi nānekatrārthe pravṛttiḥ, AS-VDh 137,13 karituragarathapadātiprattyāsattiviśeṣasyaikasya senāśabdenābhidhānāt | vanayūthapaṅktim ālāpānakagrāmādiśabdā- AS-VDh 137,14 nām apy etenaivānekārthapratipādanaparatvaṃ pratyākhyātam | katham evaṃ vṛkṣāv iti padaṃ dvyarthaṃ vṛkṣā iti ca bahvartham upa- AS-VDh 137,15 padyate iti cet keṣāñcid ekaśeṣārambhāt pareṣāṃ svābhāvikatvād abhidhānasyeti saṃgirāmahe | tatraikaśeṣapakṣe AS-VDh 137,16 dvābhyām eva vṛkṣaśabdābhyāṃ vṛkṣadvayasya, bahubhir eva ca vṛkṣaśabdair bahūnāṃ vṛkṣāṇām abhidhānān naikasya śabdasya AS-VDh 137,17 sakṛd anekārthaviṣayatvaṃ, śiṣṭaluptaśabdayoḥ sārūpyād abhidheyasāmyāc caikatvopacārād ekaśabdaprayogopapatteḥ | AS-VDh 137,18 svābhāvikatve tv abhidhānasya, vṛkṣaśabdo dvibahuvacanāntaḥ svabhāvata eva svābhidheyam arthaṃ dvitvabahutvaviśiṣṭam ā- AS-VDh 137,19 caṣṭe, tathā sāmarthyād anyathā śabdavyavahārānupapatteḥ | nanu ca vṛkṣā iti pratyayavatī prakṛtiḥ padam | tasya AS-VDh 137,20 vācyam anekam ekaṃ ca syādvādibhir iṣyate, na punar ekam eva | tathā coktam "anekam ekaṃ ca padasya vācyaṃ AS-VDh 137,21 vṛkṣā iti pratyayavatprakṛtyāḥ" iti kaścit, so 'py evaṃ praṣṭavyaḥ, kim ekam anekaṃ ca sakṛtpradhānabhāvena padasya AS-VDh 137,22 vācyam āhosvid guṇapradhānabhāvena ? iti | na tāvat prathamaḥ pakṣaḥ, tathā pratītyabhāvāt | vṛkṣadravyaṃ hi vṛkṣatvajā- AS-VDh 137,23 tidvāreṇa vṛkṣaśabdaḥ prakāśayati tato liṅgaṃ saṃkhyāṃ ceti śābdī pratītiḥ kramata eva | tad uktaṃ "svārtham a- AS-VDh 138,01 bhidhāya śabdo nirapekṣo dravyam āha samavetam | samavetasya tu vacane liṅgaṃ saṃkhyāṃ vibhaktīś ca" iti | AS-VDh 138,02 pradhānabhāvena ca vṛkṣārthaḥ pratīyate, bahutvasaṃkhyā tu guṇabhāveneti na kasyacid virodhaḥ, pradhānaguṇabhāvapakṣasyai- AS-VDh 138,03 vābhimatatvāt, syād iti nipātenānekasya dharmasyākāṅkṣaṇenaikasyaiva pradhānasya guṇānapekṣasyāpavadanāt — AS-VDh 138,04 sarvasya vācakatattvasya guṇapradhānārthatvāt, vācyatattvasya ca tathābhūtatvāt | tad uktam "ākāṅkṣiṇaḥ AS-VDh 138,05 syād iti vai nipāto guṇānapekṣe niyame 'pavādaḥ | guṇapradhānārtham idaṃ hi vākyaṃ jinasya te taddviṣatām apathyam" AS-VDh 138,06 iti | nanv evaṃ pradhānabhāvenāśeṣadharmātmakasya vastunaḥ prakāśakaṃ pramāṇavākyaṃ katham upapadyeta yena sakalādeśaḥ AS-VDh 138,07 pramāṇādhīnaḥ syād iti cet kālādibhir abhedenābhedopacāreṇa ca dravyaparyāyanayārpitena sakalasya vastunaḥ kathanā- AS-VDh 138,08 d iti brūmaḥ | dravyārthikanayāt tāvad ekasyaiva dravyasyānantaparyāyātmakasyādeśaḥ pramāṇavākyaṃ nānekārthaṃ, paryāyana- AS-VDh 138,09 yāc ca sakalaparyāyāṇāṃ kālādibhir abhinnānām abhedopacārād upacaritam ekam eva vastu pramāṇavākyasya viṣayaḥ AS-VDh 138,10 iti na kiṃcid vākyaṃ padavadanekārthaṃ sakṛt pradhānabhāvena vibhāvyate, saṃketasahasreṇāpi vācakavācyayoḥ AS-VDh 138,11 kartṛkarmaṇoḥ śaktyaśatkyor anatilaṅghanārhatvāt kāraṇakāryavad ity anavadyam | anyathā'cākṣuṣatvādayaḥ śabdā- AS-VDh 138,12 didharmā na bhaveyuḥ | śakyaṃ hi vaktuṃ, 'rūpavaccakṣurjñānajananaśaktiyuktaḥ śabdaś cākṣuṣa eva, rasavac ca rasana- AS-VDh 138,13 jñānajananasamartho rāsano, gandhādivac ca ghrāṇādijñānajananapaṭur ghrāṇīyādiḥ' iti na tasyācākṣuṣatvārāsana- AS-VDh 138,14 tvāghrāṇīyatvādayo dharmāḥ syuḥ, aśrāvaṇatvādayaś ca rasādidharmā na bhaveyuḥ | ato yāvanti pararūpāṇi tāva- AS-VDh 138,15 nty eva pratyātmaṃ svabhāvāntarāṇi, tathā pariṇāmāt, śabdādīnām anyathā svarūpāyogāt | yadi punaś ca- AS-VDh 138,16 kṣurādivijñānotpādanā'śaktyatikramasya sarvadāpy asaṃbhavād acākṣuṣatvādayaḥ śabdādidharmā eva śrāvaṇādijñāna- AS-VDh 138,17 jananaśaktyanatikramāc chrāvaṇatvādivad iti mataṃ tadā sadādipadasya sattvādyekadharmapratipādanaśaktyanatikramāt AS-VDh 138,18 pradhānabhāvārpitānekadharmābhidhānāśaktyanatilaṅghanāc ca nāneko 'rthaḥ sakṛt saṃbhavatīty anumanyatām | syād avaktavyam eva AS-VDh 138,19 sarvaṃ, yugapad vaktum aśakter iti bhaṅgacatuṣṭayam upapannam | AS-VDh 138,20 dravyaparyāyau vyastasamastau samāśritya caramabhaṅgatrayavyavasthānam | vyastaṃ dravyaṃ dravyaparyāyau AS-VDh 138,21 samastau sahārpitau samāśritya syāt sad avaktavyam eva sarvam iti vākyasya pravṛttiḥ, dravyāśrayaṇe AS-VDh 139,01 sadaṃśasya sahadravyaparyāyāśrayaṇe vaktum aśakter avaktavyatvasya vivakṣitatvāt | tathā vyastaṃ paryāyaṃ samastau AS-VDh 139,02 dravyaparyāyau cāśritya syād asad avaktavyam eva sarvam iti vacanavyavahāraḥ | vyastau kramārpitau samastau AS-VDh 139,03 sahārpirtau dravyaparyāyau samāśritya syāt sadasad avaktavyam eva sarvam iti śabdapravṛttiḥ syādvādāśrayaṇavyākhyānā- AS-VDh 139,04 d evam eva caramabhaṅgatrayasya vyavasthānāt | paramatāpekṣayā tu satsāmānyam anvayi dravyam āśritya sad avaktavyam eva, AS-VDh 139,05 svalakṣaṇalakṣaṇaṃ viśeṣaṃ paryāyam āśrityānyāpohasāmānyam asad avaktavyam eva, sāmānyaviśeṣau parasparam atyanta- AS-VDh 139,06 bhinnau dravyaparyāyau samuditau samāśritya sadasad avaktavyam eveti vyākhyānam akalaṅkadevair vyadhāyi | tatra vastu AS-VDh 139,07 satsāmānyaṃ kathaṃ sad apy avaktavyam iti cet tasya parābhyupagamāt sato 'pi vacanānupapatteḥ | AS-VDh 139,08 na khalu sarvātmanā sāmānyaṃ vācyaṃ, tatpratipatter arthakriyāṃ pratyanupayogāt | na hi gotvaṃ vāhado- AS-VDh 139,09 hādāv upayujyate, svaviṣayajñānamātre 'pi tasyā'sāmarthyāt | vyaktisahitasya sāmānyasya tatra sāmarthye 'pi na prati- AS-VDh 139,10 pannasakalavyaktisahitasya sāmarthyam, asarvajñasya sakalavyaktipratipatteḥ sakṛdasaṃbhavāt | apratipannākhilavyakti- AS-VDh 139,11 bhiḥ sahitasya sāmarthye punar ekavyaktare 'py agrahaṇe sāmānyajñānaprasaṅgaḥ | katipayavyaktisahitasya sāmarthye tasya AS-VDh 139,12 tābhir upakārānupakāravikalpadvayānatikramaḥ | prathamavikalpe sāmānyasya vyaktikāryatvaprasaṅgaḥ tadabhinnasyopa- AS-VDh 139,13 kārasya karaṇāt | tato bhinnasya karaṇe vyapadeśāsiddhiḥ | tatkṛtopakāreṇāpi tasyopakārāntarakaraṇe 'nava- AS-VDh 139,14 sthānam | dvitīyavikalpe vyaktisahabhāvavaiyarthyam, akiñcitkarasahakārivirahāt | sāmānyena sahaikajñāne AS-VDh 139,15 vyāpārād vyaktīnāṃ tatsahakāritve 'pi kim ālambanabhāvena tatra tāsāṃ vyāpāro 'dhipatitvena vā ? prācyakalpa- AS-VDh 139,16 nāyām ekānekākāraṃ sāmānyaviśeṣajñānaṃ syān na punar ekasāmānyajñānaṃ, svālambanānurūpatvāt sakalavijñānasya | AS-VDh 139,17 dvitīyakalpanāyāṃ tu vyaktīnām anadhigame 'pi sāmānyajñānaprasaṅgaḥ | na hi rūpajñāne cakṣuṣo 'dhigatasyādhipa- AS-VDh 139,18 titvena vyāpāro 'sty apūrvasya vā | sarvathā nityasya sāmānyasya kramākramābhyām arthakriyāvirodhāc ca na tasya AS-VDh 139,19 kasyāñcid arthakriyāyām upayogo yatas tatpratipādanāya śabdaprayogaḥ syāt | tato nārthe kasyacit pravṛttir upapadyeta | AS-VDh 139,20 lakṣitalakṣaṇayā vṛttiḥ kathaṃcid atādātmye na bhavate, saṃbandhāntarāsiddheḥ kārmukādivat | na hi AS-VDh 140,01 yathā kārmukapuruṣayoḥ saṃyogaḥ saṃbandhaḥ siddhas tathā sāmānyaviśeṣayor api | na ca samavāyaḥ padārthāntarabhūtaḥ, AS-VDh 140,02 tatpratītyabhāvāt | pratīyamānas tu samavāyaḥ kathaṃcit tādātmyam eva, aviṣvagbhāvalakṣaṇatvāt tasya | iti AS-VDh 140,03 śabdena lakṣitaṃ sāmānyaṃ viśeṣān lakṣayati | tatas tatrārthakriyārthinaḥ pravṛttir asaṃbandhān nopapadyeta saṃyogasama- AS-VDh 140,04 vāyavyatiriktasya saṃbandhāntarasyāsiddheḥ | viśeṣaṇaviśeṣyabhāvaḥ saṃbandhāntaram iti cen na, tasyāpi svasaṃba- AS-VDh 140,05 ndhivyatirekaikānte saṃbandhāntarāpekṣaṇasyāvaśyaṃbhāvād anavasthāprasaṅgāt, tasya kathaṃcit svasaṃbandhitād ātmye AS-VDh 140,06 svasiddhāntavirodhāt | etenāvinābhāvaḥ saṃbandhas tayoḥ pratyuktaḥ | sāmānyaviśeṣayoḥ sāmānyaviśeṣabhāva AS-VDh 140,07 eva saṃbandha ity api mithyā, kathañcid atādātmye tadanupapatteḥ sahyavindhyavat | tan na nityasarvagatā- AS-VDh 140,08 mūrtaikarūpaṃ sāmānyaṃ sarvathā vyaktibhyo bhinnam anyadvā vācyam, arthakriyāyāṃ sākṣātparamparayā vānupayogāt | AS-VDh 140,09 tādṛśo 'nupalambhāt saṃketo 'pi na sidhyet | na cāsaṃketitam api sāmānyaṃ vācyaṃ nāma, atiprasaṅgāt | AS-VDh 140,10 satāpi tādṛśāny avyāvṛttyātmanā bhavitavyam, anyathā viśeṣavatsvabhāvahāniprasaṅgāt viśeṣāṇāṃ AS-VDh 140,11 vā tadvat tato vyāvṛtteḥ | parāparasāmānyayoḥ parasparaṃ svāśrayāc ca kathaṃcid avyāvṛttau svarūpasaṃkarāt pratini- AS-VDh 140,12 yatasvabhāvahāner avaśyaṃbhāvād viśeṣavat tadvato 'rthasyāpy abhāva iti sarvābhāvaḥ prasajyeta | sāmānyavādināṃ AS-VDh 140,13 tadabhyupagamamātrāt sad apy avaktavyam eva sāmānyam | AS-VDh 140,14 tathā svalakṣaṇaikāntavādināṃ na svalakṣaṇaṃ vācyaṃ, tasyānantyāt saṃketāviṣayatvād ananvayāc chabdavyavahārāyo- AS-VDh 140,15 gyatvāt | na cānyāpohaḥ sarvathārthaḥ śabdasya vikalpasya vā, svaviṣayavidhinirapekṣasya guṇabhāve- AS-VDh 140,16 nāpy anyāpohasya śabdena vaktum aśakter vikalpena ca niścayanāyogāt | sādhanavacanam eva trirūpaliṅgaprakā- AS-VDh 140,17 śakaṃ, na tato 'nyadvacanaṃ, tasya vivakṣāmātre 'pi saṃbhāvanāyā evopagamād iti cen na, tasyāpy anyāpohamā- AS-VDh 140,18 trārthatvāt 'apohaḥ śabdaliṅgābhyāṃ na vastu vidhi nocyate' iti vacanāt, saty api ca sādhanavacanena AS-VDh 140,19 nityatvasamāropavyavacchede svalakṣaṇasyānityatvāsiddhau sādhanavacanānarthakyāt | na śabdasya AS-VDh 140,20 parārthānumānarūpasya vikalpasya vā svārthānumānajñānarūpasya sarvathānyāpoho 'rthaḥ śreyān | AS-VDh 140,21 yat sattat sarvam anityaṃ nitye kramayaugapadyābhyām arthakriyāvirodhād iti sādhanavacanena nityatvasamāropavyava- AS-VDh 140,22 ccheda eva svalakṣaṇasyānityatvasiddhiḥ | ato na tasyānarthakyam iti cet katham itthaṃ sarvathānyāpoho 'rthaḥ AS-VDh 141,01 samarthyate, svalakṣaṇakṣaṇakṣayasya vidhānāt | dṛśyavikalpyayoḥ svalakṣaṇasāmānyayor ekatvādhyavasāyāt AS-VDh 141,02 tatkṣaṇakṣayasya vidhiḥ, na punar vastunaḥ sarvathā vikalpābhidhānayor vastusaṃsparśābhāvād iti cen na, svalakṣaṇasāmā- AS-VDh 141,03 nyayor ekatvādhyavasāyinā vikalpena svalakṣaṇasyāgrahaṇāt, agṛhītena saha sāmānyasyaikatvādhyavasāsaṃbhavāt, AS-VDh 141,04 anyathātiprasaṅgāt | pratyakṣataḥ pramitena svalakṣaṇena tasyaikatvādhyavasānam iti cen nanv evaṃ vikalpābhidhā- AS-VDh 141,05 nayor vastusaṃsparśābhāve svalakṣaṇadarśanasyākṛtanirṇayasya vastusannidher aviśeṣāt kiṃ kena pramitaṃ syāt ? AS-VDh 141,06 na hi mithyādhyavasāyena tattvavyavasthāpanaṃ, saṃśayaviparyāsakāriṇāpi darśanena svalakṣaṇasya pramitatvapra- AS-VDh 141,07 saṅgāt | vastusaṃsparśābhāvāviśeṣe 'pi nirṇayasya janakaṃ darśanaṃ svalakṣaṇasya pramāṇaṃ, na punaḥ saṃśayāder iti AS-VDh 141,08 vadann ātmano 'nātmajñatām āvedayati | nanu ca nirṇayena darśanaviṣayasamāropasya vyavacchedāt tajjanakaṃ darśanaṃ pramāṇaṃ, AS-VDh 141,09 na tu saṃśayāder janakaṃ, tena tadavyavacchedāt, asamāropitāṃśe darśanasya prāmāṇyāt 'kvacid dṛṣṭe 'pi yaj jñānaṃ AS-VDh 141,10 sāmānyārthaṃ vikalpakam | asamāropitānyāṃśe tanmātrāpohagocaram' iti vacanān noktopālambha iti cen na, AS-VDh 141,11 samāropavyavacchedavikalpasya svasaṃvedanavyavasthāne 'pi vikalpāntarāpekṣatvaprasaṅgān nīlādisvalakṣaṇadarśanavanni- AS-VDh 141,12 rvikalpakatvāviśeṣāt | vastudarśanasamāropavyavacchedayor anyatarasyāpi svatas tattvāpariniṣṭhitāv itare- AS-VDh 141,13 tarāśrayadoṣaḥ | samāropo hi yena vyavacchidyate sa niścayaḥ | svarūpam aniścinvann api yadi svataḥ AS-VDh 141,14 pariniṣṭhāpayet tadā vastudarśanam api, viśeṣābhāvāt | tathā ca kiṃ niścayāpekṣayā ? vastudarśanasya niścayāpe- AS-VDh 141,15 kṣāyāṃ vā niścayasvarūpasaṃvedanasyāpi niścayāntarāpekṣaṇād anavasthā syāt | niścayād vastudarśanasya pariniṣṭhitau AS-VDh 141,16 vastudarśanāc ca niścayasvarūpasya parasparāśrayadoṣaḥ syāt | tato na vikalpavacchabdasya sarvathānyāpoho 'rthaḥ | AS-VDh 141,17 etenātatkāryakāraṇavyāvṛttir ekapratyavamarśādijñānād ekārthasādhane hetur atyantabhede 'pīndriyādivatsamuditetaraguḍū- AS-VDh 141,18 cyādivac ca jvaropaśamanādāv iti vadannirākṛtaḥ, sarvathā tato vastuni pravṛttyayogāt | samayādarśino 'pi AS-VDh 141,19 kvacid anvayabuddhyabhidhānavyavahāro 'tatkāryakāraṇavyatirekavyavasthāyāṃ guḍūcyādyudāharaṇaprakḷptiṃ AS-VDh 141,20 viparyāsayati, tasya vastubhūtārthasādṛśyapariṇāmasādhanatvāt | na hi guḍūcyādayo jvaropaśamanaśakti- AS-VDh 142,01 samānapariṇāmābhāve jvaropaśamahetavo na punar dadhitrapuṣādayo 'pīti śakyavyavasthaṃ, cakṣurādayo vā rūpajñānahe- AS-VDh 142,02 tavas tajjananaśaktisamānapariṇāmavirahiṇo 'pi na punā rasādaya iti nirnibandhanā vyavasthitiḥ | atatkārya- AS-VDh 142,03 kāraṇavyāvṛttinibandhanā seti cet kathaṃ tatkāraṇakāryajanyajanakaśaktisamānapariṇāmābhāve 'pi keṣāṃcid atatkā- AS-VDh 142,04 raṇakāryavyāvṛttiḥ sidhyed iti prakṛtam udāharaṇaṃ karkādivyaktīnām aśvatvādipratyayaṃ tathā samānapariṇāmahetukaṃ AS-VDh 142,05 sādhayati ? iti viparyāsasādhanam anyāpohavādinām | tato 'mīṣām anyāpohasāmānyam asad avaktavyam eva | etena AS-VDh 142,06 svalakṣaṇānyāpohadvayaṃ sadasadavaktavyam eva saugatānām āpāditam unneyaṃ, svalakṣaṇasya sato 'py anyāpohasya cāsato 'pi AS-VDh 142,07 vaktum aśakyatvāt | iti paramatāpekṣayā caramabhaṅgatrayam udāhṛtam | AS-VDh 142,08 nanv astitvam eva vastunaḥ svarūpaṃ, na punar nāstitvaṃ, tasya pararūpāśrayatvād anyathātiprasaṅgād iti vadantaṃ AS-VDh 142,09 vādinaṃ pratyāhur ācāryāḥ | ĀM-VDh 17 astitvaṃ pratiṣedhyenāvinābhāvyekadharmiṇi | viśeṣaṇatvāt sādharmyaṃ yathā bhedavivakṣayā || 17 || AS-VDh 142,11 eko dharmī jīvādiḥ | tatrāstitvaṃ nāstitvena pratiṣedhyenāvinābhāvi, na punar bhinnādhikaraṇaṇaṃ, viśeṣaṇa- AS-VDh 142,12 tvāt | yathā hetau sādharmyaṃ vaidharmyeṇa bhedavivakṣayā sarveṣāṃ hetuvādināṃ kvacid anumānaprayoge prasiddham | AS-VDh 142,13 sarvasya nityatvānityatvādisādhane hetau sādharmyasya vyatirekāvinābhāvino 'saṃbhavād ayuktam udāharaṇam iti cen na, AS-VDh 142,14 tatrāpi tadubhayasadbhāvāt | tathā hi | sarvam ittham anitthaṃ veti pratijñāyā'bhipretya vā prameyatvādihe- AS-VDh 142,15 tūpādāne 'pi vyatireko 'sty eva, prameyatvasya vastudharmatvāt | pariṇāmī jīvaḥ śabdādir vā nāpariṇāmīti AS-VDh 142,16 vā, sarvaṃ cetanam acetanaṃ vā vivādāpannam ittham anitthaṃ vā pratijñāprayogavādī pratipādyānurodhataḥ pratijñāya, AS-VDh 142,17 saugatapratipādyāśayato 'bhipretya vā prameyatvāt sattvād vastutvād arthakriyākāritvād ityādihetūnām upādāne 'pi vādi- AS-VDh 142,18 prativādiprasiddhe 'rthe 'nvayavatkhapuṣpādau sādhyadharmanivṛttau sādhanadharmanivṛttilakṣaṇo vyatireko 'sty eva | khapuṣpāda- AS-VDh 142,19 yo 'pi tatra vyavahāram icchatā prameyāḥ pratipattavyā iti na kiñcit pramāṇaṃ prameyābhāvasyāpi AS-VDh 142,20 tathābhāvānuṣaṅgeṇāvyavasthāprasaṅgāt | na caitad viruddhaṃ svalakṣaṇam anirdeśyam ityādivat | na hi svala- AS-VDh 142,21 kṣaṇasyānirdeśyasyāpy anirdeśyaśabdena nirdeśe virodho 'sti | nāpi pratyakṣaṃ kalpanāpoḍham api | kalpanāpoḍhatvena AS-VDh 142,22 kalpayataḥ kiñcid virudhyate, sarvathā tadvyavahārāpahnavaprasaṅgāt | tathaiva khapuṣpādayo 'prameyā iti vyavaharato 'pi AS-VDh 142,23 na teṣām aprameyatvaṃ virudhyate, tatpramitau pramāṇābhāvāt prameyābhāvavat | tadabhāve 'pi khapuṣpādīnāṃ prameyatve AS-VDh 143,01 prameyābhāvasyāpi prameyatvānuṣaṅgaḥ | tathā ca prameyatadabhāvavyavasthā katham āsthīyeta ? etena khapuṣpādayaḥ AS-VDh 143,02 prameyāḥ śabdavikalpaviṣayatvād ghaṭādivad ity anumānaṃ pratyuktaṃ, hetoḥ prameyābhāvena vyabhicārāt | pratyakṣānu- AS-VDh 143,03 mānābhyāṃ pramīyamāṇatvāt prameyāḥ khapuṣpādaya iti cen na, asiddhatvāt sādhanasya | tathā hi | te na pratyakṣeṇa AS-VDh 143,04 pramīyamāṇāḥ, tatra svākārānarpakatvāt | nāpy anumānena, svabhāvakāryapratibandhābhāvāt | svabhāvena kenacit teṣāṃ AS-VDh 143,05 pratibandhe nissvabhāvatvavirodhāt, kāryeṇa ca pratibandhe 'narthakriyākāritvavyāghātāt santaḥ khapuṣpādayo AS-VDh 143,06 vyavahriyeran | darśane svākāram anarpayatā svabhāvakāryapratibandhābhāve prameyatvaṃ pramāṇāntaram avaśyam ā- AS-VDh 143,07 karṣati | tato vipratiṣiddham etat khapuṣpādīnāṃ prameyatvaṃ, pramāṇadvayaniyamavirodhāt | na ca pramāṇānta- AS-VDh 143,08 reṇāpi pramīyamāṇās te, pramāṇaviṣayatvadharmasyānāśrayatvāt | anyathā vastutvāpatteḥ sadasadvyavasthānupapattes ta- AS-VDh 143,09 dvyavahārābhāvaḥ | na ca svalakṣaṇam evānyāpohaḥ sarvathā vidhiniyamayor ekatānatvāsaṃbhavāt | AS-VDh 143,10 puṣparahitaṃ kham eva khe puṣpābhāvaḥ, śaśādaya eva ca viṣāṇarahitāḥ śaśādiṣu viṣāṇābhāva ity ekaviṣayau AS-VDh 143,11 khaśaśāditatpuṣpaviṣāṇavidhiniyamau saṃbhavata eveti cen na, gaganaśaśādīnāṃ bhāvābhāvasvabhāvabhedād vidhi- AS-VDh 143,12 niyamopalabdheś ca, anyathānubhavābhāvāt | śabdavikalpaviśeṣāt saṃketaviśeṣāpekṣād ekatra viṣaye vidhiniya- AS-VDh 143,13 mayoḥ saṃbhava iti cen na, saṃketaviśeṣasya vastusvabhāvaviśeṣanibandhanatvāt | tatsvabhāvabhedābhāve ca AS-VDh 143,14 saṃketaviśeṣānupapatter abhidhānapratyayaviśeṣo 'pi mā bhūt tadanyataravat | nanv anindrasvabhāve 'pi padārthe AS-VDh 143,15 vyavahartṛsaṃketaviśeṣād indrābhidhānapratyayaviśeṣadarśanān na vastusvabhāvabhedanibandhanaḥ saṃketaviśeṣaḥ siddho yato AS-VDh 143,16 vastusvabhāvabhedābhāve saṃketaviśeṣānupapattiḥ, tato 'bhidhānapratyayaviśeṣaś ca na syāt, kham asti, tatpuṣpaṃ nāstīti, AS-VDh 143,17 tasyānādivāsanodbhūtavikalpapariniṣṭhitatvāt | iti kaścit so 'py ananubhūtavastusvabhāvaḥ, śabdasya sarvārthaprati- AS-VDh 143,18 pādanaśaktivaicitryasiddheḥ, padārthasya ca sarvasya sarvaśabdavācyatvaśaktinānātvāt pradhānaguṇabhāvād abhidhāna- AS-VDh 143,19 vyavahāraprasiddheḥ | kvacit padārthe 'nindrasvabhāve 'pīndraśabdavācyaśaktisadbhāvād vyavahartṛsaṃketaviśeṣād indrābhi- AS-VDh 143,20 dhānapratyayaviśeṣasiddher vastusvabhāvabhedanibandhana eva saṃketaviśeṣa iti na tadabhāve bhavitum utsahate, yataḥ AS-VDh 144,01 pratyayaviśeṣaḥ syāt | katham anyathā khapuṣpavatkhe 'pi nāstīti pratyayo na bhavet ? khavad vā khapuṣpe 'py astīti AS-VDh 144,02 pratyayaḥ kuto na syāt ? tayor anyataratrobhāv api pratyayau kuto na syātām ? saṃketaviśeṣasya sarvathā vastu- AS-VDh 144,03 svabhāvabhedānapekṣasya saṃbhavāt | pratiniyataś ca vidhiniyamapratyayaviśeṣaḥ sakalabādhakavikalaḥ saṃlakṣyate | AS-VDh 144,04 tato yāvanti pararūpāṇi pratyekaṃ tāvantas tataḥ parāvṛttilakṣaṇāḥ svabhāvabhedāḥ pratikṣaṇaṃ pratyetavyāḥ, AS-VDh 144,05 svalakṣaṇam evānyāpoha iti vyavasthāpayitum aśakteḥ, tasya saṃbandhyantarāpekṣatvāt | na ca saṃbandhyantarāṇi AS-VDh 144,06 svalakṣaṇasya svarūpabhūtāny eva, teṣāṃ pararūpatvād anyathā tataḥ parāvṛtter anupapatteḥ | pararūpāṇy api yadi saṃba- AS-VDh 144,07 ndhyantarāṇi bhāvasvabhāvabhedakāni na syus tadā nityatve 'pi kasyacit saṃbandhyantareṣu kādācit keṣu AS-VDh 144,08 kramaśo 'rthakriyā na vai vipratiṣidhyeta | śakyaṃ hi vaktuṃ, kramavartīni kāraṇāni tattannirvartanātma- AS-VDh 144,09 kānīti nityaṃ svabhāvaṃ na vai jahāti kṣaṇikasāmagrīsannipatitaikatamavat | tad etat tadā tattat kartuṃ samartha- AS-VDh 144,10 m ekaṃ svabhāvam avicalitaṃ bibhrāṇaṃ sahakārikāraṇāni svabhāvasyābhedakāni nānākāryanibandhanāni AS-VDh 144,11 kādācit kāni pratīkṣate iti | na caivaṃ vacane viṣamam udāharaṇaṃ, kṣityudakabījātapādisāmagryām antyakṣaṇa- AS-VDh 144,12 prāptāyāṃ sannipatitasyaikatamasya kāraṇasya śeṣeṣu kāraṇeṣu yavāṅkurādikāryanirvartanātmakeṣu satsv api svabhāvā- AS-VDh 144,13 bhedasya kṣaṇikavādinaḥ siddhatvāt | tad ime 'rthā vidhipratiṣedhābhyāṃ saṃpratibaddhā na pratibandham ati- AS-VDh 144,14 vartante vastuta eva | tato na saṃvṛtis tadvyavahārāya bhedam āvṛttya tiṣṭhatīti yuktaṃ, vidhipratiṣedhasaṃba- AS-VDh 144,15 ndhaśūnyasya bhedasya svalakṣaṇalakṣaṇasya sākṣādadhyakṣato 'nupalakṣaṇāt tathānumānād apy apratipatter vidheḥ pratiṣedhasya AS-VDh 144,16 cāpahnave vyavahārāghaṭanāt, saṃvṛtes tam āvṛttya sthitivirodhāt, paramārthata eva bhāvasyānekasvabhāvasya pratīteḥ | AS-VDh 144,17 tadanekasvabhāvābhāve vinirbhāsāsaṃbhavād ātmani paratra cāsaṃbhavinam ākāram ādarśayatīti mugdhāyate AS-VDh 144,18 sarvatrāsahāyarūpānupalabdheḥ | jātucinniraṃśarūpopalabdhau hi nānārūpopalabdhiḥ saṃvṛtir ātmani parasmiṃ- AS-VDh 144,19 ś cāvidyamānam ākāraṃ darśayatīti yuktaṃ vaktuṃ, nānyathā, atiprasaṅgāt | yadi punar anādyavidyodayād akhilajana- AS-VDh 144,20 syāsahāyarūpānupalabdhir jātataimirikasyaikacandrānupalabdhivad iti mataṃ tadā 'guṇānāṃ sumahadrūpaṃ na dṛṣṭipatham ṛ- AS-VDh 144,21 cchati | yat tu dṛṣṭipathaprāptaṃ tan māyeva sutucchakam | ? sarvaṃ puruṣa evedaṃ neha nānāsti kiñcana | ārāmaṃ AS-VDh 144,22 tasya paśyanti na taṃ kaścana paśyati | 2 | ' ity api kin na syāt ? sarvathāpy aviśeṣāt | tad iyaṃ saṃvṛtiḥ AS-VDh 144,23 sāmānyasāmānādhikaraṇyaviśeṣaṇaviśeṣyabhāvādivyavahāranirbhāsān bibhratī svayam anekarūpatāṃ AS-VDh 145,01 pratikṣipantaṃ vyavasthāpayati, tām antareṇa sāmānyādivyavahāranirbhāsasaṃvṛtyanupapatteḥ | tadvadbhāvāntarā- AS-VDh 145,02 ṇām anekāntātmakatve vāstavī sādharmyavaidharmyādisthitir aviśeṣeṇa vikalpabuddher mithyātvaṃ pratijā- AS-VDh 145,03 nantaṃ pratikṣipaty eva, saṃvṛteḥ svarūpe 'nekāntātmakatvaṃ, na tu tato 'nyeṣāṃ bhāvānām iti vibhāvāyitum aśakteḥ | AS-VDh 145,04 tato na svalakṣaṇam evānyāpohaḥ saṃbhavati yena khapuṣpādayaḥ prameyāḥ syuḥ | yat punar etad anyato vyāvṛttir a- AS-VDh 145,05 nātmikaiveti tan na, cakṣurādijñānasya nirvyavasāyātmakasya svayam abhūtāviśeṣāt, nirṇayasya bhāva- AS-VDh 145,06 svabhāvāsaṃsparśinaḥ sarvathā vastutattvāparicchedād idam ittham eveti svayam ekāntānupapatteḥ | so 'yaṃ AS-VDh 145,07 cakṣurādijñānād vastutattvam adhyavasyansakalavikalpādhyavaseyām anyavyāvṛttiṃ sarvathānātmikām ācakṣāṇāḥ katham idam eva AS-VDh 145,08 vastutattvam ittham eveti vā svayaṃ pratipadyetānyaṃ vā pratipādayed iti savismayaṃ naś cetaḥ | ato 'yaṃ bhāvaḥ AS-VDh 145,09 svabhāvabhedān vidhipratiṣedhaviṣayān bibhrāṇaḥ pratyakṣetarapramāṇasamadhigatalakṣaṇaḥ pratīyeta prameyaḥ, AS-VDh 145,10 khapuṣpādayas tv aprameyā iti prameyatvādihetāv api vyatireko vidyate eva | sarvasya pariṇāmitvādau sādhye AS-VDh 145,11 sapakṣe 'nvayo na saṃbhavaty eveti cen na, antarvyāptilakṣaṇasya tathopapattirūpasyānvayasya sadbhāvād anyathānupapattirū- AS-VDh 145,12 pavyatirekavat | na hi dṛṣṭāntadharmiṇy eva sādharmyaṃ vaidharmyaṃ vā hetoḥ pratipattavyam iti niyamo yuktaḥ, sarvasya AS-VDh 145,13 kṣaṇikatvādisādhane sattvāder ahetutvaprasaṅgāt | yataś caivaṃ sarvatra hetau sādharmyaṃ vaidharmyeṇāvinābhāvi prasiddham udā- AS-VDh 145,14 haraṇaṃ tasmād yad viśeṣaṇaṃ tat pratiṣedhyāvinābhāvi kvacid dharmiṇi, yathā sādharmyaṃ bhedavivakṣayā kṛta- AS-VDh 145,15 katvādau, viśeṣaṇaṃ cāstitvaṃ, tataḥ pratiṣedhyadharmapratibandhi ity anumānam anavadyam avatiṣṭhate, hetor asiddha- AS-VDh 145,16 tādyanupapatteḥ sādhyasādhanadharmavaikalyābhāvāc ca nidarśanasya pratyakṣādivirodhābhāvāc ca pakṣasyeti pratipattavyam | AS-VDh 145,17 bhavatu tāvad astitvaṃ jīvādau nāstitvenāvinābhāvi | nāstitvaṃ tu katham astitvāvinābhāvi, khapuṣpādau AS-VDh 145,18 kathaṃcid apy astitvāsaṃbhavād iti manyamānān pratyāhuḥ | ĀM-VDh 18 nāstitvaṃ pratiṣedhyenāvinābhāvy ekadharmiṇi | viśeṣaṇatvād vaidharmyaṃ yathā'bhedavivakṣayā || 18 || AS-VDh 145,20 kṛtakatvādau hetau śabdānityatvādau sādhane sadharmaṇā sādharmyeṇāvinābhāvi viśeṣaṇaṃ vipakṣe vaidharmyam u- AS-VDh 145,21 dāharaṇaṃ prasiddhaṃ tāvat tajjīvādāv ekadharmiṇi pararūpādibhir nāstitvaṃ svarūpādibhir astitvenāvinābhāvi sādhaya- AS-VDh 145,22 ty eva, viśeṣaṇatvasādhanasyānavadyatvāt, pakṣīkṛte nāstitve viśeṣaṇatvasya bhāvād astitvavat, vipakṣe ca AS-VDh 145,23 svapratiṣedhyāvinābhāvarahite kvacid apy abhāvāt, tathā tasya viśeṣaṇatvānupapatter ity asiddhaviruddhānaikāntikatva- AS-VDh 146,01 doṣābhāvāt, dṛṣṭāntasya ca sādhyasādhanavaikalyādidoṣāsaṃbhavāt, sādharmyasyeva hetau bhedavivakṣayā, vaidharmyasyā- AS-VDh 146,02 bhedavivakṣayā'vinābhāvitvaniścayāt, tatra bhedavivakṣāvadabhedavivakṣāyāḥ paramārthasadvastunibandhanatvāt | AS-VDh 146,03 bhedābhedavivakṣayor avastunibandhanatve viparyā so 'pi kiṃ na syāt ? śabdānityatvasādhane kṛtakatvādi- AS-VDh 146,04 hetau ghaṭādibhir bhedavivakṣā gaganādibhir abhedavivakṣā hi viparyāsaḥ | sa ca parair neṣyate eva | tadiṣṭau AS-VDh 146,05 śabdanityatvasādhanād dhetor viparyāsaḥ syāt, viruddhatvopapatteḥ | so 'yaṃ kṛtakatvādeḥ sādhanasyāviruddhatvam upayaṃ- AS-VDh 146,06 s tatra bhedābhedavivakṣayor vipakṣetarāpekṣayor vastunibandhanatvam upagantum arhati | tataḥ samañjasam etat, yat kiñci- AS-VDh 146,07 d viśeṣaṇaṃ tat sarvam ekatra pratipakṣadharmāvinābhāvi yathā vaidharmyam abhedavivakṣayā hetau, tathā ca AS-VDh 146,08 nāstitvaṃ viśeṣaṇam ity anumānaṃ, sādhyasadbhāve eva sādhanasya sadbhāvaniścayāt, anyathā vyavahārasaṃ- AS-VDh 146,09 karaprasaṅgāt, karabhatvasya karabhavaddadhany api sadbhāvānuṣaṅgāt dadhitvasya ca dadhnīva karabhe 'pi prasakteḥ | AS-VDh 146,10 dadhi svādeti coditaḥ karabham abhidhāvet karabhavad vā dadhny api nābhidhāvet, adadhitvasyākarabhatvasya ca kvacid a- AS-VDh 146,11 py abhāvāt | iti pravṛttinivṛttilakṣaṇo vyavahāraḥ saṃkīryeta, sarvasya sarvathā sadbhāvāt | yadi punar dadhani AS-VDh 146,12 svarūpeṇa dadhitvaṃ na karabharūpeṇa karabhe ca svarūpeṇa karabhatvaṃ na dadhirūpeṇa yataḥ pravṛttyādivyavahārasaṃkaraḥ AS-VDh 146,13 prasajyeteti mataṃ tadā siddhaṃ dadhitvam adadhitvena pratiṣedhyenāvinābhāvi karabhatvaṃ cākarabhatvāvinābhāvi, tadva- AS-VDh 146,14 ttatsarvaṃ viśeṣaṇaṃ svapratiṣedhyenāvinābhāvi | iti siddhānyathānupapattiḥ, vipakṣe bādhakasadbhāvāt | na hi AS-VDh 146,15 svecchāprakḷptadharmadharmivyavasthāyāṃ paramārthāvatāraḥ syāt, yataḥ sarva evāyam anumānānumeyavyavahāro AS-VDh 146,16 buddhyārūḍhena dharmadharminyāyena bahiḥ sadasattvam apekṣate iti yuktaṃ bhavet | tadasamīkṣitatattvārthair lokapratī- AS-VDh 146,17 tivaśād bhedābhedavyavasthitis tattvapratipattaye samāśrīyate iti bālābhilāpakalpaṃ bhāvasvabhāvopa- AS-VDh 146,18 rodhā t sarvatra bhedābhedavyavasthiteḥ, anyathā tatas tattvapratipatter ayogāt | AS-VDh 146,19 nanu cāstitvaṃ nāstitvaṃ ca viśeṣaṇam eva, na tu viśeṣyam | tato na sādhyasādhanadharmayoḥ paramārthasa- AS-VDh 146,20 tor adhikaraṇaṃ yena prakṛtam anumānadvitayaṃ vāstavaṃ dharmadharminyāyena syād ity eke | na tatsarvathābhilāpyaṃ, vastu- AS-VDh 146,21 rūpasyānabhilāpyatvād iti cānye | jīvāder vastuno 'tyantam arthāntaram eva tat, pratibhāsabhedād ghaṭapaṭavat | AS-VDh 146,22 na punar astitvanāstitvātmakaṃ vastu, dharmadharmisaṃkaraprasaṅgād iti cāpare | tānpratyācāryāḥ prāhuḥ | ĀM-VDh 19 vidheyapratiṣedhyātmā viśeṣyaḥ śabdagocaraḥ | sādhyadharmo yathā hetur ahetuś cāpy apekṣayā || 19 || AS-VDh 147,02 vidheyam astitvam | pratiṣedhyaṃ nāstitvam | vidheyaṃ ca pratiṣedhyaṃ ca vidheyapratiṣedhye | te ātmānau AS-VDh 147,03 svabhāvau yasya sa vidheyapratiṣedhyātmā, arthaḥ sarvo jīvādir iti pakṣaḥ | viśeṣyatvād iti hetuḥ, viśeṣya AS-VDh 147,04 iti hetunirdeśāt, guravo rājabhāṣā na bhakṣaṇīyā iti yathā | sādhyo dharmī, sādhyadharmādhāratayā tasya AS-VDh 147,05 sādhyavyapadeśāt, tathopacārasya dṛṣṭāntadharmivyavacchedārthatvāt | tasya dharmo vivarta utpattimattvādiḥ | AS-VDh 147,06 sa yathā hetur anityatvasādhyāpekṣayā, nityatvasādhyāpekṣayā'hetuś ca, gamakatvāgamakatvayogāt, tathā AS-VDh 147,07 sādhyāvinābhāvetarasadbhāvād iti dṛṣṭāntaḥ | ity anumānāt sattvetarātmakaḥ kathaṃcij jīvādyarthaḥ siddhyaty eva | AS-VDh 147,08 hetor viśeṣyatvasyāsiddhir iti cen na, viśeṣyo 'sau, śabdagocaratvāt tadvad ity anumānāt tasya viśeṣyatvahetoḥ AS-VDh 147,09 sādhanāt | śabdagocaratvam asiddham arthasyeti cen na, śabdagocaro jīvādiḥ, viśeṣyatvāt tadvad ity anumānāt tasya AS-VDh 147,10 sādhanāt | na caivam itaretarāśrayadoṣaḥ, sarvathānabhilāpyavastuvādinaḥ prati śabdagocaratve sādhye viśeṣya- AS-VDh 147,11 tvasya hetutvavacanāt, sarvathā vā'viśeṣyatvavādinaḥ prati śabdagocaratvasya sādhanatvābhidhānāt, tadubha- AS-VDh 147,12 yāsattvavādinas tu prati vastutvasyobhayaprasiddhasya hetoḥ sāmarthyataḥ prayogāt | vidheyapratiṣedhyātmakatvasyāpi AS-VDh 147,13 tān prati tata eva siddhiḥ | iti samāsataḥ kārikārthaḥ samavatiṣṭhate | AS-VDh 147,14 nanu ca pratyakṣabuddhau vastu svalakṣaṇam eva pratibhāti, na punar astitvādiviśeṣaṇaṃ, tasya sakalavikalpavi- AS-VDh 147,15 kalatvāt, vikalpabuddhau tadvyavahāraprasiddher iti cen na, vastuno 'stitvādyanekavikalpātmakasya sāṃśasyaiva pratīteḥ | AS-VDh 147,16 kiñcit kenacid viśiṣṭaṃ gṛhyamāṇaṃ viśeṣaṇaviśeṣyatatsaṃbandhalokasthitisaṃkalanena gṛhyeta nānyathety a- AS-VDh 147,17 bhiniveśe 'pi vastuno vidhipratiṣedhasvabhāvayoḥ pratyekaṃ darśanam avaśyaṃbhāvi, vastuna eva darśanaṃ, AS-VDh 147,18 na tadvidhipratiṣedhasvabhāvayor viśeṣaṇayor iti vaktum aśakteḥ sadasatsvabhāvaśūnyasya svalakṣaṇasya darśane tatpṛṣṭhabhā- AS-VDh 147,19 vivikalpenāpi sadasattvayor adhyavasāyāyogāt pītadarśanapṛṣṭhabhāvinā vikalpena nīlatvādhyavasāyāyogavat | AS-VDh 147,20 tato vidhipratiṣedhāv ātmānau viśeṣasya savikalpakatvaṃ sādhayataḥ, sarvathā tasya bhedābhāve sad idam a- AS-VDh 147,21 sad idam iti pratyekaṃ darśanābhāvānuṣaṅgāt, idam upalabhe nedam iti vikalpotpattivirodhāt | tataḥ sāmānya- AS-VDh 147,22 viśeṣātmakaṃ vastu svalakṣaṇaṃ, na punaḥ sakalavikalpātītaṃ viśeṣamātraṃ sāmānyamātraṃ vā parasparanirapekṣaṃ, AS-VDh 147,23 tadubhayaṃ vā svalakṣaṇaṃ, tasya tena rūpeṇāvyavasthitatvāt, sāmānyaviśeṣātmana eva jātyantarasya vastusvarū- AS-VDh 147,24 patvāt tenaiva lakṣyamāṇasya svalakṣaṇatvaprasiddheḥ sakalabādhakavaidhuryāt | kaḥ punar vidheyapratiṣedhyayor dharmī AS-VDh 148,01 syād āśrayabhūtaḥ kaś ca tayos tena saṃbandho yena viśeṣaṇaviśeṣyabhāvaḥ syād iti ced ucyate | astitvanāsti- AS-VDh 148,02 tvayor dharmi sāmānyam | tatra tādātmyalakṣaṇaḥ saṃbandhaḥ, saṃbandhāntarakalpanāyām anavasthāprasaṅgāt | AS-VDh 148,03 tan naitatsāraṃ–jātyādimatām etan na saṃbhavaty eveti, tadabhāve evāsaṃbhavāt, 'viśeṣaṇaṇaviśiṣṭavastu- AS-VDh 148,04 grahaṇasya viśeṣaṇaṃ sattvādisāmānyaṃ pūrvaṃ gṛhītvā tadanantaraṃ viśeṣyaṃ gṛhṇāti, tatas tatsaṃbandhaṃ samavāyaṃ AS-VDh 148,05 lokasthitiṃ ca viśeṣaṇaviśeṣyavyavahāranibandhanāṃ, tatas tatsaṃkalanena sad idaṃ vastu' iti pratītikramasyaiva AS-VDh 148,06 durghaṭatvāt, viśeṣaṇaviśeṣyātmakasya sāmānyaviśeṣarūpasya vastuno jātyantarasya yathākṣayopaśamaṃ pratyakṣe AS-VDh 148,07 parokṣe ca vijñāne nirbādham anubhavāt tadviparītasya jātucidapratīteḥ | tathā sati naikāntena darśanavikalpā- AS-VDh 148,08 bhidhānānāṃ viṣayabhedo 'sti kathaṃcit pratibhāsabhede 'pi pratyāsannetarapuruṣadarśanavat, pratibhāsabhedād viṣaya- AS-VDh 148,09 bhede yogītarapratyakṣayor ekaviṣayayor api vibhinnaviṣayatvaprasaṅgāt | etena dhūmādikṛtakatvādisādhyadharmi- AS-VDh 148,10 dharmasya sādhyetarāpekṣayā hetutvāhetutvaviśeṣaṇātmakasya nidarśanatayopanyas tasya pratyakṣaviṣayatvaṃ niveditam | AS-VDh 148,11 tathā hi | dhūmādayaḥ kṛtakatvādayo vā kvacid agnisalilayor vināśetarayor vā sādhanetarasvabhāvābhyāṃ AS-VDh 148,12 sākṣātkriyeran, itarathā viśeṣyapratipatter ayogāt | na hi dhūmādīnām agnyādau sādhye sādhanatvaṃ AS-VDh 148,13 salilādāv asādhanatvaṃ ca viśeṣaṇam apratipadyamāno viśeṣyān dhūmādīn pratipadyate nāma, nāpi kṛtakatvādīnāṃ AS-VDh 148,14 vinaśvaratve sādhye sādhanatvam avinaśvaratve cāsādhanatvaṃ viśeṣaṇam apratīyan kṛtakatvādihetūn viśeṣyān pratye- AS-VDh 148,15 tum īśo yato 'gnyādivinaśvaraśabdādīn sādhyān api viśeṣyān pratipadyeta | pratyeti ca tān | tato 'vaśyaṃ AS-VDh 148,16 sākṣātkurvīta taddhetūn, sādhyetarāpekṣāyāṃ satyāṃ sādhanetarasvabhāvābhyāṃ tatsākṣātkaraṇe virodhābhāvāt | AS-VDh 148,17 anapekṣāyāṃ tu virodhaḥ, kvacid ekatra sādhye hetūnāṃ sādhanatvetarayor anupalambhāt | yataś caivaṃ prasiddham u- AS-VDh 148,18 dāharaṇaṃ, vādiprativādinor buddhisāmyāt tasmād yad abhidheyaṃ tad viśeṣyam | yathotpattyādir apekṣayā hetur a- AS-VDh 148,19 hetuś ca sādhyetarayoḥ | tathā ca, vimatyadhikaraṇaṃ sattvābhidheyatvādi, tasmāt sādhyasādhanadharmaviśeṣaṇāpekṣayā AS-VDh 148,20 viśeṣyam | ity anumānād ekasya viśeṣaṇaviśeṣyātmakatvavirodhanirāsaḥ | yad vā viśeṣyaṃ tad abhilāpyaṃ, AS-VDh 148,21 yathotpattyādi, viśeṣyaṃ cāstitvādivasturūpaṃ, tasmād abhilāpyam, iti vastusvarūpasyānabhilāpyatvavyu- AS-VDh 148,22 dāsaḥ | yad vā vastu tat sarvaṃ vidheyapratiṣedhyātmakaṃ, yathotpattyādir apekṣayā hetur ahetuś ca sādhyeta - AS-VDh 149,01 rayoḥ, tathā ca vimatyadhikaraṇaṃ sattvābhidheyatvādi | ity antadīpakaṃ sarvatra yojyaṃ sādhanaṃ vastu ca AS-VDh 149,02 jīvādi | tasmād vidheyapratiṣedhyātmakam | iti kramārpitasadasattvobhayātmakatvasādhanam | AS-VDh 149,03 śeṣabhaṅgāḥ kathaṃ netavyāḥ sūribhir ity āhuḥ — ĀM-VDh 20 śeṣabhaṅgāś ca netavyā yathoktanayayogataḥ | na ca kaścid virodho 'sti munīndra tava śāsane || 20 || AS-VDh 149,05 syād asti syān nāstīti bhaṅgadvayam upayuktam | tadapekṣayā śeṣatvaṃ bhaṅgatrayāpekṣaṃ vā | vidheyapratiṣedhyā- AS-VDh 149,06 tmety anena tṛtīyabhaṅgasya svapratiṣedhyenāvinābhāvino 'sādhane sādhane cāpekṣyamāṇe ity arthaḥ | yathoktanayayo- AS-VDh 149,07 gata iti viśeṣaṇatvādīn ākṣipati | tadanabhilāpyādayo 'pi kvacid dharmiṇi pratyanīkasvabhāvāvinā- AS-VDh 149,08 bhāvinaḥ pratīyante, viśeṣaṇatvādibhyaḥ | pūrvoktam udāharaṇam | yathaiva hi vastuno 'stitvaṃ nāstitvaṃ AS-VDh 149,09 tadubhayaṃ ca pratiṣedhyena svapratyanīkenāvinābhāvi viśeṣaṇatvād viśeṣyatvāc chabdagocaratvād vastutvāc ca sādharmya- AS-VDh 149,10 vadvaidharmyavat kvaciddhetau hetutvetaratvavac ca sādhyate tathaiva cā'vaktavyatvaṃ vaktavyatvena prācyabhaṅgatrayarūpeṇa, AS-VDh 149,11 sadavaktavyatvam asadavaktavyatvenāsadavaktavyatvam api sadavaktavyatvena, sadasadavaktavyatvam api pañcamaṣaṣṭhabhaṅgātmanā- AS-VDh 149,12 nubhayāvaktavyatvenāvinābhāvi sādhanīyaṃ, yathoktānāṃ hetūdāharaṇarūpanayānāṃ ghaṭanāt | na caivaṃ sati AS-VDh 149,13 kiñcid vipratiṣiddhaṃ, anyathaiva virodhāt | avaktavyatvādeḥ svapratyanīkasvabhāvāvinābhāvābhāvaprakāreṇaiva AS-VDh 149,14 hi pratyakṣādivirodhaḥ, samanubhūyate, tathā sakṛd apy anupalambhāt | tad anena na ca kaścid virodho 'stīti munīndra AS-VDh 149,15 tava śāsane, anyaśāsaneṣv eva virodhasādhanād iti vyākhyātaṃ pratipattavyam | AS-VDh 149,16 sāmpratam avyavasthitānekāntātmakaṃ vastu saptabhaṅgīvidhibhāga'rthakriyākāri, na punar anyatheti svaparapakṣasādhana- AS-VDh 149,17 dūṣaṇavacanam upasaṃharantaḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 21 evaṃ vidhiniṣedhābhyām anavasthitam arthakṛt | neti cen na yathā kāryaṃ bahirantarupādhibhiḥ || 21 || AS-VDh 149,19 evaṃ pratipāditanītyā saptabhaṅgīvidhau vidhiniṣedhābhyām anavasthitaṃ jīvādi vastu sad evāsad eva vety ava- AS-VDh 149,20 sthitam arthakṛt kāryakāri pratipattavyam | neti ced evaṃ vastu parair abhyupagamyate tarhi yathābhyupagataṃ kāryaṃ bahira- AS-VDh 149,21 ntarupādhibhiḥ sahakāryupādānakāraṇair nirvarttyaṃ tathā na syāt, bhāvādyekānte sarvathā kāryapratikṣepāt | tata AS-VDh 150,01 evaivaṃ vyākhyānāntaram upalakṣyate | evaṃ pratipakṣapratikṣepaprakāreṇa vidhiniṣedhābhyām anavasthitaṃ kathaṃcid vidhi- AS-VDh 150,02 pratiṣedhāvasthitam evārthakṛt neti cen na, yathā kāryaṃ bahirantaḥ syād upādhibhir anantaviśeṣaṇair viśiṣṭaṃ, sarvathā AS-VDh 150,03 niraṃśavastuni sakalaviśeṣaṇāvyavasthiteḥ | sattvādyanyatamamātre eva bhaṅge samavasthitaṃ kuto nārthakṛd iti AS-VDh 150,04 ced ucyate, saptabhaṅgīvidhau syādvāde vidhipratiṣedhābhyāṃ samārūḍhaṃ vastu sadasadātmakam arthakriyākāri, AS-VDh 150,05 kathaṃcit sata eva sāmagrī sannipātinaḥ svabhāvātiśayotpatteḥ suvarṇasyeva keyūrādisaṃsthānam | AS-VDh 150,06 suvarṇaṃ hi suvarṇatvādidravyārthādeśāt sad eva keyūrādisaṃsthānaparyāyārthād eśāc cāsad iti tathāpariṇamana- AS-VDh 150,07 śaktilakṣaṇāyāḥ prativiśiṣṭāntaḥsāmagryāḥ suvarṇakārakavyāpārādilakṣaṇāyāś ca bahiḥsāmagryāḥ sanni- AS-VDh 150,08 pāte keyūrādisaṃsthānātmanotpadyate | tataḥ sadasadātmakam evārthakṛt | tadvajjīvādivastu pratyeyam | neti ced i- AS-VDh 150,09 tyādinaikānte 'rthakriyāṃ pratikṣipati | na tāvat sataḥ punar utpattir asti, tatkāraṇāpekṣānuparamaprasaṅgāt | AS-VDh 150,10 na cānutpannasya sthitivipattī, sarvathāpy asattvāt khapuṣpavat | nāpy asataḥ sarvathotpattyādayas tadvat | AS-VDh 150,11 tasmān na sadekānte 'sadekānte cārthakriyā saṃbhavati | yadi punaḥ sāmagryāḥ prāgavidyamānasya janma AS-VDh 150,12 syāt ko doṣaḥ syāt ? tanniranvayavināśetarapakṣayos tadaikāntābhāvaḥ prasajyeta | tasyā niranvayavināśe AS-VDh 150,13 niṣkāraṇasya tathaivotpattir na syāt | na hi nirādhārotpattir vipattir vā, kriyārūpatvāt sthitivat | AS-VDh 150,14 naitan mantavyaṃ 'notpattyādiḥ kriyā, kṣaṇikasya tadasaṃbhavāt | tato 'siddho hetuḥ' iti, pratyakṣā- AS-VDh 150,15 divirodhāt | pratyakṣādivirodhas tāvat prādurbhāvādimataś cakṣurādibuddhau pratibhāsanāt tadbuddhyā prādu- AS-VDh 150,16 rbhāvavināśāvasthānakriyārahitasattāmātropagamasya bādhanāt | anyathā tadviśiṣṭavikalpo 'pi mā bhūt | AS-VDh 150,17 na hi daṇḍapuruṣasaṃbandhādarśane daṇḍīti vikalpaḥ syāt | tathāvidhapūrvatadvāsanāvaśāt prādurbhāvādyada- AS-VDh 150,18 rśane 'pi tadviśiṣṭavikalpa iti cen na, nīlasukhāder adarśane 'pi tadvikalpaprasakteḥ, tatas tadvyavasthāpanavirodhāt | AS-VDh 150,19 nirālambanavijñānamātropagame 'pi saṃtānāntarasvasaṃtānapūrvāparakṣaṇājñāne 'pi tadvikalpotpattau kutas tadvyavasthā ? AS-VDh 150,20 saṃvedanādvaitopagame 'pi saṃvidadvaitābhāve 'pi tadvāsanābalāt saṃvitsvarūpapratibhāsasaṃbhavāt kathaṃ svarūpasya svato AS-VDh 150,21 gatiḥ sidhyet ? sata eva saṃvitsvarūpasya tathāvāsanām antareṇa svato gatau svasaṃtānapūrvāparakṣaṇasaṃtānā- AS-VDh 150,22 ntarabahirarthajanmādikriyāviśeṣāṇāṃ satām eva darśanād vikalpotpattir yuktā | iti notpattyādīnāṃ kriyātvam a- AS-VDh 150,23 siddhaṃ yatas tannirādhāratvapratiṣedho na sidhyet | tato na prāgasato 'py utpattiḥ saṃbhavati | niranvayam avināśe AS-VDh 151,01 prāgasata utpattir ity ayam api pakṣo na kṣemaṅkaraḥ, syādvādāśrayaṇaprasaṅgāt, asatkāryavādavirodhāt | tataḥ sūktaṃ AS-VDh 151,02 'yad ekāntena sad asad vā tan notpattum arhati, vyomavandhyāsutavat' iti | na hy ekāntena sadvyomotpadyate, nāpy e- AS-VDh 151,03 kāntenāsan vandhyāsuta iti na sādhyasādhanavikalam udāharaṇam | katham idānīm anutpannasya gaganādeḥ AS-VDh 151,04 sthitir iti cen na, anabhyupagamāt sarvathā gaganādyanutpādasya | kevalam iha vyomno dravyanayāpekṣayā AS-VDh 151,05 paraprasiddhyā codāharaṇaṃ pratipāditam | tato na pūrvāparavirodhaḥ, pūrvaṃ sarvathānutpattimataḥ sthiti- AS-VDh 151,06 pratiṣedhasādhanāt, dravyatonutpadyamānasyaiva sthitighaṭanāt | tato yad arthakriyākāri tadvidhipratiṣedhakalpano- AS-VDh 151,07 pakalpitasaptabhaṅgīvidhau samārūḍhaṃ vidhyekāntādau vānavasthitaṃ, sadādyekānte sarvathārthakriyāvirodhād iti sūri- AS-VDh 151,08 matam | nanv evaṃ sunayārpitasya vidhyaṃśasya niṣedhāṃśasya cārthakriyākāritve tena vyabhicārī hetuḥ, tasya AS-VDh 151,09 saptabhaṅgīvidhāvasamārūḍhatvād anyathānavasthānāt, tasyānarthakriyākāritve sunayasyāvastuviṣayatvaprasakteḥ, vastu- AS-VDh 151,10 no 'rthakriyākāritvād iti kaścit tadayuktaṃ, sunayārpitasyāpi vidher anirākṛtapratiṣedhasyārthakriyākāritvād anyathā AS-VDh 151,11 durṇayārpitatvāpatteḥ | na cāsau saptabhaṅgīvidhāv asamārūḍhaḥ, bhaṅgāntarāpratikṣepāt | tathā ca nānavasthā nāma, AS-VDh 151,12 vidhāv api vidhyantarādivikalpanā'bhāvāt | kevalaṃ vidhibhaṅge nāstitvādibhaṅgāntaraguṇībhāvād vidhiprādhānyaṃ AS-VDh 151,13 pratiṣedhabhaṅge cāstitvādibhaṅgāntaraguṇībhāvāt pratiṣedhapradhānateti pramāṇārpitapradhānarūpāśeṣabhaṅgātmakavastu- AS-VDh 151,14 vākyān nayavākyasya viśeṣaḥ prarūpitaprāya eva | AS-VDh 151,15 yad apyāha 'jīvādivastuni sattvadvāreṇa prathamabhaṅgāt pratipanne dvitīyādibhaṅgānām ānarthakyam, asattvā- AS-VDh 151,16 didharmāṇām api tadātmanāṃ tata eva pratipatter anyathā teṣāṃ vastuno 'nyatvāpatteḥ, viruddhadharmādhyāsāt paṭapi- AS-VDh 151,17 śācavat | tathā ca tasyeti vyapadeśābhāvaḥ, saṃbandhābhāvāt | sattvādidharmāṇāṃ dharmiṇā sahopakāryopa- AS-VDh 151,18 kārakabhāve dharmiṇopakāro dharmāṇāṃ dharmair vā dharmiṇaḥ syāt ? prathamapakṣe kim ekayā śaktyā dharmī dharmānu- AS-VDh 151,19 pakurute 'nekayā vā ? yady ekayā svātmano 'nanyayā dharmī dharmān upakurute tadaikadharmadvāreṇa nānādharmopakārani- AS-VDh 151,20 mittabhūtaśaktyātmano dharmiṇaḥ pratipattau tadupakāryasya sakaladharmakalāpasya pratipatteḥ sakalagrahaḥ syāt, upa- AS-VDh 151,21 kāryāpratītau tadupakārakapratītyayogāt | etenānekayā svātmano 'nanyayā śaktyā dharmī dharmānupakarotīti AS-VDh 151,22 pakṣāntaram api pratikṣiptam | dharmī dharmair upakriyate ity asminn api pakṣe kim ekopakāryaśaktyātmā'nekopakāryaśa- AS-VDh 152,01 ktyātmā veti pakṣadvitayam apy anenaiva nirastaṃ, sakaladharmakalāpasyopakārakasyāpratipattau tadupakāryaśaktyā- AS-VDh 152,02 tmano dharmiṇaḥ pratipattyaghaṭanāt, sakalaniścayasyāviśeṣāt | tad uktaṃ "nānopādhyupakārāṅgaśaktyabhinnātmano AS-VDh 152,03 grahe | sarvātmanopakāryasya ko bhedaḥ syād aniścitaḥ | 1 | ekopakārake grāhye nopakārās tato 'pare | dṛṣṭe AS-VDh 152,04 yasminn adṛṣṭās te tadgrahe sakalagrahaḥ | 2 | " iti | yadi punar dharmāṇām upakārikāḥ śaktaya upakāryāś ca dharmiṇo AS-VDh 152,05 bhinnā eva tadā tābhis tasyopakāraḥ kaścit tena vā tāsāṃ kriyate na veti pakṣadvayam | tatra na tāvad uttaraḥ AS-VDh 152,06 pakṣaḥ, tadvyapadeśavirodhāt | prathamapakṣe tu śaktibhiḥ śaktimata upakāre 'narthāntarabhūte sa eva kṛtaḥ syāt | AS-VDh 152,07 tathā ca na śaktimānasau, tatkāryatvāt | tato 'rthāntarabhūte 'navasthāprasaṅgaḥ, tadvyapadeśasiddhyartham upakārāntara- AS-VDh 152,08 parikalpanāt | śaktimatā śaktīnām upakāre śaktyantarāṇāṃ kalpane 'navasthaiva | tadakalpane prācyaśaktīnām a- AS-VDh 152,09 py avyavasthitiḥ | iti na śaktiśaktimadvyavahāraḥ sidhyet | tad apy uktaṃ "dharmopakāraśaktīnāṃ bhede tās tasya AS-VDh 152,10 kiṃ yadi ? nopakāras tatas tāsāṃ tathā syād anavasthitiḥ" iti |, tad api sarvam apākurvantaḥ sūrayaḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 22 dharme dharmenya evārtho dharmiṇo 'nantadharmaṇaḥ | aṅgitve 'nyatamāntasya śeṣāntānāṃ tadaṅgatā || 22 || AS-VDh 152,12 dharmī tāvad anantadharmā jīvādiḥ, prameyatvānyathānupapatteḥ | nanu ca dharmeṇa vyabhicāraḥ, tasyānantadharma- AS-VDh 152,13 tvābhāve 'pi prameyatvasiddheḥ | tasyāpy anantadharmatve dharmitvaprasaṅgān na dharmo nāma | tadabhāve na dharmīty ubhayā- AS-VDh 152,14 pāyaḥ | prameyatvasya ca sādhanadharmasyānantadharmaśūnyatve tenaivānekāntaḥ | tasyānantadharmatve dharmitvena AS-VDh 152,15 pakṣāntaḥpātitvān na hetutvam | ity upālambho na śreyān, dharmasyaiva sarvathā kasyacid asaṃbhavāt tena vyabhicārābhāvāt AS-VDh 152,16 sādhanasya | na hi svadharmyapekṣayā yo dharmaḥ sattvādiḥ sa eva svadharmāntarāpekṣo dharmī na syād yato 'nantadharmā AS-VDh 152,17 na bhavet | na caivam anavasthānaṃ, anādyanantatvād dharmadharmisvabhāvabhedavyavahārasya valayavad abhavyasaṃsāravad vā | AS-VDh 152,18 na ca dharmiṇo jīvāder apoddhriyamāṇo dharmaḥ prameyaḥ, tasya nayaviśeṣaviṣayatayā pramāṇāviṣayatvāt | iti AS-VDh 152,19 na tenānekāntaḥ | etena prameyatvasya dharmasya nayaviṣayasya neyatvenāprameyatvāt tena vyabhicāro nirastaḥ | AS-VDh 152,20 pramāṇaviṣayasya tu prameyatvasya hetoḥ svadharmāpekṣayānantadharmatvena dharmitvāt pakṣatve 'pi na hetutvavyāghātaḥ, svaparā- AS-VDh 152,21 nantadharmatve sādhye 'nyathānupapattisadbhāvāt | tato 'nantadharmā dharmī siddhyaty eva | tasya dharme dharme 'stitvādau bhinna AS-VDh 152,22 evārthaḥ prayojanaṃ vidhānādiḥ pravṛttyādir vā tadajñānavicchittir vā, na punar eka eva yena prathamabhaṅgād evāna- AS-VDh 152,23 ntadharmātmakasya vastunaḥ pratipatteḥ śeṣadharmānām ānarthakyaṃ prasajyeta | na ca dharmā dharmiṇo 'narthāntarabhūtā eva, AS-VDh 153,01 nāpy arthāntaram eva yena tatpakṣabhāvidūṣaṇaprasaṅgaḥ, kathaṃcid bhedābhedātmakatvād dharmidharmāṇāṃ tadātmakavastuno jātya- AS-VDh 153,02 ntaratvāc citrākāraikasaṃvedanavat, tatra virodhāder apy anavakāśāt | kevalam aṅgitve pradhānatve 'stitvādiṣu dharmeṣv a- AS-VDh 153,03 nyatamasyāntasya dharmasya, śeṣāntānāṃ syāc chabdasūcitānyadharmāṇāṃ tadaṅgatā tadguṇabhāvaḥ, tathā pratipattur viva- AS-VDh 153,04 kṣāpravṛtter arthittvaviśeṣāt | tato bhaṅgāntaraprayogo yukta eva, pratidharmaṃ dharmiṇaḥ kathaṃcit svabhāvabhedopapatteḥ | AS-VDh 153,05 yadi punaḥ pratyupādhi paramārthataḥ svabhāvabhedo na syāt tadā dṛṣṭe 'bhihite vā pramāṇāntaram uktyantaraṃ vā AS-VDh 153,06 nirarthakaṃ syāt, gṛhītagrahaṇāt punar ukteś ca | tathā hi | sākṣādupalabdhe śabdādau kṣaṇikatvādyanumānaṃ AS-VDh 153,07 svārthaṃ na syāt, dharmipratipattau kasyacid apratipannasvabhāvasya sādhyasyābhāvāt, sarvathā svabhāvātiśayābhā- AS-VDh 153,08 vāt | parārthaṃ cānumānaṃ vacanātmakaṃ na yujyeta, dharmivacanamātrād eva sādhyanirdeśasiddheḥ, sādhanadharmokti- AS-VDh 153,09 siddheś ca | tadvacane punaruktatāprasaṅgaḥ, tasya svabhāvātiśayābhāvād eva | 'tasmād dṛṣṭasya bhāvasya dṛṣṭa evākhilo AS-VDh 153,10 guṇaḥ | bhrānter niścīyate neti sādhanaṃ saṃpravartate, ity etad apy anālocitavacanam eva, dṛṣṭasya svabhāvasya svabhāvā- AS-VDh 153,11 tiśayābhāve khilaguṇadarśanasya virodhāt, dharmimātre 'py abhrāntau sādhye svabhāve bhrāntyayogāt tadbhrāntau vā AS-VDh 153,12 śabdasattvādāv api bhrāntiprasakteḥ kutaḥ sādhanaṃ saṃpravarteta yato 'rthaniścayaḥ syāt ? śabdasattvādau niścaye AS-VDh 153,13 katham anityatvādāv aniścayaḥ ? svabhāvātiśayaprasaṅgāt, niścitāniścitayor ekasvabhāvatve sarvathātiprasaṅgāt | AS-VDh 153,14 sadutpattikṛtakatvādeḥ pratyanīkasvabhāvaviśeṣābhāvād yāvanti pararūpāṇi tāvantyas tatas tato vyāvṛ- AS-VDh 153,15 ttayaḥ pratyekam ity eṣāpi kalpanā mā bhūt | na hi kiṃcid asadanutpattimada'kṛtakādi vā vastubhūtam asti AS-VDh 153,16 saugataprasiddhaṃ pararūpaṃ yato vyāvṛttaṃ paramārthato 'svabhāvabhedam api śabdādisvalakṣaṇaṃ sadutpattikṛtakatvādisvabhā- AS-VDh 153,17 vabhedavat parikalpyate | parābhyupagamāt siddham astīti cen na, tasyāpramāṇasiddhatvāt | kalpanāropitaṃ tad astīti AS-VDh 153,18 cet kutas tatkalpanāprasūtiḥ ? anādyavidyodayād iti cet tata eva sattvādidharmakalpanāstu | kim asattvādi- AS-VDh 153,19 vyāvṛttyā ? sad eva kiṃcid guṇībhūtavidhisvabhāvaṃ niṣedhaprādhānyād asad ucyate, sadantaraviviktasya sata evāsattva- AS-VDh 153,20 vyapadeśāt | tathotpattimadantaraviviktam utpattimad eva kiṃcid anutpattimat, kṛtakāntaraviviktaṃ kṛtakam evākṛtakaṃ, AS-VDh 153,21 vastvantaraviviktaṃ vastv evāvastu vyavahṛtipatham unnīyate iti cen na, paramārthataḥ sattvādivastusvabhāvabhedaprasiddheḥ, AS-VDh 153,22 nissvabhāvabhedavasturūpābhyupagamavirodhāt | satāṃ hi svabhāvānāṃ guṇapradhānabhāvaḥ syāt pādo- AS-VDh 153,23 ttamāṅgavat, na punar asatāṃ śaśāśvaviṣāṇādīnām aviśeṣāt | tataḥ parikalpitavyāvṛttyā dharmāntaravyava- AS-VDh 154,01 sthāpanaṃ pariphalguprāyaṃ, vastusvabhāvābhāvaprasaṅgāt | śakyaṃ hi vaktuṃ, na kiñcid vastu nāmāsti, tasyāva- AS-VDh 154,02 stuvyāvṛttyā vyavaharaṇāt parikalpitavastuvyāvṛttyā cāvastuvyavahārasiddheḥ | parasparāśrayaṇān naivam iti cet tarhi AS-VDh 154,03 kalpitāsattvādivyāvṛttyā sattvādayas tadvyāvṛttyā cāsattvādidharmaparikalpanam ity api mā bhūt, parasparāśra- AS-VDh 154,04 yaṇāviśeṣāt | svavāsanāsāmarthyāt sattvetarādikalpanayor utpattes tadvyavahārasyaiva parasparāpekṣatvān na parasparāśra- AS-VDh 154,05 yaṇaṃ, sakaladharmadharmivikalpaśabdānāṃ svalakṣaṇāviṣayatvāt parikalpitatadanyavyāvṛttiviṣayatvasiddher iti AS-VDh 154,06 cen na, tathendriyabuddhayo 'pi svalakṣaṇaviṣayā mā bhūvan | kevalaṃ vyāvṛttiṃ paśyeyuḥ, adṛṣṭe vikalpāyo- AS-VDh 154,07 gād atiprasaṅgāc ca | yathaiva hi nīle pītādīnām adṛṣṭatvān na tadvikalpotpattir nīlasya, dṛṣṭatvān nīlavikalpasyai- AS-VDh 154,08 votpattis tathaivāsattvādivyāvṛttim apaśyatas tadvikalpotpattir mā bhūt, svalakṣaṇadarśanāt svalakṣaṇavikalpotpattir e- AS-VDh 154,09 vāstu, na caivaṃ, tadanyavyāvṛttāv eva vikalpotpatteḥ | yadi punar asattvādivyāvṛttīnām adarśane 'pi tadanādivāsa- AS-VDh 154,10 nāvaśād eva tadvikalpotpattir urarīkriyate tadā nīlādirūpādarśane 'pi tadvāsanāsāmarthyād eva nīlādivikalpo- AS-VDh 154,11 tpattes tato nīlādirūpavyavasthā mā bhūt | tadvatsukhādivyavasthitir api kutaḥ saṃbhāvyeta ? svasaṃvedanavyavasthā AS-VDh 154,12 ca tanniścayotpatter durghaṭaiva | tadanutpattau sutarāṃ tadavyavasthā svargaprāpaṇaśaktyādivad vedyākāravivekavad vā | AS-VDh 154,13 svarūpasya svato gatir ity api tathā niścayānutpattau na siddhyed brahmādvaitādivat | tataḥ kutaścin niścayād vastu- AS-VDh 154,14 svabhāvabhedavyavasthāyāṃ sattvādiniścayād vastuni paramārthataḥ sattvādidharmabhedavyavasthitir abhyupagantavyā, anyathā AS-VDh 154,15 kvacid api vyavasthānāsiddheḥ | paramārthataḥ sattvādidharmavyavasthitau ca satyāṃ sādhīyasī sattvādisaptabhaṅgī, AS-VDh 154,16 sunayārpitatvāt | AS-VDh 154,17 sampraty ekānekatvādisaptabhaṅgyām api tām eva prakriyām atidiśantaḥ sūrayaḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 23 ekānekavikalpādāv uttaratrāpi yojayet | prakriyāṃ bhaṅginīm enāṃ nayair nayaviśāradaḥ || 23 || AS-VDh 154,19 syād ekam eva syād anekam eveti vikalpa ādir yasya sa ekānekavikalpādiḥ | tasminn uttaratrāpi syādvādavi- AS-VDh 154,20 śeṣāvicāre 'pi prakriyām enām anvādiṣṭāṃ bhaṅginīṃ saptabhaṅgāśrayāṃ nayair yathocitasvarūpair yojayet–yuktāṃ pratipādaye- AS-VDh 154,21 n nayaviśāradaḥ syādvādī, tato 'nyasya tadyojane 'nadhikārāt | tad yathā | syād ekaṃ saddravyanayāpekṣayā | na hi AS-VDh 154,22 satparyāyanayāpekṣayā sarvathā vā sarvam ekam eveti yuktaṃ, pramāṇavirodhāt | nanu ca saddravyanayārpaṇād api jīvā- AS-VDh 154,23 didravyam ekaikaśa evaikaṃ sidhyet, na tu nānādravyaṃ, pratītivirodhāt, tatraikatvapratyabhijñānābhāvāt AS-VDh 155,01 sarvatraikatvasya tanmātrasādhyatvād anyathātiprasaṅgād iti kaścit | taṃ pratyeke samādadhate 'sad eva dravyaṃ saddravyam | AS-VDh 155,02 tadviṣayo nayaḥ saṅghahaḥ paramaḥ | tadapekṣayā sarvasyaikatvavacanād adoṣaḥ' iti | apare tu 'saddravyam eva nayaḥ, AS-VDh 155,03 nīyamānatvād dhetoḥ | tadapekṣayā sarvam ekaṃ, jīvādīnāṃ ṣaṇṇāṃ tadbhedaprabhedānāṃ cānantānantānāṃ tatparyāyatvāt AS-VDh 155,04 'ekaṃ dravyam anantaparyāyam' iti saṃkṣepatas tattvopadeśāt, tasya sarvatra sarvadā vicchedānupalakṣaṇāt pratīti- AS-VDh 155,05 virodhābhāvād ekatvapratyabhijñānasyāpi sad evedam ity abādhitasya sarvatra bhāvāt, abhāvasyāpi tatparyāyatvān na AS-VDh 155,06 kiñcid dūṣaṇam' iti samācakṣate | nanu ca jīvādayo viśeṣāḥ parasparaṃ vyāvṛttavivarttāḥ katham ekaṃ dravyaṃ virodhā- AS-VDh 155,07 d iti cen na, kathaṃcid ekatvena virodhābhāvāt kathaṃcid viśiṣṭapratibhāsāt | yady api te viśeṣāḥ paraspara- AS-VDh 155,08 vyāvṛttapariṇāmāḥ kālādibhede 'pi sadrūpāviśiṣṭāś citrajñānanīlādinirbhāsavat | yathā hi citra- AS-VDh 155,09 pratibhāsāpy ekaiva buddhiḥ, bāhyacitravilakṣaṇatvāt | śakyavivecanaṃ hi bāhyacitram aśakyavivecanāś ca buddher nī- AS-VDh 155,10 lādyākārā iti citrajñānam aśakyavivecanaṃ nīlādinirbhāsabhede 'py ekam iṣyate tathā jīvādiviśeṣabhede 'py ekaṃ AS-VDh 155,11 saddravyaṃ, kālabhede 'pi sadrūpād aśakyavivecanatvāt deśabhede 'pi vā tatas teṣāṃ vivecayitum aśakter ākārabhedavat, AS-VDh 155,12 tatas teṣāṃ kadācit kvacit kathaṃcid api vivecane svarūpābhāvaprasaṅgāt | sāmānyaviśeṣasamavāyavat prāgabhāvādivad vā AS-VDh 155,13 sadrūpād vivecane 'pi jīvādīnāṃ nābhāva iti cen na, teṣām api sadvivartatvāt sadrūpavivecanāsiddher anyathā prameyatvā- AS-VDh 155,14 yogād avastutvaprasakteḥ sarvathā sattvādbhinnasyāsattvanirṇayāt | tato jīvādiviśeṣāḥ kālādibhede 'pi syād ekaṃ AS-VDh 155,15 dravyaṃ, sadrūpāviśiṣṭatvān nīlādinirbhāsabhede 'pi jñānarūpāviśiṣṭatvād ekacitrajñānavat | iti prathamo bhaṅgaḥ | AS-VDh 155,16 tathā jīvādiviśeṣāḥ syād anekatvam āskandanti, bhedena darśanāt saṃkhyāsaṃkhyāvadarthavat | na hi AS-VDh 155,17 saṃkhyāsaṃkhyāvator bhedenādṛṣṭau viśeṣaṇaviśeṣyavikalpaḥ kuṇḍalivat kṣīrodakavad atadvedini, yataḥ AS-VDh 155,18 saugatas tayor abhedaṃ manyeta | na ca bhedaikānte tadvattāsti, vyapadeśanimittābhāvāt | saṃkhyāv ānartha iti AS-VDh 155,19 vyapadeśanimittaṃ samavāya iti cen na, tasya kathaṃcit tādātmyarūpatve bhedaikāntāsiddher vaiśeṣikamatavirodhāt | AS-VDh 155,20 padārthāntaratve saṃkhyāsaṃkhyāvatoḥ samavāya iti vyapadeśanimittābhāvaḥ | viśeṣaṇaviśeṣyabhāvo vyapadeśanimi- AS-VDh 155,21 ttam iti cen na, tasyāpi tato bhede vyapadeśanimittāntarāpekṣaṇāt paryanuyogānivṛtter anavasthāprasaṅgāc ca | tasmād ayaṃ AS-VDh 155,22 kathaṃcid eva saṃkhyāsaṃkhyāvatoḥ svabhāvabhedaṃ paśyati, tadviśiṣṭavikalpanāt kvacin nirṇaye 'py anyatra AS-VDh 155,23 saṃśayād varṇarasādivad iti | tad evaṃ sarvaṃ siddhaṃ syād anekam | iti dvitīyo bhaṅgaḥ | AS-VDh 156,01 kramārpitadvayāt syād ubhayam | sahāvaktavyaṃ, vaktum aśakteḥ | syād ekāvaktavyaṃ, svalakṣaṇasyaikasya AS-VDh 156,02 vaktum aśakyatvāt | syād anekāvaktavyaṃ, tasyānekasyāpi vaktum aśakteḥ | tata eva syād ubhayāvakta- AS-VDh 156,03 vyam | iti saptabhaṅgīprakriyāyojanam atideśavacanasāmarthyād avasīyate | tata eva caikatvam ekadharmiṇi AS-VDh 156,04 svapratiṣedhyenānekatvenāvinābhāvi, viśeṣaṇatvād vaidharmyāvinābhāvisādharmyavaddhetau | anekatvaṃ svapratiṣedhyenaikatve- AS-VDh 156,05 nāvinābhāvi, viśeṣaṇatvāt sādharmyāvinābhāvivaidharmyavaddhetau | evaṃ tadubhayādayo 'pi svapratiṣedhyenāvi- AS-VDh 156,06 nābhāvino viśeṣaṇatvād viśeṣyatvāc chabdagocaratvād vastutvād vā svasādhyetarāpekṣayā hetvahetvātmakasādhanadharmava- AS-VDh 156,07 d ity api nayayojanam aviruddham avaboddhavyam | viśeṣaṇatvādeḥ sādhanadharmasyāpi svaviśeṣyāpekṣayā viśeṣaṇasya AS-VDh 156,08 svapratiṣedhyenāvinābhāvitvasiddher na tena viśeṣaṇatvādihetor vyabhicāraḥ | nāpi viśeṣyatvasya, svaviśe- AS-VDh 156,09 ṣaṇāpekṣayā viśeṣyasyāpi svapratiṣedhyenāvinābhāvitvāt | śabdagocaratvasya ca śabdāntarāgocarasya AS-VDh 156,10 svapratiṣedhyenāvinābhāvitvāt, vastutvadharmasya ca vastvaṃ śatvena vastutvarūpasya tata eva vyabhicāritvāśaṅkāpi AS-VDh 156,11 na kartavyā, anekāntavādināṃ tathāpratīter virodhābhāvāt | evam ekatvānekatvābhyām anavasthitaṃ saptabhaṅgyām ārūḍhaṃ AS-VDh 156,12 jīvādivastu, kāryakāritvānyathānupapatteḥ | sarvathaikānte kramākramābhyām arthakriyāvirodhād ityādy api yojanīyam | AS-VDh 156,13 prajñādhīśaprapūjyojjvalaguṇanikarodbhūtasatkīrtisampadvidyānando dayāyā'navaratam akhilakleśanirṇāśanāya | AS-VDh 156,14 stādgauḥ sāmantabhadrī dinakararucijitsaptabhaṅgīvidhīddhā bhāvādyekāntacetas timiranirasanī vo 'kalaṅka - AS-VDh 156,15 prakāśā || 1 || AS-VDh 156,16 ity āptamīmāṃsālaṅkṛtau prathamaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 157,01 atha dvitīyaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 157,02 śrotavyāṣṭasahasrī śrutaiḥ kim anyaiḥ sahasrasaṃkhyānaiḥ | AS-VDh 157,03 vijñāyate yayaiva svasamayaparasamayasadbhāvaḥ || 1 || ĀM-VDh 24 advaitaikāntapakṣe 'pi dṛṣṭo virudhyate | kārakāṇāṃ kriyāyāś ca naikaṃ svasmāt prajāyate || 24 || AS-VDh 157,05 sadādyekānteṣu doṣodbhāvanam abhihitam ācāryaiḥ | kevalam advaitaikāntābhyupagamān na tāvatānekānta- AS-VDh 157,06 siddhir iti cen na, pratyakṣādivirodhāt | na hi kasyacid abhyupagamamātraṃ pramāṇasiddhaṃ kriyākāra- AS-VDh 157,07 kabhedaṃ pratiruṇaddhi kṣaṇikābhyupagamavat | nanv idam ayuktam eva saṃlakṣyate —'advaitaṃ hy aikātmyaṃ, dvābhyā- AS-VDh 157,08 m itaṃ dvītaṃ, dvītam eva dvaitaṃ, na dvaitam advaitam iti vyākhyānāt | tasyaikāntas tadevety abhiniveśaḥ | tasya AS-VDh 157,09 pakṣaḥ pratijñābhyupagamamātram | tasminn api dṛṣṭaḥ sākṣātkṛto 'numitaś ca kārakāṇāṃ kartrādīnāṃ kriyāyāś ca sthāna- AS-VDh 157,10 gamanādirūpāyā niṣparispandasvabhāvāyāḥ parispandarūpāyāś ca bhedaḥ pratyakṣeṇānumānena ca virudhyate, tadabhyu- AS-VDh 157,11 pagamamātrasya pratyakṣādipramāṇasiddhakriyākārakabhedapratirodhitvāsaṃbhavāt kṣaṇikatvābhyupagamavad iti tātparya- AS-VDh 157,12 vyākhyānam akalaṅkadevānām' | na hi kārakabhedaḥ pratyakṣādinā'dvaite 'pi virudhyate, pādapasyaikasya yugapatkrameṇa AS-VDh 157,13 vā kartrādyanekakārakātmakatvapratīteḥ ? kriyānānātvam apy ekasya tathaiva na pratiṣidhyate, deśādyapekṣayā gamanā- AS-VDh 157,14 gamanayoḥ sthānaśayanayor vā sakṛd api niścayāt | tadvad ekam api parabrahma sakalakriyākārakabhedātmakatayā na vi- AS-VDh 157,15 rodham adhyāste, tathā pratibhāsavaicitrye 'py ekatvāvyāghātāc citrajñānavad ity aparaḥ so 'py evaṃ praṣṭavyaḥ —kriyākārakabheda- AS-VDh 157,16 prapañcaḥ kim ajanmā janmavān vā ? na tāvad ajanmā, kādācitkatvāt, yas tv ajanmā sa na kādācitko AS-VDh 157,17 yathātmā, kādācitkaś cāyaṃ, tasmān nājanmeti bādhakasadbhāvāt | janmavāṃś cetkuto jāyate iti vaktavyam ? AS-VDh 157,18 paramapuruṣād eveti cet katham advaitasiddhiḥ ? kāraṇakāryayor dvaitaprasiddheḥ | kriyādikāryasya brahmaṇo 'nanyatvād advaitam eveti AS-VDh 157,19 cet kathaṃ svasmād eva tasya janma yujyate ? kathaṃ ca kāryād abhinnasya brahmaṇo 'kāryatvam ? yato nityatvaṃ syāt | AS-VDh 157,20 parasmāj jāyate iti ced dvaitasiddhiḥ, puruṣāt parasya kriyākārakabhedahetor abhyupagamāt | parasyānādyavidyārūpatvād aki- AS-VDh 157,21 ñcidrūpasya dvitīyatvāyogān na dvaitasiddhir iti cet katham akiṃcidrūpasya kāraṇatvam ? kāryasyāpy akiṃcidrūpatvād adoṣa AS-VDh 157,22 iti cet kim idānīṃ kharaviṣāṇād aśvaviṣāṇasya janmāsti ? neti cet katham avidyātmanaḥ kāraṇād avidyātmakakāryasyo- AS-VDh 157,23 tpattiḥ ? māhendrādiṣu māyāmayād eva pāvakādes tathāvidhadhūmādijanmadarśanād adoṣa iti cen na, tatrāpi pāvakadhū- AS-VDh 158,01 mādyoḥ sarvathā māyāmayatvāsiddheḥ | na hi tatpratibhāsayor māyārūpatvaṃ, svasaṃvedanasiddhatvāt | nāpi bahiḥ- AS-VDh 158,02 saddravyādirūpayor māyāsvabhāvatvaṃ, vyabhicāritvābhāvāt | tadviśeṣākārayor māyārūpatvam iti cen na, tadvivikta- AS-VDh 158,03 vastuvyatirekeṇa māyāyāḥ saṃbhavābhāvāt | tathā kriyākārakabhedaprapañcākāraviviktaparabrahmavyatirekeṇāvidyāyāḥ AS-VDh 158,04 saṃbhavābhāve kathaṃ vedāntavādinām avidyātaḥ kāryasyāvidyātmano janane svasmād eva svasya janma na bhavet ? tac ca AS-VDh 158,05 pramāṇaviruddhaṃ na śakyaṃ vyavasthāpayituṃ nairātmyavat | kriyākārakabhedo 'yaṃ na svato jāyate parato vā | AS-VDh 158,06 api tu jāyate eveti suṣuptāyate, pratipattyupāyābhāvāt, dṛṣṭeṣṭavirodhaprasaṅgāt | na hi kiṃcit svasmāt AS-VDh 158,07 parasmāc cājāyamānaṃ janmavad eva dṛṣṭam iṣṭaṃ vā, yena tathā pratipattyupāyarahitaṃ bruvāṇaḥ suṣuptam ivātmānaṃ AS-VDh 158,08 nācaret | tasmād yad dṛṣṭaviruddhaṃ tan na samañjasaṃ yathā nairātmyam | virudhyate ca tathaivādvaitaṃ kriyākā- AS-VDh 158,09 rakabhedapratyakṣādibhiḥ | ekasminn api kriyākārakabhedapratyakṣādeḥ saṃbhavāt svapnasaṃvedanavat katham advaitaṃ viruddha- AS-VDh 158,10 m iti cen na, svapnasaṃvedanasyāpy ekatve tadvirodhasya tadavasthatvāt | tatrānyad eva hi kriyāviśeṣasaṃvedanaṃ AS-VDh 158,11 svavāsanottham anyad eva ca kārakaviśeṣasaṃvedanaṃ pratyakṣam anumānādi vā na punar ekam eva, taddhetuvāsanābhedābhāvapra- AS-VDh 158,12 saṅgāt, jāgraddaśāyām iva svapnādidaśāyām api puṃso 'nekaśaktyātmakasya kriyākārakaviśeṣapratibhāsavaicitryavyava- AS-VDh 158,13 sthiteḥ | kasyacid ekarūpasyātmagaganāder apy anekāntavādinām anekakriyākārakaviśeṣapratibhāsālambanatvasiddhe- AS-VDh 158,14 r viruddham etatpratyakṣādibhir advaitam | na hi karoti kumbhaṃ kumbhakāro daṇḍādinā, bhuṅkte pāṇinaudanam ityādi AS-VDh 158,15 pratyakṣaṃ bhrāntaṃ yenādvaitasya virodhakaṃ na syāt | sarvatra kriyākārakādirūpaṃ kathaṃcid bhinnaṃ, bhinnapratibhāsitvā- AS-VDh 158,16 nyathānupapatter ity anumānaṃ vā nānājīvā ityādipravacanaṃ vā na vibhramākrāntaṃ yenādvaitaṃ na virundhyāt | syād ākūtaṃ AS-VDh 158,17 'vivādāpannaṃ pratyakṣādi mithyaiva, bhedapratibhāsitvāt svapnapratyakṣādivat' iti tad asat, prakṛtānumāne pakṣa- AS-VDh 158,18 hetudṛṣṭāntabhedapratibhāsasyāmithyātve tenaiva hetor vyabhicārāt tanmithyātve tasmād anumānāt sādhyāprasiddheḥ | AS-VDh 158,19 parābhyupagamāt pakṣādibhedapratibhāsasyāmithyātve na doṣa iti cen na, svaparābhyupagamabhedapratibhāsena vyabhi- AS-VDh 158,20 cārāt | tasyāpi parābhyupagamāntarād amithyātvād doṣābhāve sa eva tadbhedapratibhāsena vyabhicāra iti na AS-VDh 158,21 kvacid vyavatiṣṭheta' | kaścid āha 'brahmādvaitasya saṃvinmātrasya svataḥsiddhasya kriyākārakabhedapratyakṣādīnāṃ bādhakasya AS-VDh 158,22 bhāvāt teṣāṃ bhrāntatvam | tato na tadvirodhakatvam' iti tad api na sādhīyaḥ, tathā sati bādhyabādhakayor bhedāt, AS-VDh 158,23 dvaitasiddhiprasaṅgāt | na ca paropagamamātrāt tayor bādhyabādhakabhāvaḥ, paramārthatas tadabhāvāpatteḥ pratibhāsamātravat pra- AS-VDh 158,24 tibhāsamātraviśeṣasyāpi satyatvasiddher anekāntavyavasthānāt | tadekāntataḥ puruṣādvaitaṃ pratyakṣādiviruddham eva | AS-VDh 159,01 tathāsminn advaitaikānte dūṣaṇāntaram upadarśayantaḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 25 karmadvaitaṃ phaladvaitaṃ lokadvaitaṃ ca no bhavet | vidyā'vidyādvayaṃ na syād bandhamokṣadvayaṃ tathā || 25 || AS-VDh 159,03 laukikaṃ vaidikaṃ ca karmeti vā kuśalam akuśalaṃ ca karmānuṣṭhānam iti vā puṇyaṃ pāpaṃ ca karmeti vā AS-VDh 159,04 karmadvaitaṃ na syāt | tadabhāvād ihāmutra ca śreyaḥpratyavāyalakṣaṇaṃ phaladvaitaṃ na syāt, kāraṇābhāve kāryasyā- AS-VDh 159,05 nutpatteḥ | tata eveha lokaparalokalakṣaṇaṃ lokadvaitaṃ na syāt | karmādidvaitasyānādyavidyopadarśitatvād adoṣa iti AS-VDh 159,06 cen na, dharmādharmmadvaitasyābhāve vidyāvidyādvayasyāsaṃbhavād bandhamokṣadvayavat | pūrvāvidyodayād eva vidyāvidyādvayaṃ AS-VDh 159,07 bandhamokṣadvayaṃ ca, paramārthatas tadasaṃbhavāt 'na bandho 'sti na vai mokṣa ity eṣā paramārthatā' iti pravacanāt pratibhāsa- AS-VDh 159,08 mātrasya parabrahmaṇa eva tāttvikatvād iti cen na, nairātmyasyāpi tāttvikatvāpattes tatkalpanāyā naiṣphalyāvi- AS-VDh 159,09 śeṣāt | sarvo hi pramāṇapratyanīkaṃ svamanīṣikābhir advaitam anyad vā kiṃcit phalam uddiśyāracayet, anyathā AS-VDh 159,10 tatprati pravartanāyogāt prekṣāvṛtteḥ | tathāhi | puṇyapāpasukhaduḥkhehaparalokavidyetarabandhamokṣaviśeṣa- AS-VDh 159,11 rahitaṃ prekṣāpūrvakāribhir anāśrayaṇīyam | yathā nairātmyadarśanam | tathā ca prastutam | tasmāt prekṣā- AS-VDh 159,12 pūrvakāribhir anāśrayaṇīyam | iti na tajjijñāsāpi śreyasī | AS-VDh 159,13 syān mataṃ "na brahmādvaitaṃ pramāṇapratyanīkatvāt svamanīṣikābhir āracitaṃ, tasyānumānād āgamād vā pramāṇāt pra- AS-VDh 159,14 siddheḥ | tathā hi | yat pratibhāsasamānādhikaraṇaṃ tatpratibhāsāntaḥpraviṣṭam eva | yathā pratibhāsasvarūpam | AS-VDh 159,15 pratibhāsasamānādhikaraṇaṃ ca sarvam | iti hetoḥ parabrahmasiddhiḥ | na cāyam asiddhaḥ, sukhaṃ AS-VDh 159,16 pratibhāsate rūpaṃ pratibhāsate iti sarvatra pratibhāsasamānādhikaraṇatvasya pratīter anyathā sadbhāvāsiddheḥ | AS-VDh 159,17 apratibhāsamānasyāpi sadbhāve sarvasya manorathasiddhiprasaṅgān na kiṃcid asat syāt | atha pratibhāsavyatiriktasya AS-VDh 159,18 pratibhāsyasyārthasyāntar bahir vopacārāt pratibhāsasamānādhikaraṇatvavyavasthiteḥ pratibhāsasvarūpasya mukhyatopapatter a- AS-VDh 159,19 siddho hetur iti mataṃ tad apy asamyak, pratibhāsyapratibhāsayos tadbhāvānupapatteḥ | pratibhāsasya hetutvāt pratibhā- AS-VDh 159,20 syo 'rtha iti cen na, pratibhāsamātrasyāhetukatvāt kasyacit taddhetutvāyogāt | tadahetukatvam, akādācitkatvāt, AS-VDh 159,21 anyathā kadācit tadabhāvaprasaṅgāt | pratibhāsālambanatvāt pratibhāsyo 'rtho bhavatīti cet kutas tasya pratibhāsā- AS-VDh 159,22 lambanatvam ? pratibhāsyatvād iti cet parasparāśrayaṇam | pratibhāsālambanatvayogyatvād iti cet tarhi pratibhāsa- AS-VDh 159,23 svarūpam eva pratibhāsyaṃ, tasyaiva pratibhāsālambanatvopapatteḥ sarvatra pratibhāsasya svarūpālambanatvāt | tathā ca AS-VDh 159,24 kathaṃ viṣayasyopacaritaṃ pratibhāsasamānādhikaraṇatvaṃ yato 'siddho hetuḥ syāt | tata eva nānaikāntiko AS-VDh 160,01 viruddho vā, pratibhāsāntara'praviṣṭasya kasyacid api pratibhāsasamānādhikaraṇatvāyogād dhetor vipakṣavṛttyabhāvāt | AS-VDh 160,02 nāśrayāsiddhir api hetoḥ śaṅkanīyā, sarvasya dharmiṇaḥ parabrahmaṇa evāśrayatvāt 'brahmeti brahmaśabdena kṛtsnaṃ AS-VDh 160,03 vastv abhidhīyate | prakṛtasyātmakārtsnyasya vai–śabdaḥ smṛtaye mataḥ' iti śrutivyākhyānāt | tato 'navadyād dheto- AS-VDh 160,04 r bhavaty evādvaitasiddhiḥ | tathopaniṣadvacanād api 'sarvaṃ vai khalv idaṃ brahma' ityādiśrutisadbhāvāt, tatas tadbhrāntinirā- AS-VDh 160,05 karaṇāt" iti | AS-VDh 160,06 tad etatpratividhitsavaḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 26 hetor advaitasiddhiś ced dvaitaṃ syād dhetusādhyayoḥ | hetunā ced vinā siddhir dvaitaṃ vāṅmātrato na kim || 26 || AS-VDh 160,08 nanu ca pratibhāsasamānādhikaraṇatvād dhetoḥ sarvasya pratibhāsāntaḥpraviṣṭatvena puruṣādvaitasiddhāv api na AS-VDh 160,09 hetusādhyayor dvaitaṃ bhaviṣyati, tādātmyopagamāt | na ca tādātmye sādhyasādhanayos tadbhāvavirodhaḥ, sattvāni- AS-VDh 160,10 tyatvayor api tathābhāvavirodhānuṣaṅgāt | kalpanābhedād iha sādhyasādhanadharmabhede prakṛtānumāne 'pi katham avidyoda- AS-VDh 160,11 yopakalpitahetusādhyayos tadbhāvavighātaḥ, sarvathā viśeṣābhāvād iti cen na, śabdādau sattvānityatvayor api AS-VDh 160,12 kathaṃcit tādātmyāt sarvathā tādātmyāsiddheḥ, tatsiddhau sādhyasādhanabhāvavirodhāt | na cāsiddham udāharaṇaṃ AS-VDh 160,13 nāma, atiprasaṅgāt | tato na hetor advaitasiddhiḥ | hetunā vinaivāgamamātrāt tatsiddhir iti cen na, advaitata- AS-VDh 160,14 dāgamayor dvaitaprasaṅgāt | yadi punar āgamo 'py advayapuruṣasvabhāva eva na tato vyatirikto yena dvaitam anuṣajyate iti AS-VDh 160,15 matam, 'ūrddhvamūlam adhaḥśākham aśvatthaṃ prāhur avyayam | chandāṃsi tasya parvāṇi yas taṃ vetti sa vedavit' iti AS-VDh 160,16 vacanāt tadā brahmavat tadāgamasyāpy asiddhatvaṃ syāt, sarvathāpy asiddhasvabhāvasya siddhatvavirodhāt siddhāsiddha- AS-VDh 160,17 yor bhedaprasakteḥ | tad evaṃ yad asiddhaṃ tan na hitepsubhir ahitajihāsubhir vā pratipattavyam | yathā śūnyataikāntaḥ AS-VDh 160,18 tathā cāsiddham advaitam iti | atra nāsiddho hetuḥ, puruṣādvaitasyānumānād āgamād vā siddhatvāyogāt | prati- AS-VDh 160,19 bhāsasamānādhikaraṇatvānumānāt tatsiddhir iti cen na, tasya viruddhatvāt, pratibhāsatadviṣayābhimatayoḥ kathaṃci- AS-VDh 160,20 d bhede sati samānādhikaraṇatvasya pratīteḥ sarvathā pratibhāsāntaḥpraviṣṭatvāsādhanāt svaviṣayasya | na hi śuklaḥ AS-VDh 160,21 paṭa ityādāv api sarvathā guṇadravyayos tādātmye sāmānādhikaraṇyam asti | sarvathābhedavat pratibhāsasvarūpaṃ AS-VDh 160,22 pratibhāsate ity atrāpi na pratibhāsatatsvarūpayor lakṣyalakṣaṇabhūtayoḥ sarvathā tādātmyam asti, pratibhāsasya AS-VDh 161,01 sādhāraṇāsādhāraṇadharmādhikaraṇasya svasvarūpād asādhāraṇadharmāt kathaṃcid bhedaprasiddher anyathā tatsāmānādhikaraṇyāyo AS-VDh 161,02 gāt suvarṇaṃ suvarṇam iti yathā sahyavindhyavad vā tad evaṃ | yat pratibhāsasamānādhikaraṇaṃ tat pratibhāsāt kathaṃcid arthā- AS-VDh 161,03 ntaraṃ yathā pratibhāsasvarūpaṃ, pratibhāsasamānādhikaraṇaṃ ca sukhanīlādi sarvam iti sādhyaviparītasādhanād dheto- AS-VDh 161,04 r nādvaitasiddhiḥ | sarvaṃ vai khalv idaṃ brahmetyādyāmnāyād api dvaitasiddhir eva syāt, sarvasya prasiddhasyāprasiddhena AS-VDh 161,05 brahmatvena vidhānāt, sarvathā prasiddhasya vidhānāyogād aprasiddhavat | kvacid ātmavyaktau prasiddhasyaikātmyarūpasya AS-VDh 161,06 brahmatvasya sarvātmasv 'anātmābhimateṣu ca vidhānād dvaitaprapañcāropavyavacchede 'pi tadāgamādvyavac chedyavyavacchedakasa- AS-VDh 161,07 dbhāvasiddheḥ katham advaitasiddhiḥ ? āmnāyasya parabrahmasvabhāvatve 'pi na tatas tadadvaitasiddhiḥ, svabhāvasvabhāvavatos tādā- AS-VDh 161,08 tmyaikāntānupapatteḥ | svasaṃvedanam eva puruṣādvaitasādhanam iti cen naitad api sāraṃ, nigaditapakṣadoṣopanipātāt | AS-VDh 161,09 tathā hi | tatsiddhir yadi sādhanāt sādhyasādhanayos tarhi dvaitaṃ syāt | anyathā'dvaitasiddhivaddvaitasiddhiḥ AS-VDh 161,10 kathaṃ na syāt ? svābhilāpamātrād arthasiddhau sarvaṃ sarvasya sidhyet | na hi svasaṃvedanam api sādhanam ā- AS-VDh 161,11 tmano 'nanyad eva sādhanatvavirodhāt anumānāgamavatsādhyasyaiva sādhanatvāpatteḥ prakṛtānumānāgamayor iva svasaṃve- AS-VDh 161,12 danapratyakṣasyāpi sādhanasyābhāvāt | svataḥ siddhaṃ brahmety abhyupagame dvaitam api svataḥ sakalasādhanābhāve 'pi kiṃ na AS-VDh 161,13 sidhyet ? tattvopaplavamātraṃ vā ? nairātmyaṃ vā ? svābhilāpamātrāviśeṣāt | sarvasya sarvamanorathasiddhir api AS-VDh 161,14 durnivārā syāt | etenaitad api pratyākhyātaṃ yad uktaṃ bṛhadāraṇyakavārtike "ātmāpi sad idaṃ brahma mohā- AS-VDh 161,15 t pārokṣyadūṣitam | brahmāpi sa tathaivātmā sadvitīyatayekṣyate | 1 | ātmā brahmeti pārokṣyasadvitīyatvabā- AS-VDh 161,16 dhanāt | pumarthe niścitaṃ śāstram iti siddhaṃ samīhitam | 2 | " iti, mohasyāvidyārūpasyākiṃcidrūpatve AS-VDh 161,17 pārokṣyahetutvāghaṭanāt sadvitīyatvadarśananibandhanatvāsaṃbhavāt tasya vasturūpatve dvaitasiddhiprasaktes tata eva AS-VDh 161,18 pārokṣyasadvitīyatvayor bādhanāt pumarthe niścitaṃ śāstram ity etasyāpi dvaitasādhanatvāt, śāstrapumarthayor bhedābhāve AS-VDh 161,19 sādhyasādhanabhāvāsaṃbhavāt | ĀM-VDh 27ab advaitaṃ na vinā dvaitād ahetur iva hetunā | ĀM-VDh 27cd saṃjñinaḥ pratiṣedho na pratiṣedhyādṛte kvacit | 27 | AS-VDh 161,22 kathaṃ punar hetunā vinā'hetur ivādvaitaṃ dvaitād vinā na siddhyatīti niścitam iti ced ucyate, advaitaśabdaḥ AS-VDh 161,23 svābhidheyapratyanīkaparamārthāpekṣā nañpūrvākhaṇḍapadatvād ahetvabhidhānavad ity anumānāt | anekānta- AS-VDh 162,01 śabdena vyabhicāra iti cen na, tasyāpi samyag ekāntena vinānupapadyamānatvāt | evam amāyādiśabdenāpi na AS-VDh 162,02 vyabhicāras tasya māyādinā'vinābhāvitvāt | tathā nañpūrvagrahaṇāt kevalena śabdena vyabhicāro nirastaḥ, AS-VDh 162,03 padāṃśenākhaṇḍagrahaṇāt | akharaviṣāṇādiśabdena ca na | tato nātra kiṃcid atiprasajyate, tādṛśo AS-VDh 162,04 naño vastupratiṣedhanibandhanatvāt | na hy akhaṇḍapadaviśeṣaṇasya nañaḥ kvacid avastupratiṣedhanibandhanatvam upa- AS-VDh 162,05 labdhaṃ, padāntaropahitapadaviśeṣaṇasyaiva tathā pratīter akharaviṣāṇam ityādivat | ata eva sarvatra pratiṣedhyādṛte AS-VDh 162,06 saṃjñinaḥ pratiṣedhābhāvaḥ pratyetavyaḥ | na hi kharaviṣāṇaṃ saṃjñi kiṃcid asti yena tasyāpi sata eva AS-VDh 162,07 kathaṃcit pratiṣedhaḥ prasajyate | nanu puruṣādvaite paramārthataḥ pratiṣedhavyavahārāsaṃbhavāt paropagatasya dvaitasya AS-VDh 162,08 paraprasiddhanyāyād evānumānādirūpādabhāvaḥ sādhyate | na ca svaparavibhāgo 'pi tāttvikas tasyāvidyāvilāsāśra- AS-VDh 162,09 yatvāt | tato na kaścid doṣa iti cen na, avidyāyā eva vyavasthāpayitum aśakteḥ | 'nanu ca na vastuvṛttam ape- AS-VDh 162,10 kṣyā'vidyā vyavasthāpyate, tasyām avastubhūtāyāṃ pramāṇavyāpārāyogāt | parabrahmaṇyavidyāvati avidyārahite AS-VDh 162,11 ca vidyāyā virodhād ānarthakyāc ca nāvidyā'syety apy avidyāyām eva sthitvā prakalpanāt, brahmādhārāyās tv avi- AS-VDh 162,12 dyāyāḥ katham apy ayogāt | yataś cānubhavād avidyāsmīti brahmānubhūtimat tata eva pramāṇotthavijñānabādhitā sā AS-VDh 162,13 tadabādhane tasyā apy ātmatvaprasaṅgāt | tathā brahmaṇy avijñāte tadavidyāvyavasthānupapatter bādhāsadbhāvāt vijñāte 'pi AS-VDh 162,14 sutarāṃ tadabādhanād avyavasthānaṃ, abādhitāyā buddher mṛṣātvāyogāt | na cāvidyāvān naraḥ kathaṃcid avidyāṃ nirūpayitu- AS-VDh 162,15 m īśaś candradvayādibhrāntim iva jātitaimirikaḥ | tad uktaṃ "brahmā'vidyāvad iṣṭaṃ cen nanu doṣo mahānayam | niravadye ca AS-VDh 162,16 vidyāyā ānarthakyaṃ prasajyate | 1 | nā'vidyā'syety avidyāyām eva sthitvā prakalpate | brahmādhārā tv avidyeyaṃ na AS-VDh 162,17 kathaṃcana yujyate | 2 | yato 'nubhavato 'vidyā brahmāsmīty anubhūtimat | ato mānotthavijñānadhvastā sāpy anyathātma- AS-VDh 162,18 tā | 3 | brahmaṇy avidite bādhān nāvidyety upapadyate | nitarāṃ cāpi vijñāte mṛṣā dhīrnāsty abādhitā | 4 | avidyāvāna- AS-VDh 163,01 vidyāṃ tāṃ na nirūpayituṃ kṣamaḥ | vastuvṛttamato 'pekṣya nāvidyeti nirūpyate | 5 | vastuno 'nyatra mānānāṃ AS-VDh 163,02 vyāpṛtir na hi yujyate | avidyā ca na vastv iṣṭaṃ mānāghātā'sahiṣṇutaḥ | 6 | avidyāyā avidyātve AS-VDh 163,03 idam eva ca lakṣaṇam | mānāghātāsahiṣṇutvam asādhāraṇam iṣyate | 7 | " na caivam aprāmāṇikāyām avidyāyāṃ AS-VDh 163,04 kalpyamānāyāṃ kaścid doṣaḥ, tasyāḥ saṃsāriṇaḥ svānubhavāśrayatvād dvaitavādina eva dṛṣṭādṛṣṭārthaprapañcasya pramāṇa- AS-VDh 163,05 bādhitasya kalpanāyām anekavidhāyāṃ bahuvidhadoṣānuṣaṅgāt | tad apy uktaṃ "tvatpakṣe bahu kalpyaṃ syāt sarvaṃ AS-VDh 163,06 mānavirodhi ca | kalpyā'vidyaiva matpakṣe sā cānubhavasaṃśrayā" | 1 | iti kaścit so 'pi na prekṣāvān, AS-VDh 163,07 sarvapramāṇātītasvabhāvāyāḥ svayam avidyāyāḥ svīkaraṇāt | na hi prekṣāvān sakalapramāṇātikrāntarūpām avidyāṃ AS-VDh 163,08 vidyāṃ vā svīkurute | na ca pramāṇānām avidyāviṣayatvam ayuktaṃ, vidyāvad avidyāyā api kathaṃcid vastutvāt | AS-VDh 163,09 tathā vidyātvaprasaṅga iti cen na kiṃcid aniṣṭaṃ, yathā yatrāvisaṃvādas tathā tatra pramāṇatety akalaṅkadevair apy uktatvā- AS-VDh 163,10 t | bahiḥprameyāpekṣayā tu kasyacit saṃvedanasyāvidyātvaṃ bādhakapramāṇāvaseyam | katham apramāṇaviṣayaḥ ? AS-VDh 163,11 tadbādhakaṃ punararthānyathātvasādhakam eva pramāṇam anubhūyate iti vastuvṛttam apekṣyaivāvidyā nirūpaṇīyā | na ca AS-VDh 163,12 kathaṃcid vidyāvato 'py ātmanaḥ pratipattur avidyāvattvaṃ virudhyate, yato 'yaṃ mahān doṣaḥ syāt | nāpy avidyāśūnyatve AS-VDh 163,13 kathaṃcid vidyānarthakyaṃ prasajyate, tatphalasya sakalavidyālakṣaṇasya bhāvāt | na cāvidyāyām eva sthitvā'syeyam a- AS-VDh 163,14 vidyeti kalpyate, sarvasya vidyāvasthāyām evāvidyetaravibhāganiścayāt svapnādya'vidyādaśāyāṃ tadabhāvāt | AS-VDh 163,15 tataś cātmadvārevāvidyā yuktimatī | yasmād anubhavād avidyāvānaham asmīty anubhavavānātmā tata eva kathaṃcit AS-VDh 163,16 pramāṇotthavijñānā'bādhitā tadavidyāpi saivety ātmatāvirodhābhāvāt | na cātmani kathaṃcid avidite 'py avidyeti AS-VDh 163,17 nopapadyate, bādhā'virodhāt | kathaṃcid vijñāte 'pi vā'vidyeti nitarāṃ ghaṭate, viditātmana eva tadbādhakatva- AS-VDh 163,18 viniściteḥ kathaṃcid bādhitāyā buddher mṛṣātvasiddheḥ | na ca kathaṃcid avidyāvān eva naras tām avidyāṃ nirūpayitum a- AS-VDh 163,19 kṣamaḥ, sakalaprekṣāvadvyavahāravilopāt | yad api pramāṇāghātāsahiṣṇutvam asādhāraṇalakṣaṇam avidyāyās tad api pramā- AS-VDh 163,20 ṇasāmarthyād eva niścetavyam | iti na pramāṇātikrāntā kācid avidyā nāma yad abhyupagame brahmādvaitaṃ na viru- AS-VDh 163,21 dhyeta dvaitapratiṣedho vā dvaitāvinābhāvī na bhavet | tad etena śabdādvaitam api nirastaṃ, vijñānādyadvaitavattasyāpi AS-VDh 164,01 nigaditadoṣaviṣayatvasiddheḥ prakriyāmātrabhedāt, tadvyavasthānupapatteḥ, svapakṣetarasādhakabādhakapramāṇābhāvāviśeṣāt AS-VDh 164,02 svataḥsiddhyayogād gatyantarābhāvāc ca | ity alam atiprasaṅginyā saṃkathayā, sarvathaivādvaitasya nirākaraṇāt | AS-VDh 164,03 iṣṭam advaitaikāntāpavāraṇaṃ, pṛthaktvaikāntāṅgīkaraṇād iti mā'vadīdharat | yasmāt — ĀM-VDh 28ab pṛthaktvaikāntapakṣe 'pi pṛthaktvād apṛthak tu tau | ĀM-VDh 28cd pṛthaktve na pṛthaktvaṃ syād anekastho hy asau guṇaḥ | 28 | AS-VDh 164,06 pṛthag eva dravyādipadārthāḥ pramāṇādipadārthāś ca, pṛthakpratyayaviṣayatvāt sahyavindhyavad ity ekāntaḥ pṛthaktvai- AS-VDh 164,07 kāntaḥ, sajātīyavijātīyavyāvṛttā niranvayavinaśvarā bahir antaś ca paramāṇavaḥ ity abhiniveśaś ca | tatra yeṣāṃ AS-VDh 164,08 pṛthaktvaguṇayogāt pṛthak padārthā ity āgrahaste evaṃ tāvat praṣṭavyāḥ —kiṃ pṛthagbhūtapadārthebhyaḥ pṛthaktvaṃ guṇaḥ AS-VDh 164,09 pṛthagbhūto 'pṛthagbhūto vā ? na tāvad uttaraḥ pakṣo guṇaguṇinor bhedopagamāt | nāpi prathamaḥ pṛthagbhūtapadārthebhyaḥ AS-VDh 164,10 pṛthaktvasya pṛthagbhāve teṣām apṛthaktvaprasaṅgāt | pṛthaktvasya tadguṇatvāt pṛthag iti pratyayasya tadālambanatvān na AS-VDh 164,11 teṣām apṛthaktvaprasaṅga iti cen na, tasya kathaṃcit tādātmyāpatteḥ pṛthaktvaikāntavirodhāt | tadguṇaguṇinor atādātmye AS-VDh 164,12 ghaṭapaṭavadvyapadeśo 'pi mā bhūt, saṃbandhanibandhanāntarābhāvāt | kathaṃcit tādātmyam eva hi tayoḥ saṃbandha- AS-VDh 164,13 nibandhanaṃ, na tato 'nyatsaṃbhavati | samavāyavṛttiḥ saṃbhavatīti cen na, samavāyasya, kathaṃcid aviṣvagbhāvād aparasya AS-VDh 164,14 pratikṣepāt | pṛthaktvam anyad vā pṛthagbhūtam anaṃśam anekastheṣu niṣparyāyaṃ vartate iti duravagāham | na hy ane- AS-VDh 164,15 kadeśastheṣu himavadvindhyādiṣu sakṛdekaḥ paramāṇur vartate iti saṃbhavati | gaganādyanaṃśam api vartate iti cen na, AS-VDh 164,16 tasyānantapradeśāditayānaṃśatvāsiddher anāśrayatayā kvacid vṛttyabhāvāc ca | sattaikā yugapad anekatra vartate ity apy a- AS-VDh 164,17 siddhaṃ, tadanantaparyāyatvasādhanāt svaparyāyebhyo 'tyantabhedāsiddheś ca samavāyavṛttyanupapatteḥ | dravyatvādisāmā- AS-VDh 164,18 nyam api naikam anaṃśam anekasvavyaktivṛtti sakṛtprasiddhaṃ, tasyāpi svāśrayātmakatayā kathaṃcit sāṃśatvānekatvapratīteḥ | AS-VDh 164,19 saṃyogavibhāgaparatvāparatvāny api nānekavṛttīni yugapad upapadyante pratiyogyādisaṃyogādipariṇāmapratīteḥ AS-VDh 164,20 sādṛśyopacārād ekatvavyavahārāt | dvitvādir anekadravyavṛttir yugapad ity apy aprātītikaṃ, prativyakti sakalasaṃkhyā- AS-VDh 164,21 pariṇāmasiddheḥ kvacid ekatra tadasiddhau parāpekṣayāpi tadviśeṣapratītyayogāt kharaviṣāṇavat | tato na pṛthaktva- AS-VDh 164,22 m anekatra yugapad vartate guṇatvād rūpādivat | na saṃyogādibhir anekāntaḥ, teṣām apy anekadravyavṛttīnāṃ sakṛdanaṃśānā- AS-VDh 165,01 m asiddheḥ | tad anena pṛthaktvaikāntapakṣe 'pi pṛthaktvavatoḥ pṛthaktvāt pṛthaktve tau tadvantāv apṛthag eva syātām | tathā AS-VDh 165,02 ca na pṛthaktvaṃ nāma guṇaḥ syāt, ekatra tadvati tadanabhyupagamāt | anekastho hy asau guṇa iti kārikā- AS-VDh 165,03 vyākhyānaṃ sthitapakṣadūṣaṇaparaṃ prakāśitaṃ pratipattavyam | AS-VDh 165,04 sāṃprataṃ niranvayakṣaṇikalakṣaṇapṛthaktvapakṣe dūṣaṇam āvirbhāvayitum anasaḥ sūrayaḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 29ab saṃtānaḥ samudāyaś ca sādharmyaṃ ca niraṅkuśaḥ | ĀM-VDh 29cd pretyabhāvaś ca tatsarvaṃ na syād ekatvanihnave | 29 | AS-VDh 165,07 jīvādidravyaikatvasya nihnave saṃtāno na syād bhinnasaṃtānābhimatakṣaṇavat | yathaikaskandhāvayavānām ekatvapa- AS-VDh 165,08 riṇāmāpalāpe samudāyo na syān nānāskandhāvayavavat tathā sadharmatvābhimatānāṃ sadṛśapariṇāmaikatvāpahnave AS-VDh 165,09 sādharmyaṃ na syād visadṛśārthavat | mṛttvā punar bhavanaṃ pretyabhāvaḥ | so 'pi na syād ubhayabhavānubhāvyekātmā'pākaraṇe AS-VDh 165,10 nānātmavat | caśabdād dattagrahādi sarvaṃ na syāt tadvat | na ca tadabhāvaḥ śakyaḥ pratipādayituṃ, sakalabādhaka- AS-VDh 165,11 śūnyatvena niraṅkuśatvāt | AS-VDh 165,12 nanu cāparāmṛṣṭabhedāḥ kāryakāraṇakṣaṇā eva saṃtānaḥ | sa caikatvanihnave 'pi ghaṭate evety api ye samā- AS-VDh 165,13 cakṣate teṣām api kāryakāraṇayoḥ pṛthaktvaikānte kāryakālam ātmānam anayataḥ kāraṇatvāsaṃbhavāt tadanu- AS-VDh 165,14 tpatteḥ kutaḥ saṃtatiḥ ? nanu kāryakāle sato 'pi kāraṇatve tatkāraṇatvānabhimatasya kāryakālam ātmānaṃ nayataḥ AS-VDh 165,15 sarvasya tatkāraṇatvaprasaṅgaḥ | kāryākāreṇa prāgasataḥ saddravyādirūpeṇa prākkāryakāle ca satas tatkāryasyotpattau AS-VDh 165,16 kharādimastake viṣāṇāder utpattiḥ kin na syāt ? gavādiśirasīva tatrāpi tasya viṣāṇādyākāratayā prāgasa- AS-VDh 165,17 ttvasya saddravyādirūpatayā sattvasya cāviśeṣāt | tadutpattikāraṇasya dṛṣṭasyādṛṣṭasya cābhāvāt tatra na tasyo- AS-VDh 165,18 tpattir iti vacane pareṣām api prāgasattvaikāntāviśeṣe 'pi kāryasya pūrvaṃ sati kāraṇe janma nāsatīti na kiṃci- AS-VDh 165,19 d atiprasajyate, tadanvayavyatirekānuvidhānanibandhanatvāt tatkāraṇatvasya | na ca niranvayakṣaṇikatve 'pi kāryasya AS-VDh 165,20 kāraṇānvayavyatirekānuvidhānam asaṃbhāvyaṃ, svakāle sati kāraṇe kāryasyotpatter asaty anutpatteḥ pratīyamānatvāt AS-VDh 165,21 svadeśāpekṣānvayavyatirekavat | tad uktam "anvayavyatirekādyo yasya dṛṣṭo 'nuvartakaḥ | svabhāvas tasya AS-VDh 165,22 taddhetur ato bhinnān na saṃbhavaḥ" iti | tato 'vyabhicāreṇa kāryakāraṇabhūtā evāparāmṛṣṭabhedāḥ kṣaṇāḥ AS-VDh 165,23 saṃtāno yuktaḥ | iti kaścit so 'pi na pratītyanusārī, tathā buddhetaracittānām apy ekasaṃtānatvaprasaṅgāt AS-VDh 166,01 teṣām avyabhicāreṇa kāryakāraṇabhūtatvāviśeṣāt | nirāsravacittotpādāt pūrvaṃ buddhacittasyāpi saṃtānāntaracitta- AS-VDh 166,02 kāraṇatvābhāvān na teṣām avyabhicārī kāryakāraṇabhāva iti cen na, yataḥ prabhṛti teṣāṃ kāryakāraṇabhāvas tatprabhṛ- AS-VDh 166,03 titas tasyāvyabhicārād anyathā buddhacittasyāsarvajñatvaprasaṅgāt | nā'nanukṛtānvayavyatirekaṃ kāraṇaṃ, nākāraṇaṃ AS-VDh 166,04 viṣaya iti vacanāt | syān mataṃ, yeṣām agrāhyagrāhakatve satya'vyabhicārī kāryakāraṇabhāvas teṣām ekasaṃtāna- AS-VDh 166,05 tvopagamān na doṣa iti cet tad apy ayuktaṃ, samanantarapratyayenāpi saha buddhacit tasyaikasaṃtānatāpāyaprasakteḥ, tasya AS-VDh 166,06 buddhacit tenāgrāhyatve tasyāsarvaveditvāpatteḥ | samanantarapratyayasya samanantaratvād eva buddhacit tena sahaikasaṃtānatva- AS-VDh 166,07 m iti cet kutas tasya samanantaratvam ? tasyāvyabhicārikāraṇatvād iti cen na, sarvārthānāṃ tatsamanantaratvaprasa- AS-VDh 166,08 ṅgāt | ekasaṃtānatve sati kāraṇatvād iti cet so 'yam anyonyasaṃśrayaḥ | siddhe samanantarapratyayatve tasyaikasaṃtā- AS-VDh 166,09 natvena kāraṇatvasiddhis tatsiddhau ca samanantarapratyayatvasiddhir iti | syādvādināṃ kas tarhy ekaḥ saṃtāna iti cet AS-VDh 166,10 pūrvāparakālabhāvinor api hetuphalavyapadeśabhājor atiśayātmanor anvayaḥ saṃtānaḥ | kvacit kṣaṇāntare AS-VDh 166,11 nīlalohitādinirbhāsacitraikasaṃvedanavat kathaṃcid ekatvam eva bhavitum arhati | na ca sādhyavikalaṃ citra- AS-VDh 166,12 jñānam udāharaṇaṃ tasyaikatvasiddheḥ | tadavayavapṛthaktvakalpanāyāṃ citranirbhāso mā bhūt pṛthagvarṇāntaravi- AS-VDh 166,13 ṣayānekasaṃtānaikakṣaṇavat | tatra pratyāsattiviśeṣaḥ kathaṃcid aikyātko 'paraḥ syāt ? deśapratyāsatteḥ AS-VDh 166,14 śītātapavātādibhir vyabhicārāt, kālapratyāsatter ekasamayavarttibhir aśeṣārthair anekāntāt, bhāvapratyāsatter ekārtho- AS-VDh 166,15 dbhūtānekapuruṣajñānair anaikāntikatvād dravyapratyāsattir eva pariśeṣāt saṃbhāvyate | sā caikadravyatādātmyalakṣaṇatvā- AS-VDh 166,16 t pratyāsattiviśeṣaḥ | iti kathaṃcid aikyam evaikatvavyavahāranibandhanaṃ citrajñānasya, anyathā vedyavedakākārayo- AS-VDh 166,17 r api pṛthaktvaikāntaprasaṅgāt | tayoḥ svabhāvabhede 'pi sahopalambhaniyamāt kathaṃcid abhedābhyupagame katham e- AS-VDh 166,18 kasaṃtānasaṃvidāṃ samanantaropalambhaniyamāt kathaṃcid aikyaṃ na syāt ? kālasamantaropalambhaniyamād eka- AS-VDh 166,19 saṃtānatvam eva syād deśasamanantaropalambhaniyamāt samudāyavat, na punar ekadravyatvam iti cen na, bhavatāṃ buddhetarasaṃvi- AS-VDh 166,20 dām ekasaṃtānatvāpatteḥ, kālasamanantaropalambhaniyamasya bhāvāt pañcānām api ca skandhānām ekaskandhatvaprasaṅgāt, AS-VDh 167,01 pradeśasamanantaropalambhaniyamasya bhāvāt | pratyāsattyantarakalpanāyāṃ tatra yayā pratyāsattyā saṃtānaḥ AS-VDh 167,02 samudāyaś ca, tayaiva kathaṃcid aikyam astu | na hi tādṛśāṃ sādharmyam anyadanyatrātmasāṅkaryāt, yena kāla- AS-VDh 167,03 samanantaropalambhaniyamabhājām ekasaṃtānatvaṃ vyavatiṣṭhate deśasamanantaropalambhaniyamabhṛtāṃ caikaskandhākhyaṃ AS-VDh 167,04 samudāyatvaṃ yujyate, tādṛśaḥ sādharmyasyaikatvanihnave 'nupapatteḥ kathaṃcid ekatvaśūnyārthasādharmyasya saṃtānāntareṣu AS-VDh 167,05 nānāsamudāyeṣu ca darśanāt | etenaikasaṃtānatvāt pretyabhāvavyavahārakalpanam apāstaṃ kathaṃcid ekatvāpahnave tadayo- AS-VDh 167,06 gāt | katham iha janmano janmāntareṇaikatvaṃ virodhād iti cen na, kathaṃcid ekatve virodhābhāvāt | tathā prati- AS-VDh 167,07 bhāsād ekajñānanirbhāsaviśeṣavat | tathā hi | ekajñānanirbhāsaviśeṣāṇāṃ mithaḥ svabhāvabhede 'pi yathai- AS-VDh 167,08 katvapariṇāmaḥ svabhāvato 'naṅkuśas tathā pretyabhāvādiṣu saṃtāno 'nvayaḥ paramārthaikatvam ātmasattvajīvā- AS-VDh 167,09 divyapadeśabhājanaṃ svabhāvabhedān ākramya svāmivad ananyatra vartayati | na punar anyatra jīvāntare teṣām aśakya- AS-VDh 167,10 vivecanatvād virodhavaiyadhikaraṇyādīnām ekajñānanirbhāsaviśeṣair apākaraṇān niraṅkuśatvasiddheḥ — AS-VDh 167,11 pṛthaktvaikāntapakṣe dūṣaṇāntaram upadarśayantaḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 30ab sadātmanā ca bhinnaṃ cejjñānaṃ jñeyād dvidhāpy asat | ĀM-VDh 30cd jñānābhāve kathaṃ jñeyaṃ bahir antaś ca te dviṣām | 30 | AS-VDh 167,14 sadātmanā satsāmānyātmanā bhinnam eva jñānaṃ jñeyād iti ced dvidhāpy asad eva prāptaṃ jñānasyāsattve jñeyasyāsa- AS-VDh 167,15 ttvaprasaṅgāt | tato bahir antaś ca na kiñcit kathaṃcid api jñeyaṃ nāma tvaddviṣāṃ pratīyeta | nanu sadviśeṣād AS-VDh 167,16 bhede 'pi jñānasya jñeyān nāsattvaprasaktiḥ | sadantaratvaṃ tu na syāt paṭāntarādbhede 'pi paṭasya paṭāntaratvābhāvavat | AS-VDh 167,17 satsāmānyaṃ punaḥ sarveṣu sadviśeṣeṣv asattvavyāvṛttimātram | na ca tadātmanā kasyacit kutaścid bhedo 'bhedo vā AS-VDh 167,18 vicāryate tasya vastuniṣṭhatvāt sanmātrasya cāvastutvāt | tadātmanā vyāvṛttasya jñānasya jñeyāt paramārthasattvā- AS-VDh 167,19 virodhān na kaścid upālambha iti cen na, satsāmānyasyābhāve sāṃvṛtatve vā sadviśeṣāṇām abhāvaprasaṅgāt sāṃvṛta- AS-VDh 167,20 tvāpatteś ca tadasattvavyāvṛtter api vastusvabhāvatvād anyathā kharaviṣāṇādāv api tadanuṣaṅgāt | tathā hi | jñānajñe- AS-VDh 167,21 yayor asadvyāvṛttir vāstavī sadviśeṣatvāt | yasya tu na sā vāstavī sa na sadviśeṣo yathā vandhyāsutaḥ | AS-VDh 167,22 sadviśeṣau ca jñānajñeye | iti kevalavyatir ekī hetuḥ | tathā yatrāsadvyāvṛttir vāstavī tatra satsāmānyaṃ vastu, AS-VDh 167,23 satsāmānyarahiteṣu vandhyāsutādiṣv asadvyāvṛtter avāstavatvāt, iti vāstavasatsāmānyātmanā jñānasya jñeyād bhede AS-VDh 167,24 sadviśeṣātmanāpi bhedaḥ syāt | tathā ca jñānam asat prāptam | tadanicchatāṃ viṣayiṇo viṣayāt kaṃthaci - AS-VDh 168,01 t svabhāvabhede 'pi sadādyātmanā tādātmyaṃ bodhākārasyeva viṣayākārād, viśeṣābhāvāt | anyathā AS-VDh 168,02 jñānam avastv eva khapuṣpavat | tadabhāve bahir antar vā jñeyam eva na syāt, tadapekṣatvāt tasya | tataḥ AS-VDh 168,03 śreyān ayam upālambhaḥ pṛthaktvaikāntavācāṃ tāthāgatānāṃ vaiśeṣikavat | kiñca — ĀM-VDh 31ab sāmānyārthā giro 'nyeṣāṃ viśeṣo nābhilapyate | ĀM-VDh 31cd sāṃmānyābhāvatas teṣāṃ mṛṣaiva sakalā giraḥ | 31 | AS-VDh 168,06 sāmānyam evārtho 'bhidheyo yāsāṃ tāḥ sāmānyārthā giro yatas tābhir viśeṣo nābhilapyate ity anye, teṣāṃ AS-VDh 168,07 mṛṣaiva sakalāḥ svayaṃ satyatvenābhimatā api giraḥ syuḥ, sāmānyasya vāstavasyābhāvāt | kutaḥ punaḥ sāmā- AS-VDh 168,08 nyasyaivābhidheyatvam iti cet, viśeṣāṇām aśakyasamayatvāt | na hy anantā viśeṣāḥ śakyāḥ saṃketayituṃ AS-VDh 168,09 tato nābhidhīyeran, asaṃketitānabhidhānāt | viśeṣadarśanavat tadbuddhāv apratibhāsanād arthasannidhānānape- AS-VDh 168,10 kṣaṇāc ca | na hi svalakṣaṇe darśane yathā saṃketanirapekṣo viśeṣaḥ pratibhāsate tathā śabdabuddhāv api, tasyāḥ AS-VDh 168,11 svalakṣaṇasaṃnidhānānapekṣatvāt, tadapekṣatve 'tītānutpannādiṣu śabdabuddher abhāvaprasaṅgāt | yady evaṃ svalakṣaṇam ana- AS-VDh 168,12 bhidheyaṃ sāmānyam avastūcyate iti vastu nocyate iti syāt | tataḥ kiṃ śabdoccāreṇa saṃketena vā ? AS-VDh 168,13 gośabdo 'pi gāṃ nābhidhatte yathāśvaśabdasya | tathā ca vastuno 'nabhidhāne maunaṃ yat kiṃcid vā vacanam ā- AS-VDh 168,14 caret, viśeṣābhāvāt | athāsti viśeṣaḥ | kathaṃ svārthaṃ nābhidadhīta ? maunād yat kiṃcana vacanād vā yathā- AS-VDh 168,15 rthābhidhānasya svābhidhānaṃ muktvā viśeṣasyāsaṃbhavāt | na vai paramārthaikatānatvād abhidhānaniyamaḥ, paramārthai- AS-VDh 168,16 katānatve śabdānām anibandhanā na syāt pravṛttir artheṣu samayāntarabhediṣv iti vacanāt | kiṃ tūpādānavi- AS-VDh 168,17 śeṣād ity api vārtam, avikalpe 'pi tathaiva prasaṅgāt | śakyaṃ hi vaktum "avikalpakapratyakṣasya na AS-VDh 168,18 paramārthaikatānatvān niyamo, dvicandrādidarśanābhāvaprasaṅgāt kintūpādānasya svavāsanāviśeṣasya bhedāt" AS-VDh 168,19 iti | tad evam avadhāritātmakaṃ vastu svalakṣaṇam āpanīpadyeta, vikalpenevāvikalpenāpy avadhāra- AS-VDh 168,20 yitum aśakteḥ | nirvikalpakasyārthasaṃnidhānānapekṣatvād vaiśādyāc ca paramārthaikatānatvam iti cen na, tadaniyamāt | AS-VDh 169,01 tathā hi | nāvaśyam indriyajñānam arthasaṃnidhānam apekṣate viplavābhāvaprasaṅgāt | nāpi viśadātmakam eva, AS-VDh 169,02 dūre 'pi tathā pratibhāsaprasaṅgād yathā''rāt | na hi ārāde vārthe nirvikalpakam indriyajñānaṃ, na punar dūre AS-VDh 169,03 iti śakyaṃ vaktum, indriyānvayavyatirekānuvidhānāviśeṣāt | dūrārthepīndriyajñānaṃ viśadātmakam eva, tatrā- AS-VDh 169,04 vaiśadyasyāśūtpannānantaravikalpena sahaikatvādhyāropād eva pratīter iti cen na, āsannārthe 'pi tadavaiśadyapratītiprasa- AS-VDh 169,05 ṅgāt | na hi tatrāvikalpānantaraṃ cirād vikalpasyotpattiḥ, purovarttiny arthe 'kṣajñānajavikalpavaiśadyasya tallaghuvṛ- AS-VDh 169,06 ttinibandhanatvābhāvaprasaṅgāt "vimūḍho laghuvṛtter vā tayor aikyaṃ vyavasyati" iti vacanavirodhāt | yadi puna- AS-VDh 169,07 r āsannārthe nirvikalpakasya balīyastvāt tadvaiśadyenānantaravikalpāvaiśadyasyābhibhavād vaiśadyapratibhāso na punar dūre, AS-VDh 169,08 viparyayād iti mataṃ tadā purovartigodarśanavaiśadyenāśvavikalpāvaiśadyasyābhibhūtiprasaṅgāt tatra vaiśadyapratītiḥ AS-VDh 169,09 kin na syāt ? godarśanabhinnaviṣayatvād aśvavikalpasya naivam iti cen na, nīladarśanavikalpayor api bhinnaviṣaya- AS-VDh 169,10 tvāt tadvaiśadyāpratītiprasaṅgāt | na hi tayor abhinnaviṣayatvaṃ, svalakṣaṇasāmānyayos tadviṣayayor bhedāt | tatra AS-VDh 169,11 dṛśyavikalpyayor ekatvādhyavasāyān nīlavikalpe vaiśadyapratibhāsa iti cen na, tata eva dūre 'pi vaiśadyapratibhāsapra- AS-VDh 169,12 saṅgāt | syān mataṃ, pratyāsanne 'rthe vikalpye dṛśyasyādhyāropād vikalpavaiśadyaṃ dūre tu dṛśye vikalpyasyādhāro- AS-VDh 169,13 pād darśanāvaiśadyaṃ pratīyate, kutaścid vibhramāt, iti tad apy asāraṃ, candrārkādāv atidūre dṛśye vikalpyādhyāropā- AS-VDh 169,14 d avaiśadyapratītiprasaṅgāt, pratyāsannatare ca cakṣuṣaḥ karatalarekhādau vikalpye dṛśyādhyāropād vaiśadyaprasaṅgāt | AS-VDh 169,15 yadi punar adṛṣṭaviśeṣavaśād dṛśyavikalpyayor ekatvādhyāropāviśeṣe 'pi kvacid vaiśadyam avaiśadyaṃ ca yathāpratīty abhi- AS-VDh 169,16 dhīyate tadā tata evendriyajatvāviśeṣe 'pi kvacid viśadapratibhāso 'nyatrānyatheti naikāntena darśanasya viśadā- AS-VDh 169,17 tmakatvam arthasannidhānāpekṣatvaṃ vā yataḥ paramārthaikatānatvān niyamaḥ syāt, na punaḥ śabdabuddhivad upādānaniyamā- AS-VDh 169,18 d iti | na śabdabuddher avastuviṣayatve 'py upādānaniyamād viśeṣaḥ, parārthānumānasya vaktr'abhipretasamaye trirūpahetu- AS-VDh 169,19 sūcitvād avisaṃvādād itaravacanād viśeṣa iti cen na, tathāpi kṣaṇabhaṅgādisāsādhanavacanam anyad vā na kiṃcit AS-VDh 169,20 satyaṃ syād vaktr'abhipretamātrasūcitvāt pradhāneśvarādisādhanavākyavat | na hi vaktrabhipretamātrasūcitvā- AS-VDh 169,21 viśeṣe 'pi kṣaṇabhaṅgādisādhanaṃ pratipakṣadūṣaṇaṃ vā satyaṃ na punaḥ pradhāneśvarādisādhanam iti śakyavyavasthaṃ, yata- AS-VDh 169,22 s tad eva saṃvādi syāt, sarvathā viśeṣābhāvāt | AS-VDh 170,01 sadarthāpratipādanād vā na kṣaṇabhaṅgādisādhanavacanaṃ vipakṣadūṣaṇavacanaṃ vā satyaṃ, prasiddhālīkava- AS-VDh 170,02 canavat | nanu ca vyākhyātāraḥ khalv evaṃ vivecayanti na vyavahartāraḥ | te hi dṛśyavikalpyāv arthāv ekīkṛtya AS-VDh 170,03 yatheṣṭaṃ vyavaharanti | kṣaṇabhaṅgādisādhanavacanam anyad vā satyaṃ, na pradhāneśvarādisādhanavākyam | paramārthatas tu na AS-VDh 170,04 kiṃcid vacanam avitatham | ity abhyupagame 'pi dṛśyavikalpyārthākārayoḥ kathaṃcid apy atādātmye svalakṣaṇaṃ AS-VDh 170,05 sarvathānavadhāritalakṣaṇaṃ dānādicetodharmādikṣaṇavat kathaṃ saṃśītim ativarteta ? nirvikalpakadarśanā- AS-VDh 170,06 t tadavadhāraṇāsaṃbhavāt vikalpānāṃ cāvadhāsnuviṣayatvāt | so 'yam avikalpetararāśyor arthetaraviṣayatvam a- AS-VDh 170,07 nyad vā svāṃśamātrāvalambinā vikalpāntareṇa pratyetīti suparibodhaprajño devānāṃ priyaḥ | na hy avika- AS-VDh 170,08 lpetararāśyor arthānarthaviṣayatvaṃ viśadetarātmatvaṃ vā'nupaṣṇavetararūpatvaṃ vā yena vikalpāntareṇa pratyeti | tadva- AS-VDh 170,09 stuviṣayaṃ yuktaṃ, tasya vikalparāśāv anarthaviṣaye 'nupraveśāt | svata eva vikalpasaṃvidāṃ nirṇaye svalakṣaṇa- AS-VDh 170,10 viṣayo 'pi vikalpaḥ syāt | parataś ced anavasthānād apratipattiḥ | ato 'rthavikalpo 'pi mā bhūd ity andha- AS-VDh 170,11 kalpaṃ jagat syāt, svayam aniścayātmano vikalpād arthaniścayānupapatteḥ | na cāyaṃ parokṣabuddhivādam atiśete AS-VDh 170,12 sarvathārthacintanocchedāviśeṣāt | yathaiva hy apratyakṣopalambhasya nārthadṛṣṭiḥ prasidhyati tathā svayam aniścitātmo- AS-VDh 170,13 palambhasyāpi | svayam anirṇītena nāmātmanā buddhir arthaṃ vyavasthāpayatīti suvyavasthitaṃ tattvam | na vai AS-VDh 170,14 svarūpaṃ pararūpaṃ vā buddhir adhyavasyati nirviṣayatvād dhānteḥ svapnabuddhivad iti vibhramaikāntavādivacanam | AS-VDh 170,15 idam ato bhrāntataraṃ, bahir antaś ca sadbhāvāsiddheḥ | svapnādibhrāntajñānaṃ hi bahirarthāsattvād eva, na punaḥ AS-VDh 170,16 svarūpāsattvāt, idaṃ tu vibhramaikāntasaṃvedanaṃ bahir antar apy arthāsattvād iti kathaṃ na tadatiśete ? na cāsya AS-VDh 170,17 svarūpasattvaṃ, tadvyavasthānasya vipakṣavyavacchedena pratipattipatham upanetum aśakteḥ | svaparasvabhāvapratipattiśū- AS-VDh 170,18 nyena svaparapakṣasādhanadūṣaṇavyavasthāṃ pratyetīti kim api mahādbhutam | saṃvṛttyā pratyetīti cāyuktaṃ, AS-VDh 170,19 kathaṃcid api paramārthapratipattyabhāve saṃvṛtipratipattyayogāt paramārthaviparyayarūpatvāt saṃvṛtteḥ | anyathā paramā- AS-VDh 170,20 rthasya saṃvṛtir iti nāmakaraṇamātram abādhākaram eva pareṣām anuṣajyeta | so 'yaṃ saṃvṛttyā vibhramaikāntasādhanam avibhra- AS-VDh 170,21 madūṣaṇaṃ ca pratyetīti paramārthato na pratyetīti upekṣaṇīyavacana eva | tam anye 'dyāpy anumanyante ity acintya- AS-VDh 170,22 m analpatamatamonibandhanam aśakyaparyantagamanam ihādbhutam | AS-VDh 171,01 evaṃ tarhi mā bhūt pṛthaktvaikānto 'dvaitaikāntavadaśakyavyavasthāpanatvāt | tadubhayaikātmyaṃ tu śreya iti AS-VDh 171,02 manyamānaṃ vādinaṃ sarvathā vā'vācyaṃ tattvam ātiṣṭhamānaṃ pratyāhuḥ — ĀM-VDh 32ab virodhān nobhayaikātmyaṃ syādvādanyāyavidviṣām | ĀM-VDh 32cd avācyataikānte 'py uktir nāvācyam iti yujyate || 32 || AS-VDh 171,05 astitvanāstitvaikatvānekatvavat pṛthaktvetaraparasparapratyanīkasvabhāvadvayasaṃbhavo 'pi mā bhūd viprati- AS-VDh 171,06 ṣedhāt | na khalu sarvātmanā viruddhadharmādhyāso 'sti tadanyonyavidhipratiṣedhalakṣaṇatvād vandhyāsuta- AS-VDh 171,07 vat | yathaiva hi vandhyāyā vidhir eva tatsutapratiṣedhaḥ sa eva vā vandhyāyā vidhir iti vandhyāsutayor anyo- AS-VDh 171,08 nyavidhipratiṣedhalakṣaṇatvaṃ tathā pṛthaktvasvabhāvavidhir eva sarvathaikatvapratiṣedhaḥ sa eva ca tadvidhiḥ | iti AS-VDh 171,09 katham iva syādvādam anicchatāṃ viruddhadharmādhyāsaḥ saṃbhaved yatas tadubhayaikātmyaṃ tattvam ekāntavādinaḥ svīkuryuḥ ? AS-VDh 171,10 sarvathānabhilāpyatattvādhigame 'pi yad etadanabhilāpyaṃ tattvam iti tadvyāhanyate, pūrvavat | ity alaṃ AS-VDh 171,11 prapañcena | AS-VDh 171,12 tad evam ekatvādyekāntanirākṛtisāmarthyāt tadanekāntatattvaprasiddhāv api tatpratipattidārḍhyārtham anyathāśaṅkāpāka- AS-VDh 171,13 raṇārthaṃ ca tatsaptabhaṅgīṃ samāvirbhāvayitukāmās tanmūlabhaṅgadvayātmakatvaṃ jīvādivastunaḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 33ab anapekṣe pṛthaktvaikye hy avastu dvayahetutaḥ | ĀM-VDh 33cd tad evaikyaṃ pṛthakatvaṃ ca svabhedaiḥ sādhanaṃ yathā || 33 || AS-VDh 171,16 hi yasmād avastv evānapekṣe pṛthaktvaikaye aikyapṛthaktvanirapekṣatvahetudvayāt pratipādite prāk, tasmāt tad evaikyaṃ AS-VDh 171,17 pṛthaktvaṃ ca jīvādivastu kathaṃcid ekatvapṛthaktvapratyayahetudvayād avasīyate | yathā sādhanaṃ sattvādi pakṣadharmatva- AS-VDh 171,18 sapakṣasattvavipakṣāsattvalakṣaṇair bhedair viśiṣṭam ekaṃ prasiddham ubhayoḥ | tatrāpy anvayavyatirekayor anapekṣayor avasturūpa- AS-VDh 171,19 tvāt sādhanalakṣaṇatvāyogāt sāpekṣayor eva tallakṣaṇatvena vastusvabhāvatvasiddheḥ sāmyam udāharaṇasya pratipatta- AS-VDh 171,20 vyam | kiṃ punar anayā kārikayā karoty ācāryaḥ ? pūrveṇaivāsyārthasya gatatvād iti cet, ekatvapṛthakatve AS-VDh 171,21 naikāntataḥ staḥ pratyakṣādivirodhād iti spaṣṭayati, gatārthasyāpy anumānaviṣayatvapradarśanāt spaṣṭatvaprasiddheḥ, AS-VDh 171,22 pramāṇasaṃplavavādināṃ gṛhītagrahaṇasyādūṣaṇāt | tathā hi | pṛthaktvaikatve tathābhūte na stām, ekatvapṛ - AS-VDh 172,01 thaktvarahitatvād vyomakusumādivat | tathā hi | sarvathā pṛthaktvaṃ nāsty eva, ekatvanirapekṣatvād vyomaku- AS-VDh 172,02 sumavat | sarvathaikatvaṃ nāsti pṛthaktvanirapekṣatvāt tadvad iti | atra na hetudvayam asiddhaṃ tadekāntavādināṃ tathābhyu- AS-VDh 172,03 pagamāt | nāpy anaikāntikaṃ viruddhaṃ vā, vipakṣavṛttyabhāvāt | AS-VDh 172,04 sāpekṣatve hi tad evaikyaṃ pṛthaktvam ity aviruddhaṃ kathaṃcij jīvādivastu pratyakṣādibhir upalabhyate na punaḥ sarva- AS-VDh 172,05 theti siddhānyathānupapattiḥ, sapakṣavipakṣayor bhāvābhāvābhyāṃ sādhanavat | na hi sapakṣe eva bhāvo vipa- AS-VDh 172,06 kṣe 'bhāvanirapekṣo vipakṣe 'bhāva eva vā sapakṣe bhāvānapekṣaḥ sādhanavastuno rūpaṃ pareṣāṃ siddhaṃ yena sādhyasādhanavi- AS-VDh 172,07 dhuram udāharaṇaṃ syāt | svabhedair vā saṃvedanavat | na hi hetum anicchataḥ saṃvedanādvaitaṃ puruṣādvaitaṃ vā svīkurvato 'pi AS-VDh 172,08 citrasaṃvedanaṃ nīlādinirbhāsair advayasaṃvedanaṃ vā grāhyagrāhakākāravivekasaṃvidākāraiḥ paramabrahma vā tejaḥśabda- AS-VDh 172,09 jñānajyotir ākārair vidyetarākārair vā svabhedaiḥ parasparanirapekṣair viśiṣṭaṃ vastu siddhaṃ yenodāharaṇam anavadyaṃ na syāt | AS-VDh 172,10 svārambhakāvayavair vā ghaṭādivat aulūkyānām | sattvādibhiḥ pradhānavad vā kāpilānām | tādṛśaṃ hi AS-VDh 172,11 sādhanaṃ svārthakriyāyāḥ kṣīrādyāharaṇādikāyā mahadādisṛṣṭirūpāyā vā svaviṣayajñānajananalakṣaṇāyā vā AS-VDh 172,12 siddham eva | tadantareṇāpi pāṭhāntaram idaṃ bahu saṃgṛhītaṃ bhavati, kārikāyāṃ svabhedaiḥ sādhanaṃ yathety atra AS-VDh 172,13 sādhanaśabdena sādhanasāmānyasyābhidhānāt svabhedaśabdena ca tatsāmānyasya vacanāt | yathāyogaṃ viśeṣavyā- AS-VDh 172,14 khyānādiṣṭaviśeṣasiddher bahusaṃgrahaḥ | AS-VDh 172,15 nanu caikatvapratyayāt pṛthaktvapratyayāc ca katham ekatvaṃ pṛthaktvaṃ ca jīvādīnām upapannaṃ tasya nirviṣayatvād i- AS-VDh 172,16 ty ārekāyāṃ tasya saviṣayatvam ādarśayitumanasaḥ svāminaḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 34ab satsāmānyāt tu sarvaikyaṃ pṛthagdravyādibhedataḥ | ĀM-VDh 34cd bhedābhedavivakṣāyām asādhāraṇahetuvat || 34 || AS-VDh 172,19 tu viśeṣaṇe | tena satsāmānyaṃ viśeṣaṇam āśritya sarveṣāṃ jīvādīnām aikyam iti naikatvapratyayo nirviṣayaḥ, AS-VDh 172,20 tasya satsāmānyaviṣayatvāt | pṛthak sarvaṃ jīvādi dravyādipadārthabhedam āśrityānubhūyate | tato na pṛthaktva- AS-VDh 172,21 pratyayo 'pi nirviṣayaḥ, tasya dravyādibhedaviṣayatvād iti niveditaṃ boddhavyam | hetur atra jñāpakaḥ kārakaś co- AS-VDh 172,22 cyate | sa cāsādhāraṇo yathāsvaṃ pravādibhir viśeṣeṇeṣṭatvāt | sa ca yathā svabhedānāṃ pakṣadharmatvādīnāṃ svārambha- AS-VDh 173,01 kāvayavādīnāṃ vā vivakṣāyāṃ pṛthag eva hetutvena ghaṭāvayavyāditvena vā tadabhedavivakṣāyām eka eva tathā AS-VDh 173,02 sarvaṃ vivādādhyāsitam iti dṛṣṭāntadārṣṭāntikaghaṭanāt | AS-VDh 173,03 kaścid āha, sarvārthānāṃ samānapariṇāme 'pi katham aikyaṃ bhedānāṃ svabhāvasāṅkaryānupapatteḥ | na hi AS-VDh 173,04 bhāvāḥ paraspareṇātmānaṃ miśrayanti, bhedapratītivirodhāt | teṣām atatkāryakāraṇavyāvṛttyā samānavyavahāra- AS-VDh 173,05 bhāktve 'pi paramārthato 'saṃkīrṇasvabhāvatvāt | tad uktaṃ "sarve bhāvāḥ svabhāvena svasvabhāvavyavasthiteḥ | svabhāva- AS-VDh 173,06 parabhāvābhyāṃ yasmād vyāvṛttibhāginaḥ | 1 | tasmād yato yathārthānāṃ vyāvṛttis tannibandhanāḥ | jātibhedāḥ AS-VDh 173,07 prakalpyante tadviśeṣāvagāhinaḥ | 2 | tato yo yena dharmeṇa viśeṣaḥ saṃpratīyate | na sa śakyas tato 'nyena, AS-VDh 173,08 tena bhinnā vyavasthitiḥ | 3 | " iti | AS-VDh 173,09 atrābhidhīyate | jīvādibhedānām aikyaṃ, yathaikabhedasya svabhāvavicchedābhāvāt | na hi svabhāvavicche- AS-VDh 173,10 dābhāvād ṛte nīlasvalakṣaṇasya saṃvedanasya vā kasyacid ekasya svayam iṣṭasyāpy ekatvanibandhanaṃ kiṃcid asti | nāpi AS-VDh 173,11 kathaṃcid bhinnānām api bhāvānāṃ satsāmānyasvabhāvena vicchedo 'sti, tathā vicchedābhāvasyānubhavāt | anya- AS-VDh 173,12 thaikaṃ sad anyad asat syāt | tataḥ samañjasaṃ sarvam ekaṃ sadaviśeṣād iti, sadātmanā sarvabhāvānāṃ paraspara- AS-VDh 173,13 miśraṇe 'pi sāṅkaryāprasakteḥ citraikajñānanīlādinirbhāsānāṃ saṃvidātmanaikatve 'pi sāṅkaryāprasaktivat | na hi AS-VDh 173,14 teṣām anekatve citrajñānasiddhiḥ sarvathaikatvavat | tata eva na kiṃcid bhinnajñānaṃ niraṃśasaṃvedanādvaitopagamād iti AS-VDh 173,15 cen na, tatrāpi vedyākāravivekasaṃvidākārayoḥ parokṣapratyakṣayor ekasaṃvedanatve 'pi sāṅkaryāniṣṭer anyathā saṃvidā- AS-VDh 173,16 kārasyāpi parokṣatvaprasaṅgāt vedyākāravivekavat | tasya vā pratyakṣatvaṃ saṃvidākāravat syāt | na caivaṃ tadvi- AS-VDh 173,17 pratipattivirodhāt samāropasyāpi sarvathāpy aviśeṣe kvacid evāsaṃbhavān niścayavat | tasyaiva sato dravyādi- AS-VDh 173,18 bhedāt pṛthaktvam udāharaṇaṃ pūrvavat | tathā ca bahir antaś ca bhāvānāṃ sadātmanaikatvaṃ dravyādyātmanā pṛthaktvaṃ AS-VDh 173,19 ca svasvabhāvaḥ siddho, na punar asādhāraṇaṃ bhinnaṃ rūpam | tena ca svasvabhāvena vyavasthiteḥ svabhāvaparabhāvābhyāṃ AS-VDh 173,20 bhāvāḥ svabhāvenānuvṛttivyāvṛttibhāgino, na punar ekāntato vyāvṛttibhāginaḥ | tasmād yato yato 'rthānāṃ vyāvṛ- AS-VDh 174,01 ttis tannibandhanā bhedaviśeṣā eva prakalpyante, na jātiviśeṣāḥ, pratītivirodhāt | yato yatas tv anuvṛtti- AS-VDh 174,02 s tatas tato jātayaḥ prakalpyante, tāsām evānuvṛttipratyayaliṅgatvāt | tato yo yena dharmeṇa viśeṣo 'viśeṣaś ca AS-VDh 174,03 saṃpratīyate, na sa śakyas tato 'nyena | tena bhinnā'bhinnā ca vyavasthitiḥ padārthānāṃ, tathā pratīter bādhakābhā- AS-VDh 174,04 vāt | tataḥ sthitam etat, satsāmānyavivakṣāyāṃ sarveṣām aikyaṃ, dravyādibhedavivakṣāyāṃ pṛthaktvam eva, itarasyā- AS-VDh 174,05 vivakṣāyāṃ guṇabhāvāt | AS-VDh 174,06 vivakṣā'vivakṣayor asadviṣayatvān na tadvaśāt tattvavyavasthā yukteti manyamānaṃ pratyāhuḥ sūrayaḥ — ĀM-VDh 35ab vivakṣā cāvivakṣā ca viśeṣye 'nantadharmiṇi | ĀM-VDh 35cd sato viśeṣaṇasyātra nāsatas tais tadarthibhiḥ || 35 || AS-VDh 174,09 kriyate iti śeṣaḥ | viśeṣyo 'rthas tāvad anantadharmā prāguktaḥ | tatra kasyacid viśeṣaṇasyaikatvasya sata eva AS-VDh 174,10 vivakṣā pṛthaktvasya ca sata eva vā'vivakṣā, na punar asataḥ kriyate taiḥ pratipattṛbhir ekatvapṛthaktvābhyām arthibhiḥ, AS-VDh 174,11 sarvathā tatra kasyacid arthitvānarthitvayor asaṃbhavāt, tasya sakalārthakriyāśaktiśūnyatvāt kharaviṣāṇavat | na AS-VDh 174,12 hi kasyacid vivakṣāviṣayasya manorājyāder asattve sarvasyāsattvaṃ yuktaṃ, kasyacit pratyakṣaviṣayasya keśoḍukāder a- AS-VDh 174,13 sattve sarvasya pratyakṣaviṣayasyāsattvaprasaṅgāt | pratyakṣābhāsaviṣayasyāsattvaṃ, na punaḥ saty apratyakṣaviṣayasyeti cet AS-VDh 174,14 tarhy asatyavivakṣāviṣayasyāsattvam astu, satyavivakṣāviṣayasya tu mā bhūt | na kācid vivakṣā satyā vikalpa- AS-VDh 174,15 rūpatvān manorājyādivikalpavad iti cen na, asyānumānasya satyatve 'nenaiva hetor vyabhicārāt tadasatyatve AS-VDh 174,16 sādhyāprasiddheḥ | yato 'numānavikalpād arthaṃ paricchidya pravartamāno 'rthakriyāyāṃ na visaṃvādyate, tadviṣayaḥ sann eveti AS-VDh 174,17 cet tarhi yato vivakṣāviśeṣād arthaṃ vivakṣitvā pravartamāno na visaṃvādyate tadviṣayaḥ katham asan bhavet ? avi- AS-VDh 174,18 vakṣāviṣayo 'sann evānyathā tadanupapatter iti cen na, sakalavāggocarātītenārthasvalakṣaṇena vyabhicārāt | sarvasya AS-VDh 174,19 vastuno vācyatvān nāvivakṣāviṣayatvam iti cen na, nāmnas tadbhāgānāṃ ca nāmāntarābhāvād anyathānavasthānuṣaṅgāt | AS-VDh 174,20 teṣām avivakṣāviṣayatve 'pi sattve katham anyad api viśeṣaṇam avivakṣāviṣayatve sad eva na sidhyet ? tad evaṃ vidhi- AS-VDh 174,21 pratiṣedhadharmāṇāṃ satām eva vivakṣetarābhyāṃ yogas tadarthibhiḥ kriyeta, anyathārthaniṣpatter abhāvāt | AS-VDh 174,22 na hy arthakriyārthinām arthaniṣpattim anapekṣya vivakṣetarābhyāṃ yogaḥ saṃbhavati, yena tadabhāve 'pi sa syāt | upacā- AS-VDh 174,23 ramātraṃ tu syāt | na cāgnir māṇavaka ity upacārāt pākādāv upayujyate | nanu cānyavyāvṛttaya eva AS-VDh 175,01 vivakṣetarābhyāṃ yujyante, na vastusvabhāvo, yatas tayoḥ sadviṣayatvam iti cen na, śabdebhyo vastuni pravṛtti- AS-VDh 175,02 virodhāt | vyāvṛttitadvator ekatvādhyāropāt tadvati pravṛttir iti cen na, adhyāropasya vikalpatvenārthāviṣayatvāt AS-VDh 175,03 svāviṣayeṇa vyāvṛtter ekatvāropaṇāyogāt | sāmānyenārtho 'dhyāropavikalpaviṣaya eveti cet tad api yady anyavyā- AS-VDh 175,04 vṛttirūpaṃ tadā vyāvṛttyaiva vyāvṛtter ekatvāropāt kuto 'rthe pravṛttiḥ ? tām icchatātadekaikaśaḥ parasparavyāvṛtta- AS-VDh 175,05 yo 'pi pariṇāmaviśeṣā eṣitavyāḥ | AS-VDh 175,06 yo 'py āha bheda eva paramārthasannarthānāṃ nābhedas tasya saṃvṛtisattvād anyathā virodhād iti | abheda eva tāttvi- AS-VDh 175,07 ko bhāvānāṃ na bhedas tasya kalpanāropitatvād anyathā virodhānuṣaṅgād iti cāparaḥ | tau prati sūrayaḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 36ab pramāṇagocarau santau bhedābhedau na saṃvṛtī | ĀM-VDh 36cd tāv ekatrāviruddhau te guṇamukhyavivakṣayā || 36 || AS-VDh 175,10 abhedas tāvat sann eva na punaḥ saṃvṛtiviṣayaḥ pramāṇagocaratvād bhedavat | bhedaḥ sann eva na punaḥ saṃvṛttiḥ pramā- AS-VDh 175,11 ṇagocaratvād abhedavat | bhedābhedau santāv eva, na punaḥ saṃvṛtī, pramāṇagocaratvāt sveṣṭatattvavad ity api pakṣāntara- AS-VDh 175,12 m ākṣiptaṃ lakṣyate, tadubhayasaṃvṛtivādino 'pi sakaladharmavidhuratvam anumanyamānasya bhāvāt | na cātra sādhyasādha- AS-VDh 175,13 nadharmavikalam udāharaṇaṃ, bhedābhedatadubhayānubhayaikāntābhidhāyināṃ tatprasiddheḥ syādvādivat | tathaikatra vastuni AS-VDh 175,14 bhedābhedau paramārthasantau te bhagavato na viruddhau pramāṇagocaratvāt sveṣṭatattavat | iti sāmarthyāt paraspara- AS-VDh 175,15 nirapekṣau bhedābhedau viruddhāv eva pramāṇāgocaratvād bhedaikāntādivat | iti kārikāyām arthasaṅgrahaḥ | AS-VDh 175,16 kiṃ punaḥ pramāṇaṃ yad gocaratvam atra hetur iti cet pramāṇam avisaṃvādi jñānam anadhigatārthādhigamalakṣa- AS-VDh 175,17 ṇatvā d ity agre vakṣyati | adhigamo hi svārthākāravyavasāyaḥ | svārthākārau ca kathaṃcid bhedābhedau, tadanyatarā- AS-VDh 175,18 pāye 'rthakriyānupapattes tadekānte sarvathā tadayogāt | tad evaṃ sati bhedam abhedaṃ vā nānyonyarahitaṃ viṣayī- AS-VDh 175,19 karoti pramāṇam | na hi bahir antar vā svalakṣaṇaṃ sāmānyalakṣaṇaṃ vā tathaivopalabhāmahe yathaikāntavā- AS-VDh 175,20 dibhir āmnāyate | iti bhedaikāntābhāve 'bhedaikāntāsattve ca parasparanirapekṣatadubhayaikāntāpākaraṇe 'nubhayaikā- AS-VDh 175,21 ntāpasāraṇe ca sādhye svabhāvānupalabdhiḥ, svayam upalabdhilakṣaṇaprāptasya tasyānupalabhyamānatvasiddheḥ | na AS-VDh 175,22 ceyam asiddhā, sūkṣmasthūlākārāṇāṃ sthūlasūkṣmasvabhāvavyatirekeṇa pratyakṣādāv apratibhāsanāt | na hi AS-VDh 175,23 pratyakṣe svalakṣaṇaṃ sūkṣmaṃ paramāṇulakṣaṇaṃ pratibhāsate sthūlasya ghaṭādyātmanaḥ pratibhāsanāt | paramāṇuṣv evātyā- AS-VDh 176,01 sannāsaṃsṛṣṭeṣu dṛṣṭau pratibhāsamāneṣu kutaścid vibhramanimittād ātmani paratra cāsantam eva sthūlākāramādarśayantī AS-VDh 176,02 saṃvṛtis tān saṃvṛṇoti keśādibhrāntivad iti cen naivaṃ, bahirantaś ca pratyakṣasyābhrāntatvakalpanāpoḍhatvābhāvaprasa- AS-VDh 176,03 ṅgāt, saṃvyavahārataḥ paramārthato vā pratyakṣaṃ kalpanāpoḍhamabhrāntam iti lakṣaṇasyāsaṃbhavadoṣānuṣaṅgāt, paramā- AS-VDh 176,04 ṇūnāṃ jātucidadhyakṣabuddhāv apratibhāsanāt | te ime paramāṇavaḥ pratyakṣabuddhāv ātmānaṃ ca na samarpayanti pratya- AS-VDh 176,05 kṣatāṃ ca svīkartum icchantīty amūlyadānakrayiṇaḥ svāvayavabhinnaikāvayavivat | na hi so 'pi sūkṣmasvāvayavavya- AS-VDh 176,06 tirikto mahattvopetaḥ pratyakṣe pratibhāsate kuṇḍādivyatiriktadadhyādivat | samavāyāt tebhyo 'narthāntaram iva AS-VDh 176,07 pratibhāsate iti cen na, avayavipratyakṣasya sarvatra bhrāntatvaprasaṅgāt | tathā cāvyabhicāritvaṃ pratyakṣalakṣaṇam a- AS-VDh 176,08 saṃbhavi syāt | na caite 'vayavā ayam avayavī samavāyaś cāyam anayor iti trayākāraṃ pratyakṣam anubhūyate sakṛd api, AS-VDh 176,09 yato 'sāv apy amūlyadānakrayī na syāt, pratyakṣabuddhāv ātmānarpaṇena pratyakṣatāsvīkaraṇāviśeṣāt | tata eva AS-VDh 176,10 parasparabhinnāvayavāvayavinām api pratyakṣe pratibhāsanād amūlyadānakrayiṇāv uktau samavāyavat | sarvaṃ vastu AS-VDh 176,11 kṣaṇikaparamāṇurūpaṃ, sattvāt, nityasthūlarūpe kramākramābhyam arthakriyānupapattes tadayogād ity anumānena svalakṣa- AS-VDh 176,12 ṇam adhyavasīyate iti cen na, atra hetor viruddhatvāt, sattvasya kathaṃcin nityānityātmakasūkṣmasthūlātmakatvena AS-VDh 176,13 vyāptatvāt, sarvathā nityādyekāntarūpe kramayaugapadyābhyām arthākriyāvirodhāt sattvānupapatteḥ samarthanāt | etena AS-VDh 176,14 sthūlam evāvayavi dravyaṃ sūkṣmāvayavarahitaṃ pratibhāsate iti vyudastaṃ tadanumānasyāpi viruddhatvāviśeṣāt pratya- AS-VDh 176,15 kṣabādhitaviṣayatvāc ca hetor atītakālatvāvyavasthiteḥ | ata eva nopamānādāv api tatpratibhāsanam iti nāsiddhaṃ AS-VDh 176,16 sūkṣmādyekāntasya pratyakṣabuddhāv apratibhāsanaṃ, yatas tatpratiṣedhe sādhye svabhāvānupalabdhir na sidhyet | tatpratiṣedhe AS-VDh 176,17 ca siddhaḥ sūkṣmādyanekāntaḥ | tatra svabhāvāntarasya prādhānyavivakṣāyām ākārāntarasya guṇabhāvaḥ AS-VDh 176,18 syāt, ghaṭo 'yaṃ paramāṇavo rūpādayo veti | ghaṭārthino hi ghaṭavivakṣāyāṃ ghaṭaḥ pradhānaṃ paramāṇavo 'numeyāḥ, AS-VDh 176,19 pratyakṣāś ca rūpādayo guṇībhūtāḥ, tadanarthitvād avivakṣāprasiddheḥ | tadarthināṃ tu tadvivakṣāyāṃ ta eva pradhānaṃ na AS-VDh 176,20 punar ghaṭo 'vayavī, tadvivakṣāyāḥ saṃbhavābhāvāt tadarthitvānupapatteḥ | na ca tadubhayasattvāviśeṣād aviśeṣeṇārthitva- AS-VDh 177,01 manarthitvaṃ vā prasajyate, tasya tatsattāmātrānibandhanatvāt, mohaviśeṣodayahetukatvāt tadudayasyāpi mithyādarśa- AS-VDh 177,02 nādikālādinimittakatvāt | AS-VDh 177,03 tad evaṃ syād advaitaṃ, syāt pṛthaktvam iti mūlabhaṅgadvayaṃ vidhipratiṣedhakalpanayaikavastunyavirodhena praśnavaśād upa- AS-VDh 177,04 darśitam | śeṣabhaṅgānāṃ tu prakriyā yathoditanayaviśeṣavacanabhāk 'ekānekavikalpādāv uttaratrāpi yojayet' AS-VDh 177,05 ityādy atideśakārikānirdeśasām arthyāt prapañcato niścetavyā | AS-VDh 177,06 advaitādyāgrahogragrahagahanavipannigrahe 'naṅghyavīryāḥ, syātkārāmoghamantrapraṇayanavidhayaḥ śuddhasaddhyānadhīrāḥ | AS-VDh 177,07 dhanyānām ādadhānā dhṛtim adhivasatāṃ maṇḍalaṃ jainam agryaṃ, vācaḥ sāmantabhadryo vidadhatu vividhāṃ siddhi- AS-VDh 177,08 m udbhūtamudrāḥ | 1 | AS-VDh 177,09 ity āptamīmāṃsālaṅkṛtau dvitīyaḥ paricchedaḥ | 2 | AS-VDh 178,01 atha tṛtīyaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 178,02 aṣṭaśatī prathitārthā sāṣṭasahasrī kṛtāpi saṃkṣepāt | AS-VDh 178,03 vilasadakalaṅkadhiṣaṇaiḥ prapañcanicitāvaboddhavyā | 1 | ĀM-VDh 37ab nityatvaikāntapakṣe 'pi vikriyā nopapadyate | ĀM-VDh 37cd prāg eva kārakābhāvaḥ kva pramāṇaṃ kva tatphalam || 37 || AS-VDh 178,06 sadasadekatvapṛthaktvaikāntapratiṣedhānantaraṃ nityatvaikāntapratikṣepaḥ, prakramyate 'neneti tātparyam | AS-VDh 178,07 tatra nityatvaikāntaḥ kūṭasthatvābhiniveśaḥ | tasya pakṣaḥ pratijñānam | tasminn api vividhā kriyā pariṇāma- AS-VDh 178,08 parispandalakṣaṇā nopapadyate | kāryotpatteḥ prāg eva tadutpattau vā prāg eva kārakābhāvo nopapadyate iti kūṭasthaḥ AS-VDh 178,09 prāg eva kārakaḥ syād ātmā bhogasya | atha prāg eva kārakābhāvas tadā vikriyāpi nopapadyate iti śaśvadakā- AS-VDh 178,10 rakaḥ syāt tadaviśeṣāt | sotsvakārako 'vikriyaś ceti cet kvaiva pramāṇaṃ pramitilakṣaṇaṃ ca tatphalam upapadyeta ? AS-VDh 178,11 pramātur abhāve tadasaṃbhavāt | ta hy akārakaḥ pramātā nāma, pramitikriyāsādhanasya kārakaviśeṣasya svatantrasya AS-VDh 178,12 pramātṛtopapatteḥ | sakalakāryotpattiparicchittikriyayoḥ sarvathāpy asādhanasya sattvāsaṃbhavād avastutvāpatteḥ katha - AS-VDh 178,13 m ātmasiddhiḥ parasya syāt ? kharaviṣāṇādisiddhiprasaṅgāt | AS-VDh 178,14 nanu cātmanaś cetanaivārthakriyā, na punaḥ svavyatiriktakāryasyotpattir jñaptir vā, tasyāḥ pradhānahetutvāt | na ca AS-VDh 178,15 cetanā puṃso 'rthāntaram eva, tasya tallakṣaṇatvāt "caitanyaṃ puruṣasya svarūpam" iti vacanāt | na cānityā AS-VDh 178,16 cetanā, nityapuruṣasvabhāvatvāt sākṣitvādivat tasyāḥ, pradhānasvabhāvatve puruṣakalpanāvaiyarthyāt tadanityatva- AS-VDh 178,17 prasaṅgāc ca sukhādivat | na ca nityāyāś cetanāyāḥ parasyārthakriyātvaṃ viruddhyate dhātvartharūpāyāḥ kriyāyāḥ AS-VDh 178,18 pratighātābhāvāt sattāvat | tato 'rthakriyāsvabhāvatvād ātmano vastutvam eva | na hy arthakriyākāraṇasyaiva vastutvam a- AS-VDh 178,19 rthakriyāyāḥ svayam avastutvāpattes tatrārthakriyāntarābhāvād anyathānavasthāprasaṅgāt | svato 'rthakriyāyā vastusvabhāvatve AS-VDh 179,01 puruṣasyāpi svataḥ śaśvadarthakriyāsvabhāvatvān nityaṃ vastutvam astu, vikriyāvirahe 'pi nityakārakatvasyāpi ghaṭanāt | AS-VDh 179,02 iti kaścit so 'pi na parīkṣād akṣadhiṣaṇaḥ, pramāṇavirodhāt, pratyakṣato 'numānāder vā nityārthakriyāyāḥ AS-VDh 179,03 kadācid aparicchedāt | svasaṃvedanam eva nityacetanārthakriyāṃ paricchinattīti cen na, tathā tadbuddhyānadhyavasā- AS-VDh 179,04 yāt | na hi buddhyānadhyavasitāṃ cetanāṃ puruṣaś cetayate, buddhiparikalpanāvaiyarthyaprasaṅgāt, sarvasya śabdāde- AS-VDh 179,05 r viṣayasya buddhyanadhyavasitasyaiva puṃsā saṃvedyatvasiddheḥ | syān mataṃ 'na cetanā nāma viṣayabhūtārthāntaraṃ puṃso 'sti AS-VDh 179,06 yā buddhyādhyavasīyate tasyās tatsvarūpatvāt svataḥ prakāśanāc ca' iti tad apy ayuktaṃ, tadarthakriyātvāyogāt | AS-VDh 179,07 na hy arthakriyāv ataḥ svarūpam eva sadāvasthāyyarthakriyā prasiddhāsti, tasyāḥ pūrvākāraparityāgenottarākāropādānena AS-VDh 179,08 ca svasmin paratra vā pratīteḥ | so 'yaṃ pūrvāparasvabhāvaparihārāv āptilakṣaṇām arthakriyāṃ kauṭasthye 'pi AS-VDh 179,09 bruvāṇaḥ katham anunmattaḥ ? sā hy arthakriyotpattir jñaptir vā | na ca śaśvadavasthite sarvathāsau pratīyate, tatra AS-VDh 179,10 kārakajñāpakahetuvyāpārāsaṃbhavāt | na hi puruṣasyārthasyotpattiś cetanākriyā yena kārakahetor upādānasya saha- AS-VDh 179,11 kāriṇo vā vyāpāras tatra bhavet | tathopagame vā tasyānityatvānuṣaṅgāt kutaḥ kauṭasthyasiddhiḥ ? cetanā puṃso AS-VDh 179,12 jñaptikriyety api na yuktaṃ, yatas tatra jñāpakahetoḥ pramātuḥ pramāṇasya ca vyāpāraḥ syāt | syān mataṃ 'na puruṣa- AS-VDh 179,13 lakṣaṇasyārthasya kriyā citanākhyotpattir jñaptir vā | kiṃ tarhi ? svabhāva eva, tasya sarvadā tatsvabhāvatvāt' iti AS-VDh 179,14 tad apy asat, puṃsaḥ pariṇāmasiddhiprasaṅgāt, pariṇāmavivartadharmāvasthāvikārāṇāṃ svabhāvaparyāyatvāt | AS-VDh 179,15 nanu ca 'sthitasya dharmiṇaḥ pūrvākāratirobhāvenottarākārāvirbhāvaḥ pariṇāmaḥ | sa kathaṃ svabhāvaparyāyaḥ ? sadā- AS-VDh 179,16 vasthitasya svarūpasya svabhāvatvāt | etena vivartavikārāvasthānāṃ svabhāvaparyāyatvaṃ vyudastaṃ, vivartādīnāṃ AS-VDh 179,17 kādācitkatvāt | tata eva dharmaviśeṣasya na svabhāvaparyāyatvam | dharmasāmānyasyāpi sādhāraṇatvād asattvam eva, AS-VDh 179,18 śaśvadanapāyino 'sādhāraṇasya svarūpasya svabhāvatvāt | ' iti kaścit so 'pi na tattvavit, satatāvasthitasyaikāntataḥ AS-VDh 179,19 kasyacit svabhāvasyāsaṃbhavāt | sa hi na tāvat sakalapramāṇenāparicchidyamānaḥ pratiṣṭhām iyartti, atiprasaṅgāt | AS-VDh 179,20 paricchidyamānas tu pūrvāparicchidyamānarūpatāvyavacchedena pariṇāmalakṣaṇānusaraṇāt kathaṃ na svabhāvaḥ pariṇāma AS-VDh 179,21 eva syād yatas tatparyāyo na syāt ? etena vivartādīnāṃ svabhāvaparyāyatvam uktaṃ, tadvatsvabhāvasyāpi kathaṃcitkādā- AS-VDh 179,22 citkatvasiddheḥ | dharmasāmānyasya tu yathā sādhāraṇatvaṃ tathā svabhāvasāmānyasyāpi, pariṇāmādisāmānyavat | AS-VDh 179,23 tataḥ pariṇāmādiviśeṣāṇāṃ svabhāvaviśeṣaparyāyatvaṃ pariṇāmādisāmānyānāṃ tu svabhāvasāmānyaparyāyatā AS-VDh 179,24 vyavatiṣṭhate | pūrvottarākārayos tirobhāvāvirbhāvau tu nāśotpādāv eva nāmāntareṇoktau, sarvathā tadabhāve AS-VDh 180,01 svabhāvasyāsaṃbhavāt | tad etadvināśotpattinivāraṇam abuddhipūrvakaṃ pratyakṣādivirodhāt kṣaṇikaikānta- AS-VDh 180,02 vat | nedam asiddhaṃ sādhanaṃ, puruṣasyotpādavyayadhrauvyātmanaḥ svasaṃvedanapratyakṣāt smaraṇāt pratyabhijñānād ūhād anu- AS-VDh 180,03 mānāc chrutāc ca pramāṇāt suniścitāsaṃbhavadbādhakapramāṇāt pratipatteḥ, vināśotpattirahitasya jātucidapratīteḥ AS-VDh 180,04 pratyakṣādivirodhasya niścayāt | etena kṣaṇikaikāntanidarśanasya sādhanavikalatā nirastā, sarvathā sthiti- AS-VDh 180,05 rahitasya cetasaḥ pratyakṣādāv apratibhāsanāt tadvirodhasya siddheḥ | sādhyaśūnyatā ca na saṃbhavati, sthitimātrābhi- AS-VDh 180,06 niveśasyeva niranvayakṣaṇikābhiniveśasyāpi mithyābuddhipūrvakatvāt | AS-VDh 180,07 etenāvyaktaṃ nityam evetyapāstaṃ, vyaktasyāpi nityatvānuṣaṅgāt nityād avyatiriktasyāpy anityatve caitanyasyā- AS-VDh 180,08 py anityatvāpatteḥ | sarvathā vyaktasyāpi nityatve pramāṇakārakavyāpāravirodhāt tadaprameyam anarthakriyākāri prasajyeta | ĀM-VDh 38ab pramāṇakārakair vyaktaṃ vyaktaṃ cedindriyārthavat | ĀM-VDh 38cd te ca nitye vikāryaṃ kiṃ sādhos te śāsanādbahiḥ || 38 || AS-VDh 180,11 na hi pramāṇaṃ nityaṃ nāma, tatkṛtābhivyakteḥ pramitirūpāyā mahadahaṅkārādau vyaktātmani nityatvaprasaṅgāt | AS-VDh 180,12 nāpi kārakaṃ nityaṃ, tadvihitābhivyakter utpattirūpāyāḥ sātatyaprasakteḥ | tathā ca na vyaktaṃ pramāṇakārakair a- AS-VDh 180,13 bhivyaktam indriyair arthavad iti śakyaṃ vaktuṃ, pūrvam anabhivyaktasya vyañjakavyāpārād abhivyaktipratīteḥ | atha mataṃ, AS-VDh 180,14 pramāṇakārakāṇi vyavasthitam eva bhāvaṃ vyañjayanti cakṣurādivat svārtham | tato na kiñcid viprati- AS-VDh 180,15 ṣiddha m iti tad apy asamyak, sarvathā nityatvena bhāvasyāvyavasthitatvāt kathaṃcid anityasyaiva pramāṇakārakavyāpāra- AS-VDh 180,16 viṣayatvaviniścayāt | cakṣurādayo hi svārthaṃ rūpādikam anabhivyaktasvabhāvaparihāreṇābhivyaktasvabhāvopapādanena AS-VDh 180,17 ca vyañjayantaḥ svayam avyañjakarūpatyāgena vyañjakatvasvīkaraṇena ca vyañjakavyapadeśabhājo dṛṣṭāḥ | na caivaṃ AS-VDh 180,18 pramāṇaṃ kārakaṃ ca parair iṣṭaṃ tayor nityatvābhyupagamāt | tatkṛtasya ca viṣayaviśeṣavijñānādeḥ śāśvatatvān na AS-VDh 180,19 kiñcid vyaktyarthaṃ paśyāmaḥ, kathaṃcid apūrvotpattau tadekāntavirodhāt | na hy anekāntavādinas tava sādhoḥ śāsa- AS-VDh 180,20 nād bahirviṣayaviśeṣavijñānābhilāṣapravṛttyāder utpattiḥ kathaṃcid apūrvā yujyate, yato 'syām abhyupagamyamānāyāṃ nitya- AS-VDh 180,21 tvaikāntavirodho na bhavet, tadabhāve vikāryānupapatteḥ | na hi kathaṃcid apūrvotpattyabhāvo kiṃcid vyaṅgyaṃ AS-VDh 180,22 kāryaṃ vā vikāryam upapadyate | na vai kiṃcid viruddhaṃ kāryakāraṇabhāvābhyupagamād ity anālocitasiddhāntaṃ, AS-VDh 180,23 kāryasya sadasatvavikalpadvayānatikramāt | tatra, ĀM-VDh 39ab yadi sat sarvathā kāryaṃ puṃvan notpattum arhati | ĀM-VDh 39cd pariṇāmaprakḷptiś ca nityatvaikāntabādhinī || 39 || AS-VDh 181,03 na tāvat sataḥ kāryatvaṃ caitanyavat | na hi caitanyaṃ kāryaṃ, tatsvarūpasya puṃso 'pi kāryatvaprasaṅgāt, yata- AS-VDh 181,04 s tadvan mahadādeḥ sata eva kāryatvaṃ siddhyet | nāpy asataḥ, siddhāntavirodhād gaganakusumādivat | "asada- AS-VDh 181,05 karaṇād upādānagrahaṇāt sarvasaṃbhavābhāvāt | śaktasya śakyakaraṇāt kāraṇabhāvāc ca satkāryam" iti hi sāṃkhyānāṃ AS-VDh 181,06 siddhāntaḥ | sa cāsataḥ kāryatve virudhyate eva | tathā 'yat sarvathāpy asat tan notpadyate | yathā gaganakusu- AS-VDh 181,07 mam | sarvathāpy asac ca kāryaṃ kasyacit | ity anumānavirodhaś ca pratyeyaḥ | nāparam ekāntaprakārāntaram asti | AS-VDh 181,08 tata eva na kiṃcit kāryaṃ, kevalaṃ vastuvivarta evety ekānto 'stīti cen na, tasyāpy asaṃbhavāt, vivartādeḥ AS-VDh 181,09 pūrvottarasvabhāvapradhvaṃsotpattilakṣaṇatvāt, tathopagame pariṇāmasiddher anekāntāśrayaṇaprasaṅgāt | tad etat AS-VDh 181,10 trailokyaṃ vyakter apaiti nityatvapratiṣedhāt, apetam apy asti vināśapratiṣedhād ity anekāntoktir andha- AS-VDh 181,11 sarpabilapraveśanyāyam anusarati, svadarśanānapekṣaṃ, yathopalambham āśrayasvīkaraṇāt | tad evaṃ nityatvaikānta- AS-VDh 181,12 vādināṃ — ĀM-VDh 40ab puṇyapāpakriyā na syāt pretyabhāvaḥ phalaṃ kutaḥ | ĀM-VDh 40cd bandhamokṣau ca teṣāṃ na yeṣāṃ tvaṃ nāsi nāyakaḥ || 40 || AS-VDh 181,15 puṇyapāpakriyā kāyavāṅ manaskarmalakṣaṇā śubhā'śubhā | sā pradhāne tāvan nāsti, sarvathā nityatvāt puruṣavat | AS-VDh 181,16 tadabhāve puṇyapāpayoḥ kriyā utpattilakṣaṇā nāsti, kāraṇābhāve kāryānudayāt | tataḥ pretyabhāvo janmāntara- AS-VDh 181,17 lakṣaṇas tatphalaṃ ca sukhādyanubhavalakṣaṇaṃ kutaḥ syāt ? tato bandhamokṣau ca yathoktalakṣaṇau na stas teṣāṃ yeṣāṃ AS-VDh 181,18 tvam anekāntavādī nāyako nāsi | iti tātparyārthaḥ | tato nityatvaikāntadarśanaṃ naitat prekṣāpūrvakāribhi- AS-VDh 181,19 r āśrayaṇīyaṃ, puṇyapāpapretyabhāvabandhamokṣavikalparahitatvān nairātmyādivat | na caitat kvacid ekānte AS-VDh 181,20 saṃbhavati, kuśalākuśalaṃ karmety atra tadasaṃbhavasya samarthitatvāt | AS-VDh 181,21 satyam etannityatvaikānte dūṣaṇaṃ kṣaṇakṣayaikāntasyaiva prātītikatvād iti vadantaṃ vādinaṃ pratyāhuḥ — ĀM-VDh 41ab kṣaṇikaikāntapakṣe 'pi pretyabhāvādyasaṃbhavaḥ | ĀM-VDh 41cd pratyabhijñādyabhāvān na kāryārambhaḥ kutaḥ phalam || 41 || AS-VDh 181,24 kṣaṇikaikāntapakṣe cetasaḥ kāryārambho nāsti, pratyabhijñānasmṛtīcchāder abhāvāt santānāntaracittavat | AS-VDh 182,01 tadabhāvaś ca pratyabhijñātur ekasyānvitasyābhāvāt | santānaḥ kāryam ārabhate ity api mithyā, tasyā'vastutvaviro- AS-VDh 182,02 dhāt kāryārambhakasya vastutvāt | cittakṣaṇānāṃ cāvastutāpattir akāryārambhakatvāt | na ca tatkāryārambhaka- AS-VDh 182,03 tvābhāve phalaṃ puṇyapāpalakṣaṇaṃ saṃbhavati | tadabhāve na pretyabhāvo na bandho na ca mokṣaḥ syāt | iti kṣaṇa- AS-VDh 182,04 kṣayaikāntadarśanam ahitam, asaṃbhavatpretyabhāvāditvād ucchedaikāntavad dhrauvyaikāntābhyupagamavad vā | na hi AS-VDh 182,05 sarvathocchedaikānte śūnyatālakṣaṇe nityatvaikānte vā pretyabhāvādiḥ saṃbhavati, yato 'yaṃ dṛṣṭāntaḥ sādhanadharma- AS-VDh 182,06 vidhuraḥ syāt | nāpi prekṣāvatāṃ tadāśrayaṇaṃ hitattvena mataṃ, yena sādhyavikalaḥ syāt | atha matam etat, AS-VDh 182,07 kṣaṇikatve 'pi cittakṣaṇānāṃ vāsanāvaśāt pratyabhijñānaṃ tad evedaṃ sukhasādhanam iti smaraṇapurassaram utpadyate | tato AS-VDh 182,08 'bhilāṣāt tatsādhanāya pravṛttir iti kāryārambhāt puṇyapāpakriyāsiddheḥ pretyabhāvādisaṃbhavād asaṃbhavatpretyabhāvāditvā- AS-VDh 182,09 d iti hetur asiddho na sādhyasādhanāyālam iti, tad asat, bhinnakālakṣaṇānām asaṃbhadvāsanatvād akārya- AS-VDh 182,10 kāraṇavat | pūrvam eva cittam uttarotpattau vāsanā tatkāraṇatvād iti cen na, niranvayakṣaṇikatve kāraṇasyaivāsaṃbha- AS-VDh 182,11 vāt | tathā hi | na vinaṣṭaṃ kāraṇam asattvāc ciratarātītavat | samanantarātītaṃ kāraṇam iti cen na, samana- AS-VDh 182,12 ntaratve 'py abhāvāviśeṣāt | na ca pūrvasyottaraṃ kāryaṃ, tadasaty eva hi bhāvād vastvantaravad atikrāntatama - AS-VDh 182,13 vad vā, yataḥ pūrvasya kāraṇatvanirṇayaḥ syat | tadanvayavyatirekānuvidhinād uttaraṃ tatkāryam iti cen na, tasyā- AS-VDh 182,14 siddheḥ | na hi samarthe 'smin sati svayam anutpitsoḥ paścād bhavatas tatkāryatvaṃ samanantaratvaṃ vā nityavat, AS-VDh 182,15 tadbhāve svayam abhavatas tadabhāve eva bhavatas tadanvayavyatirekānuvidhānavirodhāt | kṣaṇikaikānte kāraṇābhāvā- AS-VDh 182,16 viśeṣe 'pi kāryotpattisamayaniyamāvakḷptau kasyacit kauṭasthye 'pi tatkaraṇasamarthasadbhāvābhede 'pi kārya- AS-VDh 182,17 janmanaḥ kālaniyamaḥ kin na syāt ? viśeṣābhāvāt | yathaiva hi svadeśavatsvakāle sati kāraṇe samarthe AS-VDh 182,18 kāryaṃ jāyate, nāsatīti tadanvayavyatirekānuvidhāyīṣyate tathā svakāle 'nādyanante sati samarthe nitye AS-VDh 182,19 svasamaye kāryam upajāyamānam anyadānupajāyamānaṃ tadanvayavyatirekānuvidhāyi kathaṃ nānumanyate ? sarvadā samarthe AS-VDh 182,20 nitye kāraṇe sati svakāle eva kāryaṃ bhavat kathaṃ tadanvayavyatirekānuvidhāyīti cet tarhi kāraṇakṣaṇāt pūrvaṃ AS-VDh 182,21 paścāc cānādyanante tadabhāve viśeṣaśūnye 'pi kvacid eva tadabhāvasamaye bhavatkāryaṃ kathaṃ tadanvayavyatirekānuvi- AS-VDh 183,01 dhāyi ? iti na kaścid viśeṣaḥ | tad evam anvayavyatirekānuvidhānābhāvāviśeṣe 'pi kṣaṇikaikānte eva kārya- AS-VDh 183,02 janmeti vacanam abhiniveśamātranibandhanam | tathā cākasmikatvaṃ syāt, samarthaṃ kāraṇam anapekṣya svayam abhi- AS-VDh 183,03 matasamaye bhavataḥ kāryasya nirhetukatvaprasakter nityakāryavat | ubhayatrāviśeṣeṇa kathaṃcid anupayo- AS-VDh 183,04 ge 'pi kvacid vyapadeśakalpanāyām anyatrāpi kiṃ na bhavet ? kṣaṇikasya kāraṇasya sarvathā kāryaṃ pratyupayogā- AS-VDh 183,05 bhāve 'pi tasyedaṃ kāryam iti vyapadiśyate, na punar nityasya tādṛśa iti na kiṃcin nibandhanam anyatra mahāmohāt | AS-VDh 183,06 nityasya pratikṣaṇam anekakāryakāritve kramaśo 'nekasvabhāvatvasiddheḥ katham ekatvaṃ syād iti cet kṣaṇikasya katham iti AS-VDh 183,07 samaḥ paryanuyogaḥ | sa hi kṣaṇasthitir eko 'pi bhāvo 'nekasvabhāvaś citrakāryatvān nānārthavat | na hi kāraṇaśa- AS-VDh 183,08 ktibhedam antareṇa kāryanānātvaṃ yuktaṃ rūpādijñānavat | yathaiva hi karkaṭikādau rūpādijñānāni rūpādisvabhāva- AS-VDh 183,09 bhedanibandhanāni tathā kṣaṇasthiter ekasmād api bhāvāt pradīpāder vartikāmukhadāhatailaśoṣādivicitrakāryāṇi śakti- AS-VDh 183,10 bhedanimittakāni vyavatiṣṭhante | anyathā rūpāder nānātvaṃ na sidhyet, cakṣurādisāmagrībhedāt tajjñānani- AS-VDh 183,11 rbhāsabhedo 'vakalpyeta, karkaṭikādidravyaṃ tu rūpādisvabhāvabhedarahitam ekam anaṃśam iti vadato 'pi nivārayitum aśakteḥ | AS-VDh 183,12 cakṣurādibuddhau rūpādivyatiriktasya dravyasyāpratibhāsanād rūpādayo nānaiveti cet tarhi vartikāmukhadāhādikāryā- AS-VDh 183,13 numānabuddhiṣu vicitratacchaktivyatirekeṇa pradīpakṣaṇasyaikasyāpratibhāsanān nānāśaktaya eva kiṃ na syuḥ ? AS-VDh 183,14 nanu ca 'śaktiśaktimator arthāntarānarthāntarabhāvapakṣayoḥ śaktīnām aghaṭanān na tāḥ paramārthasatyaḥ saṃbhāvyante | AS-VDh 183,15 tatas tāsām arthāntarabhāve vyapadeśānupapattiḥ saṃbandhābhāvāt | tena tāsām upakāryopakārakabhāvasaṃbandha- AS-VDh 183,16 kalpanāyāṃ yadi śaktimatā śaktyantaraiḥ śaktaya upakriyante tadānavasthā, aparāparārthāntaraśaktipa- AS-VDh 183,17 rikalpanāt | tasya śaktibhir upakāre 'nekopakāryarūpatāpattiḥ | tadupakāryarūpāṇāṃ tato bhede AS-VDh 183,18 tasyānupakārāt tadvyapadeśānupapattis tadavasthā | tais tasyopakārakaraṇe 'navasthitir eva parāparopakāryarūpaparikalpa- AS-VDh 183,19 nāt | śaktimataḥ śaktīnām anarthāntarabhāve śaktimān eva, na śaktayo nāma anyatrātadvyāvṛttibhyaḥ AS-VDh 183,20 kalpitābhyaḥ' iti cen na, rūpādīnām api dravyād arthāntarānarthāntarabhāvavikalpayor aghaṭanāt paramārthasattvābhā- AS-VDh 183,21 vānuṣaṅgāt prakṛtadoṣopanipātāviśeṣāt, pratyakṣabuddhau pratibhāsamānā rūpādayaḥ paramārthasanto na punar anu- AS-VDh 183,22 mānabuddhau pratibhāsamānāḥ śaktaya iti vaktum aśakteḥ kṣaṇakṣayasvargaprāpaṇaśaktyādīnām aparamārthasattvaprasaṅgāt | AS-VDh 184,01 kṣaṇakṣayādīnāṃ pratyakṣe pratibhātānām eva viparītāropavyavacchede 'numānavyāpārādadoṣa iti cet tarhi nānākārya- AS-VDh 184,02 jananaśaktīnām api pratyakṣe 'vabhātānām eva samāropavyavacchede kāryānumānavyāpārāt kaścid api doṣo mā bhūt | AS-VDh 184,03 nānākāryadarśanāt tajjananaśaktir ekā tādṛśy anumīyate, na punar nānāśaktaya iti cet tarhi nānārūpādijñānani- AS-VDh 184,04 rbhāsabhedāt tādṛśaikasvabhāvo dravyasya vyavasthāpyeta, na punar nānārūpādaya iti samaḥ samādhiḥ | pradīpakṣaṇa- AS-VDh 184,05 syaikasya vartikāmukhādisahakārisāmagrībhedāt taddāhādivicitrakāryajananaṃ na punaḥ svabhāvabhedād iti cet tarhi AS-VDh 184,06 karkaṭikādidravye cakṣurādisahakārisāmagrībhedād rūpādijñānanirbhāsabhedo na punā rūpādyanekasvabhāvabhedā- AS-VDh 184,07 d iti niścīyate | yugapadekārthopanibaddhadṛṣṭīnām api bhavitavyam eva pratibhāsabhedena, kāraṇasāmagrī- AS-VDh 184,08 bhedāt | anyathā darśanabhedo 'pi mā bhūt | na caivaṃ, pratyāsannetarayor vaiśadyetaranirbhāsopalabdheḥ | AS-VDh 184,09 seyam ubhayataḥ pāśārajjuḥ saugatānāṃ, rūpādijñānanirbhāsabhedād rūpādibhedaṃ vyavasthāpayataḥ pradīpakṣaṇasyai- AS-VDh 184,10 kasya kāryavaicitryāt svabhāvabhedaprasaṅgāt, tasyaikasvabhāvatvaṃ vyavasthāpayato rūpādinānātvāvyavasthāpanāt | AS-VDh 184,11 sakṛt kāraṇasvabhāvabhedam antareṇa yadi kāryanānātvaṃ, kramaśo 'pi kasyacid apekṣitasahakāriṇaḥ kārya- AS-VDh 184,12 santitaḥ kiṃ na syāt ? sahakāriṇas taddhetusvabhāvam abhedayanto 'pi kāryahetavaḥ syuḥ kṣaṇakṣayavat | yathaiva AS-VDh 184,13 hi kṣaṇikasvalakṣaṇasya nānākāryāṇi yugapadupajanayataḥ sahakārikāraṇāni na kañcid atiśayaṃ tato bhinnam a- AS-VDh 184,14 bhinnaṃ vā samupajanayanti | kiṃ tarhi ? kāryāṇy eva bhinnasvabhāvāni vidadhati | tathaiva nityasyāpi | na hi AS-VDh 184,15 kādācitkāni tattatkartuṃ samarthānīti sthirorthas tatkaraṇasvabhāvaṃ jahāti tadbuddhipūrvakatvābhāvāt AS-VDh 184,16 kṣaṇikasāmagrīsannipatitaikakāraṇāntaravat | na hi kṣaṇikakṣityudakādisāmagryām antyakṣaṇaprāptāyām aṅkura- AS-VDh 184,17 jananasamarthāyāṃ satyāṃ tatsannipatitaṃ bījaṃ kāraṇāntaram aṅkurajananasvabhāvaṃ jahāti, tasya tadakāryatvaprasaṅgāt | AS-VDh 184,18 na hi hetavaḥ parasparamīrṣyāvaliptāḥ kvacid ekatra kārye yenaikasya tatra vyāpāre 'pare nivarteran | kṣaṇiko 'rthaḥ AS-VDh 184,19 svāntyakāraṇasāmagrīsannipatitaḥ svakāryakārī tādṛśasvahetusvabhāvād utpannatvāt, na punar nitya iti kalpayitvāpi AS-VDh 185,01 svahetuprakṛtiṃ bhāvanāṃ svaprakṛtir avaśyam anveṣyā, tatsvabhāvavaśāt tatkāraṇaprakṛtivyavasthāpanāt AS-VDh 185,02 tad ayam akāraṇo 'pi svabhāvaniyato 'rthaḥ syāt | AS-VDh 185,03 nanu ca kṣaṇikasya kṣaṇād ūrdhvam asthānaṃ svaprakṛtir vinaśvaratvād anviṣyate | vināśasvabhāvaniyatatvaṃ ca vina- AS-VDh 185,04 śvaratvaṃ, na punaḥ kālāntarāvasthāyinaḥ kadācin nāśitvam ahetukatvād vināśasya | tathā hi | yad yad bhāvaṃ pratyana- AS-VDh 185,05 pekṣaṃ tat tad bhāvaniyatam | yathāntyakāraṇasāmagrī svakāryotpādanaṃ pratyanapekṣā tatsvabhāvaniyatā, vināśaṃ AS-VDh 185,06 pratyanapekṣaś ca bhāvaḥ | iti svabhāvahetuḥ | na tāvad ayam asiddhaḥ, kalaśāder vināśasya mudgarādihetubhir vyatirikta- AS-VDh 185,07 syāvyatiriktasya vā karaṇāsaṃbhavāt, taṃ prati tadanapekṣatvasiddheḥ | ghaṭāder vyatiriktasya vināśasya karaṇe AS-VDh 185,08 tadavasthatvaprasaṅgād vinaṣṭa iti pratyayo na syāt | vināśasaṃbandhād vinaṣṭa iti pratyayotpattau vināśatadvatoḥ AS-VDh 185,09 kaścit saṃbandho vaktavyaḥ | sa ca tāvat tādātmyalakṣaṇas tayor bhedopagamāt | nāpi tadutpattilakṣaṇo ghaṭādes ta- AS-VDh 185,10 dakāraṇatvāt tasya mudgarādinimittakatvavacanāt | tadubhayanimittatvād adoṣa ity apy asāraṃ, mudgarādivadvināśo- AS-VDh 185,11 ttarakālam api kumbhāder upalambhaprasaṅgāt | kuṭādeḥ svavināśaṃ pariṇāmāntaraṃ lakṣaṇaṃ pratyupādānakāraṇatvān na AS-VDh 185,12 tatkāle darśanam ity api na yuktaṃ, pariṇāmāntarasyaiva hetvapekṣatvasiddheḥ, vināśasya tadvyatiriktahetvanapekṣatvavyava- AS-VDh 185,13 sthiteḥ sugatamatasiddhiprasakteḥ | sugatamataṃ hi na sarvathā vināśasya nirhetukatvam | kiṃ tarhi ? kāryajanaka- AS-VDh 185,14 hetuvyatiriktahetvanapekṣatvam iti vādāvasānaṃ syāt | vināśatadvator viśeṣaṇaviśeṣyabhāvaḥ saṃbandha ity api AS-VDh 185,15 mithyābhidhānaṃ parasparamasaṃbaddhayos tadanupalabdheḥ | prāgabhāvatadvator viśeṣaṇaviśeṣyabhāvo 'nenaiva nirastaḥ | kārya- AS-VDh 185,16 kāraṇayor asyedaṃ kāryam iti viśeṣaṇaviśeṣyabhāvaḥ katham ity api na codyaṃ, tatra tadvyavahārasya kāryakāraṇabhāva- AS-VDh 185,17 nibandhanatvāt, tadvyatirekeṇa bhinnayor viśeṣaṇaviśeṣyabhāvāsaṃbhavāt | tato 'narthāntaraṃ vināśaḥ kāraṇaiḥ kriyate AS-VDh 185,18 iti pakṣāntaram api na samyak, svakāraṇād utpannasya kuṭātmano vināśasya kāraṇāntarāṇāṃ vaiyarthyāt | anyathā AS-VDh 185,19 parāparakāraṇānuparamaḥ syāt | AS-VDh 185,20 iti bhāvanāṃ vināśasvabhāvatvaṃ sādhanaṃ sthiter api nirnimittatvaṃ sādhayet | tathā hi | yady adbhāvaṃ pratyanapekṣaṃ AS-VDh 185,21 tattadbhāvaniyatam | yathā vināśaṃ pratyanyānapekṣaṃ vinaśvaram | tathaiva sthitiṃ pratyanapekṣaṃ sthāsnu vastu | AS-VDh 186,01 iti svabhāvahetuḥ | na cāyam asiddhaḥ, taddhetor akiñcitkaratvāt tadvyatiriktāvyatiriktākaraṇāt ityādi AS-VDh 186,02 sarvaṃ samānam | na hi vastuno vyatiriktā sthitis taddhetunā kriyate tasyāsthāsnutvāpatteḥ | sthitisaṃbandhā- AS-VDh 186,03 t tasya sthāsnuteti cen na, sthititadvatoḥ kāryakāraṇabhāvāsaṃbhavāt sahabhāvāt tayoḥ, asahabhāve sthiteḥ pūrvaṃ AS-VDh 186,04 tatkāraṇasyāsthitiprasakteḥ, sthiter api svakāraṇād uttarakālam anāśrayatvānuṣaṅgāt | tayor āśrayāśrayibhāvaḥ AS-VDh 186,05 saṃbandhaḥ iti cen na, arthāntarabhūtayoḥ kāryakāraṇabhāvābhāve tadabhāvābhyupagamāt kuṇḍabadaravat | tadavyati- AS-VDh 186,06 riktā sthitis taddhetunā vidhīyate ity ayam api pakṣo na śreyān, tadvaiyarthyāt, sthitisvabhāvasyāpi sthiti- AS-VDh 186,07 karaṇe tatkāraṇānām anuparamaprasaṅgāt, svayam asthitisvabhāvasya sthitikaraṇāyogād anutpattisvabhāvasyotpattikaraṇā- AS-VDh 186,08 yogavat | tataḥ sthitisvabhāvaniyato 'rthaḥ syāt sarvadā sthiter ahetukatvāt | tad evamādau sthitidarśanāc cha- AS-VDh 186,09 bdavidyutpradīpāder ante 'pi sthiter anumānaṃ yuktam | anyathānte kṣayadarśanād ādau tatpratipattir asama- AS-VDh 186,10 ñjasaiva | tādṛśaḥ kāraṇādarśane 'pi kathaṃcid upādānānumānavat tatkāryasantānasthitir adṛṣṭāpy anumī- AS-VDh 186,11 yeta | śabdavidyudādeḥ sākṣādanupalabdham upādānam anumīyate nirṇibandhanotpādaprasaṅgabhayān na punas taduttarakārya- AS-VDh 186,12 m avastutvānuṣaṅgabhayād iti kim api mahāmohavilasitam | śabdāder uttarakāryākaraṇe 'pi yogijñānasya karaṇān nā- AS-VDh 186,13 vastutvaprasaktir iti cen na, āsvādyamānarasasamānakālarūpopādānasya rūpākaraṇe 'pi rasasahakāritvaprasaṅgāt, AS-VDh 186,14 tato rasād rūpānumānānupapatter aniṣṭaprasaṅgāt | tathā dṛṣṭatvān nehāniṣṭaprasaṅga iti cet, kiṃ punaḥ śabdād eva AS-VDh 186,15 śabdasyotpattir upalabdhā kadācit ? śaṅkhādiśabdasaṃtatau madhyāvasthāyāṃ śabdād eva śabdasyotpattir dṛṣṭeti AS-VDh 186,16 cet katham uttaraśabdotpattir adṛṣṭā ? tathaiva taddṛṣṭer iti śabdāder yogijñānakaraṇavaduttaraśabdādikaraṇam anumī- AS-VDh 186,17 yatāṃ, rūpopādānād rūpotpattivat | tasmāt kathaṃcana sthitimataḥ pratikṣaṇaṃ vivarto 'pi nānyathā, gagana- AS-VDh 186,18 kusumavat | yadi punaḥ paramārthataḥ kāryakāraṇabhāvasyābhāvād virodhyavirodhakabhāvādivat pratikṣaṇaṃ vivarto 'pi AS-VDh 186,19 neṣyate saṃvidadvaitābhyupagamād iti matis tadā prabhavāder ayogāt kutaḥ pretyabhāvādiḥ ? syādvādibhir āpā- AS-VDh 186,20 dyasya pretyabhāvapuṇyapāpakriyābandhamokṣatatphalābhāvasya svayam evābhyupagamād atibhītapralāpamātram etad ālakṣyate, AS-VDh 186,21 saṃvidadvaitasya sādhanāsaṃbhavāt, saṃvinmātrasya svakāryākaraṇe 'narthakriyākāriṇo vastutvavirodhān nityatvavat, AS-VDh 187,01 tasya svakāryakaraṇe kāryakaraṇasvabhāvasiddheḥ | saṃvidadvaitena bhedabhrāntibādhane bādhyabādhakabhāvaḥ | tadabādhane AS-VDh 187,02 tasyāvyavasthitiḥ, pratipakṣavyavacchedābhāvāt | saṃvṛtimātreṇa saty api hetuphalabhāve 'kāraṇakāryāntara- AS-VDh 187,03 vatsantatir na syād atādātmyāviśeṣāt | na hi kāryakāraṇakṣaṇānām akāryakāraṇakṣaṇebhyas tādātmyābhāvai- AS-VDh 187,04 kānte kaścid viśeṣo nairantaryādiḥ saṃbhavati, tasya bhinnasaṃtānakāryakāraṇakṣaṇeṣv api bhāvāt | tatsvabhāva- AS-VDh 187,05 viśeṣāvakḷptau tādātmye ko 'paritoṣaḥ ? kathaṃcit tādātmyasyaivaikasaṃtānakṣaṇānāṃ svabhāvaviśeṣasya vyava- AS-VDh 187,06 sthiter avyabhicāriṇaḥ kāryakāraṇabhāvasya sugatetarakṣaṇeṣu bhinnasaṃtāneṣv api bhāvāt, bhedatādātmyayor hi AS-VDh 187,07 virodhasya sarvathāpy aparihāryatvāt, saṃvidi vedyavedakākārabhede 'pi tādātmyopagamād anyathaikajñānatva- AS-VDh 187,08 virodhāt, saṃvidākāravedyādyākāravivekayoḥ pratyakṣaparokṣayor bhede 'pi saṃvidekatvāṅgīkaraṇāt, kathaṃ- AS-VDh 187,09 cittādātmyābhāve saṃtānaniyamanibandhanasya svabhāvaviśeṣasyānupalabdheḥ | tatsaṃtānāpekṣayā pretyabhāvādi AS-VDh 187,10 mā maṃsta, kṣaṇakṣayaikānte saṃtānasyaiva sādhayituṃ duḥśakyatvāt, jñānajñeyayoḥ pratikṣaṇaṃ vilakṣaṇa- AS-VDh 187,11 tvāt | sa evāhaṃ tad evedam iti pratyabhijñānād anusmaraṇād abhilāṣādeś ca saṃtānaniyamasiddhir iti cen na, AS-VDh 187,12 tasyaivāsaṃbhavāt | sarvathā vailakṣaṇye puṃso 'rthasya ca na vai pratyabhijñānādiḥ puruṣāntaravad arthāntaravac ca | AS-VDh 187,13 tataḥ karmaphalasaṃbandho 'pi nānāsaṃtānavad aniyamān na yuktim avatarati | tadanādivāsanāvaśāt tanniyama AS-VDh 187,14 iti cen na, kathaṃcid apy atādātmye kāryakāraṇakṣaṇayos tadaghaṭanāt tadvat | tatsūktaṃ 'kṣaṇikapakṣo buddhimadbhi- AS-VDh 187,15 r anādaraṇīyaḥ sarvathārthakriyāvirodhān nityatvaikāntavat ' | na cārthakriyā kāryakāraṇarūpā saty eva kāraṇe AS-VDh 187,16 syād asaty eva vā | saty eva kāraṇe yadi kāryaṃ, trailokyam ekakṣaṇavartti syāt, kāraṇakṣaṇakāle eva sarva- AS-VDh 187,17 syottarottarakṣaṇasaṃtānasya bhāvāt, tataḥ saṃtānābhāvāt pakṣāntarāsaṃbhavāc ca | iti sthitam eva sādhanaṃ AS-VDh 187,18 sarvathārthakriyāvirodhād iti, sādhyaṃ ca kṣaṇikaṃ, pakṣo buddhimadbhir anādaraṇīya iti, pratyabhijñādyabhāvāt pretyabhāvā- AS-VDh 187,19 dyasaṃbhava iti ca, asmin pakṣe prayāsābhāvāt | yadi punar asaty eva kāraṇe kāryaṃ tadā kāraṇakṣaṇāt pūrvaṃ AS-VDh 187,20 paścāc cānādir anantaś ca kālaḥ kāryasahitaḥ syāt kāraṇābhāvāviśeṣāt | tadaviśeṣe 'pi kāryasya svayaṃ niya- AS-VDh 187,21 takālatve nityasya sarvadā bhāvāviśeṣe 'pi tat syād ity uktam | AS-VDh 188,01 kiṃ ca kṣaṇikapakṣe na tāvat sad eva kāryam utpadyate svamatavirodhād utpattyanuparamaprasaṅgāc ca | ĀM-VDh 42ab yady asat sarvathā kāryaṃ tan mā jani khapuṣpavat | ĀM-VDh 42cd mopādānaniyāmo bhūn māśvāsaḥ kāryajanmani | 42 | AS-VDh 188,04 paryāyākāreṇeva dravyākāreṇāpi sarvathā yady asatkāryaṃ tadā tan mā janiṣṭa, khapuṣpam iva | tathā hi | yat AS-VDh 188,05 sarvathāpy asat tan na jāyamānaṃ dṛṣṭaṃ, yathā khapuṣpam | tathā ca parasya kāryam | iti vyāpakaviruddhopala- AS-VDh 188,06 bdhiḥ | kāryatvaṃ hi kathaṃcit sattvena vyāptam | tadviruddhaṃ sarvathāpy asattvam | pratītaṃ hi loke kathaṃcit sataḥ AS-VDh 188,07 kāryatvam upādānasyottarībhavanāt | sad eva, katham asat syādvirodhād iti na codyaṃ sakṛd api viruddhadha- AS-VDh 188,08 rmādhyāsānirākṛte ś citravedanavad ity uktaprāyam | tathā cānvayavyatirekapratīter bhāvasvabhāvanibandhanāyāḥ AS-VDh 188,09 kiṃ phalam apalāpena ? tadanyataranirākṛtāv ubhayanirākṛtir abhedāt | katham anvayavyatirekayor abheda iti AS-VDh 188,10 cet kāraṇasya bhāve bhāvasyaiva tadabhāve 'bhāvarūpatvāt | na hi kāraṇasyābhāve 'bhāva eva bhāve bhāvo na AS-VDh 188,11 pratīyate yatas tadabhedo na syāt | kathaṃ bhāvasvabhāvanibandhanānvayavyatirekapratītis tasyā bhāvābhāvasvabhāva- AS-VDh 188,12 nibandhanatvād ity apy anāśaṅkanīyaṃ, svabhāvāntarasyaivābhāvavyavahārārhatvāt | pāvakaviviktapradeśaviśeṣasyaiva pāva- AS-VDh 188,13 kābhāvasya dhūmarahitadeśasya ca dhūmābhāvasya pratītigocaratvāt, pāvakābhāve dhūmābhāvasya ca vyatirekala- AS-VDh 188,14 kṣaṇatvāt siddhaṃ vyatirekapratīter bhāvasvabhāvanibandhanatvam anvayapratīter iva | iti nirārekaṃ, nīrūpasyābhāvasya AS-VDh 188,15 pratikṣepāt | na ca sarvathāpy asataḥ kāryatve 'nvayavyatirekapratītiḥ kāryakāraṇabhāvavyavasthāhetuḥ, kāraṇābhāve AS-VDh 188,16 eva kāryasya bhāvād bhāve cābhāvāt | iti niveditaprāyam | tan nāsatkāryaṃ, sarvathāpy anutpādaprasaṅgāt AS-VDh 188,17 khakusumava d iti vyavatiṣṭhate, kāryatvakathaṃcitsattvayor eva vyāpyavyāpakabhāvasya prasiddhes tathā pratīteḥ | AS-VDh 188,18 tata eva na tādṛkkāraṇavat, sarvathā'bhūtatvād vandhyāsutavat kathaṃcid asthitānutpannatvād iti yojyam | AS-VDh 188,19 na hi sarvathāpy asatkāryam abhūtaṃ na bhavati, yataḥ kathaṃcid apy asthitam anutpannaṃ ca na syāt, kathaṃcit sata eva AS-VDh 189,01 sthitatvotpannatvaghaṭanād vināśaghaṭanavat, sat utpādavyayadhrauvyayuktatvalakṣaṇatvāt | na cotpādāditrayarahitaṃ AS-VDh 189,02 vastu samasti yataḥ kāraṇavat syāt niranvayavināśe tatkāraṇasya tadbhāvāyogāt kāryasya tadbhāvāyogavat | AS-VDh 189,03 saty api prabhavalakṣaṇe pūrvapūrvasyottarībhavanaṃ mṛtpiṇḍasthāsakośakuśūlādiṣu sakalalokasākṣikaṃ AS-VDh 189,04 siddham | tan na svamanīṣikābhiḥ sadṛśāparāparotpattivipralambhān avadhāraṇāv akḷptim āracayatāṃ mopā- AS-VDh 189,05 dānaniyamo bhūt kāraṇāntaravat tadanvayābhāvāviśeṣāt sarvathā vailakṣaṇyāt | na hi mṛtpiṇḍasthā- AS-VDh 189,06 sādīnāṃ tantupaṭādīnāṃ ca sarvathā vailakṣaṇyenānvayābhāvāviśeṣe 'pi mṛtpiṇḍa evopādānaṃ sthāsasya, sthāsa AS-VDh 189,07 eva kośasya, kośa eva kuśūlasya, kuśūla eva ghaṭasya, na punas tantvādayaḥ sthāsādīnām iti niyamaniba- AS-VDh 189,08 ndhanaṃ kim apy asti, yataḥ pūrvapūrvasyottarībhavanaṃ mṛtpiṇḍasthāsādiṣu sakalalokasākṣikaṃ na bhavet | vailakṣaṇyā- AS-VDh 189,09 navadhāraṇaṃ nibandhanam iti cet tad yadi sadṛśāparāparotpattivipralambhāt pratipattṝṇām iṣyate tadā samasamayavarti- AS-VDh 189,10 tilādīnāṃ saṃtatyotpadyamānānāṃ vailakṣaṇyānavadhāraṇaṃ syāt | tataś ca parasparabhinnasaṃtatīnām apy upādānatvaṃ AS-VDh 189,11 prasajyeta viśeṣābhāvāt | yathaiva hy ekasaṃtānavartinaḥ sadṛśasyāparāparasyotpattiḥ sādṛśyam abhāvāvyavadhānaṃ ca AS-VDh 189,12 bāhyaṃ, vipralambhastvanādyabhedavāsanāhitam abhedajñānam antaraṅgaṃ vailakṣaṇyānavadhāraṇasya kāraṇaṃ tathā bhinnasaṃtatī- AS-VDh 189,13 nām api tilādīnām iti na viśeṣaḥ | nanu bhinnadeśānāṃ teṣāṃ satyām api sādṛśyotpattau nābhāvenāvyava- AS-VDh 189,14 dhānam antarāle parasparam abhāvasya vyavadhāyakasya bhāvād iti na mantavyaṃ, mṛtpiṇḍasthāsādīnām ekasaṃtānavarti- AS-VDh 189,15 nām api bhinnadeśatvasaṃbhavād abhāvavyavadhānaprasaṅgāt | na hi teṣāṃ kāla eva bhidyate na punar deśas tasya AS-VDh 189,16 nityatvaprasaṅgāt | sarvasvalakṣaṇānāṃ svarūpamātradeśatayā deśabhāvād adoṣa iti cet katham evaṃ bhinnasaṃtatiti- AS-VDh 189,17 lādīnāṃ bhinnadeśatā ? | svarūpalakṣaṇadeśabhedād iti cen mṛtpiṇḍādīnām api tata eva sāstu, na cānyatrāpītya- AS-VDh 189,18 viśeṣa eva | sādṛśyaviśeṣād viśeṣa ity api mithyā, sādṛśyasyāpi paramārthataḥ kvacid abhāvāt sāmānyavat | AS-VDh 189,19 atatkāryakāraṇavyāvṛttyā kalpitasya tu sādṛśyasya ko viśeṣa iti cintyam | vailakṣaṇyānavadhāraṇahetutva- AS-VDh 189,20 m iti cet kṛṣṇatilādiṣu bhinnasaṃtāneṣv api samānam | parasparāśrayatvānuṣaṅgaś caivam | sati sādṛśyaviśeṣe AS-VDh 189,21 mṛtpiṇḍādiṣu vailakṣaṇyānavadhāraṇaṃ tasmin sati sādṛśyaviśeṣaniścayaḥ | iti naikasyāpi nirṇayaḥ syāt | AS-VDh 190,01 nanv aniścitād eva sādṛśyaviśeṣād abhedādhyavasāyarūpaṃ vailakṣaṇyānavadhāraṇaṃ niścīyate | tataḥ sādṛśyaviśeṣā- AS-VDh 190,02 numānān netaretarāśrayatvaṃ tayor iti cen na, evaṃ yamalakādiṣv api tadanumānaprasaṅgād anvayasyāpi tadvatprasakteḥ | AS-VDh 190,03 nanu ca niranvayasyāpi tādṛśī prakṛtir ātmānaṃ kāraṇāntarebhyo yayā viśeṣayatīti cen na, AS-VDh 190,04 atyantaviśeṣānupalabdheḥ | tadaviśeṣādarśane sarvathāndhyaṃ syāt, viśeṣāviśeṣayor adṛṣṭau tadrahitavastu- AS-VDh 190,05 rūpopalambhābhāvāt | tasmād iyam asya prakṛtir yayā pūrvottarasvabhāvahānopādānādhikaraṇasthitiṃ AS-VDh 190,06 pratikṣaṇaṃ bibharti yato 'yam upādānaniyamaḥ siddhaḥ, pūrvottarasvabhāvahānopādānamātre tadasiddheḥ sthitimātra- AS-VDh 190,07 vat | athāpi kathaṃcid upādānaniyamaḥ kalpyeta, kāryajanmani katham āśvāsaḥ ? saṃvṛtimātreṇopaka- AS-VDh 190,08 lpitād upādānaniyamāt kāryotpattāv anāśvāsadarśanāt svapnavat | tadatyantāsataḥ kāryasyotpattes tantubhyaḥ AS-VDh 190,09 paṭādir eva na punaḥ kuṭādir iti nirhetuko niyamaḥ syāt | pūrvapūrvaviśeṣād uttarottaraniyamakalpanā- AS-VDh 190,10 yām anupādāne 'pi syāt tanniyamakalpanā | tathā'darśanam ahetur atraiva vicārāt | na hi yatraiva vivāda- AS-VDh 190,11 s tad eva niyamahetur iti yuktaṃ vaktum avicārakatvaprasaṅgāt | yathādarśanaṃ niyamakalpanāyāṃ hetāv api kathaṃcid ā- AS-VDh 190,12 hitaviśeṣatantūnāṃ paṭasvabhāvapratilambhopalambhāt tadanyataravidhipratiṣedhaniyamanimittātyayāt | AS-VDh 190,13 pratīter alam apalāpena | na hi tantutadviśeṣayor anyatarasya vidhau niṣedhe ca niyam animittam asti | na hi tantava AS-VDh 190,14 evātānādiviśeṣanirapekṣāḥ paṭasvabhāvaṃ pratilabhamānāḥ samupalabhyante, yena tantumātrasyaiva vidhiniyamo viśeṣapra- AS-VDh 190,15 tiṣedhaniyamo vā syāt | nāpi tantunirapekṣo viśeṣa eva paṭasvabhāvaṃ svīkurvann apalabhyate yato viśeṣavidhiniya- AS-VDh 190,16 mas tantupratiṣedhaniyamo vāvatiṣṭheta | na copalabdhyanupalabdhī muktvānyannimittaṃ tadvidhipratiṣedhayor niyamo 'sti AS-VDh 190,17 yena tadatyaye 'pi tadubhayapratīter apalāpaḥ śobheta | nanu ta nāsti tanvādyanvaya upalabdhilakṣaṇaprāptasyānupalabdhe- AS-VDh 190,18 r iti svabhāvānupalabdhis tatpratiṣedhaniyamanimittaṃ, viśeṣamātrasyaivopalabdhes tadvidhiniyamahetutvād iti cen na, AS-VDh 190,19 tantvādyanvayavattadviśeṣasyāpi nirapekṣasyopalabdhilakṣaṇaprāptasyānupalabdher aviśeṣāt pratiṣedhaniyamaprasaṅgāt | AS-VDh 191,01 tasmād upalabdhilakṣaṇaprāptānupalabdhir ananvayasyaiva na punar ubhayarūpasya | ity alaṃ prasaṅgena | sarvathānvaya- AS-VDh 191,02 viśeṣayor eva pratiṣedhaniyamasya nimittābhāvāt tadubhayarūpajātyantarasyaiva vidhiniyamasya nimittasadbhāvāt AS-VDh 191,03 tannimittasyārthakriyākāritvasya sakalapramāṇopalambhasya ca prasiddher virodhādyasaṃbhavāc ca | tad evaṃ kṣaṇikaikā- AS-VDh 191,04 ntapakṣe — ĀM-VDh 43ab na hetuphalabhāvādir anyabhāvād ananvayāt | ĀM-VDh 43cd santānāntaravan naikaḥ santānas tadvataḥ pṛthak || 43 || AS-VDh 191,07 kṣaṇikaikāntapakṣe 'pīti vivartate | tena pūrvottarakṣaṇānāṃ na hetuphalabhāvo vāsyavāsakabhāvaḥ karmaphalasaṃ- AS-VDh 191,08 bandhaḥ pravṛttyādir vāsti, sarvathā'nanvaye saty anyabhāvāt saṃtānāntaravat | teṣām ekasaṃtānatvāt so 'stīti cen na, AS-VDh 191,09 ekasaṃtānasya tadvataḥ pṛthagasattvāt, saṃtānina evāparāmṛṣṭabhedāḥ santāna iti svayam abhyupagamāt sarveṣāṃ AS-VDh 191,10 vailakṣaṇyāviśeṣāt | santānasaṃkaraprasaṅgaś cāviśeṣeṇāparāmṛṣṭabhedatvasya saṃbhavāt, ete evābhedaparāmarśavi- AS-VDh 191,11 ṣayā na punar anye iti viśeṣanibandhanasyābhāvāt | vilakṣaṇānām atyantabhede 'pi svabhāvataḥ kilāsaṃ- AS-VDh 191,12 kīrṇāḥ saṃtatayaḥ karmaphalasaṃbandhādinibandhanaṃ śaśaviṣāṇasyeva vartulatvam ācaritaṃ kaś cetanaḥ śradda- AS-VDh 191,13 dhīta ? pratyakṣeṇāpratīte 'rthe svabhāvasyāśruyitum aśakyatvāt "pratyakṣeṇa pratīte 'rthe yadi paryanuyujyate | svabhā- AS-VDh 191,14 vair uttaraṃ vācyaṃ dṛṣṭe kānupapannatā" iti svayam abhidhānāt | na ca parasparaṃ vilakṣaṇānām eva kṣaṇānām atyanta- AS-VDh 191,15 manvayāsattve 'py antar bahir vā saṃtatayo 'saṃkīrṇā eva pratyakṣataḥ pratītāḥ, tasyaikakṣaṇagocaratayā saṃtānāviṣaya- AS-VDh 191,16 tvāt | nāpy anumānataḥ, svabhāvasya kāryasya vā talliṅgasya pratibaddhasyānavadhāraṇāt | pratyabhijñānādi tada- AS-VDh 191,17 numāne liṅgam iti cen na, tasya kvacid anvayāsiddher vyatirekāniścayāc ca | tata eva nānyathānupapattiḥ, pratya- AS-VDh 191,18 bhijñānādeḥ saṃtānābhāve 'saṃbhavaniyamaniścayāyogāt, tatraikadravyapratyāsatter eva tataḥ prasiddher viruddhatvanirṇa- AS-VDh 191,19 yāt | tato na saṃtāno 'sti svabhāvata evāsaṃkīrṇāḥ saṃtānāntarair iti sūktam | AS-VDh 192,01 syān matam — ĀM-VDh 44ab anyeṣv ananyaśabdo 'yaṃ saṃvṛttir na mṛṣāṃ katham ? | ĀM-VDh 44cd mukhyārthaḥ saṃvṛtir na syād vinā mukhyān na saṃvṛtiḥ || 44 || AS-VDh 192,04 saṃtānibhyo 'nanyaḥ saṃtānaḥ, anyathātmano nāmāntarakaraṇāt –ātmā saṃtāna iti, sukhādi- AS-VDh 192,05 pariṇāmebhyo bhinnasya vastuno vyāpakasyātmatvād arthabhedābhāvāt | tathā nāmāntarakaraṇe ca nityānitya- AS-VDh 192,06 vikalpānupapatte r nānyaḥ saṃtāno vāstavaḥ syāt | nityavikalpe tasya saṃtānivyāpakatvābhāvo 'nekasva- AS-VDh 192,07 bhāvena tadvyāpakatve tasya nityaikarūpatvavirodhāt | ekasvabhāvena tadvyāpakatve saṃtāninām ekarūpatvāpatteḥ AS-VDh 192,08 kutaḥ saṃtānaḥ ? anekavyāpinaḥ kramaśaḥ saṃtānatvāt | tadanitye vikalpe 'pi na saṃtānaḥ, saṃtānivadbhedā- AS-VDh 192,09 d ekapratyavamarśāviṣayatvāt, api tu saṃvṛttyā'nyeṣv ananyavyavahārāt, ananya iti śabdavikalpala- AS-VDh 192,10 kṣaṇatvād ekatvam uparicitam iti | anyeṣv ananyaśabdo 'yaṃ saṃvṛtiḥ saugatair abhidhīyate saṃtānaḥ | so 'pi kathaṃ AS-VDh 192,11 mṛṣā na syāt ? | astu vyalīko 'yaṃ vyavahāras tatheṣṭatvād iti cet tarhi vyalīkavyavahāre 'pi viśeṣānu- AS-VDh 192,12 papatteḥ, saṃbandhaniyamābhāvas tadavasthaḥ, sakalasaṃtānināṃ sāṅkaryasyāparihṛtatvāt, upacaritenaikasaṃtānena AS-VDh 192,13 keṣāṃcid eva sveṣṭasaṃtānināṃ vyāpter niyamayitum aśakteḥ | yadi tu mukhyārtha eva saṃtānaḥ syāt tadā na saṃvṛtiḥ | AS-VDh 192,14 saṃvṛtir eva saṃtānas tathopacārād iti cen na, tasya mukhyaprajojanatvavirodhāt | mukhyaprayojanaś cāyaṃ, pratyabhijñā- AS-VDh 192,15 nāder mukhyasya kāryasya karaṇāt | upacāras tu narte mukhyāt | yathāgnir māṇavakaḥ | iti skhalati hi AS-VDh 192,16 tatrānanyapratyayaḥ, parīkṣā'kṣamatvāt | ata evāmukhyārthaḥ prastutāsādhanam | na hy agnir māṇavaka AS-VDh 192,17 ity upacārāt pākādāv ādīyate | tathā saṃtāno 'py upacaritaḥ saṃtāniniyamahetur na syāt | iti tadavasthaṃ saṃtā- AS-VDh 192,18 nisāṅkaryaṃ, saṃtānasyaikasya saṃtānibhyo bhinnasyābhinnasyobhayarūpasyānubhayarūpasya cāsaṃbhavāt | tata eva — ĀM-VDh 45ab catuṣkoṭer vikalpasya sarvānteṣūktyayogataḥ | ĀM-VDh 45cd tattvānyatvam avācyaṃ cet tayoḥ saṃtānatadvatoḥ || 45 || AS-VDh 192,21 yo yo dharmas tatra tatra catuṣkoṭer vikalpasya vacanāyogaḥ | yathā sattvaikatvādidharmeṣu | dharmaś ca saṃtāna- AS-VDh 193,01 tadvatos tattvam anyatvaṃ ca | iti tatrāvācyatvasiddhiḥ | prasiddhaṃ hi sattvaikatvādiṣu sarvadharmeṣu sadasadubhayā- AS-VDh 193,02 dicatuṣkoṭer abhidhātum aśakyatvāt saṃtānatadvator api bhedābhedobhayānubhayacatuṣkoṭer anabhilāpyatvam | AS-VDh 193,03 sarvo hi vastudharmaḥ san vā syād asan vā ubhayo vānubhayo vā | sattve tadutpattivirodhād asattve AS-VDh 193,04 punar ucchedapakṣopakṣiptadoṣād ubhaye cobhayadoṣaprasaṅgād anubhayapakṣe 'pi vikalpānupapatter ityādi yojyam | AS-VDh 193,05 tathā hi | vastuno dharmasyānanyatve vastumātraprasakter anyatve vyapadeśāsiddher asaṃbandhāt, ubhaye cobhayapakṣabhā- AS-VDh 193,06 vidoṣo 'nubhayapakṣe nirupākhyatvam iti | tathānabhidheyatvaṃ prasidhyat sarvatra saṃtānasaṃtāninor api tattvānya- AS-VDh 193,07 tvābhyām avācyatvaṃ prasādhayati viśeṣābhāvāt | iti yeṣām ākūtaṃ tair api — ĀM-VDh 46ab avaktavyacatuṣkoṭivikalpo 'pi na kathyatām | ĀM-VDh 46cd asarvāntam avastu syād aviśeṣyaviśeṣaṇam || 46 || AS-VDh 193,10 na hi sarvāthānabhilāpyatve 'nabhilāpyacatuṣkoṭer abhidheyatvaṃ yuktaṃ, kathaṃcid abhilāpyatvaprasaṅgāt | AS-VDh 193,11 tato bhavadbhir avaktavyacatuṣkoṭivikalpo 'pi na kathanīyaḥ | iti na parapratyāyanaṃ nāma | api caivaṃ sati AS-VDh 193,12 sarvavikalpātītam avastv eva syād anyatra vācoyukteḥ | jātyantaram eva hy anekāntātmakaṃ sarvathaikāntavika- AS-VDh 193,13 lpātītatvāt | sarvavikalpātītam iti vācoyuktāv eva vastūktaṃ syān nānyathā, tasyāviśeṣaṇatvāt svapuṣpavat | AS-VDh 193,14 na hi sarvathāpy asadanabhilāpyam avastv iti vā viśeṣaṇaṃ svīkurute yato viśeṣyaṃ syāt | na cāviśeṣyam avi- AS-VDh 193,15 śeṣaṇaṃ ca kiṃcid adhyakṣasaṃ vidi pratibhāsate, svasaṃvedanasyāpi sattvaviśeṣaṇaviśiṣṭatayā viśeṣyasyaivāvabhāsa- AS-VDh 193,16 nāt | taduttaravikalpabuddhau svasya saṃvedanam iti viśeṣaṇaviśeṣyabhāvo 'vabhāsate, na tu svarūpe tasyeti cet tarhi AS-VDh 193,17 kim aviśeṣyaviśeṣaṇaṃ saṃvedanam iti svataḥ pratibhāsate ? tathopagame siddho viśeṣaṇaviśeṣyabhāvaḥ saṃvidi, AS-VDh 193,18 tatrāviśeṣaṇaviśeṣyatvasyaiva viśeṣaṇatvāt, sarvathāpy asato viśeṣaṇaviśeṣyatvasya pratiṣedhāyogāt | AS-VDh 193,19 tathā hi | ĀM-VDh 47ab dravyādyantarabhāvena niṣedhaḥ saṃjñinaḥ sataḥ | ĀM-VDh 47cd asadbhedo na bhāvas tu sthānaṃ vidhiniṣedhayoḥ || 47 || AS-VDh 193,22 dravyakṣetrakālabhāvāntaraiḥ pratiṣedhaḥ saṃjñinaḥ sataḥ kriyate svadravyakṣetrakālabhāvair na punar asataḥ, AS-VDh 193,23 tadvidhipratiṣedhāviṣayatvāt | dravyādyantarabhāveneva svadravyādibhāvenāpy asattve kuto vidhir nāma ? | tadabhāve AS-VDh 194,01 na pratiṣedhas tasya kathaṃcid vidhipūrvakatvāt | tataḥ kathaṃcid abhilāpyasya sataḥ pratiṣedhād anabhilāpyatvaṃ yuktam | AS-VDh 194,02 kathaṃcid viśeṣaṇaviśeṣyātmanaś ca sato 'viśeṣyaviśeṣaṇatvam | iti naikāntataḥ kiṃcid anabhilāpyam aviśeṣyaviśe- AS-VDh 194,03 ṣaṇaṃ vābhyupajñātavyam | na caitadviruddhaṃ svalakṣaṇam anirdeśyam ityādivat | svalakṣaṇaṃ hi svarūpeṇāsādhāraṇenā- AS-VDh 194,04 nirdeśyaṃ nānirdeśyam iti śabdena tathā nirdeśyatvād anyathā vacanavirodhāt | tathā pratyakṣaṃ kalpanāpoḍham api AS-VDh 194,05 svarūpeṇa kalpanāpoḍham eva, na kalpanāpoḍham iti kalpanāpekṣayā, tasyānyathā kalpanāpoḍhatvena kalpanāviro- AS-VDh 194,06 dhāt, sakalavikalpavāg gocarātītasya nirupākhyatvaprasaṅgāt | tadvatsyādvādināṃ na kiṃcid vipratiṣiddham | AS-VDh 194,07 abhāvo 'nabhilāpya ity api bhāvābhidhānād ekāntavṛttāv eva doṣodbhāvābhidhānair api kathaṃcid abhāvābhi- AS-VDh 194,08 dhānāt | yathaiva hy abhāva iti bhāvāntaram abhidhīyate 'nabhilāpya iti cābhilāpyāntaraṃ tathā bhāvo 'bhilāpya AS-VDh 194,09 ity api bhāvāntarābhilāpyāntarābhāvaḥ kathyate, tathā pratīteḥ, abhāvaśabdair bhāvaśabdaiś cābhāvasya bhāvasya AS-VDh 194,10 caikāntato 'bhidhāne śābdavyavahāravirodhāt, tasya pradhānaguṇabhāvena vidhiniṣedhayor upalambhāt, tathaiva AS-VDh 194,11 pravṛttinivṛttyor avisaṃvādasiddher anyathā visaṃvādāt | tataḥ sūktam idam "asadbhedo na bhāvas tu sthānaṃ vidhi- AS-VDh 194,12 niṣedhayoḥ'' iti kathaṃcit sadviśeṣasyaiva padārthasya vidhiniṣedhādhikaraṇatvasamarthanāt | tathā ca parābhyupagata- AS-VDh 194,13 m eva tattvaṃ sarvathānabhilāpyam āyātam ity abhidhīyate — ĀM-VDh 48ab avastvanabhilāpyaṃ syāt sarvāntaiḥ parivarjitam | ĀM-VDh 48cd vastv evāvastutāṃ yāti prakriyāyā viparyayāt || 48 || AS-VDh 194,16 sakaladharmavidhuram adharmisvabhāvaṃ tāvad avastv eva sakalapramāṇāviṣayatvāt | tad evānabhilāpyaṃ yuktaṃ, na AS-VDh 194,17 punar vastu pramāṇapariniṣṭhitam | tad api sarvāntaiḥ parivarjitam avastu paraparikalpanāmātrād abhidhīyate na punaḥ AS-VDh 194,18 pramāṇasāmarthyāt, kasyacid vastuna eva svadravyādyapekṣālakṣaṇaprakriyāyā viparyāsād avastutvavyavasthiteḥ, AS-VDh 194,19 svarūpasiddhasya ghaṭasya ghaṭāntararūpeṇāghaṭatvavat kasyacid vastuto vastvantararūpeṇāvastutvapratīteḥ | nanu AS-VDh 194,20 parasparaviruddham idam abhihitaṃ vastutvetarayor anyonyaparihārasthitatvād iti ced bhāvavyatirekavācibhir api vā- AS-VDh 194,21 kyatām āpannair bhāvābhidhānān nātra kiṃcid viruddham | na hy abrāhmaṇam ānayet yādi śabdair vākyatvam upagatair brāhmaṇā- AS-VDh 194,22 dipadārthābhāvavācibhis tadanyakṣatriyādibhāvābhidhānam asiddhaṃ yenāvastvanabhilāpyaṃ syād iti śabdena vākyatā- AS-VDh 195,01 m upagatena vastuśūnyatvavācinā vastvantarābhidhānaṃ virudhyate | ataḥ sūktaṃ 'yad avastu tad anabhilāpyaṃ yathā AS-VDh 195,02 na kiṃcit | yat punar abhilāpyaṃ tad vastveva yathā khapuṣpābhāvaḥ' iti | nātra sādhyavikalam udāharaṇaṃ khe AS-VDh 195,03 puṣpābhāvasya khasvarūpatvāt | supratītaṃ hi loke anyasya kaivalyam itarasya vaikalyaṃ, svabhāvaparabhāvābhyāṃ AS-VDh 195,04 bhāvābhāvavyavasthiter bhāvasya | na hi vastunaḥ sarvathā bhāva eva, svarūpeṇeva pararūpeṇāpi bhāvaprasaṅgāt | AS-VDh 195,05 nāpy abhāva eva, pararūpeṇeva svarūpeṇāpy abhāvaprasaṅgāt | na ca svarūpeṇa bhāva pararūpeṇābhāvaḥ, parātmanā AS-VDh 195,06 cābhāva eva svātmanā bhāva iti vaktuṃ yuktaṃ, tadapekṣaṇīyanimittabhedāt | svātmānaṃ hi nimittam apekṣya AS-VDh 195,07 bhāvapratyayam upajanayati sarvo 'rthaḥ, parātmanaṃ tv apekṣyābhāvapratyayam | iti ekatvadvitvādisaṃkhyāvad ekatra vastuni AS-VDh 195,08 bhāvābhāvayor bhedo vyavatiṣṭhate | na hy ekatra dravye dravyāntaram apekṣya dvitvādisaṃkhyā prakāśamānā svātmamātrāpe- AS-VDh 195,09 kṣaikatvasaṃkhyāto 'nanyā pratīyate | nāpi so 'bhayī tadvato bhinnaiva, tasyāsaṃkhyeyatvaprasaṅgāt, saṃkhyāsamavāyād api AS-VDh 195,10 tathātvāsiddheḥ, samavāyasya tadasaṃbandhāt tasya svasamavāyisaṃbandhakalpanāyām apy anavasthānuṣaṅgāt kathaṃcit tādā- AS-VDh 195,11 tmyam anteraṇa samavāyāsaṃbhavāc ca | tadvan na bhāvābhāvau vastuno 'nyāv eva, nissvabhāvatvaprasakteḥ | atha sattvāsattvā- AS-VDh 195,12 bhyām anyasyāpi vastuno dravyatvādisvabhāvasadbhāvān na niḥsvabhāvatvam iti mataṃ tad apy asādhīyo, dravyatvādravyatvā- AS-VDh 195,13 bhyām api tasyānyatvāt | tābhyām ananyatve kathaṃcid bhāvābhāvābhyām apy ananyatvasiddheḥ svabhāvaparabhāvābhyāṃ vastuno AS-VDh 195,14 bhāvābhāvavyavasthitiḥ kiṃ na syād yataḥ khe puṣpābhāvo 'bhilāpyo vastv eva na bhavet ? iti niravadyam udāharaṇam | AS-VDh 195,15 kiṃ ca kṣaṇikaikāntavādinām — ĀM-VDh 49ab sarvāntāś ced avaktavyās teṣāṃ kiṃ vacanaṃ punaḥ | ĀM-VDh 49cd saṃvṛtiś cen mṛṣaivaiṣā paramārthaviparyayāt || 49 || AS-VDh 195,18 pareṣāṃ sarve dharmā yady avaktavyā eva tadā teṣāṃ kiṃ punar vacanaṃ dharmadeśanārūpaṃ parārthānumānalakṣaṇaṃ sādha- AS-VDh 195,19 nadūṣaṇavacanaṃ vā ? na kiṃcit syād iti maunam eva śaraṇam | yadi punaḥ saṃvṛtirūpaṃ vacanam upagamyate tadāpi AS-VDh 195,20 mṛṣaiva saṃvṛtir eṣābhyupagantavyā, paramārthaviparyayarūpatvāt tasyāḥ | iti tattvataḥ kiṃ vacanaṃ syāt ? punar apy ava- AS-VDh 195,21 ktavyavādinaṃ paryanuyuñjmahe, sarve dharmā yadi vāggocarātītāḥ katham ime 'bhilapyante ? iti, svava- AS-VDh 195,22 canavirodhānuṣaṅgāt sarvadā maunavratiko 'ham iti pratipādayata iva parān | saṃvṛttyā cet sarve dharmā ity ava- AS-VDh 196,01 ktavyā iti cābhilapyante bhavadbhir na, vikalpānupapatteḥ | saṃvṛtyeti hi svarūpeṇa pararūpeṇobhayarūpeṇa AS-VDh 196,02 vā tattvena mṛṣātveneti vā vikalpeṣu nopapadyate | tatra saṃvṛttyā vaktavyā iti svarūpeṇa cet katham anabhilā- AS-VDh 196,03 pyāḥ ? svarūpeṇābhilāpyānām anabhilāpyatvavirodhāt | pararūpeṇa cet tat teṣāṃ svarūpaṃ syād ye nābhilāpyāḥ | AS-VDh 196,04 kevalaṃ vācaḥ skhalanaṃ gamyeta gotraskhalanavat svarūpeṇeti vaktavye pararūpeṇeti vacanāt, viśeṣarūpavat AS-VDh 196,05 sāmānyarūpasyāpi vaktavyatayāṅgīkriyamāṇāsya svarūpatvāt, tasyāsvarūpatve viśeṣarūpasyāpy asvarūpatvāpatteḥ AS-VDh 196,06 svayaṃ niḥsvarūpatvaprasaṅgāt | ubhayapakṣe 'py ubhayadoṣānuṣaṅgaḥ | tattvena cet katham avaktavyāḥ ? kevalaṃ vacaḥ- AS-VDh 196,07 skhalanaṃ gamyeta, tattvena vaktavyā iti vacane prastute saṃvṛttyā vaktavyā iti vacanapravṛtteḥ | mṛṣātvena ce- AS-VDh 196,08 t katham uktāḥ ? sarvathā mṛṣoktānām anuktasamatvāt | tad alam apratiṣṭhitamithyāvikalpaudhaiḥ, sarvathānabhilā- AS-VDh 196,09 pyānāṃ sarvadharmāṇām anabhilāpyā iti vacanenāpy abhilāpyatvāsaṃbhavāt tathā parapratyāyanāyogāt | AS-VDh 196,10 kiṃ cedaṃ tattvam — ĀM-VDh 50ab aśakyatvād avācyaṃ kim abhāvāt kim abodhataḥ | ĀM-VDh 50cd ādyantoktidvayaṃ na syāt kiṃ vyājenocyatāṃ sphuṭam || 50 || AS-VDh 196,13 arthasyānabhilāpyatvam abhāvād vaktur aśakter anavabodhād vā ? prakārāntarāsaṃbhavāt | nanu ca maunavratāt prayo- AS-VDh 196,14 janābhāvād bhayāl lajjāder vā'nabhilāpyatvasiddheḥ kathaṃ prakārāntarāsaṃbhava iti cen na, maunavratādīnām aśakyatve 'ntarbhā- AS-VDh 196,15 vāt teṣāṃ karaṇavyāpārāśaktinimittatvāc ca | na caivam anavabodhas tataḥ prakārāntaraṃ na syāt tattvāvabodhe AS-VDh 196,16 sati karaṇavyāpārāśaktāv apy antarjalpasaṃbhavāt | tattvāvabodhābhāve 'pi ca karaṇavyāpāraśaktisadbhāvāt | AS-VDh 196,17 anavabodhāśakyatvayor iha buddhikaraṇapāṭavāpekṣatvāt prakārāntaratvam eva | na ca sarvatra tadabhāvo yuktaḥ, AS-VDh 196,18 kasyacit kvacid avabodhasadbhāvāt sugatasya prajñāpāramitatvāt kṣamāmaitrīdhyānadānavīryaśīlaprajñākaruṇopāyapramo- AS-VDh 196,19 dalakṣaṇadaśabalatvopagamāc ca kasyacid eva karaṇāpāṭavāt | tad anenāśakyatvānavabodhavacanalakṣaṇasyādyantokti- AS-VDh 196,20 dvayasyāsaṃbhavo vyākhyātaḥ | sāmarthyād arthasyābhāvād evāvācyatvam iti kiṃ vyājenāvaktavyaṃ tattvam iti vacana- AS-VDh 196,21 rūpeṇa ? sphuṭam abhidhīyatāṃ sarvathārthābhāva iti, tathā vacane vañcakatvāyogād anyathānāptatvaprasakteḥ | tato AS-VDh 197,01 nairātmyān na viśeṣyeta, madhyamapakṣāvalambanāt | ko hy atra viśeṣo 'rthasyābhāvād avācyatvaṃ nairātmyam iti ca ? AS-VDh 197,02 aśakyasamayatvād anabhilāpyam artharūpam iti cen na, kathaṃcic chakyasaṃketatvād | dṛśyavikalpyasvabhāva- AS-VDh 197,03 tvāt paramārthasya pratibhāsabhede 'pīty uktam | na hi dṛśyasvabhāva eva paramārtho na punar vikalpyasvabhāvaḥ sāmā- AS-VDh 197,04 nyaṃ, viśeṣavat sāmānyasyāpi vasturūpatvasādhanād anyathā pratītyabhāvāt sāmānyaviśeṣātmano jātyantarasya AS-VDh 197,05 pratyakṣādau pratibhāsanāc ca | na caivaṃ dṛśyalakṣaṇeṣu saṅketakaraṇāśaktāv api vikalpye sāmānye kvacid aśakyasaṅketatvaṃ AS-VDh 197,06 yenāśakyasamayatvād anabhilāpyam artharūpaṃ bhavet, kathaṃcic chakyasaṅketatvasiddheḥ | syān mataṃ 'saṅketitārthasya śabda- AS-VDh 197,07 viṣayasya vyavahārakāle 'nanugamanād viṣayiṇaḥ śabdasya na tadvācakatvam anyathātiprasaṅgāt' iti, tad etadviṣaya- AS-VDh 197,08 viṣayiṇor bhinnakālatvaṃ pratyakṣe 'pi samānaṃ, śabdavikalpakālavat pratyakṣapratibhāsakāle 'pi viṣayasyāsaṃbha- AS-VDh 197,09 vāt, saṃbhave vā kṣaṇikatvavirodhād vedyavedakayoḥ samānasamayatvaprasaṅgāc ca | atha bhinnakālatve 'pi viṣayāt pra- AS-VDh 197,10 tyakṣasyāviparītapratipattiḥ, anyatrāpi sāsty eva | na hi śabdādarthaṃ paricchedya pravartamāno viparītaṃ AS-VDh 197,11 pratipadyate pratyakṣād iva pratipattā, yena darśane evāviparītapratipattir bhavati na punaḥ śābde 'pīti buddhyāmahe | AS-VDh 197,12 kvacid vikalpe viparītapratipattim upalabhya sarvatra viparītapratipattikalpanāyāṃ kvacid darśane 'pi viparītapratipattiṃ AS-VDh 197,13 samīkṣya sarvatra tatkalpanāstu, viśeṣābhāvāt | darśanavikalpayoḥ paramārthaikatānatvābhāve na kiṃci- AS-VDh 197,14 t siddham | dṛṣṭasyānirṇayād adṛṣṭakalpanād adṛṣṭanirṇayasya pradhānādivikalpāviśeṣāt kuto darśanasya AS-VDh 197,15 kalpanāpoḍhasyāpi paramārthaikatānatvam ? | na hi dṛṣṭe svalakṣaṇe nirṇayaḥ saṃbhavati, tasya tadaviṣayatvāt | AS-VDh 197,16 adṛṣṭe tu sāmānyalakṣaṇe nirṇayaḥ pravartamāno na pradhānādivikalpād viśeṣyate | iti sakalapramāṇābhāvāt pra- AS-VDh 197,17 meyābhāvasiddher avaktavyataikāntavādināṃ nairātmyam evāyātaṃ, sarvathāpy aśakyasamayatvenāpy aśakyatvapakṣasyāsaṃbhavā- AS-VDh 197,18 d anavabodhapakṣavad abhāvasyaiva nirvyājatvasiddheḥ | tataḥ kṣaṇakṣayaikāntapakṣe kṛtanāśākṛtābhyāgamaprasaṅgaḥ | sa AS-VDh 197,19 copahāsāspadam eva syāt | tathā hi | ĀM-VDh 51ab hinastyanabhisandhātṛ na hinastyabhisaṃdhimat | ĀM-VDh 51cd badhyate taddvayāpetaṃ cittaṃ baddhaṃ na mucyate || 51 || AS-VDh 197,22 hiṃsābhisaṃdhimaccittaṃ na hinasty eva prāṇinaṃ, tasya niranvayanāśāt saṃtānasya vāsanāyāś cāsaṃbhavāt | AS-VDh 197,23 anabhisandhimad evottaraṃ cittaṃ hinasti | tata eva hiṃsābhisandhihiṃsācittadvayād apetaṃ cittaṃ badhyate | yac ca AS-VDh 198,01 baddhaṃ, tan na mucyate, tato 'nyasya mukteḥ | iti ko 'nyaḥ prakāśayen niranvayāt tasyaivam ? saṃtānāder ayogād iti — AS-VDh 198,02 kartavyatāsu cikīrṣor vināśāt kartur acikīrṣutvāt tadubhayavinirmuktasya bandhāt tadavinirmukteś ca yama- AS-VDh 198,03 niyamāder avidheyatvaṃ, kurvato vā yat kiṃcana kāritvaṃ pratyetavyam | na caivam anekāntavādinaḥ, pratikṣaṇaṃ pari- AS-VDh 198,04 ṇāmānyatve 'pi jīvadravyasyānvayāt cikīrṣor eveti kartavyatāsu kartṛtvāt kartur eva ca karmabandhād baddhasyaiva vinirmukteḥ AS-VDh 198,05 sarvathā virodhābhāvāt | kṣaṇikavādinām api saṃtānasyaikatvāt pūrvapūrvavāsanopahitottarottaracittaviśeṣasyotpatte- AS-VDh 198,06 r anupālambha iti cen na, saṃtānasyāvāstavatvād vāsyavāsakabhāvasyāpy asaṃbhavād avyabhicārakāryakāraṇabhāvasyāpi AS-VDh 198,07 tanniyamahetutvāyogāt sugatetaracittasaṃtāneṣv api bhāvād iti nirūpitatvāc ca kṣaṇikaikāntavādinām | ĀM-VDh 52ab ahetukatvān nāśasya hiṃsāhetur na hiṃsakaḥ | ĀM-VDh 52cd cittasaṃtatināśaś ca mokṣo nāṣṭāṅgahetukaḥ || 52 || AS-VDh 198,10 sarvathāpy ahetuṃ vināśamabhyupagamya kasyacid yadi hiṃsakatvaṃ brūyāt katham aviklavaḥ ? tathā AS-VDh 198,11 nirvāṇaṃ saṃtānasamūlatalaprahāṇalakṣaṇaṃ samyaktvasaṃjñāsaṃjñivākkāyakarmāntarvyāyāmā'jīvasmṛti- AS-VDh 198,12 samādhilalakṣaṇāṣṭāṅgahetukaṃ yadi brūyāt tadāpi kathaṃ svasthaḥ ? tayor ahetukavināśābhyupagamahiṃsakatvayor aṣṭāṅgahe- AS-VDh 198,13 tukatvanirvāṇavacanayoś cānyonyaṃ vipratiṣedhāt sugatasya sarvajñatvetaravat | ĀM-VDh 53ab virūpakāryārambhāya yadi hetusamāgamaḥ | ĀM-VDh 53cd āśrayibhyām ananyo 'sāv aviśeṣād ayuktavat || 53 || AS-VDh 198,16 visadṛśarūpaṃ virūpaṃ kāryam | tadārambhāya hiṃsāhetor badhakasya mokṣahetoś cāṣṭāṅgasya samyaktvādeḥ samā- AS-VDh 198,17 gamo vyāpāro yadi tāthāgatair iṣyate tadāsau hetusamāgama evāśrayo, nāśotpādayoḥ kāraṇatvāt | sa AS-VDh 198,18 cāśrayibhyāṃ kāryarūpābhyāṃ nāśotpādābhyām ananya eva, na punar bhinnaḥ, tayor aviśeṣād ayuktavat | yathaiva hi AS-VDh 198,19 śiṃśapātvavṛkṣatvayoś citrajñānanīlādinirbhāsayor vā tādātmyam āpannayor ayuktayoḥ kāraṇasannipāto na bhinnaḥ AS-VDh 198,20 saṃbhavaty ekakāraṇakalāpādevātmalābhād anyathā tādātmyavirodhāt | tathaiva pūrvākāravināśottarākārotpādayor api, AS-VDh 199,01 nīrūpasya vināśasyāniṣṭer uttarotpādarūpatvābhyupagamāt tayor bhinnakāraṇatve tadvirodhāntatāntarapraveśānuṣaṅgā- AS-VDh 199,02 c ca | so 'yaṃ visadṛśakāryotpādahetuvyatiriktahetvabhāvāt pūrvākāravināśasyāhetukatvam upayannāśahetuvyatirikta- AS-VDh 199,03 hetvabhāvād uttarotpādasyāhetukatvaṃ nānumanyate iti katham anākulaḥ ? | visabhāgasaṃtānotpādanāya hetusa- AS-VDh 199,04 nnidhir na pradhvaṃsāya, pūrvasya svarasato nivṛtter iti cet sa punar uttarotpādaḥ svarasataḥ kin na syāt ? AS-VDh 199,05 taddhetor apy akiṃcitkaratvasamarthanād vināśahetuvat | svarasotpannam api tadanantarabhāvitvāt tena vyapadiśyate AS-VDh 199,06 iti ced itaratra samānam | kāryakṣaṇavatpūrvakṣaṇapradhvaṃsasyāpi hetvanantarabhāvitvāviśeṣāt tena vyapadeśo 'stu, AS-VDh 199,07 na vā, kāryasyāpīty aviśeṣaḥ | paramārthatas tadahetukatve pratipattrabhiprāyāviśeṣe 'pi svataḥprahāṇavādī na AS-VDh 199,08 śakro 'tyātmānaṃ nyāyamārgam anukārayituṃ, tathā vadatas tasya nyāyātikramāt | na ca niranvayavināśavā- AS-VDh 199,09 dinaḥ sabhāgavisabhāgavivekaḥ śreyān, sarvadā virūpakāryatvāt, kāraṇasya kathaṃcid anvayāpāye sabhāgapra- AS-VDh 199,10 tyayāyogāt | sabhāgavisabhāgāvakḷptiṃ pratipattrabhiprāyavaśāt samanugacchan sahetukaṃ vināśaṃ tataḥ kiṃ AS-VDh 199,11 nānujānīyāt ? na ca samanantarakṣaṇayor nāśotpādau pṛthagbhūtau mithaḥ svāśrayato vā yau samaṃ sa- AS-VDh 199,12 hetuketarau stāṃ, pratipattyabhidhānabhede 'pi grāhyagrāhakākāravat, svabhāvapratibandhāt | na hi tayor mithaḥ AS-VDh 199,13 kāryakāraṇabhāvaḥ pratibandhaḥ, samasamayatvāt "nāśotpādau samaṃ yadvan nāmonnāmau tulāntayoḥ" iti vaca- AS-VDh 199,14 nāt | nāpi svāśrayeṇa saha kāryakāraṇabhāvaḥ, samanantarasvalakṣaṇakṣaṇābhyāṃ nāśotpādayor arthāntaratvaprasaṅgāt | AS-VDh 199,15 tayos taddharmatvād viśeṣaṇaviśeṣyabhāvaḥ saṃbandha iti cen na, vaiśeṣikamatasiddheḥ | kalpanāropitatvāt tayor na tatsi- AS-VDh 199,16 ddhir iti cet tarhi pūrvakṣaṇavināśo 'nantarakṣaṇasvabhāvas tadutpādaś ceti siddhaḥ svabhāvapratibandhaḥ | na caivaṃ pratipa- AS-VDh 199,17 ttyabhidhānabhedo virudhyate saṃvidi grāhyagrāhakākārayor api tadvirodhaprasaṅgāt | tatas tadvat tayor abheda eva | AS-VDh 199,18 saṃjñāc chandamatismṛtyādivat saty api bhede samakālabhāvinoḥ kathaṃ sahakārī punar anyatarasyaiva AS-VDh 200,01 hetur ahetur vā syāt, kāryarūpāder iva kāraṇam | saṃjñā hi pratyabhijñā, chanda icchā | tenādiśabdasyobha- AS-VDh 200,02 yatra saṃbandhān nidarśanadvayaṃ vādidvayāpekṣayocyate | saṃjñāchandādivan matismṛtyādivac ca kramabhāvinor nāśotpādayoḥ AS-VDh 200,03 saty api bhede samakālabhāvinos tayor ghaṭakapālāśrayayor iva sahakārī mudgarādiḥ kathaṃ kapālotpādasyaiva hetur na AS-VDh 200,04 punar ghaṭavināśasya, tasyaiva vāsau hetur na tu kapālotpādasya syāt ? kāryarūpādis tabakasyaisāmagryadhīnasya AS-VDh 200,05 kāraṇarūpādis tabakavat | yataś caivaṃ tasmāt kāryakāraṇayor utpādavināśau na sahetukāhetukau sahabhāvā- AS-VDh 200,06 d rasādivat | na hi kāraṇarasādikalāpaḥ kāryasya rasasyaiva hetur na punā rūpāder iti pratītir asti, yataḥ AS-VDh 200,07 sādhyaśūnyo dṛṣṭāntaḥ syāt | nāpy asahabhāvo rasādīnāṃ, yena sādhanavikalaḥ | puruṣadhiṣaṇābhyām anekānta AS-VDh 200,08 iti cen na, saugatānāṃ puruṣāsiddheḥ | syādvādināṃ tu tasyāpi sahetukatvāt paryāyārthato dhiṣaṇāvat, AS-VDh 200,09 dravyārthato 'hetukatvāc ca dhiṣaṇāyāḥ puruṣavan na tābhyāṃ hetor vyabhicāritā, kāraṇānantaraṃ, sahabhāvāt | AS-VDh 200,10 iti prakaraṇasāmarthyāt saviśeṣaṇasya sahabhāvasya hetutvād vā na vyabhicāraḥ syāt | na caivam asiddhaṃ sādhanaṃ, AS-VDh 200,11 mudgarādivyāpārānantaraṃ kāryotpādavat kāraṇavināśasyāpi pratīteḥ, vinaṣṭo ghaṭa utpannāni kapālānīti AS-VDh 200,12 vyavahāradvayasadbhāvāt | tataḥ kāryotpādavatkāraṇavināśaḥ sahetuka evābhyupeyaḥ | nanu hetor na tasya AS-VDh 200,13 kiṃcid bhavati, na bhavaty eva kevalam iti ce t tarhi kāraṇāt kāryasya na kiṃcid bhavati, bhavaty eva kevalam iti AS-VDh 200,14 samānaṃ vināśavad utpādasyāpi nirhetukatvāpatteḥ | tasmād ayaṃ vināśahetur bhāvam abhāvīkarotīti na punar a- AS-VDh 200,15 kiṃcitkaraḥ | kāryotpattihetur vā yady abhāvaṃ na bhāvīkuryād bhāvaṃ karotīti kṛtasya kāraṇāyogād akiṃ- AS-VDh 200,16 citkaraḥ syāt, sarvathā bhāvaṃ bhāvīkurvato vyāpāravaiphalyāt | tad atatkaraṇādivikalpasaṃhatir ubhayatra AS-VDh 200,17 sadṛśī | yathaiva hi vināśahetoḥ kuṭasya tadabhinnavināśakaraṇe tatkaraṇād akiṃcitkaratvaṃ, tadbhinnavināśakaraṇe AS-VDh 200,18 ca tadupalambhaprasaktiḥ | tathotpādahetor bhāvād abhinnotpādakaraṇe 'py akiṃcitkaratā, sataḥ karaṇāyogāt | sarvathā- AS-VDh 200,19 py asato bhāvād abhinnasyotpādasya karaṇe 'pi na kiṃcit kṛtaṃ syāt khapuṣpasaurabhavat | sato 'sato vārthāntarasya AS-VDh 201,01 janmanaḥ karaṇe tu na sad asad vā kṛtaṃ syāt | etena prāgasato 'narthāntarasyārthāntarasya cotpādasya hetunā AS-VDh 201,02 karaṇe tasyākiṃcitkaratvam upadarśitaṃ pratipattavyaṃ, prāgasato 'nanyasya sattvāyogāt, tato 'nyasya sata eva karaṇe AS-VDh 201,03 vaiphalyāt | tato yadi na vināśārtho hetusamāgamas tadotpādārtho 'pi mā bhūt, sarvathā viśeṣābhāvāt | AS-VDh 201,04 kiṃ ca kṣaṇikaikāntavādināṃ paramāṇavaḥ kṣaṇā utpadyante skandhasantatayo vā ? prathamapakṣe sthāpyasthā- AS-VDh 201,05 pakavināśyavināśakabhāvavad dhetuphalabhāvavirodhāt kutaḥ sahetukotpattir ahetukā vā ? sthitivināśavat | AS-VDh 201,06 dvitīyapakṣe tu – ; ĀM-VDh 54ab skandhasantatayaś caiva saṃvṛtitvād asaṃskṛtāḥ | ĀM-VDh 54cd sthityutpattivyayās teṣāṃ na syuḥ kharaviṣāṇavat || 54 || AS-VDh 201,09 sādhyābhāvāsaṃbhūṣṇutāvirahād dhetor anyathānupapattir aniściteti na mantavyaṃ, sādhyābhāve tadabhāvaprasiddheḥ AS-VDh 201,10 saugatasya | tathā hi | rūpavedanāvijñānasaṃjñāsaṃskāraskandhasaṃtatayo 'saṃskṛtāḥ saṃvṛtitvāt, AS-VDh 201,11 yat punaḥ saṃskṛtaṃ tat paramārthasat, yathā svalakṣaṇaṃ, na tathā skandhasaṃtatayaḥ, iti sādhyavyāvṛttau AS-VDh 201,12 hetor vyāvṛttiniścayāt | svaraviṣāṇādau sāṃvṛtatvasyāsaṃskṛtatvena vyāptasya pratipatteḥ siddhānyathānupapattiḥ | AS-VDh 201,13 tataḥ sthityutpattivipattirahitāḥ pratipādyante | tathā hi | skandhasantatayaḥ sthityutpattivipattirahitā AS-VDh 201,14 evāsaṃskṛtatvāt svaraviṣāṇavat | kṣaṇaṃ sthityutpattivipattisahitasya svalakṣaṇasya saṃskṛtatvopagamād anyathā- AS-VDh 201,15 nupapattisiddhiḥ sādhanasya pratyeyā | syādvādinām api sthityutpattivipattimataḥ kathaṃcit saṃskṛtatvasiddher na AS-VDh 201,16 vyabhicāraḥ | sarvathā sthitimato 'saṃskṛtasya ca kasyacid vastunonupapatteś ca niravadyoyaṃ hetuḥ | tato visa- AS-VDh 201,17 bhāgasaṃtānotpattaye vināśahetur iti poplūyate, rūpādiskandhasaṃtater utpattiniṣedhāt tadvināśasyāpi AS-VDh 201,18 svaraviṣāṇavadasaṃbhavāt | tathā hi | skandhasaṃtatayo vināśarahitāḥ sthityutpattirahitatvāt | yat punar vi- AS-VDh 201,19 nāśasahitaṃ tan na sthityutpattirahitaṃ, yathā svalakṣaṇam | na tathā skandhasaṃtatayaḥ | iti sthityutpattivyayā AS-VDh 201,20 na syus teṣāṃ skandhānāṃ svaraviṣāṇavat | tadabhāve virūpakāryārambhāya hetusamāgama iti kathan na sutarāṃ AS-VDh 201,21 plavate ? tato na kṣaṇikaikāntaḥ śreyān nityaikāntavat sarvathā vicārāsahatvāt | ĀM-VDh 55ab virodhān nobhayaikātmyaṃ syādvādanyāyavidviṣām | ĀM-VDh 55cd avācyataikānte 'py uktir nāvācyam iti yujyate || 55 || AS-VDh 202,03 nityatvetaraikāntadvayam apy ayuktam aṅgīkartuṃ, virodhād yugapajjīvitamaraṇavat | tādātmye hi nityatvā- AS-VDh 202,04 nityatvayor nityatvam eva syād anityatvam eva vā | tathā ca nobhayaikātmyaṃ, vipratiṣedhāt | nityatvānityatvā- AS-VDh 202,05 bhyām ata evānabhilāpyam ity ayuktaṃ, tadekānte 'nabhilāpyokter anupapatteḥ, sarvathānabhilāpyaṃ tattvam ity a- AS-VDh 202,06 bhilapata eva vacanavirodhāt sadā maunavratiko 'ham ityādivat | AS-VDh 202,07 tad evaṃ nityatvādyekāntānupapattau sāmarthyāt tadanekāntasiddhipratipādane 'pi tattvopaplavavādidurāśayavināśa- AS-VDh 202,08 nāya tatpratipattidārḍhyāya ca syādvādivādanyāyānusaraṇena nityatvādyanekāntam upadarśayanti sūrayaḥ — ĀM-VDh 56ab nityaṃ tatpratyabhijñānān nākasmāt tadavicchidā | ĀM-VDh 56cd kṣaṇikaṃ kālabhedāt te buddhyasaṃcaradoṣataḥ || 56 || AS-VDh 202,11 te bhagavator hataḥ syādvādanyāyanāyakasya sarvaṃ jīvāditattvaṃ syān nityam eva pratyabhijñāyamānatvāt | nāka- AS-VDh 202,12 smāt tatpratyabhijñānaṃ tasyāvicchedenānubhavāt | nirviṣayaṃ hi pratyabhijñānam akasmād iti prasiddham | yathā AS-VDh 202,13 tādṛśe tad evedam iti, tatraiva vā tādṛśam idam iti bhrāntaṃ pratyabhijñānam | na caivaṃ jīvāditattve pratyabhi- AS-VDh 202,14 jñānaṃ, bādhakābhāvāt tadavicchedāt | pratyakṣaṃ bādhakam iti cen na, tasya vartamānaparyāyātmakavastuviṣayatvāt, AS-VDh 202,15 pūrvāparaparyāyāvyāpyekatvalakṣaṇe pratyabhijñānaviṣaye pravṛttyabhāvāt | na ca svasyāviṣaye kiṃcid bādhakaṃ sādhakaṃ AS-VDh 202,16 vā śrotrajñānaviṣaye cakṣurjñānavat | tata eva nānumānaṃ, tasyānyāpohamātragocaratvāt tatraiva sādhakabādhakatvo- AS-VDh 202,17 papatteḥ | pramāṇāntaraṃ tu nānumānād apratyakṣam iṣyate kṣaṇikavādibhir yat pratyabhijñānasya bādhakaṃ syāt | iti AS-VDh 202,18 satyapratyabhijñānam eva vitathapratyabhijñānasya bādhakam | sādṛśyapratyabhijñānaṃ samyag evāsya jīvādāv ekatva- AS-VDh 202,19 pratyabhijñānasyānādyavidyodayāpāditasya bhrāntasya bādhakam iti cen na, asya bhrāntatvāsiddheḥ, sadṛśāparāparo- AS-VDh 202,20 tpattyaniścayāt | nanu ca yat sat tat sarvaṃ kṣaṇikam akṣaṇike kramayaugapadyābhyām arthakriyāvirodhāt sattvānupapatte- AS-VDh 202,21 r ity anumānān niranvayavināśitvasiddher jīvādikṣaṇānām ekatvāsaṃbhavāt sādṛśyapratyabhijñānaviṣayatvopapatter bhrā- AS-VDh 202,22 ntam eva tatraikatvapratyabhijñānaṃ siddham avisaṃvādābhāvād iti cen na, asyānumānasya viruddhatvāt | tathā hi | AS-VDh 202,23 yat sat tat sarvaṃ kathaṃcin nityaṃ, sarvathā kṣaṇike kramayaugapadyābhyām arthakriyāvirodhāt sattvānupapatter iti | atra AS-VDh 203,01 na tāvad dhetor anaikāntikatvaṃ, sarvathā nityatve sattvasyābhāvāt sarvathā kṣaṇikatvavat | tadabhāvaś ca kramākramānupa- AS-VDh 203,02 patteḥ | tadanupapattiś ca pūrvāparasvabhāvatyāgopādānānvitarūpābhāvāt sakṛdanekaśaktyātmakatvābhāvāc ca | na AS-VDh 203,03 hi kūṭasthe 'rthe pūrvottarasvabhāvatyāgopādāne staḥ, kṣaṇike vānvitaṃ rūpam asti, yataḥ kramaḥ kālakṛto deśakṛto AS-VDh 203,04 vā syāt | nāpi yugapadanekasvabhāvatvaṃ, yato yaugapadyaṃ, kauṭasthyavirodhān niranvayakṣaṇikatvavyāghātāc ca | AS-VDh 203,05 sahakārikramākramāpekṣayā tatra kramayaugapadyakalpanāpi na sādhiyasī svayaṃ tadapekṣā, krametarasvabhāvatvābhāve AS-VDh 203,06 tadanupapatteḥ | tatkāryāṇāṃ tadapekṣā, na punar nityasya kṣaṇikasya vety api na śreyān, teṣāṃ tadakāryatvapra- AS-VDh 203,07 saṅgāt | tatsahitebhyaḥ sahakāribhyaḥ kāryāṇām utpatter anyathānutpattes tatkāryatvanirṇaya iti cet tarhi yena AS-VDh 203,08 svabhāvenaikena sahakāriṇā sahabhāvas tenaiva sarvasahakāriṇā yadi tasya syāt tadaikakāryakaraṇe sarvakāryakaraṇā- AS-VDh 203,09 t kramakāryānupapattiḥ, sahakāryantarābhāve 'pi ca tatsahabhāvāt sakṛd eva sakalakāryotpattiḥ prasajyeta | svabhāvā- AS-VDh 203,10 ntaraiḥ saha kāryāntarasahabhāve tasya kramākramavṛttyanekasvabhāvatvasiddheḥ kuto nityam ekasvabhāvaṃ kṣaṇikaṃ vā AS-VDh 203,11 vastu kramayaugapadyayor vyāpakaṃ syāt ? kathaṃcin nityasyaiva kramākramānekasvabhāvasya tadvyāpakatvapratīteḥ | etena AS-VDh 203,12 vipakṣe hetor bādhakasya vyāpakānupalambhasya vyatirekaniścayaḥ kathaṃcin nitye pratyakṣapravṛtteḥ pradarśitaḥ pratye- AS-VDh 203,13 yaḥ | tataḥ sattvaṃ kathaṃcin nityam eva sādhayatīti viruddhatvān na pratyabhijñānaviṣayasyaikatvasyāpahārakaṃ, yena AS-VDh 203,14 sādṛśyaviṣayatvāt tasya bādhakaṃ siddhyadbhrāntatāṃ sādhayet | AS-VDh 203,15 nanu cedaṃ pratyabhijñānaṃ naikaṃ pramāṇaṃ, tad ity ullekhasya pratyayasya smaraṇatvād idam ity ullakhasya ca pratyakṣatvāt | AS-VDh 203,16 na caitābhyāṃ pratyayaviśeṣābhyām atītavartamānaviśeṣamātragocarābhyām anyat saṃvedanam ekatvaparāmarśi samanubhūyate, AS-VDh 203,17 yat pratyabhijñānaṃ nāma pramāṇaṃ syān nityatvasya sādhakam | ataḥ svarūpāsiddho hetur iti kaścit so 'pi pratī- AS-VDh 203,18 tyapalāpī, pūrvottaravivartasmaraṇadarśanābhyām upajanitasya tadekatvasaṃkalanajñānasya pratyabhijñānatvena saṃvedyamā- AS-VDh 203,19 nasya supratītatvāt | na hi smaraṇam eva pūrvottaravivartayor ekatvaṃ saṃkalayitum alam | nāpi darśanam eva | tadu- AS-VDh 203,20 bhayasaṃskārajanitaṃ vikalpajñānaṃ tat saṃkalayatīti cet tad eva pratyabhijñānaṃ siddham | na ca tadakasmād eva AS-VDh 203,21 bhavatīti nirviṣayaṃ, buddhyasaṃcaradoṣāt | na hi pratyabhijñānaviṣayasyāvicchinnasya nityatvasyābhāve buddheḥ AS-VDh 204,01 saṃcaraṇaṃ nāma, niranvayavināśād buddhyantarajananānupapatteḥ, yad evāham adrākṣaṃ tad eva spṛśāmīti pūrvottarapari- AS-VDh 204,02 ṇāmayor ekadravyātmakatvena gamanāsaṃbhavāt, tato 'nyasya buddhisaṃcaraṇasyehāprastutatvāt | tathāvidhaikatvavā- AS-VDh 204,03 sanāvaśād buddhisaṃcaraṇaṃ na punaḥ kathaṃcin nityatvād iti cen na, kathaṃcin nityatvābhāve saṃvedanayor vāsyavāsakabhā- AS-VDh 204,04 vāyogāt kāryakāraṇabhāvavirodhāt | tato buddhisaṃcaraṇānyathānupapatter nākasmikaṃ pratyabhijñānaṃ vicchedābhāvāc ca | AS-VDh 204,05 iti kathaṃcin nityaṃ vastu prasādhayati | tathā sarvaṃ jīvādi vastu kathaṃcit kṣaṇikaṃ, pratyabhijñānāt | na AS-VDh 204,06 caitat kṣaṇikatvam antareṇa bhavatīty akasmād upajāyate, tadviṣayasya kathaṃcit kṣaṇikasya vicchid'abhāvāt | na ca AS-VDh 204,07 tadavicchidasiddhā, kālabhedāt, kālabhedasya ca pūrvottaraparyāyapravṛttihetor asiddhau buddhyasaṃcaraṇadoṣāt | AS-VDh 204,08 na ca tad idam iti smaraṇadarśanabuddhyoḥ saṃcaraṇāpāye pratyabhijñānamudiyāt, tasya pūrvāparaparyāyabuddhisaṃcara- AS-VDh 204,09 ṇanibandhanatvāt | nanu ca sarvaṃ nityaṃ sattvāt kṣaṇike svasadasatsamaye 'rthakriyānupapatteḥ sattvavirodhāt, AS-VDh 204,10 ity anumānāt kṣaṇikatvasya nirākṛter na pratyabhijñānaṃ tatsādhakaṃ, pradhānalakṣaṇaviṣayāvicchedasadbhāvāt kāla- AS-VDh 204,11 bhedāsiddher buddhyasaṃcaraṇadoṣānavakāśād buddher ekatvagamanasya saṃcaraṇasya siddher iti cen na, sarvathā kṣaṇikatvasyaiva AS-VDh 204,12 bādhanāt, kathaṃcit kṣaṇikasya svasatsamaye svāsatsamaye cārthakriyopalabdheḥ | suvarṇasya hi prativiśiṣṭasya AS-VDh 204,13 suvarṇadravyatayā sata eva, kāryākāratayā cāsata eva pūrvaparyāyāviśiṣṭasyottarapariṇāmaviśeṣātmanotpadyamā- AS-VDh 204,14 nasya pratītiḥ parīkṣaketarajanasākṣikā, svasat‌samaye kāryakaraṇaṃ savyagoviṣāṇasyetaraviṣāṇakaraṇavannirasya- AS-VDh 204,15 mānaṃ, svāsatsamaye ca mṛtasya śikhinaḥ kekāyitakaraṇavadapākriyamāṇaṃ svayam eva vyavasthāpayati | iti kiṃ AS-VDh 204,16 naścintayā, virodhādidūṣaṇasyāpi tayaivāpasāritatvāt | so 'yam ātmādīnāṃ svasatsamaye eva karmādīnāṃ ca AS-VDh 204,17 khāsatsamaye eva jñānasaṃyogādikāraṇatvam anumanyamānas tathā saṃpratyayād ekasya svasadasatsamaye evaikakāryakaraṇaṃ AS-VDh 204,18 virodhādibhir abhidravatīti kathaṃ saṃpratyayopādhyāyaḥ ? samyak a‍pratīyamāne 'pi virodham anurudhyamānaḥ AS-VDh 205,01 kva punaravirodhaṃ budhyeta ? dravyaparyāyayor abhedaikāntapratītiṃ svasamayānurāgamātreṇānanubhūyamānām apy aviruddhavi- AS-VDh 205,02 ṣayāṃ paribhāṣate iti kim anyat kāraṇaṃ mahato 'bhiniveśāt ? tad evaṃ kathaṃcit kṣaṇikatvasādhane pratyabhijñānaṃ AS-VDh 205,03 nānumānaviruddham | nāpi pratyakṣaviruddhaṃ sarvasyedānīntanatayā pratyakṣeṇānubhavāt, tena tasyātītānāgatatayā- AS-VDh 205,04 nubhavane 'nādyanantapariṇāmātmakasyānubhavaprasaṅgād yogitvāpatteḥ, sāmpratikatayānubhavasyaiva kṣaṇikatvānubhavarūpa- AS-VDh 205,05 tvāt, kṣaṇamātrasyaiva sāmpratikatvopapatteḥ, pūrvottarakṣaṇayoḥ sāmpratikatve 'nādyanantakṣaṇasaṃtater api sāmpratikatvā- AS-VDh 205,06 nuṣaṅgād atītānāgatavyavahāravilopāt | na caivaṃ kṣaṇikaikāntasya pratyakṣataḥ prasiddheḥ kathaṃcid akṣaṇikatvavi- AS-VDh 205,07 rodhaḥ, paryāyākāratayārthasyedānīntanatayānubhavavicchede 'pi dravyatayā tadavicchedāt, tadvicchede dravyatvavi- AS-VDh 205,08 rodhāt | śaśvadavicchinnedānīntanatvasya dravyatvād anityatvaikāntasyāvyavasthiter nityatvaikāntavat | tadekānta- AS-VDh 205,09 dvaye 'pi parāmarśapratyayānupapatter anekāntaḥ, syān nityam eva sarvaṃ syād anityem eveti siddhaḥ | AS-VDh 205,10 sthityabhāve hi pramātur anyena dṛṣṭaṃ nāparaḥ pratyabhijñātum arhati | pūrvottarapramātṛkṣaṇayoḥ kāryakāraṇabhā- AS-VDh 205,11 valakṣaṇe saṃbandhaviśeṣe 'pi pitreva dṛṣṭaṃ putro na pratyabhijñātum arhati | tayor upādānopādeyalakṣaṇaḥ sann apy ati- AS-VDh 205,12 śayaḥ pṛthaktvaṃ na nirākaroti | pṛthaktve ca pūrvāparakṣaṇayoḥ pratyavamarśo na syāt | yad eva hi pṛthaktvaṃ AS-VDh 205,13 tad evānyatrāpi pratyavamarśābhāvanibandhanaṃ, sarvatra tadaviśeṣāt | yadi punar ekasaṃtatipatiteṣu pratyavamarśo na AS-VDh 205,14 punar nānāsaṃtatipatiteṣu pṛthaktvāviśeṣe 'pi vāsanāviśeṣasadbhāvād iti mataṃ tadā saivaikasaṃtatiḥ kvacid eva AS-VDh 205,15 kutaḥ siddhā ? pratyabhijñānād iti cet tarhi ekasaṃtatyā pratyabhijñānaṃ pratyabhijñānabalāc caikasaṃtatir iti AS-VDh 205,16 vyaktam itaretarāśrayaṇam etat | na ca pakṣāntare samānaṃ, sthiter anubhavanāt | na hy ekadravyasiddheḥ pratya- AS-VDh 205,17 bhijñānaṃ pratyabhijñānāc caikadravyasiddhiḥ syādvādibhir iṣyate, yena tatpakṣe 'pi parasparāśrayaṇaṃ, bhedajñānād, bheda- AS-VDh 205,18 siddhivadabhedajñānāt sthiter anubhavābhyupagamāt | tadvibhramakalpanāyām utpādavināśayor anāśvāsaḥ, tathānu- AS-VDh 205,19 bhavanirṇayānupalabdher yathā svalakṣaṇaṃ parigīyate | so 'yaṃ pratikṣaṇam utpādavināśau sarvathā sthitir ahitau AS-VDh 206,01 sakṛd apy aniścinvann eva sthityanubhavanirṇayaṃ vibhrāntaṃ kalpayatīti kathaṃ na nirātmaka eva ? tatraitat syāt svabhāvā- AS-VDh 206,02 vinirbhāge 'pi na saṃkalanaṃ darśanakṣaṇāntaravat | na hy ekasmin darśanaviṣaye kṣaṇe 'vinirbhāge 'pi pratyabhijñānam a- AS-VDh 206,03 stīti | satyam ekānte evāyaṃ doṣaḥ, sarvathā nitye paurvāparyāyogāt pratyabhijñānāsaṃbhavāt | tataḥ kṣaṇikaṃ AS-VDh 206,04 kālabhedāt | na cāyam asiddhaḥ, darśanapratyabhijñānasamayayor abhede tadubhayābhāvaprasaṅgāt, darśanasamayasyābhede AS-VDh 206,05 tannirṇayānupapatteḥ, pratyabhijñānasamayasyābhede pūrvāparaparyāyavyāpy ekadravyapratyavamarśāsaṃbhavāt | tato darśa- AS-VDh 206,06 nakālo 'vagrahehāvāyadhāraṇātmakanirṇayahetur bhinna eva, pratyabhijñānakālaś ca punas taddarśanasmaraṇasaṃkalanahetur iti AS-VDh 206,07 pratipattavyam | kiṃ ca pakṣadvaye 'pi jñānāsaṃcārānuṣaṅgād anekāntasiddhiḥ | na hi nityatvaikāntapakṣavatkṣaṇikai- AS-VDh 206,08 kāntapakṣe 'pi jñānasaṃcāro 'sti, tasyānekānte eva pratīteḥ | kevalam apoddhārakalpanayā kathaṃcij jātyantare 'pi AS-VDh 206,09 vastuni pratyabhijñānādinibandhane sthityādayo vyavasthāpyeran, sarvathā jātyantare tadapoddhārakalpanānupa- AS-VDh 206,10 patteḥ sthityādisvabhāvabhedavyavasthānāghaṭanāt, sarvathā tadajātyantaravat | na ca svabhāvabhedopalambhe 'pi AS-VDh 206,11 nānātvavirodhasaṅkarānavasthānuṣaṅgaś cetasi grāhyagrāhakākāravat | na hy ekasya vastunaḥ sakṛdanekasvabhāvopalambhe AS-VDh 206,12 nānātvaprasaṅgaḥ, saṃvidvedyavedakākārāṇāṃ nānājñānatvaprasaṅgāt | teṣām aśakyavivecanatvād ekajñānatve sthiti- AS-VDh 206,13 janmavināśānām api kvacid ekavastutvam astu, tadaviśeṣāt | kvacid ekatra rūparasādīnām apy aśakyavivecanā- AS-VDh 206,14 nām ekavastutvāpattir nāniṣṭakāriṇī, teṣāṃ nānāvastutvāniṣṭeḥ | na cātmākāśādīnāṃ deśābhede 'py aśakya- AS-VDh 206,15 vivecanatvaṃ, teṣāṃ paraikadravyatādātmyābhāvāt | sattaikadravyatādātmye punar ekavastutvam iṣṭam eva syādvādinām AS-VDh 206,16 "ekaṃ dravyam anantaparyāyam" iti vacanāt | tato na vaiyadhikaraṇyam | etenobhayadoṣaprasaṅgo 'pāsto, AS-VDh 206,17 vedyādyākārātmabodhavadutpādādyātmavastuno jātyantaratvāt, acaurapāradārikavaccaurapāradārikābhyām | na AS-VDh 206,18 caivaṃ virodhaprasaṅgaḥ, tasyānupalambhasādhanād ekatraikadā śītoṣṇasparśavat, sthityādiṣu copalambhasadbhāvā- AS-VDh 207,01 d ekavastunyekadānupalambhāsiddheḥ saṃvidi vedyādyākāravat | etena saṃśayaprasaṅgaḥ pratyuktaḥ sthityādyupalambhasya AS-VDh 207,02 calanābhāvāt | tata eva na saṃkaraprasaṅgaḥ, sthityātmanyutpādavināśānupalambhād utpādavināśayoś ca sthityanu- AS-VDh 207,03 palabdheḥ | ekavastuni yugapatsthityādyupalambhāt saṅkara iti cen na, parasparam asaṅkarād utpādādīnām | tadvati tu AS-VDh 207,04 saṅkaro vastulakṣaṇaṇam eva | etena vyatikaraprasaṅgo vyudastaḥ, sthityādīnāṃ parasparagamanābhāvāt saṃvidi vedyā- AS-VDh 207,05 dyākāravat | tata eva nānavasthā, sthityātmani janmavināśāniṣṭer janmātmani sthitivināśānupagamād vināśe AS-VDh 207,06 sthitijanmānavakāśāt pratyekaṃ teṣāṃ trayātmakatvānupagamāt | na caivam ekāntābhyupagamād anekāntābhāvaḥ, AS-VDh 207,07 samyagekāntasyānekāntena virodhābhāvāt, nayārpaṇād ekāntasya pramāṇārpaṇād anekāntasyaivopadeśāt tathaiva AS-VDh 207,08 dṛṣṭeṣṭābhyām aviruddhasya tasya vyavasthiteḥ | AS-VDh 207,09 kena punar ātmanā'nutpādavināśātmakatvāt sthitimātraṃ ? kena cātmanā vināśotpādāv eva ? kathaṃ ca tat AS-VDh 207,10 trayātmakam eva vastu siddham ? iti bhagavatā paryanuyuktā ivācāryāḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 57ab na sāmānyātmanodeti na vyeti vyaktam anvayāt | ĀM-VDh 57cd vyetyudeti viśeṣāt te sahaikatrodayādi sat || 57 || AS-VDh 207,13 pūrvottarapariṇāmayoḥ sādhāraṇaḥ svabhāvaḥ sāmānyātmā dravyātmā | tena sarvaṃ vastu notpadyate na vina- AS-VDh 207,14 śyati na vyaktam anvayadarśanāt | lūnapunarjātanakhādiṣv anvayadarśanena vyabhicāra iti cen na, vyaktam iti AS-VDh 207,15 viśeṣaṇāt, pramāṇena bādhyamānasyaikatvānvayasyāvyaktatvāt | na cātrānvayaḥ pramāṇaviruddhaḥ, satyapratyabhi- AS-VDh 207,16 jñānasiddhatvāt | tato 'nvitātmanā sthitir eva | tathā vinaśyaty utpadyate ca sarvaṃ vastu viśeṣānubhavāt | AS-VDh 207,17 bhrāntaviśeṣadarśanena śukle śaṅkhe pītādyākārajñānalakṣaṇena vyabhicāra iti cen na, vyaktam iti viśeṣaṇasyā- AS-VDh 207,18 nuvṛtteḥ | na hi bhrāntaṃ viśeṣadarśanaṃ vyaktaṃ yena tad api pūrvākāravināśājahadvṛttottarākārāvinābhāvi AS-VDh 207,19 syāt | na ca prakṛte viśeṣadarśanam avyaktaṃ bādhakābhāvāt | nityaikāntagrāhi pramāṇaṃ bādhakam iti cen na, AS-VDh 207,20 tasya nirastatvāt | na caivaṃ bhinnapratyayaviṣayatvād utpādavināśamātraṃ sthitimātraṃ ca padārthāntaratayāva- AS-VDh 207,21 tiṣṭhate, tasya vastvekadeśatvān nayapratyayaviṣayatvāt, sthityāditrayasya samuditasya vastutvavyavasthiteḥ, AS-VDh 208,01 tasya pramāṇapratyayagocaratvāt, sahaikatrodayādi sad iti pratipādanāt, tathaiva "utpādavyayadhrauvyayuktaṃ AS-VDh 208,02 sat" iti sūtrakāravacanāt | na cedaṃ yuktirahitaṃ, tathā yuktisadbhāvāt, calācalātmakaṃ vastu kṛtakā- AS-VDh 208,03 kṛtakātmakatvā d iti | na cātra hetur asiddhaḥ, pūrvarūpatyāgāvinābhāvipararūpotpādasyāpekṣitaparavyāpāratvena AS-VDh 208,04 kṛtakatvasiddheḥ, sadā sthāsnusvabhāvasyānapekṣitaparavyāpāratvenākṛtakatvaniścayāt | na hi cetanasyānyasya AS-VDh 208,05 vā sarvathotpattiḥ, sadādisāmānyasvabhāvena sata evātiśayāntaropalambhād ghaṭavat kathaṃcid utpāda- AS-VDh 208,06 vigamātmakatvād ityādi yojyam | nāpi vināśa eva, tata eva tadvat | na ca sthitir eva, viśeṣākāre- AS-VDh 208,07 ṇotpādavināśavata eva sadādisāmānyena sthityupalambhād dravyaghaṭavat | iti hi pṛthagupapattir yojyate | sadā- AS-VDh 208,08 disāmānyena satas tantvāder ghaṭākārātiśayāntaropalambhaprasaṅga iti cen na, svabhāvagrahaṇāt | sadādisāmānyaṃ AS-VDh 208,09 hi yat svabhāvabhūtaṃ ghaṭasyopādānadravyamasādhāraṇaṃ tad bhāvena pariṇamad upalabhyate | tenaiva sato 'tiśayāntarā- AS-VDh 208,10 dhānaṃ ghaṭo yathā prativiśiṣṭaghaṭayogyamṛddravyādisvarūpeṇa, na punaḥ sādhāraṇena tantvādigatasāmānyena nāpi AS-VDh 208,11 sādhāraṇāsādhāraṇena pārthivatvādisāmānyenāviśiṣṭaghaṭopādānamṛdādisāmānyena vā prāksato 'tiśayāntaro- AS-VDh 208,12 palabdhir yena tantvāder api ghaṭapariṇatiprasaṅgaḥ | nāpi ghaṭavināśottarakālam apy asādhāraṇamṛdādisāmānyasva- AS-VDh 208,13 bhāvena sattvāviśeṣād ghaṭotpattiḥ prasajyate, tatprāgabhāvātmakasya satas tadbhāvenotpattidarśanāt, paścād abhāvā- AS-VDh 208,14 tmakasya sato 'pi tadadarśanāt | na caivaṃ prāgasata evotpattiniyamād ghaṭasya kathaṃcit prāgasattvam ayuktaṃ, prāga- AS-VDh 208,15 bhāvasya bhāvasvabhāvasya pūrvaṃ vyavasthāpanāt | tasyābhāvasvabhāvatve savyetaragoviṣāṇādīnāṃ sahotpattiniyama- AS-VDh 208,16 vatām upādānasaṅkaraprasaṅgaḥ, prāgabhāvāviśeṣāt | tato yathā svopādānāt savyaviṣāṇasyotpattis tathā AS-VDh 208,17 dakṣiṇaviṣāṇopādānād api tatra tasyotpatteḥ prāgabhāvasiddheḥ, yatra yadā yasya prāgabhāvas tatra tadā tasyo- AS-VDh 208,18 tpattir iti niyamakalpanāyā api tatra bhāvāt | svopādānetaraniyamaś ca kutaḥ syāt ? prāgabhāvaniyamā- AS-VDh 208,19 d iti cet samānasamayajanmanāṃ sa eva kutaḥ ? tadutpattiniyamād iti cet so 'pi kutaḥ ? svopādānaniya- AS-VDh 208,20 mād iti cet svopādānetaraniyamaḥ kutaḥ syāt ? ityādi punar āvartate iti cakrakam | savyaviṣāṇasyo- AS-VDh 208,21 pattir iti pratyayaviśeṣād utpattiniyamo 'pi na śreyān, kārakapakṣasya vicārayitum ārabdhatvāt | jñāpakapakṣe AS-VDh 209,01 tu prāgabhāvaniyamo 'pi tatpratyayaviśeṣād eveti notpattyā prāgabhāvāvagatiḥ, prāgabhāvād apy utpattiniyamani- AS-VDh 209,02 ścayaprasakter itaretarāśrayasya durnivāratvāt | tato notpatteḥ prāgabhāvaḥ kāryasyābhāvātmakas tasya bhāvasvabhā- AS-VDh 209,03 vasyaivābādhitapratītiviṣayatvāt prāgabhāvābhāvasya kāryotpādarūpatvāt | tathā hi | ĀM-VDh 58ab kāryotpādaḥ kṣayo hetor niyamāl lakṣaṇāt pṛthak | ĀM-VDh 58cd na tau jātyādyavasthānād anapekṣāḥ khapuṣpavat || 58 || AS-VDh 209,06 upādānasya pūrvākāreṇa kṣayaḥ kāryotpāda eva hetor niyamāt | yas tu tato 'nyas tasya na hetor niyamo dṛṣṭo AS-VDh 209,07 yathā'nupādānakṣayasyānupādeyotpādasya ca | niyamaś ca hetor upādānakṣayasyopādeyotpādasya ca | tasmād u- AS-VDh 209,08 pādānakṣaya evopādeyotpādaḥ | na tāvad atrāsiddho hetuḥ kāryakāraṇajanmavināśayor ekahetukatvaniyamasya AS-VDh 209,09 supratītatvāt, tayor anyatarasyaiva sahetukatvāhetukatvaniyamavacanasya nirastatvāt | AS-VDh 209,10 nanūpādānaghaṭavināśasya balavatpuruṣapreritamudgarādyabhighātād avayavakriyotpatter avayavavibhāgāt saṃyogavināśā- AS-VDh 209,11 d eva pratīter upādeyakapālotpādasya tu svārambhakāvayavakarmasaṃyogaviśeṣāder eva saṃpratyayāt tayor ekasmād dhetor ni- AS-VDh 209,12 yamāsaṃbhavād asiddham eva sādhanam iti cen na, asya vināśotpādakāraṇaprakriyoddhoṣaṇasyāprātītikatvād balavatpuru- AS-VDh 209,13 ṣapreritam udgarādivyāpārād eva ghaṭavināśakapālotpādayor avalokanāt | tato ghaṭāvayaveṣu kapāleṣu kriyaivotpadyate AS-VDh 209,14 iti cet saivaiko hetus tayor astu | kriyāto 'vayavavibhāgasyaivotpattir iti cet sa evaikaṃ kāraṇam anayor astu | vibhā- AS-VDh 209,15 gāt tadavayavasaṃyogavināśa eva dṛśyate iti cet sa eva tayor ekaṃ nimittam astu | tadavayavasaṃyogavināśād avaya- AS-VDh 209,16 vino ghaṭasya vināśa iti cet sa eva kapālānāṃ tadavayavānāṃ prādurbhāvaḥ | iti kathaṃ naikahetuniyamaḥ sidhyet ? AS-VDh 209,17 mahāskandhāvayavasaṃyogavināśād api laghuskandhotpattidarśanāt "bhedasaṃghātebhya utpadyante" iti vacanāt | AS-VDh 209,18 mithyaivedaṃ darśanaṃ sūtrakāravacanaṃ ca bādhakasadbhāvād iti cetkiṃ tadbādhakam ? svaparimāṇād aṇu- AS-VDh 209,19 parimāṇakāraṇārabdhāni kapālāni kāryatvāt paṭavad ity anumānaṃ bādhakam iti cen na, etadudāharaṇasya sādhya- AS-VDh 209,20 vikalatvāt | tantavo hi kim apaṭākārapariṇatāḥ paṭasya samavāyinaḥ paṭākārapariṇatā vā ? na AS-VDh 209,21 tāvadādyaḥ pakṣaḥ paṭākārāpariṇateṣu tantuṣv iha paṭa iti pratyayāsaṃbhavāt | dvitīyapakṣe tu na paṭapari- AS-VDh 209,22 māṇād aṇuparimāṇās tantavaḥ paṭasya kāraṇaṃ, teṣāṃ paṭasamānaparimāṇatayā pratīteḥ samuditānām evātānavitā- AS-VDh 210,01 nākārāṇāṃ paṭapariṇāmāśrayatvād anyathātiprasaṅgāt | na hi tathā'pariṇataṃ tadbhavati "tadbhāvaḥ pariṇāmaḥ" AS-VDh 210,02 iti vacanāt | na caivaṃ pariṇāmapariṇāminor abhedaḥ syāt, pratyayabhedāt kathaṃcid bhedasiddheḥ parasyāpi tadbhede AS-VDh 210,03 vivādābhāvāt tantudravyapaṭaparyāyayor anvayavyatirekapratyayaviṣayatvāc ca | tantudravyaṃ hi prācyāpaṭākārapari- AS-VDh 210,04 tyāgena tantutvāparityāgena cāpūrvapaṭākāratayā pariṇamadupalabhyate paṭākāras tu pūrvākārād vyatirikta iti siddhaṃ, AS-VDh 210,05 sarvathā tyaktarūpasyāpūrvarūpavartina evopādānatvāyogād aparityaktātmapūrvarūpavartivat tathā'pratīter dravyabhāvapra- AS-VDh 210,06 tyāsattinibandhanatvād upādānopādeyabhāvasya | bhāvapratyāsattimātrāt tadbhāve samānākārāṇām akhilārthānāṃ tatprasa- AS-VDh 210,07 ṅgāt, kālapratyāsattes tadbhāve pūrvottarasamanantarakṣaṇavartinām aśeṣārthānāṃ tatprasakteḥ, deśapratyāsattes tadbhāve samā- AS-VDh 210,08 nadeśānām aśeṣatas tadbhāvāpatteḥ saddravyatvādisādhāraṇadravyapratyāsatter api tadbhāvāniyamāt | asādhāraṇadravyapra- AS-VDh 210,09 tyāsattiḥ pūrvākārabhāvaviśeṣapratyāsattir eva ca nibandhanam upādānatvasya svopādeyaṃ pariṇāmaṃ prati niścīyate | AS-VDh 210,10 tad uktaṃ "tyaktātyaktātmarūpaṃ yat pūrvāpūrveṇa vartate | kālatraye 'pi taddravyam upādānam iti smṛtam | 1 | yat svarūpaṃ tya- AS-VDh 210,11 jaty eva yan na tyajati sarvathā | tannopādānam arthasya kṣaṇikaṃ śāśvataṃ yathā | 2 | " iti | tato na tantuviśeṣākāraḥ AS-VDh 210,12 paṭasyopādānaṃ yenālpaparimāṇād eva kāraṇān mahāparimāṇasya paṭasyotpatter udāharaṇaṃ sādhyaśūnyaṃ na bhavet | hetuś cā- AS-VDh 210,13 naikāntikaḥ, praśithilāvayavamahāparimāṇakārpāsapiṇḍādalpaparimāṇanibiḍāvayavakārpāsapiṇḍotpattidarśanāt | AS-VDh 210,14 viruddhaś cāyaṃ hetuḥ, pudgalādidravyasya mahāparimāṇasya yathāsaṃbhavaṃ sūkṣmarūpeṇa sthūlarūpeṇa vā paryāyeṇa varta- AS-VDh 210,15 mānasya svakāryārambhakatvadarśanāt kāryatvasya mahāparimāṇakāraṇārabdhatvena vyāptisiddheḥ svaparimāṇād alpa- AS-VDh 210,16 parimāṇakāraṇārabdhatvaviparītasādhanāt | tato nedam anumānaṃ bādhakaṃ kapālotpādasya ghaṭavināśasya caikahe- AS-VDh 210,17 tutvaniyamapratīter ekasmād eva mṛdādyupādānāt tadbhāvasya siddher ekasmāc ca mudgarādisahakārikalāpāt tatsaṃpratyayāt | AS-VDh 210,18 iti sidhyaty eva hetor niyamāt kāryotpāda eva pūrvākāravināśaḥ | AS-VDh 210,19 na caivaṃ sarvathotpādavināśayor abheda eva, lakṣaṇāt pṛthaktvasiddheḥ | tathā hi | kāryakāraṇayor utpādavināśau AS-VDh 210,20 kathaṃcid bhinnau bhinnalakṣaṇasaṃbandhitvāt sukhaduḥkhavat | nātrāsiddhaṃ sādhanaṃ, kāryotpādasya svarūpalābhalakṣaṇa- AS-VDh 210,21 tvāt kāraṇavināśasya ca svabhāvapracyutilakṣaṇatvāt tayor bhinnalakṣaṇasaṃbandhitvasiddheḥ | nāpy anaikāntikaṃ viruddhaṃ vā, AS-VDh 211,01 kvacid ekadravye 'pi pariṇāmayoḥ kathaṃcid bhedam antareṇa bhinnalakṣaṇasaṃbandhitvasyāsaṃbhavāt | na ca tayor bheda eva, AS-VDh 211,02 kathaṃcid abhedagrāhakapramāṇasadbhāvāt | tathā hi | utpādavināśau prakṛtau syād abhinnau, tadabhedasthitajāti- AS-VDh 211,03 saṃkhyādyātmakatvāt puruṣavat | nātrāsiddho hetuḥ, mṛdādidravyavyatirekeṇa nāśotpādayor abhāvāt | AS-VDh 211,04 paryāyāpekṣayā nāśotpādau bhinnalakṣaṇasaṃbandhinau na tau, jātyādyavasthānāt, saddravyapṛthivītvādijātyātma- AS-VDh 211,05 naikatvasaṃkhyātmanā śaktiviśeṣānvayātmanā ca tadabhedāt tathaiva pratyabhijñānāt, tad eva mṛddravyam asādhāraṇaṃ AS-VDh 211,06 ghaṭākāratayā naṣṭaṃ kapālākāratayotpannam iti pratīteḥ sakalabādhakarahitatvāt, ya evāhaṃ sukhyāsaṃ sa eva AS-VDh 211,07 ca duḥkhī sampratītyekapuruṣapratītivat | nanv evam utpādavyayadhrauvyāṇām abhedāt kathaṃ trayātmakavastusiddhiḥ ? AS-VDh 211,08 tatsiddhau vā kathaṃ tattādātmyam ? virodhād iti cen na, sarvathā tattādātmyāsiddheḥ kathaṃcil lakṣaṇabhedāt | AS-VDh 211,09 tathā hi | utpādavigamadhrauvyalakṣaṇaṃ syād bhinnam askhalannānāpratīteḥ rūpādivat | sarvasya vastuno AS-VDh 211,10 nityatvasiddher utpādavināśapratīter askhalatvaviśeṣaṇam asiddham iti cen na, kathaṃcit kṣaṇikatvasādhanāt | tata eva AS-VDh 211,11 dhrauvyapratīter askhalatvaṃ siddhaṃ, sarvathā kṣaṇikatvanirākaraṇāt | na cotpādādīnāṃ kathaṃcid bhinnalakṣaṇatvaṃ AS-VDh 211,12 viruddhaṃ, tadātmano vastuno jātyantaratvena kathaṃcid bhinnalakṣaṇatvād anyathā tadavastutvaprasaṅgāt | utpādādayo AS-VDh 211,13 hi parasparam anapekṣāḥ khapuṣpavan na santy eva | tathā hi | utpādaḥ kevalo nāsti sthitivigamarahita- AS-VDh 211,14 tvād viyatkusumavat | tathā sthitivināśau pratipattavyau | sthitiḥ kevalā nāsti, vināśotpādarahi- AS-VDh 211,15 tatvāt tadvat | vināśaḥ kevalo nāsti, sthityutpattirahitatvāt tadvad eva | iti yojanāt sāmarthyād utpādavya- AS-VDh 211,16 yadhrauvyayuktaṃ sad iti prakāśitaṃ bhavati, tadanyatamāpāye sattvānupapatteḥ | pratyekam utpādādīnāṃ sattve trayā- AS-VDh 211,17 tmakatvaprasaṅgād anavasthety api dūrīkṛtam anena, teṣāṃ parasparam anapekṣāṇām ekaśaḥ sattvanirākaraṇāt | kiṃ ca — ĀM-VDh 59ab ghaṭamaulisuvarṇārthī nāśotpādasthitiṣv ayam | ĀM-VDh 59cd śokapramodam ādhyasthyaṃ jano yāti sahetukam || 59 || AS-VDh 211,20 pratītibhedam itthaṃ samarthayate sakalalaukikajanasyācāryaḥ | sa hi ghaṭaṃ bhaṅktvā maulinir vartane ghaṭa- AS-VDh 211,21 maulisuvarṇārthī tannāśotpādasthitiṣu viṣādaharṣaudāsīnyasthitim ayaṃ janaḥ pratipadyate iti, ghaṭārthinaḥ AS-VDh 211,22 śokasya ghaṭanāśanibandhanatvāt, maulyarthinaḥ pramodasya maulyutpādanimittatvāt, suvarṇārthino mādhyasthyasya AS-VDh 211,23 suvarṇasthitihetukatvāt, tadviṣādādīnāṃ nirhetukatve tadanupapatteḥ, pūrvatadvāsanāmātranimittatve 'pi tanniya- AS-VDh 212,01 māsaṃbhavāt | tadvāsanāyāḥ prabodhakapratyayaniyamān niyatatvād viṣādādiniyama iti cet tarhi nāśotpādānvayā eva AS-VDh 212,02 vāsanāprabodhakapratyayā iti pāramparyātta eva śokādihetavo bahiraṅgāḥ | antaraṅgās tu mohanīyaprakṛti- AS-VDh 212,03 viśeṣodayā iti, teṣāṃ vāsaneti nāmamātraṃ bhidyeta, nārthaḥ, syādvādibhir bhāvamohaviśeṣāṇāṃ vāsanāsva- AS-VDh 212,04 bhāvatopagamāt | tataḥ siddhaṃ laukikānām utpādāditrayātmakaṃ vastu, tatpratīter bhedasiddheḥ | kiṃca — ĀM-VDh 60ab payovrato na dadhyatti na payotti dadhivrataḥ | ĀM-VDh 60cd agorasavrato nobhe tasmāt tatvaṃ trayātmakam || 60 || AS-VDh 212,07 lokottaradṛṣṭāntenāpi tatra pratītinānātvaṃ vināśotpādasthitisādhanaṃ pratyāyayati, dadhipayo AS-VDh 212,08 'gorasavratānāṃ kṣīradadhyubhayavarjanāt kṣīrātmanā naśyaddadhyātmanotpadyamānaṃ gorasasvabhāvena tiṣṭha- AS-VDh 212,09 tīti, paya eva mayādya bhoktavyam iti vratam abhyupagacchato dadhyutpāde 'pi payasaḥ sattve dadhivarjanānupapatteḥ, AS-VDh 212,10 dadhy eva mayādya bhoktavyam iti vrataṃ svīkurvataḥ payasy api dadhnaḥ sattve payovarjanāyogāt, agorasaṃ mayādya AS-VDh 212,11 bhoktavyam iti vratamaṅgīkurvato 'nusyūtapratyayaviṣayagorase dadhipayasor abhāve tadubhayavarjanāghaṭanāt | pratīyate AS-VDh 212,12 ca tattadvratasya tattadvarjanam | tatas tattvaṃ trayātmakam | na caivam anantātmakatvaṃ vastuno virudhyate, pratye- AS-VDh 212,13 kam utpādādīnām anantebhya utpadyamānavinaśyattiṣṭhadbhyaḥ kālatrayāpekṣebhyo 'rthebhyo bhidyamānānāṃ vivakṣitava- AS-VDh 212,14 stuni tattvato 'nantabhedopapatteḥ, pararūpavyāvṛttīnām api vastusvabhāvatvasādhanāt, tadavastusvabhāvatve sakalā- AS-VDh 212,15 rthasāṅkaryaprasaṅgāt | tathā tattvasya trayātmakatvasādhane 'nantātmakatvasādhane ca nityānityobhayātmakatvasādha- AS-VDh 212,16 nam api prakṛtaṃ na virudhyate, sthityātmakatvavyavasthāpanena kathaṃcin nityatvasya vināśotpādātmakatvapratiṣṭhāpanena AS-VDh 212,17 cānityatvasya sādhanāt | tataḥ sūktaṃ sarvaṃ vastu syān nityam eva, syād anityam eveti | evaṃ syād ubhayam eva, AS-VDh 212,18 syād avaktavyam eva, syān nityāvaktavyam eva, syādanityāvaktavyam eva, syād ubhayāvaktavyam evety api yojanīyam | AS-VDh 212,19 yathāyogam etatsaptabhaṅgīvyavasthāpanaprakriyām api yojayen nayapramāṇāpekṣayā sadādyekatvādisaptabhaṅgīprakriyāvat | AS-VDh 212,20 nityādyekāntagartaprapatanavivaśān prāṇino 'narthasārthād uddhartuṃ netum uccaiḥ padam amalam alaṃ maṅgalānām alaṅghyam | AS-VDh 212,21 syādvādanyāyavartma prathayadavitathārthaṃ vacaḥ svāmino 'daḥ prekṣāvattvāt pravṛttaṃ jayatu vighaṭitāśeṣamithyāpravādam | 1 | AS-VDh 212,22 ity āptamīmāṃsālaṃkṛtau tṛtīyaḥ paricchedaḥ | 3 | AS-VDh 213,01 atha caturthaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 213,02 jīyād aṣṭasahasrī devāgamasaṃgatārtham akalaṅkam | AS-VDh 213,03 gamayantī sannayataḥ prasannagambhīrapadapadavī | 1 | ĀM-VDh 61ab kāryakāraṇanānātvaṃ guṇaguṇyanyatāpi ca | ĀM-VDh 61cd sāmānyatadvadanyatvaṃ caikāntena yadīṣyate || 61 || AS-VDh 213,06 kāryagrahaṇāt karmaṇo 'vayavino 'nityasya guṇasya pradhvaṃsābhāvasya ca grahaṇaṃ, kāraṇavacanāt samavāyina- AS-VDh 213,07 s tadvataḥ pradhvaṃsanimittasya ca | guṇaśabdān nityaguṇapratipattiḥ, guṇivacanāt tadāśrayasya | sāmānyābhidhā- AS-VDh 213,08 nāt parāparajātipratyayaḥ | tadvadvacanād arthapratyaya iti | kriyātadvator avayavāvayavinor guṇaguṇinor viśeṣatadvatoḥ AS-VDh 213,09 sāmānyatadvator abhāvatadviśeṣyayoś cānyataiva, bhinnapratibhāsatvāt sahyavindhyavad ity uktaṃ bhavati | na cātrā- AS-VDh 213,10 siddho hetuḥ, sādhyadharmiṇi bhinnapratibhāsatvasya sadbhāvaniścayāt | tata eva na sandigdhāsiddho 'jñātā- AS-VDh 213,11 siddho vā | nāpy anyatarāsiddho, vādiprativādinor avivādāt | bhinnapuruṣapratibhāsaviṣayeṇābhinnenārthena AS-VDh 213,12 vyabhicāra iti cen naikapuruṣāpekṣayā bhinnapratibhāsatvasya hetutvāt | tathāpi krameṇaikapratipattṛbhinnapratibhā AS-VDh 213,13 saviṣayeṇaikena vastunānekānta iti cen na, bhinnalakṣaṇatvasya bhinnapratibhāsatvasya hetutvāt | bhinnaṃ hi AS-VDh 213,14 lakṣaṇaṃ kāryakāraṇayor guṇaguṇinoḥ sāmānyatadvatoś ca pratibhāsate | na caikasya vastuno bhinnalakṣaṇatvena AS-VDh 213,15 pratibhāso 'sti, yena vyabhicāraḥ | tata eva na viruddho hetuḥ, sākalyenaikadeśena vā vipakṣe vṛttyabhāvāt | AS-VDh 213,16 nāpi kālātyayāpadiṣṭaḥ, pakṣasya pratyakṣāgamabādhā'bhāvāt | kāryakāraṇayor guṇaguṇinoḥ sāmānyatadvato- AS-VDh 213,17 s tādātmyam abhinnadeśatvāt | yayor atādātmyaṃ na tayor abhinnadeśatvam | yathā sahyavindhyayoḥ | abhinnadeśatvaṃ AS-VDh 213,18 ca prakṛtayoḥ | tasmāt tādātmyam | ity anumānena pakṣasya bādheti cen na, śāstrīyadeśābhedasyāsiddhatvāt, AS-VDh 213,19 kāryasya svakāraṇadeśatvāt kāraṇasyāpi svānyakāraṇadeśatvāt | etena guṇaguṇinoḥ sāmānyatadvatoś ca AS-VDh 214,01 deśabhedasya pratipādanāt laukikadeśābhedasya tu vyomātmādibhir vyabhicārād asyānumānasyāsamīcīnatvāt AS-VDh 214,02 prakṛtapakṣabādhakatvāsaṃbhavāt | kathaṃcit tādātmyasya pratyakṣataḥ pratīteḥ sarvathā bhedapakṣasya bādheti, cen na, AS-VDh 214,03 tadvirodhāt | tata eva bhedo mā bhūd iti cen na, bhedasya pūrvasiddhatvāt tādātmyasya pūrvasiddher asiddheḥ | AS-VDh 214,04 siddhau vā kāryakāraṇādivirodhāt dharmadharmitvādhikaraṇādheyatādivirodhāt kriyāvyapadeśādibhedavirodhāc ca AS-VDh 214,05 tayor na tādātmyaṃ, bhedatādātmyayor vairyadhikaraṇyāc ca parasparavirodhāc chītoṣṇasparśavat | tayor aikādhikaraṇye AS-VDh 214,06 saṃkaravyatikarāpattiḥ | tadanāpattau pakṣadvayoktadoṣānuṣaṅgaḥ | pratyekaṃ taddvirūpatvopagame vā'navasthānād apratipa- AS-VDh 214,07 ttir abhāvaś ca | iti vaiśeṣikasya avayavaguṇasāmānyatadvatāṃ vyatirekaikāntamātraśaṅkya pratividhatte — ĀM-VDh 62ab ekasyānekavṛttir na bhāgābhāvād bahūni vā | ĀM-VDh 62cd bhāgitvād vāsya naikatvaṃ doṣo vṛtter anārhate || 62 || AS-VDh 214,10 kāryakāraṇayor guṇaguṇinoḥ sāmānyatadvatoś cānyatvam ekāntena yadīṣyate tadaikasya kāryadravyāder anekasmin AS-VDh 214,11 kāraṇādau vṛttir eṣitavyā, tadaniṣṭau kāryakāraṇabhāvādivirodhākāryakāraṇādivat | tadvṛttiś cābhyupaga- AS-VDh 214,12 myamāna pratyāśrayam ekadeśena sarvātmanā vā syāt ? tatra ekam anekatra vartamānaṃ pratyadhikaraṇaṃ na tāvad e- AS-VDh 214,13 kadeśena, niṣpradeśatvāt | nāpi sarvātmanā, avayavyādibahutvaprasaṅgāt | yāvanto hy avayavās tāvanto AS-VDh 214,14 'vayavinaḥ syus tasya pratyekaṃ sarvātmanā vṛttatvāt | yāvantaś ca saṃyogyādayo guṇinas tāvantaḥ saṃyogādayo 'ne- AS-VDh 214,15 kasthā guṇāḥ prasajyante | yāvantaḥ sāmānyavanto 'rthās tāvanti sāmānyāni bhaveyus tata eva | athāpi AS-VDh 214,16 kathaṃcit pradeśavattvaṃ manyetāvayavyādīnāṃ tatrāpi vṛttivikalpo 'navasthā ca | tathātrāvayavyādi sarvaṃ AS-VDh 214,17 tad ekam eva na syād iti vṛtter doṣo 'nārhate mate durnivāraḥ | naikadeśena vartate, nāpi sarvātmanā | kiṃ tarhi ? AS-VDh 214,18 vartate eveti cāyuktaṃ, prakārāntarābhāvāt | AS-VDh 215,01 nanu ca samavāya eva prakārāntaraṃ vartate, samavaitīti saṃpratyayāt, tadvyatirekeṇa vṛttyarthā- AS-VDh 215,02 saṃbhavād iti cen na, tatraiva vivādāt | etad eva hi vicāryate, kim ekadeśena samavaiti pratyāśrayaṃ AS-VDh 215,03 sarvātmanā vā'vayavādiṣv avayavyādiḥ ? gatyantarābhāvād iti | tatra ca nigadito doṣaḥ | tad evaṃ AS-VDh 215,04 kāryaguṇasāmānyānāṃ svāśrayebhyo vivādāpannebhyo naikāntenānyatvaṃ, tatra vṛttyupalabdheḥ | yasya tu AS-VDh 215,05 yato 'nyatvaikāntas tasya tatra na vṛttyupalabdhiḥ | yathā himavati vindhyasya | vṛttyupalabdhiścāvaya- AS-VDh 215,06 vyādeḥ svāśrayeṣu | tasmān naikāntenānyatvam | ity anumānena tannānātvapakṣasya bādhitatvāt kālātyayāpadiṣṭo AS-VDh 215,07 bhinnapratibhāsatvād iti hetuḥ | nanv idam anumānam asamyak, sthālyāṃ dadhnānaikāntikatvāt tato 'nyasyāpi AS-VDh 215,08 dadhnas tatra vṛttyupalabdheḥ | saṃyogo hi vṛttir arthāntarabhūtayor eva pratīyate nānyatheti na mantavyaṃ, saṃyoginoḥ AS-VDh 215,09 saṃyogapariṇāmātmanoḥ sarvathānyatvāsiddher anyathā tadabhāvaprasaṅgāt | tābhyāṃ bhinnasya saṃyogasyotpattau hi katha- AS-VDh 215,10 m ekasyānyatra saṃyoga iti vyapadeśo yataḥ sa eva vṛttiḥ syāt ? tābhyāṃ tasya jananāt tathā vyapadeśa iti AS-VDh 215,11 cen na, karmaṇā kālādinā ca tajjananāt tathā vyapadeśaprasaṅgāt | tayoḥ samavāyikāraṇatvāt tasya tathā vyapa- AS-VDh 215,12 deśa iti cet kutaḥ samavāyikāraṇatvaṃ tayor eva na punaḥ karmāder iti niyamaḥ ? iha saṃyoginoḥ saṃyoga AS-VDh 215,13 iti pratyayāt tatra tasya samavāyasiddher iti cet sa tarhi samavāyaḥ padārthāntaraṃ katham atraivehedam iti pratyayaṃ AS-VDh 215,14 kuryān na punaḥ karmādiṣu bhedāviśeṣepīti na buddhyāmahe | tair eva samavāyibhir viśeṣaṇaviśeṣyabhāvasiddheḥ AS-VDh 215,15 samavāyasya tatraivehedam iti pratyayotpattir na tu karmādiṣu, tadasiddher iti cet sa eva kutaḥ sarvatra na syāt ? AS-VDh 215,16 tādṛgadṛṣṭaviśeṣaniyamād iti cet kiṃ viśeṣaṇaviśeṣyabhāvena samavāyena saṃyogena vā ? tādṛgadṛṣṭaviśeṣā- AS-VDh 215,17 d eva samavāyaviśiṣṭāḥ samavāyina iti pratyayasyehedam iti vijñānasyātredaṃ saṃyuktam iti buddheś ca jananapra- AS-VDh 215,18 saṅgāt | sarvasya vā pratyayaviśeṣasyādṛṣṭaviśeṣavaśavartitvasiddheḥ kiṃ padārthabhedaprabhedaparikalpanayā ? iti AS-VDh 215,19 vijñānavādapraveśaḥ syāt, tasyaivādṛṣṭaviśeṣatvasiddheḥ, cetanā karmeti vijñānavādibhir api pratipādanāt | AS-VDh 215,20 teṣāṃ vāsanāviśeṣa eva hy adṛṣṭam | sa ca pūrvavijñānaviśeṣaḥ | iti na vijñānamātrād adṛṣṭam anyat syāt | AS-VDh 216,01 nanu ca nāprabuddhā vāsanā pratyayaviśeṣaṃ prasūte sakṛtsarvapratyayaviśeṣaprasaṅgāt | prabuddhā tu tam upajanayantī AS-VDh 216,02 prabodhakahetūn apekṣate | te ca bahirbhūtā, evārthāḥ | iti na vijñānamātraṃ tattvam anuṣajyate iti cen na, AS-VDh 216,03 vijñānaviśeṣād eva vāsanāprabodhasya siddheḥ, tadabhāve bahirarthasya sattāmātreṇa tadahetutvād anyathātiprasaṅgāt | AS-VDh 216,04 na ca nīlādivijñānād eva tadvāsanāprabodhas tatprabodhād eva nīlādijñānam iṣyate, yataḥ parasparāśrayaḥ syāt, AS-VDh 216,05 tadadhipatisamanantarādivijñānānām eva nīlādijñānajanakānāṃ tadvāsanāprabodhakatvāt tadvāsanānām api tatkā- AS-VDh 216,06 raṇavijñānebhyaḥ prabodhopagamāt | ity anādir ayaṃ vāsanāsaritparipatitas tatprabodhapratyayasārthas tadvijñānapravāhaś ca | AS-VDh 216,07 iti kiṃ bahirarthaiḥ ? kalpayitvāpy etān vijñānāni pratipattavyāni, tair vinā tadvyavahārāprasiddheḥ | satsu ca AS-VDh 216,08 teṣu bahirarthābhāve 'pi svapnādiṣu tadvyavahārapratīter alaṃ bāhyārthābhiniveśena | tato bahirarthaṃ vyavasthāpayitu- AS-VDh 216,09 manasā nādṛṣṭamātranimitto viśeṣaṇaviśeṣyatvapratyayo 'numantavyaḥ, tasya dravyādipratyayavadbahirarthaviśeṣaviṣaya- AS-VDh 216,10 tvasyāvaśyam āśrayaṇīyatvāt | tathā cānavasthānāt kutaḥ saṃyogibhyāṃ saṃyogo 'rthāntarabhūtaḥ samavāyavṛttyā AS-VDh 216,11 tayor iti vyapadiśyet ? sa eva ca sthātyāṃ dadhno vṛttir iti na tenānaikāntiko hetuḥ syāt | tata AS-VDh 216,12 eva na viruddhaḥ, sarvathārthāntarabhūtasya kvacid vṛttyupalabdher abhāvāt | tato niravadyam idam anumānaṃ bhedapakṣasya AS-VDh 216,13 bādhakam | iti tatra pravartamāno hetuḥ kālātyayāpadiṣṭa eva, pratyakṣaviruddhatvāc ca pakṣasyāvayavāvayavyā- AS-VDh 216,14 dīnāṃ kathaṃcit tādātmyasyaiva sākṣātkaraṇāt | nanv evam api vṛtter doṣo yathopavarṇitaḥ syādvādināṃ prasajyate AS-VDh 216,15 iti cen nāyaṃ prasaṅgo 'nekānte, kathaṃcit tādātmyād vedyavedakākārajñānavat | yathaiva hi jñānasya vedya- AS-VDh 216,16 vedakākārābhyāṃ tādātmyam aśakyavivecanatvāt kim ekadeśena sarvātmanā veti vikalpayor na vijñānasya sāva- AS-VDh 216,17 yavatvaṃ bahutvaṃ vā prasajyate 'navasthā vā, tathāvayavyāder apy avayavādibhyas tādātmyam aśakyavivecanatvād eva naika- AS-VDh 216,18 deśena pratyekaṃ sarvātmanā vā yatas tāthāgataḥ sarvathā bhede ivāvayavāvayavyādīnāṃ kathaṃcit tādātmye 'pi AS-VDh 216,19 vṛttiṃ dūṣayet | AS-VDh 216,20 etena vaiśeṣiko 'pi na kathaṃcit tādātmye vṛttivikalpādidūṣaṇam āpādayitum īśaḥ, sāmānyaviśeṣavat tatra AS-VDh 217,01 tadanavakāśāt | na hy aparasamānyaṃ vyāvṛttibuddhihetutvād viśeṣākhyām api labhamānam apahnotuṃ śakyaṃ, tasya AS-VDh 217,02 sāmānyaikarūpatve 'paraviśeṣābhāvaprasaṅgāt, tadaparaviśeṣarūpatve 'parasāmānyābhāvāpatteḥ, tadubhayarūpatve sāmā- AS-VDh 217,03 nyaviśeṣarūpayoḥ kathaṃcit tādātmyasyaivābhyupagamanīyatvāt, tadekārthasamavāyasya kathaṃcid ekadravyatādātmyā- AS-VDh 217,04 d aparasyāsaṃbhavāt, sāmānyasyaivānuvṛttavyāvṛttapratyayahetutvena sāmānyaviśeṣobhayākārasyeṣṭatvāc ca | na AS-VDh 217,05 tayor ākārayor anyatraikārthe samavāyaḥ parasparaṃ vā śakyo vaktuṃ, yatas tadvad avayavāvayavyādīnāṃ kathaṃcit tādātmyaṃ AS-VDh 217,06 vṛttiḥ prakṛtadūṣaṇopadrutā syāt | kiṃ cāvathavādibhyo 'vayavyādīnām atyantabhedo deśakālābhyām api AS-VDh 217,07 bhedaḥ syāt | ĀM-VDh 63ab deśakālaviśeṣe 'pi syad vṛttir yutasiddhavat | ĀM-VDh 63cd samānadeśatā na syān mūrtakāraṇakāryayoḥ | 63 | AS-VDh 217,10 nanv ātmākāśayor atyantabhede 'pi deśakālābhyāṃ bhedābhāvān na tataḥ kāryakāraṇādīnāṃ tadbhedaḥ sidhyati, yato AS-VDh 217,11 yutasiddhavadvṛttiḥ syād iti cen na, tayor api saddravyatvādinā bhedābhāvād atyantabhedāsiddher abhinnadeśakālatvāvi- AS-VDh 217,12 rodhāt | parasyāpi sarvamūrtimaddravyeṣu yugapatsaṃyogavṛtter abhyupagamāt tayor atyantabhedāniṣṭer deśakālābhyām abhedā- AS-VDh 217,13 virodhe tathaivāvayavāvayavyādes tābhyām abhedos tv aviruddhaḥ | sa ca kathaṃcid abhedasādhanaḥ syāt | na cā sā AS-VDh 217,14 viṣyate, apasiddhāntaprasaṅgāt | tasmād aṅgāṅgyāder atyantabhedāt taddeśakālaviśeṣeṇāpi vṛttiḥ prasajyeta AS-VDh 217,15 ghaṭavṛkṣavat | varṇādibhir anaikāntikatvam ity ayuktaṃ, tadvyatirekaikāntānabhyupagamāt | yathaiva hi AS-VDh 217,16 varṇarasagandhasparśānāṃ svāśrayād atyantabhedo neṣṭo dṛṣṭo vā tathā parasparato 'pīti | nāpy etaiḥ pakṣaikadeśātmabhir vya- AS-VDh 217,17 bhicāro nāmātiprasaṅgāt | yadi punaḥ kāryakāraṇādīnāṃ samānadeśakālatvam urarīkriyate tathaiva siddhāntā- AS-VDh 217,18 vadhāraṇād iti mataṃ tadāpy avayavāvayavinoḥ samānadeśo vṛttir na bhavet, mūrtimattvāt kharakarabhavat, AS-VDh 217,19 mūrtayoḥ samānadeśatvavirodhāt | vātātapayoḥ samānadeśatvadarśanād avirodha iti cen na, tayoḥ svāvayavade- AS-VDh 217,20 śayor avayavinor abhyupagamāt | tantupaṭayor api svāvayavadeśatvāt samānadeśatvābhāvo na doṣa iti cen na, paramā- AS-VDh 218,01 ṇudvyaṇukayor bhinnadeśatvābhāvāt samānadeśatvam api na bhaved iti doṣodbhāvanāt | dvyaṇukasya paramāṇudeśatvāt pa- AS-VDh 218,02 ramāṇor anaṃśasyāpyāśrayāntarasthatvāt tayor asamānadeśataiveti cen na, tathā laukikadeśāpekṣayā samānadeśatvopaga- AS-VDh 218,03 masya prasaṅgāt | sa ca mūrtayor na bhaved iti sūktam eva dūṣaṇam | katham evam anekāntavādinām ekākāśapradeśe AS-VDh 218,04 'saṃkhyeyādiparamāṇūnām avasthānaṃ na virudhyate iti cet, tathāvagāhanaviśeṣād ekatvapariṇāmād iti brūmahe | AS-VDh 218,05 na hy ekaṃ mūrtimaddravyam ekatra deśe 'vatiṣṭhamānaṃ viruddhaṃ nāma, atiprasaṅgāt | saṃyogamātreṇa tu sthitānām ekatvapa- AS-VDh 218,06 riṇāmanirutsukānāṃ naikākāśapradeśe 'vasthānam avagāhanaviśeṣābhāvād anekākāśapradeśavṛttitvasiddheḥ | iti AS-VDh 218,07 syādvādināṃ na kiṃcid viruddham | syān matam, ĀM-VDh 64ab āśrayāśrayibhāvān na svātantryaṃ samavāyinām | ĀM-VDh 64cd ity ayuktaḥ sa saṃbandho na yuktaḥ samavāyibhiḥ | 64 | AS-VDh 218,10 samavāyena kāryakāraṇādīnāṃ parasparaṃ pratibandhāt kutaḥ svātantryaṃ yato deśakālādibhedena AS-VDh 218,11 vṛttir iti cet, sa tarhi samavāyiṣu samavāyāntareṇa vartate svato vā ? samavāyasya samavāyāntareṇa AS-VDh 218,12 vṛttāv anavasthāprasaṅgāt, svato vṛttau dravyādes tathopapatteḥ samavāyavaiyarthyāt kāryakāraṇādīnāṃ kutaḥ AS-VDh 218,13 pratibandhaḥ ? yadi punar anāśritatvāt pratibandhāntarānapekṣa iṣyate tadāpy asaṃbaddhaḥ samavāyaḥ kathaṃ AS-VDh 218,14 dravyādibhiḥ saha varteta, yataḥ pṛthaksiddhir na syāt ? tasmād ayuktaḥ saṃbandho na yuktaḥ samavāyibhiḥ | AS-VDh 218,15 na hy apratibaddha eva samavāyibhiḥ samavāyaḥ saṃbandho yuktimān, kālāder api saṃbandhatvaprasaṅgāt | saṃbaddha AS-VDh 218,16 eva hi svasaṃbandhibhiḥ saṃyogaḥ saṃbandho dṛṣṭastasya taiḥ kathaṃcit tādātmyasaṃbandhāt | samavāyo 'pi viśeṣa- AS-VDh 218,17 ṇaviśeṣyabhāvasaṃbandhāt samavāyibhiḥ saṃbaddha iti cen na, tasyāpi viśeṣaṇaviśeṣyabhāvāntareṇa svasaṃbandhibhiḥ AS-VDh 218,18 saṃbandhe 'navasthāprasaṅgāt, anyathā saṃbandhatvavirodhāt | tasya saṃbandhibhiḥ kathaṃcit tādātmye kāryakāraṇā- AS-VDh 218,19 dīnām api tad evāstu | kiṃ samavāyena padārthāntarabhūtena sattāsāmānyeneva kalpitena ? phalābhāvāt | AS-VDh 219,01 prāgasataḥ sattāsamavāyāt kāryasyotpatteḥ saphalam eva tatparikalpanam iti cen nānutpannasya sattāsamavāyasaṃbha- AS-VDh 219,02 vāt, utpannasyāpi tadvaiyarthyāt, svarūpalābhasyaiva svarūpasattātmakatvāt, svarūpeṇāsataḥ sattāsaṃbandhe AS-VDh 219,03 'tiprasaṅgāt | yadi punar utpadyamānam eva kāryaṃ sattāsamavāyīṣyate, prāgasataḥ sattāsamavāya utpāda AS-VDh 219,04 iti vacanāt, kevalasya samavāyasya sattāsāmānyavannityatvād utpāda iti jñānābhidhānāhetutvād iti AS-VDh 219,05 mataṃ tadā — ĀM-VDh 65ab sāmānyaṃ samavāyaś cāpy ekaikatra samāptitaḥ | ĀM-VDh 65cd antareṇāśrayaṃ na syān nāśotpādiṣu ko vidhiḥ || 65 || AS-VDh 219,08 yeṣāṃ paramārthataḥ sāmānyasyāśritatvam upacārāt samavāyasya samavāyiṣu tatrāpratibaddhatvād asaṃbaddhatvaṃ, AS-VDh 219,09 tadupacāranimittaṃ tu samavāyiṣu satsu tasyehedam iti pratyayakāritvam iti mataṃ teṣāṃ pratyekaṃ parisamāpte- AS-VDh 219,10 r āśrayābhāve sāmānyasamavāyayor asaṃbhavād utpattivipattimatsu kathaṃ vṛttiḥ ? kvacid ekatra nityātma- AS-VDh 219,11 nyāśraye sarvātmanā vṛttaṃ sāmānyaṃ samavāyaś ca tāvat | 'utpitsupradeśe prāgnāsī danāśritatvaprasaṅgāt' AS-VDh 219,12 nānyato yāti sarvātmanā pūrvādhārāparityāgād anyathā tadabhāvaprasaṅgāt, nāpy ekadeśena, sāṃśatvābhāvāt, AS-VDh 219,13 svayam eva paścād bhavati svapratyayakāritvāt, āśrayavināśe ca na naśyati nityatvāt, pratyekaṃ parisa- AS-VDh 219,14 māptaṃ ca' iti vyāhatam etat | syān mataṃ 'sattāsāmānyaṃ tāvad dravyādiṣu pratyekaṃ parisamāptaṃ, satpratyayāvi- AS-VDh 219,15 śeṣāt | sarvatrāsti ca, satpratyayāvicchedāt | samavāyo 'pi sarvatra vidyate, samavāyināṃ śaśvadavicchedā- AS-VDh 219,16 n nityānāṃ, janmavināśavatāṃ tu keṣāṃcid utpitsu deśeṣūtpadyamānānām eva sattāsamavāyitvasiddheḥ 'niṣṭhāsaṃbandha- AS-VDh 220,01 yor ekakālatvāt' iti vacanāt | prakṛtadūṣaṇānavakāśaḥ, sattāsamavāyayoḥ prāgasattvābhāvāt tatrānyataś cā- AS-VDh 220,02 gamanasya sarvātmanaikadeśena vānabhyupagamāt paścādbhavanāniṣṭeḥ śāśvatikatvāc ca' iti tad etad api vyāhatataraṃ, AS-VDh 220,03 sarvagatasya sāmānyasya samavāyasya caikasya svāśrayeṣu pratyekaṃ parisamāpter asaṃbhavāt tadbahutvāpatter āśrayasva- AS-VDh 220,04 rūpavat | na ca sarvatrāvicchedāt tadekatvaṃ, tadasiddheḥ prāgabhāvādiṣu sattāsamavāyāsaṃbhavād vicchedopalambhāt | AS-VDh 220,05 prāgabhāvādīnāṃ sarvadā bhāvaviśeṣaṇatvān na tatra tadviccheda iti cen naivam abhāvasyāpi sarvagatatvaikatvaprasaṅgāt, AS-VDh 220,06 sarvatrāsatpratyayāviśeṣād avicchedāviśeṣāc ca | yathaiva hi dravyādiṣu satpratyayo 'viśiṣṭas tathā pararūpato AS-VDh 220,07 'satpratyayaś ca | yathā cābhāvasya śaśvadbhāvaparatantratvaṃ tathā bhāvasyābhāvaparatantratvam api tadavicchedasādhanaṃ, AS-VDh 220,08 pararūpeṇāsata eva bhāvasya pratīter anyathā sarvasāṅkaryaprasaṅgād bhāvaviśeṣavyavasthitivirodhāt | nanv abhāva- AS-VDh 220,09 syaikatve kāryasya janmani prāgabhāvābhāve pradhvaṃsetaretarātyantābhāvānām apy abhāvaprasaṅgād anantasarvātmakatvā- AS-VDh 220,10 tyantābhāvāpattiḥ | pradhvaṃsasya cābhāve 'nutpannasya kāryasya prāgabhāvasyāpy abhāvād anāditvaprasaṅgaḥ prāk paścā- AS-VDh 220,11 ditaretarātyantaviśeṣaṇānupapattiś ca tadabhedāt | iti kaścit tasyāpi kathaṃ sattvaikatve samavāyaikatve ca AS-VDh 220,12 kasyacit sattāsamavāye sarvasya sa na bhavet ? tathā sati bhāvasyotpatteḥ prāg api pradhvaṃsasamaye 'py abhāvāntare 'pi AS-VDh 220,13 cātyantasattvasiddheḥ kutaḥ prāgabhāvādibhedasya vyavasthā syāt ? pratyayaviśeṣāt tadvyavasthāyāṃ sattāsamavāyasya AS-VDh 220,14 bhedavyavasthās tu tata eva | na hi pradhvaṃsāt prākkāryasya sattāsamavāyaḥ prāgabhāvāt paścāditarasmād itaratretyā- AS-VDh 220,15 dipratyayaviśeṣo 'siddhaḥ parīkṣakāṇāṃ, yataḥ sattāsamavāyayor anekatvaṃ na syāt | yadi punaḥ prākkālādivi- AS-VDh 220,16 śeṣaṇāny eva bhidyante samavāyinaś ca, na punaḥ sattā samavāyaś ceti mataṃ tadā katham abhāvo 'pi bhidyeta ? AS-VDh 220,17 tadviśeṣaṇānām eva bhedāt | viruddhadharmādhyāsāt tadbhede sattāsamavāyabhedo 'pi tata eva | tato viśvarūpā AS-VDh 220,18 sattāstu asattāvat | tathā samavāyo 'pi | na caivam ekatvavirodhaḥ sattāyāḥ saṃbhāvanīyo, viśeṣato 'nekatve 'pi AS-VDh 220,19 sāmānyārpaṇād ekatvāvirodhāt, sadviśeṣeṣv eva satsāmānyapratīter asadviśeṣeṣv asatsāmānyapratītivat | AS-VDh 221,01 samavāyaviśeṣeṣu samavāyasāmānyapratītiś ca na viruddhā, saṃyogaviśeṣeṣu tatsāmānyapratītivat | iti AS-VDh 221,02 sarvaṃ sāmānyaviśeṣātmakaṃ siddham | na ca sāmānyasya viśeṣasya caikaśaḥ sāmānyaviśeṣātmakatve 'navasthā- AS-VDh 221,03 nam anyathā sarvaṃ sāmānyaviśeṣātmakam iti pratijñā hīyate, tayor anyonyātmakatvasiddher dravyārthārpaṇayā paraspa- AS-VDh 221,04 rato bhedāc ca paryāyārthārpaṇayā sāpekṣatvamātrasya tayor iṣṭeḥ | sāmānyasya hi svaviśeṣād apoddhṛtasya viśe- AS-VDh 221,05 ṣāntarātmakatve viśeṣasya ca svasāmānyānnirdhāritasya sāmānyāntarātmakatve 'navasthā syān nānyathā | bhinnasya AS-VDh 221,06 ca sāmānyasya viśeṣād viśeṣasya ca sāmānyād itaranirapekṣatve pratijñāhāniḥ prasajyate, na punar itarathā | AS-VDh 221,07 iti syādvādināṃ sarvaṃ sustham | vaiśeṣikāṇāṃ tu tadubhayaprakārānabhyupagamād uktadoṣānuṣaṅga eva | AS-VDh 221,08 teṣāṃ hi — ĀM-VDh 66ab sarvathānabhisaṃbandhaḥ sāmānyasamavāyayoḥ | ĀM-VDh 66cd tābhyām artho na saṃbaddhas tāni trīṇi khapuṣpavat || 66 | AS-VDh 221,11 samanuṣajyante iti śeṣaḥ | tathā hi | sāmānyasamavāyayoḥ parasparataḥ saṃbandhāsaṃbhavāt tābhyā- AS-VDh 221,12 m artho 'pi na saṃbaddhaḥ | kutas tayor anabhisaṃbandha iti cet saṃyogasya samavāyasya cānabhyupagamāt, sāmānyaṃ AS-VDh 221,13 samavāyīti viśeṣaṇaviśeṣyabhāvasya cāsaṃbhavād anavasthāprasaṅgāc ca | tathaikārthasamavāyasya cānavakāśāt AS-VDh 221,14 samavāyasya kvacid asamavāyāt saṃbandhāntarāniṣṭeḥ sarvathānabhisaṃbandhas tāvat siddha eva | tataḥ parasparato 'na- AS-VDh 221,15 bhisaṃbandhābhyāṃ sāmānyasamavāyābhyām artho 'pi dravyaguṇakarmalakṣaṇo na saṃbaddhaḥ śakyate vaktuṃ, yatas tatra AS-VDh 221,16 sattāsamavāyaḥ syāt | tatas trīṇy api nātmānaṃ bibhṛyuḥ kurmaromādivat | parasparamasaṃbaddhāni hy arthasama- AS-VDh 221,17 vāyasāmānyāni na santy eva | na cāsatāṃ kartṛtvam | nāpi kaścid ātmā saṃbhavati yasya karmatvam | na ca AS-VDh 221,18 kartṛkarmatvābhāve tāny ātmānaṃ bibhṛyur iti śakyaṃ vaktuṃ, kartari liṅo vidhānāt karmaṇi vibhaktinirdeśāc ca | AS-VDh 221,19 syān mataṃ 'parasparamasaṃbaddhānām api svarūpasattvaprasiddher nārthasamavāyasāmānyānām asattvam | kūrmaromādīnāṃ AS-VDh 221,20 svarūpasattvābhāvāc ca viṣamo 'yam upanyāsaḥ' iti tad ayuktaṃ, dravyaguṇakarmaṇāṃ svarūpasattvopagame sattāsamavāyasya AS-VDh 221,21 vaiyarthyāt sāmānyādivat, sāmānyādīnāṃ vā sattāsaṃbandhaprasaṅgād dravyādivat, teṣāṃ svarūpasattvānupagame AS-VDh 221,22 kūrmaromādibhyo viśeṣābhāvāt sama evopanyāsa iti nirūpaṇāt | kathaṃ cārthāntarabhūtāyāṃ sattāyāṃ AS-VDh 222,01 samavāyavatsarvathānabhisaṃbaddhāyāṃ dravyaguṇakarmaṇāṃ sattvaṃ na punaḥ kūrmaromādīnām ? iti cintyam | AS-VDh 222,02 kathaṃ ca sattāsāmānyaṃ sarvathā samavāyasaṃbaddhaṃ dravyādiṣu samavāyi na punaḥ samavāyas tatra samavāyī samavā- AS-VDh 222,03 yāntareṇāsaṃbaddha iti buddhyāmahe ? samavāyasaṃbaddhatvābhāvāviśeṣāt, satāpi hi samavāyena sāmānyasyā- AS-VDh 222,04 saṃbaddhatvaṃ samavāyāntareṇa punar asatā samavāyasyeti tatsadasattvābhyām asaṃbaddhatvasya viśeṣayitum aśakteḥ | na AS-VDh 222,05 ca kaścit saṃbandhaḥ svasaṃbandhibhyām asaṃbaddha eva tau ghaṭayitum alaṃ, saṃyogasyāpi svasaṃyogibhyām asaṃbaddhasyaiva AS-VDh 222,06 tayor ghaṭakatvaprasaṅagāt | na caivam iṣyate siddhāntavirodhāt | tato na kāryakāraṇayor guṇaguṇinoḥ sāmānya- AS-VDh 222,07 tadvator vānyataikānte tadbhāvo yukto 'kāryakāraṇādivat, samavāyād arthāntarabhāvaniyamāc ca | tadvatsamavāyo 'pi AS-VDh 222,08 na teṣāṃ parasparaṃ ghaṭanakārī sarvathānabhisaṃbaddhatvāt tādṛgarthāntaravat | tataś cāsan samavāyo 'narthakriyākā- AS-VDh 222,09 ritvāt kūrmaromādivat | sāmānyaṃ cāsat tata eva tadvat | na hi tadarthair asaṃbaddhaṃ svaviṣayajñānotpāda- AS-VDh 222,10 nalakṣaṇām apy arthakriyāṃ kartuṃ prabhavati yato 'siddho hetuḥ syāt | tathā na santi dravyādīni sattāsamavāya AS-VDh 222,11 rahitatvāttadvat | sāmānyādibhir vyabhicāra iti cen na, teṣām api paramārthataḥ sattvānabhyupagamāt | na copaca- AS-VDh 222,12 ritasadbhir vyabhicāracodanopapattimatī, paramārthasattvābhāvasādhanasyātiprasaṅgāt | iti na kāryakāraṇādī- AS-VDh 222,13 nām anyataikāntaḥ śreyān, pramāṇābhāvād ananyataikāntavat | AS-VDh 222,14 aparaḥ prāha, mā bhūt kāryakāraṇādīnām anyataikāntaḥ paramāṇūnāṃ tu nityatvāt sarvāsvavasthāsvanyatvābhā- AS-VDh 222,15 vād ananyataikānta iti taṃ prati saṃpratyabhidhīyate | ĀM-VDh 67ab ananyataikānteṇūnāṃ saṃghāte 'pi vibhāgavat | ĀM-VDh 67cd asaṃhatatvaṃ syād bhūtacatuṣkaṃ bhrāntir eva sā | 67 | AS-VDh 222,18 yathaiva hi vibhāge sati paramāṇavo 'saṃhatātmānas tathā saṃghātakāle 'pi syuḥ, sarvathānyatvābhāvād anyatve AS-VDh 222,19 teṣām anityatvaprasaṅgāt | saṃghātakāle kāryasyotpattes tadasamavāyikāraṇasvasaṃyogasvabhāvaṃ saṃhatatvaṃ bhavaty eveti AS-VDh 222,20 cen na, teṣām atiśayānutpattau saṃyogasyaivāsaṃbhavāt pṛthivyādibhūtacatuṣkasyāvayavilakṣaṇasya bhrāntatvaprasaṅgāt | AS-VDh 222,21 karmaṇo 'tiśayasya prasūteḥ saṃyogaḥ paramāṇūnām iti cen na, kathaṃcid anyatvābhāve tadayogāt | kṣaṇikatvāt para- AS-VDh 223,01 māṇūnām adoṣa iti cet tathāpi kāryakāraṇāder abhedaikānte dhāraṇakarṣaṇādayaḥ paramāṇūnāṃ saṃghāte 'pi mā AS-VDh 223,02 bhūvan vibhāgavat | vibhaktebhyaḥ paramāṇubhyaḥ saṃhataparamāṇūnāṃ viśeṣasyotpatter dhāraṇākarṣaṇādayaḥ saṃgacchante AS-VDh 223,03 evādhomukhasodakakamaṇḍaluvadvaṃśarajjvādivac ceti cet sa tarhi teṣāṃnāhito 'pi viśeṣo vibhāgaikāntaṃ nirā- AS-VDh 223,04 karoti, tannirākaraṇe paramāṇutvavirodhād ekatvapariṇāmātmakaskandhasyotpatteḥ | pravibhaktaparamāṇubhyaḥ saṃhatapara- AS-VDh 223,05 māṇūnām aviśiṣṭatvalakṣaṇānanyatvāsaṃbhavāt saṃhatānāṃ dhāraṇākarṣaṇādisāmarthyaṃ viśeṣo na punar aparamāṇutvaṃ, AS-VDh 223,06 yenāviśeṣaḥ kāryakāraṇaparamāṇūnāṃ na bhaved iti cen na, sarvathā tadaviśeṣe tatsāmarthyasyaivāyogāt pravibhakta- AS-VDh 223,07 paramāṇūnām api tatprasaṅgāt | pravibhaktatvād eva na teṣāṃ tatsāmarthyam iti cet, tata evānyatrāpi tan neṣyate, AS-VDh 223,08 kenacid api viśeṣāntareṇa tadvibhaktatvānirākaraṇāt | pṛthivyādibhūtacatuṣṭayasthitir evaṃ vibhramamātraṃ AS-VDh 223,09 prāpnoti, sarvadā paramāṇutvāviśeṣāt | iṣṭatvād adoṣa iti cen na pratyakṣādivirodhāt | pratyakṣaṃ hi AS-VDh 223,10 bahirvarṇasaṃsthānādyātmakaṃ sthavīyāṃsam ākāramantaś ca harṣādyanekavivartātmakam ātmānaṃ sākṣātkurvadbhrāntaṃ cet kim a- AS-VDh 223,11 nyad abhrāntaṃ yat pratyakṣalakṣaṇaṃ bibhṛyāt ? pratyakṣābhāve ca kuto 'numānaṃ na virudhyate ? na ca pratyakṣādivirodhe AS-VDh 223,12 svasaṃvedanamātram api sidhyet, sarvadā saṃvitparamāṇumātrasyāsaṃvedanāt | na ca kāryasya bhrāntau paramāṇusi- AS-VDh 223,13 ddhis tattvataḥ syād ity ucyate | ĀM-VDh 68ab kāryabhrānter aṇubhrāntiḥ kāryaliṅgaṃ hi kāraṇam | ĀM-VDh 68cd ubhayābhāvatas tatsthaṃ guṇajātītarac ca na | 68 | AS-VDh 223,16 pratyakṣataḥ paramāṇūnāṃ prasiddher nāṇubhrāntir iti cen na, teṣām apratyakṣatvāt | tathā hi | cakṣurādibuddhau AS-VDh 223,17 sthūlaikākāraḥ pratibhāsamānaḥ paramāṇubhedaikāntavādaṃ pratihanti tadviparītānupalabdhir vā | tatrai- AS-VDh 223,18 tatsyādbhrāntaikatvādipratipattir iti tan na, paramāṇūnāṃ cakṣurādibuddhau svabhāvam anarpayatāṃ kāryaliṅgābhā- AS-VDh 223,19 vāt tatsvabhāvābhyupagamānupapatteḥ, praviralavakulatilakādīnāṃ jātucitpratyakṣato 'pratipattāvanekākārapratibhā- AS-VDh 223,20 sasya ca bhrāntatve tatsvabhāvābhyupagamānupapattivat | kāryaliṅgaṃ hi kāraṇaṃ paramāṇurūpam | tat kathaṃ kāryasya bhrāntau AS-VDh 224,01 bhrāntaṃ na bhavet ? paramāṇūnāṃ kāryasya cānabhyupagame taddvayābhāvāt tadvṛttayo jātiguṇakriyādayo na AS-VDh 224,02 syur vyomakusumasaurabhavat | tad dhi guṇajātirūpādisattādisvabhāvam itarac ca kriyāviśeṣasamavāyākhyaṃ paramā- AS-VDh 224,03 ṇuvṛtti vā syāt kāryadravyavṛtti vā, na ca tadubhayāsaṃbhave 'bhyupagantuṃ yuktaṃ, gaganakusumasyābhāve 'pi tadvṛtti- AS-VDh 224,04 saurabhābhyupagamaprasaṅgāt | tatas tadabhyupagacchatā kāryadravyam abhrāntam abhyupagantavyam | tac ca paramāṇūnāṃ AS-VDh 224,05 paramāṇurūpatāparityāgenāvayavirūpatopādāne sati saṃbhāvyate nānyathā | tan na teṣām ananyataikāntaḥ, AS-VDh 224,06 kāryotpattau kathaṃcid anyatvopapatteḥ | tataḥ saugatavan na vaiśeṣikāṇāṃ svamatasiddhiḥ | AS-VDh 224,07 sāṅkhyānāṃ ca kāryakāraṇayoḥ — ĀM-VDh 69ab ekatve 'nyatarābhāvaḥ śeṣābhāvo 'vinābhuvaḥ | ĀM-VDh 69cd dvitvasaṃkhyāvirodhaś ca saṃvṛttiś cen mṛṣaiva sā || 69 || AS-VDh 224,10 kāryasya hi mahadādeḥ kāraṇasya ca pradhānasya parasparam ekatvaṃ tādātmyam | tasminn abhyupagamyamāne 'nyatara- AS-VDh 224,11 syābhāvaḥ syāt | tataḥ śeṣasyāpy avinābhuvo 'bhāvaḥ | iti sarvābhāvaḥ prasajyate | yadi punaḥ kāryasya AS-VDh 224,12 kāraṇe 'nupraveśāt pṛthagabhāve 'pi kāraṇam ekam āste eva nityatvād iti mataṃ tadā dvitvasaṃkhyāvirodho 'pi, sarvathai- AS-VDh 224,13 katve tadasaṃbhavāt kāryakāraṇabhāvādivat | saṃvṛtir eva dvitvasaṃkhyā tatreti cet tarhi mṛṣaiva sā tadvad eva AS-VDh 224,14 prasaktā | tathā ca kutaḥ pradhānasyādhigatiḥ ? na tāvat pratyakṣāt, tasya tadaviṣayatvāt | nāpy anumānāt, AS-VDh 224,15 abhrāntasya liṅgasyābhāvāt | na cāgamāt, śabdasyāpi bhrāntatvopagamāt | na ca bhrāntāl liṅgāder abhrā- AS-VDh 224,16 ntasādhyasiddhir atiprasaṅgāt | evaṃ puruṣacaitanyayor āśrayāśrayiṇor ekatve tadanyatarābhāvaḥ | puruṣe caitanyā- AS-VDh 224,17 nupraveśe puruṣamātrasya, tasya vā caitanyānupraveśe caitanyamātrasya prasakteḥ siddhas tāvat tadanyatarasyābhāvaḥ AS-VDh 224,18 pareṣām | tataḥ śeṣābhāvas tatsvabhāvāvinābhāvitvād bandhyāsutarūpasaṃsthānavat | yathaiva hi bandhyā- AS-VDh 224,19 sutarūpasyābhāve na tasya saṃsthānaṃ saṃsthānisvabhāvāvinābhāvitvāt | tathā puruṣasyāśrayasyābhāve caitanyasyā- AS-VDh 224,20 śrayiṇo 'py abhāvas tadabhāve puruṣasyāpy abhāvaḥ, tatsvabhāvāvinābhāvāt | tathā sati dvitvasaṃkhyāpi na AS-VDh 224,21 syāt, puruṣacaitanyayor ekatvam iti | tatra saṃvṛtikalpanā śūnyatvaṃ nātivartate, paramārthaviparyayā- AS-VDh 224,22 d vyalīkavacanārthavat, paramārthataḥ saṃkhyāpāye saṃkhyeyāvyavasthānāt sakaladharmaśūnyasya kasyacid vastuno AS-VDh 224,23 'saṃbhavāt | tan na kāryakāraṇādīnām ananyataikāntaḥ saṃbhavaty anyataikāntavat | ĀM-VDh 70ab virodhān nobhayaikātmyaṃ syādvādanyāyavidviṣām | ĀM-VDh 70cd avācyataikānte 'py uktir nāvācyam iti yujyate || 70 || AS-VDh 225,03 avayavetarādīnāṃ vyatirekāvyatirekaikāntau na vai yaugapadyena saṃbhavinau virodhāt | tathānabhilā- AS-VDh 225,04 pyataikānte svavacanavirodhas tadabhilāpyatvāt | anabhilāpyataikāntasyāpy anabhilāpyatve kutaḥ parapratipā- AS-VDh 225,05 danam ? tadvacanāc cet katham anabhilāpyataikāntaḥ ? paramārthato na kaścid vacanāt pratipādyate iti cet svayam avācya- AS-VDh 225,06 tāpratipattiḥ katham ? vastuni vācyatānupalabdheś cet sā yadi dṛśyānupalabdhis tadā siddhā kvacid vācyatā | AS-VDh 225,07 no cen nāsti tadabhāvaniścayo 'tiprasaṅgāt | vikalpapratibhāsiny anyāpohe pratipannāyā eva vācyatāyāḥ AS-VDh 225,08 svalakṣaṇe pratiṣedhād adoṣa iti cen na, vastuvācyatāyāḥ pratiṣedhāyogāt, tadanyāpohamātravācyatāyā eva AS-VDh 225,09 pratiṣedhāt | na cānyāpohavācyataiva vastuvācyatā tatpratiṣedhāvirodhāt | nirastaprāyaś cāyam avācyataikānta AS-VDh 225,10 ity alaṃ prasaṅgena | AS-VDh 225,11 syādvādābhyupagame tu na doṣaḥ, kathaṃcit tathābhāvopalabdheḥ | sarvaṃ hi vastu vyañjanaparyāyātma- AS-VDh 225,12 katayā vācyam arthaparyāyātmakatvenāvācyam iti syādvādibhir vyavasthāpyate, anyathā pramāṇābhāvāt | AS-VDh 225,13 tad evam avayavāvayavyādīnām anyatvādyekāntaṃ nirākṛtyādhunā tadanekāntaṃ sāmarthyasiddham api durāśaṅkāpano- AS-VDh 225,14 dārthaṃ dṛḍhataraṃ niścicīṣavaḥ sūrayaḥ prāhuḥ | ĀM-VDh 71ab dravyaparyāyayor aikyaṃ tayor avyatirekataḥ | ĀM-VDh 71cd pariṇāmaviśeṣāc ca śaktimacchaktibhāvataḥ || 71 || ĀM-VDh 72ab saṃjñāsaṃkhyāviśeṣāc ca svalakṣaṇaviśeṣataḥ | ĀM-VDh 72cd prayojanādibhedāc ca tannānātvaṃ na sarvathā || 72 || AS-VDh 225,19 guṇisāmānyopādānakāraṇānāṃ dravyaśabdād grahaṇam | guṇavyaktikāryadravyāṇāṃ paryāyaśabdāt | tad evaṃ AS-VDh 225,20 dravyaparyāyāv ekaṃ vastu, pratibhāsabhede 'py avyatiriktatvāt | yat pratibhāsabhede 'py avyatiriktaṃ tad ekaṃ, yathā AS-VDh 225,21 vedyavedakajñānaṃ rūpādidravyaṃ vā mecakajñānaṃ vā | tatā ca dravyaparyāyau na vyatiricyete | tasmād ekaṃ AS-VDh 225,22 vastv iti mantavyam | paryāyād avāstavād vyatiriktam eva dravyaṃ vāstavam ekeṣām | dravyād avāstavād vyatirikta eva AS-VDh 225,23 paryāyo vāstavaḥ pareṣām | tato 'siddho hetur iti na mantavyaṃ, tadanyatarāpāye 'rthasyānupapatteḥ | tathā hi AS-VDh 226,01 na dravyaṃ kevalam arthakriyānimittaṃ kramayaugapadyavirodhāt kevalaparyāyavat | paryāyo vā na kevalo 'rthakriyāhe- AS-VDh 226,02 tus tata eva kevaladravyavat | kramayaugapadyavirodhas tatrāsiddha iti cen na, dravyasya paryāyasya vā sarvathaikasvabhā- AS-VDh 226,03 vasya kramayaugapadyādarśanāt, anekaparyāyātmana eva dravyasya tadupalambhāt | vāstavatve 'pi dravyaparyāyayor a- AS-VDh 226,04 vyatireko 'siddhaḥ, kuṭādidravyād rūpādiparyāyāṇāṃ jñānapratibhāsabhedād ghaṭapaṭādivad iti cen na, tasyaikatvā- AS-VDh 226,05 virodhitvāt | upayogaviśeṣād rūpādijñānanirbhāsabhedaḥ svaviṣayaikatvaṃ na vai nirākaroti, sāmagrī- AS-VDh 226,06 bhede yugapadekārthopanibaddhaviśadetarajñānavat | tato nāsiddho hetuḥ | nāpi viśeṣaṇaviruddhaḥ, pratibhā- AS-VDh 226,07 sabhedasya viśeṣaṇasyāvyatiriktahetunā virodhāsiddheḥ | syān matam 'avyatiriktam aikyam evocyate | tato 'yaṃ AS-VDh 226,08 sādhyāviśiṣṭo hetur anityaḥ śabdo nirodhadharmakatvād iti yathā | tato na gamaka' iti tad asat, kathaṃci- AS-VDh 226,09 d apy aśakyavivecanatvasyāvyatiriktasya hetutvena prayogāt | vyatirecanaṃ vyatiriktaṃ vivecanam iti yāvat | AS-VDh 226,10 na vidyate vyatiriktam anayor ity avyatiriktau | tayor bhāvo 'vyatiriktatvam aśakyavivecanatvam | iti vyutpāda- AS-VDh 226,11 nāt tayor aikyam eva vastutvam iti sādhyasyeṣṭatvān na sādhyam eva hetur yato na gamakaḥ syāt | na caitadasiddham aśa- AS-VDh 226,12 kyavivecanatvaṃ, vivakṣitadravyaparyāyāṇāṃ dravyāntaraṃ netum aśakyatvasya supratītatvād vedyavedakākārajñānavat AS-VDh 226,13 tadākārayor jñānāntaraṃ netum aśakyatvasyaiva tasyābhimatatvāt | tayor ayutasiddhatvād evam iti cet kim idam ayutasi- AS-VDh 226,14 ddhatvaṃ nāma ? na tāvad deśābhedaḥ pavanātapayos tatprasaṅgāt | nāpi kālābhedas tata eva | svabhāvābheda iti AS-VDh 226,15 cen na sarvathāsau yukto virodhāt | kathaṃcic cet tad evāśakyavivecanatvam | sa evāviṣvagbhāvaḥ samavāya iti AS-VDh 226,16 paramatasiddhiḥ, anyathā tasyāghaṭanāt | pṛthaganāśrayāśrayitvaṃ pṛthagagatimattvaṃ cāyutasiddhatvam ity api nāśa- AS-VDh 226,17 kyavivecanatvād anyat pratibhāti | tato na sādhyasādhanaśūnyam udāharaṇam api | rūpādidravyaṃ vety apy udāharaṇam upa- AS-VDh 226,18 pannaṃ, pratītisiddhatvāt, rūpādidravyayoḥ samavāyasyāśakyavivecanatvasyaivāvyatiriktatvasya sādhanasya sadbhā- AS-VDh 226,19 vād aikyasya caikavastutvasya sādhyasya nirṇīteḥ | dharmigrāhakapramāṇena bādhanāt kālātyayāpadiṣṭo hetur ity api na AS-VDh 226,20 satyaṃ, tena dharmiṇoḥ kathaṃcid bhinnayor eva grahaṇāt, sarvathā bhinnayor dravyaparyāyatvāsaṃbhavāt sahyavindhyavat | AS-VDh 226,21 nanu dravyaparyāyor bhinnayoḥ katham abhedo virodhādiprasaṅgād iti cen na, tathopalambhān mecakajñānavat sāmānya- AS-VDh 227,01 viśeṣavad vā | na hi tatra virodhavaiyadhikaraṇyasaṃśayavyatikarasaṃkarānavasthā'pratipattyabhāvāḥ prasajyante, teṣāṃ AS-VDh 227,02 tathā pratītyāpasāritatvāt | na ca prakṛtayos tathā pratītirasatyā sarvadānyathā pratītyabhāvāt | tad evaṃ sati AS-VDh 227,03 virodhādyupālambhaś caturasradhiyāṃ mano manāgapi na prīṇayati varṇāder apy abhāvaprasaṅgāt | dravyam evaikaṃ, AS-VDh 227,04 na varṇādayo, vicārāsahatvād varṇādy eva vānekaṃ, na dravyaṃ nāma, tasya vicāryamāṇasya sarvathānupapatter ity eka- AS-VDh 227,05 tvānekatvaikāntau nānyonyaṃ vijayete, dūṣaṇasamādhānayoḥ samānatvāt, dvayor api bhāvasvabhāvapratibandhāt | AS-VDh 227,06 dravyaikatvasya bhāvasvabhāvasyaikāntikasya pratyakṣādivirodhāt varṇādiparyāyaikāntasvabhāvasya cābādhitapratyabhijñā- AS-VDh 227,07 nanirākṛtatvāt siddhaṃ dravyaparyāyayoḥ kathaṃcid aikyam | AS-VDh 227,08 bhedaḥ kathaṃ siddhaḥ ? ity ucyate, yat parasparaviviktasvabhāvapariṇāmasaṃjñāsaṃkhyāprayojanādikaṃ tadbhi- AS-VDh 227,09 nnalakṣaṇaṃ, yathā rūpādi, tathā ca dravyaparyāyau, tasmād bhinnalakṣaṇāv ity anumānāt parasparaviviktasvabhāva- AS-VDh 227,10 pariṇāmau hi dravyaparyāyau, dravyasyānādyanantaikasvabhāvavaiśrasikapariṇāmatvāt, paryāyasya ca sādyantānekasva- AS-VDh 227,11 bhāvapariṇāmatvāt | tato nāsiddhaḥ pariṇāmaviśeṣād iti hetuḥ | etena śaktimacchaktibhāvaḥ siddhaḥ AS-VDh 227,12 kathitaḥ | parasparaviviktasvabhāvasaṃjñāsaṃkhyāviśeṣau ca dravyaparyāyau, dravye dravyam iti, paryāye paryāya ity a- AS-VDh 227,13 nvarthasaṃjñāyāḥ prasiddheḥ ekaṃ dravyam ity ekatvasaṃkhyāyāḥ, paryāyā bahava iti bahutvasaṃkhyāyāś cānupacaritāyāḥ AS-VDh 227,14 prasādhanāt | tataḥ saṃjñāsaṃkhyāviśeṣāc cety api nāsiddhaṃ sādhanam | dravyasyaikatvānvayajñānādikāryatvāt AS-VDh 227,15 paryāyasyānekatvavyāvṛttipratyayādikāryatvān na tayoḥ parasparaviviktasvabhāvaprayojanatvam asiddham | dravyasya AS-VDh 227,16 trikālagocaratvāt paryāyasya vartamānakālatvād bhinnakālatvam api na tayor asiddhaṃ bhinnapratibhāsavat | tataḥ AS-VDh 227,17 prasiddhād dhetor bhinnalakṣaṇasya tayoḥ sidhyaty eva | iti svalakṣaṇaviśeṣatas tannānātvaṃ siddham | svam asādhāraṇaṃ AS-VDh 227,18 lakṣaṇaṃ svalakṣaṇam | tasya viśeṣo lakṣyāvinābhāvitvaṃ, tata eva tasya lakṣaṇatvopapatteḥ | AS-VDh 227,19 nanv asāsādhāraṇaṃ rūpaṃ vastuno lakṣaṇam ity ucyamāne sarvaṃ bhinnaṃ prameyatvād ity anupasaṃhāryasyāpi lakṣaṇatvaprasaṅga AS-VDh 228,01 iti cen na, karmatayā pramitijanakatvasya prameyatvasyānupasaṃhāryāsyāpi lakṣaṇatvāvirodhāt sattvavat | sadvastu- AS-VDh 228,02 lakṣaṇam, "utpādavyayadhrauvyayuktaṃ sat" iti vacanāt | nanu ca yan na san na tad vastu, yathā śaśaviṣāṇam iti AS-VDh 228,03 vipakṣasyāsataḥ siddher nānupasaṃhāryaṃ sattvaṃ, sapakṣavipakṣarahitasya pakṣavyāpino 'nupasaṃhāryatvād iti cet tata eva AS-VDh 228,04 prameyatvam apy anupasaṃhāryaṃ mā bhūt, kharaviṣāṇasyāsato bhinnatvānāśrayasya karmatvena pramityajanakasyāprameyasya AS-VDh 228,05 vipakṣasya bhāvāt | sarvaśabdena sato 'sataś ca grahaṇān na tasya vipakṣatvam iti cet tarhi sadgrahaṇena bhāvasya bhāvā- AS-VDh 228,06 ntarasvabhāvaprāgabhāvādeś ca svīkaraṇāt kasyacit tadvipakṣatvaṃ mā bhūt | parābhyupagatasyānutpādavyayadhrauvyayu- AS-VDh 228,07 ktasya vikalpabuddhipratibhāsino vipakṣatve sadasadvargābhāvasya parābhyupagatasyāpramāṇaviṣayasya vipakṣatvam astu AS-VDh 228,08 sarvathā viśeṣābhāvāt | iti nānupasaṃhāryasya saṃbhavo, yataḥ pakṣavyāpina evāsādhāraṇasya vastulakṣaṇatvaṃ na AS-VDh 228,09 syāt, vidyamānayor avidyamānayor vā sapakṣavipakṣayor asataḥ pakṣavyāpino 'sādhāraṇatvavacanāt | etena pakṣāvyā- AS-VDh 228,10 pakasyāsādhāraṇatvaṃ pratyuktaṃ, tasyāsādhāraṇaikadeśatvāl lakṣaṇatvāyogād agner uṣṇatvavat | na hi tat sakalāgni- AS-VDh 228,11 vyaktiṣv asti pradīpaprabhādiṣv anudbhūtoṣṇasparśeṣv abhāvāt | na cānudbhūtam api lakṣaṇaṃ yuktam aprasiddhatvāt | yadi AS-VDh 228,12 punar uṣṇasparśayogyatvaṃ pāvakasya lakṣaṇaṃ syān na kaścid doṣaḥ pakṣavyāpino 'sādhāraṇatvasiddheḥ | etenāvidyamāne AS-VDh 228,13 vipakṣe 'sato 'saṃbhavatsapakṣasyāsādhāraṇatvam upadarśitaṃ pratyeyam | vidyamāne ca sapakṣe 'sato 'saṃbhavadvipakṣasya AS-VDh 228,14 pakṣavyāpino 'sādhāraṇasya lakṣaṇatvam aviruddhaṃ śabdasyānityatve śrāvaṇatvavat | na hi tad ghaṭādāv anitye sapakṣe AS-VDh 228,15 vidyamāne 'py asti | nāpy asya vipakṣo nityaikāntaḥ saṃbhavati, śabdatvasyāpi sadṛśapariṇāmalakṣaṇasya kathaṃcid ani- AS-VDh 228,16 tyatvāt, śabdābhāv asya ca śabdāntarasvabhāvasyetaretarābhāvapradhvaṃsābhāvarūpasyānityatvāt pakṣād anyatvānupapatteḥ | AS-VDh 228,17 aśabdātmano 'śrāvaṇatvāt sādhīya eva śrāvaṇatvaṃ śabdasya lakṣaṇaṃ, śabdātmakatvābhāve 'nupapadyamānatvāt | AS-VDh 228,18 ity anyathānupapadyamānarūpaṃ pakṣavyāpi lakṣaṇam anavadyatvāt | AS-VDh 228,19 tatra dravyasya lakṣaṇaṃ guṇaparyayavattvaṃ, "guṇaparyayavaddravyam" iti vacanāt, kramākramabhāvivicitrapa- AS-VDh 229,01 riṇāmābhāve dravyasya lakṣayitum aśakteḥ, dravyasyāpāye guṇaparyayavattvasyānupapatteḥ kāryadravye ghaṭādiviśeṣe AS-VDh 229,02 guṇavattvasya bhāvān navapurāṇādiparyāyayogitvasya ca bhāvān nāvyāptir lakṣaṇasya | nāpy ativyāptiḥ, sparśādivi- AS-VDh 229,03 śeṣeṣu kramajanmasu paryāyeṣu sparśādisāmānyeṣu sahabhāviṣu guṇeṣu cābhāvāt | tathā paryāyasya tadbhāvo AS-VDh 229,04 lakṣaṇaṃ, "tadbhāvaḥ pariṇāma" iti vacanāt | tena tena prativiśiṣṭena rūpeṇa bhavanaṃ hi pariṇāmaḥ, AS-VDh 229,05 sahakramabhāviṣv aśeṣaparyāyeṣu tasya bhāvād avyāptyasaṃbhavāt, tadabhāve ca dravye tadanupapatteḥ | iti pramā- AS-VDh 229,06 ṇasiddhaṃ bhinnalakṣaṇatvaṃ dravyaparyāyayoḥ kathaṃcin nānātvaṃ sādhayati, rūpādyudāharaṇasyāpi sādhyasādhanavaikalyā- AS-VDh 229,07 bhāvāt, kathaṃcin nānātvena vyāptasya bhinnalakṣaṇatvasya parasparaviviktasvabhāvapariṇāmāditvena sādhanāt | AS-VDh 229,08 rūpāder hi lakṣaṇaṃ rūpādibuddhipratibhāsayogyatvaṃ bhinnaṃ prasiddhaṃ kathaṃcit tannānātvaṃ ceti niravadyam udāharaṇam | AS-VDh 229,09 nanu ca bhinnalakṣaṇatvaṃ syān nānātvaṃ ca na syād virodhābhāvāt | tataḥ sandigdhavipakṣavyāvṛttiko hetur iti na AS-VDh 229,10 śaṅkanīyaṃ, viruddhadharmādhyāsāskhaladbuddhipratibhāsabhedābhyāṃ ca vastusvabhāvabhedasiddheḥ | anyathā'- AS-VDh 229,11 nānaikaṃ jagat syāt, tadabhyupagame pakṣāntarāsaṃbhavā d iti, vipakṣe bādhakapramāṇasadbhāvān niścitavya- AS-VDh 229,12 tirekatvāt sādhanasya dravyaparyāyayoḥ sarvathaikatve viruddhadharmādhyāsasyāskhaladbuddhipratibhāsabhedasya cāyogād bhi- AS-VDh 229,13 nnalakṣaṇatvasyānupapatteḥ, vyāpakasya grāhakasya cābhāve vyāpyasya viṣayasya cāvyavasthiteḥ | vyavasthitau vā AS-VDh 229,14 bhinnalakṣaṇatvasya na kiṃcid ekaṃ jagati syāt | nāpi nānā, viruddhadharmādhyāsādyabhāve 'pi nānātvasya siddhau AS-VDh 229,15 tasya tatsādhanatvāyogāt | na cāsādhanā kasyacit siddhir atiprasaṅgāt | na ca nānātvaikatvābhyupagame AS-VDh 229,16 prakārāntaram asti, yato jagadanānaikaṃ na syāt | na hi viruddhadharmādhyāsetarābhyām anyan nānātvaikatvasvarūpam | AS-VDh 229,17 nāpya skhaladbuddhipratibhāsabhedābhedābhyām anyat tatsādhanaṃ, yat prakārāntaraṃ syāt | tataḥ kārikādvayena AS-VDh 229,18 sāmānyaviśeṣātmānam arthaṃ saṃhṛtya tatrāpekṣānapekṣaikāntapratikṣepāyāha bhagavān vāstavam eva | AS-VDh 229,19 iti syān nānātvam eva svalakṣaṇabhedāt | syād ekatvam evāśakyavivecanatvāt | syād ubhayam eva kramārpita- AS-VDh 230,01 dvayāt | syād avaktavyam eva sahārpitadvayād vaktum aśakyatvāt | syān nānātvāvaktavyam eva viruddhadharmādhyāsasahārpi- AS-VDh 230,02 tadvayāt | syād ekatvāvaktavyam eva, aśakyavivecanasahārpitadvayāt | syād ubhayāvaktavyam eva kramākramārpitadva- AS-VDh 230,03 yāt | iti saptabhaṅgīprakriyā dṛṣṭeṣṭāviruddhāvaboddhavyā pūrvavat | AS-VDh 230,04 kāryāder bheda eva sphuṭam iha niyataḥ sarvathā kāraṇāde- AS-VDh 230,05 r ityādyekāntavādoddhatataramatayaḥ śāntatām āśrayanti | AS-VDh 230,06 prāyo yasyopadeśād avighaṭitanayān mānamūlād alaṅghyāt, AS-VDh 230,07 svāmī jīyāt sa śaśvatprathitatarayatīśo 'kalaṅkorukīrtiḥ || AS-VDh 230,08 ity āptamīmāṃsālaṃkṛto caturthaḥ paricchedaḥ | 4 | AS-VDh 231,01 atha pañcamaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 231,02 sphuṭam akalaṅkapadaṃ yā prakaṭayati paṭiṣṭacetasāmasamam | AS-VDh 231,03 darśitasamantabhadraṃ sāṣṭasahasrī sadā jayatu || 1 || ĀM-VDh 73ab yady āpekṣikāsiddhiḥ syān na dvayaṃ vyavatiṣṭhate | ĀM-VDh 73cd anāpekṣikasiddhau ca na sāmānyaviśeṣatā || 73 || AS-VDh 231,06 dharmadharmiṇor āpekṣikī siddhiḥ, pratyakṣabuddhau tadanavabhāsanād dūretarādivat | na hi pratyakṣabuddhau AS-VDh 231,07 dharmo dharmī vā pratibhāsate, tatpṛṣṭabhāvivikalpopakalpitatvāt, tasya svalakṣaṇasyaiva tatra pratibhāsanāt, AS-VDh 231,08 śabdāpekṣayā sattvāder dharmatve 'pi jñeyatvāpekṣāyāṃ dharmitvavyavaharaṇāt, tadapekṣayā jñeyatvasya dharmatve 'py abhidheya- AS-VDh 231,09 tvāpekṣāyāṃ dharmitvavyavahārāt, tadapekṣayā cābhidheyatvasya dharmatve prameyatvāpekṣāyāṃ dharmitvaprasiddheḥ | iti AS-VDh 231,10 na kvacid dharmo dharmī vā vyavatiṣṭhate | tato na tāttviko 'sau | na hi nīlasvalakṣaṇaṃ saṃvitsvalakṣaṇaṃ vā pratyakṣam a- AS-VDh 231,11 vabhāsamānaṃ kiṃcid apekṣyānyathābhāvam anubhavadupalabdham | kevalam apekṣābuddhau viśeṣaṇaviśeṣyatvaṃ sāmānyaviśeṣatvaṃ AS-VDh 231,12 guṇaguṇitvaṃ kriyākriyāvattvaṃ kāryakāraṇatvaṃ sādhyasādhanatvaṃ grāhyagrāhakatvaṃ vā prakalpyate dūretaratvādivat | AS-VDh 231,13 iti yady āpekṣikasiddhiḥ syāt tadā na dvayaṃ vyavatiṣṭhate nīlasvalakṣaṇaṃ tatsaṃvedanaṃ ceti, tayor apy āpe- AS-VDh 231,14 kṣikatvād viśeṣaṇaviśeṣyatvādivat | tathā hi | yayoḥ sarvathā parasparāpekṣākṛtā siddhis tayor na vyavasthā | AS-VDh 231,15 yathā parasparāśrayayoḥ sariti plavamānayoḥ | tathā ca nīlatadvedanayoḥ sarvathāpekṣākṛtā siddhiḥ | iti AS-VDh 231,16 taddvayam api na vyavatiṣṭhate | na hi nīlaṃ nīlavedanānapekṣaṃ sidhyati, tasyāvedyatvaprasaṅgāt saṃvinniṣṭhatvāc ca AS-VDh 231,17 vastuvyavasthānasya | nāpi nīlānapekṣaṃ nīlavedanaṃ, tasya tasmād ātmalābhopagamād anyathā nirviṣayatvāpatteḥ | AS-VDh 232,01 ity anyatarābhāve śeṣasyāpy abhāvād dvayasyāvyavasthānaṃ syāt | etena nīlavāsanāto nīlavedanam ity asminn api AS-VDh 232,02 darśane dvayāvyavasthitir uktā tayor anyonyāpekṣaikānte svabhāvataḥ pratiṣṭhitasyaikatarasyāpy abhāve 'nyatarā- AS-VDh 232,03 bhāvād ubhayaṃ na prakalpyeta, nīlavedanābhāve tadvāsanāviśeṣasyāvyavasthiter anyathātiprasakteḥ, tadvāsanāviśe- AS-VDh 232,04 ṣam antareṇa nīlavedanasyāvyavasthiter anyathā nirnimittatvāpatteḥ syān mataṃ, nīlavedanasya svataḥ prakāśanān nāyaṃ AS-VDh 232,05 doṣa iti tad asat, parasparāpekṣaikāntavirodhāt, daṇḍāder viśeṣaṇasya svabuddhau svataḥ siddheḥ sāmānyāder api AS-VDh 232,06 svagrāhiṇi jñāne 'nyānapekṣasya pratibhāsanād viśeṣyaviśeṣaṇāder api tathā prasiddher dvayābhāvānavakāśāt | tata AS-VDh 232,07 eva dūretarādidṛṣṭānto 'pi sādhyasādhanadharmavikalaḥ syāt, dūrāsann abhāvayor api svabhāvavivartaviśeṣābhāve AS-VDh 232,08 samānadeśāder api prasaṅgāt | na ca samānadeśakālasvabhāvayor anyonyāpekṣayāpi dūrāsann abhāvavyavahāraḥ, khara- AS-VDh 232,09 viṣāṇayor iva tatsvabhāvaśūnyayos tadayogāt | tad imau svabhāvataḥ stām anyathetaretarāśrayadoṣānuṣaṅgāt | AS-VDh 232,10 etena svāśrayaśabdādyapekṣayā sattvāder dharmatvena svadharmāpekṣāyāṃ dharmitvaṃ nāvyavasthākāritvenāyuktam iti AS-VDh 232,11 prakāśitaṃ, tathāvidhasvabhāvaviśeṣābhāve parāpekṣayāpi dharmadharmibhāvānupapatteḥ, anantatvāc ca dharmāṇāṃ tadapekṣi- AS-VDh 232,12 ṇām apy aparyantatvāt, anyathābhipretadharmadharmiṇor apyavyavasthāpatteḥ | iti nāpekṣaikāntaḥ śreyān | AS-VDh 232,13 yo 'py āha 'dharmadharmiṇoḥ sarvathā nāpekṣikī siddhiḥ, pratiniyatabuddhiviṣayatvān nīlādisvarūpavat, sarva- AS-VDh 232,14 thānāpekṣikatvābhāve pratiniyatabuddhiviṣayatvānupapatteḥ khapuṣpavat' iti, tasyānapekṣāpakṣe 'pi nānvayavya- AS-VDh 232,15 tirekau syātāṃ, bhedābhedayor anyonyāpekṣātmakatvād viśeṣetarabhāvasya | anvayo hi sāmānyaṃ, vyatireko AS-VDh 232,16 viśeṣaḥ | tau ca parasparāpekṣau vyavatiṣṭhete | tayor anāpekṣikasiddhau ca na sāmānyaviśeṣatā | pratiniyata- AS-VDh 232,17 buddhiviṣayayor api pratiniyatapadārthatā syān nīlapītavat | na hy abhedo bhedanirapekṣaḥ pratiniyatānvayabuddhivi- AS-VDh 232,18 ṣayo 'sti, nāpi bhedo jātucidabhedanirapekṣaḥ pratiniyatavyatirekabuddhiviṣayaḥ saṃbhāvyate kvacid ekavyakter api AS-VDh 232,19 prathamadarśanakāle tadbuddhiviṣayatvaprasaṅgāt | tad anena pratiniyatabuddhiviṣayatvasya hetor viruddhatvaṃ pratipāditaṃ AS-VDh 233,01 tasya kathaṃcid āpekṣikatvena vyāptatvāt pratyakṣabuddhipratibhāsitvavat | tato naitāv ekāntau ghaṭete, vastuvya- AS-VDh 233,02 vasthānābhāvānuṣaṅgāt | ĀM-VDh 74ab virodhān nobhayaikātmyaṃ syādvādanyāyavidviṣām | ĀM-VDh 74cd avācyataikānte 'py uktir nāvācyam iti yujyate | 74 | AS-VDh 233,05 anantaraikāntayor yugapadvivakṣā mā bhūd vipratiṣedhāt sadasadekāntavat syādvādānāśrayaṇāt | tathāna- AS-VDh 233,06 bhidheyatvaikānte 'pīti kṛtaṃ vistareṇa, sadasattvābhyām anabhidheyatvaikāntavat | AS-VDh 233,07 iti kathaṃcid āpekṣikatvetarānekāntaṃ pratipakṣapratikṣepasāmarthyāt siddham api dūrārekāpākaraṇārtham ācakṣate — ĀM-VDh 75ab dharmadharmyavinābhāvaḥ sidhyaty anyonyavīkṣayā | ĀM-VDh 75cd na svarūpaṃ svato hy etat kārakajñāpakāṅgavat | 75 | AS-VDh 233,10 dharmadharmiṇor avinābhāvo 'nyonyāpekṣayaiva sidhyati, na tu svarūpaṃ, tasya pūrvasiddhatvāt | svato hy etatsiddhaṃ AS-VDh 233,11 sāmānyaviśeṣavat | sāmānyaṃ hi svataḥsiddhasvarūpaṃ bhedāpekṣānvayapratyayād avagamyate | viśeṣo 'pi svataḥ AS-VDh 233,12 siddhasvarūpaḥ sāmānyāpekṣavyatirekapratyayād avasīyate | na kevalaṃ sāmānyaviśeṣayoḥ svalakṣaṇam a- AS-VDh 233,13 pekṣitaparasparāvinābhāvalakṣaṇaṃ svataḥsiddhalakṣaṇam api tu dharmadharmiṇor api guṇaguṇyādirūpayoḥ, kartṛ- AS-VDh 233,14 karmabodhyabodhakavat | na hi kartṛsvarūpaṃ karmāpekṣaṃ karmasvarūpaṃ AS-VDh 233,15 vā kartrapekṣam, ubhayāsattvaprasaṅgāt | nāpi kartṛtvavyavahāraḥ karmatvavyavahāro vā parasparānapekṣaḥ, AS-VDh 233,16 kartṛtvasya karmaniścayāvaseyatvāt, karmatvasyāpi kartṛpratipattisamadhigamyamānatvāt | etena AS-VDh 233,17 bodhyabodhakayoḥ prameyapramāṇayoḥ svarūpaṃ svataḥsiddhaṃ jñāpyajñāpakavyavahāras tu parasparāpekṣāsiddha ity abhi- AS-VDh 233,18 hitam | tadvatsakaladharmadharmibhūtānām arthānāṃ ' syād āpekṣikī siddhiḥ, tathā vyavahārāt | AS-VDh 233,19 syād anāpekṣikī pūrvaprasiddhasvarūpatvāt | syād ubhayī kramārpitadvayāt | syād avaktavyā, AS-VDh 233,20 sahārpitadvayāt | syād āpekṣikī cāvaktavyā ca, tathā niścayena sahārpitadvayāt | AS-VDh 233,21 syād anāpekṣikī cāvaktavyā ca, pūrvasiddhatvasahārpitadvayāt | syād ubhayī cāvaktavyā ca, kramā- AS-VDh 233,22 kramārpito bhayāt | ' iti saptabhaṅgīprakriyāṃ yojayen nayaviśeṣavaśād aviruddhāṃ pūrvavat | AS-VDh 233,23 apekṣaikāntādiprabalagaralodrekadalinī pravṛddhānekāntāmṛtarasaniṣekānavaratam | AS-VDh 233,24 pravṛttā vāg eṣā sakalavikalād eśavaśataḥ samantādbhadraṃ vo diśatu munipasyā'malamateḥ || AS-VDh 233,25 ity āptamīmāṃsālaṅkṛtau pañcamaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 234,01 atha ṣaṣṭhaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 234,02 puṣyadakalaṅkavṛttiṃ samantabhadrapraṇītatattvārthām | AS-VDh 234,03 nirjitadurṇayavādām aṣṭasahastrīm avaiti saddṛṣṭiḥ || ĀM-VDh 76ab siddhaṃ ced dhetutaḥ sarvaṃ na pratyakṣādito gatiḥ | ĀM-VDh 76cd siddhaṃ ced āgamāt sarvaṃ viruddhārthamatāny api | 76 | AS-VDh 234,06 iha hi sakalalaukikaparīkṣakaiḥ upeyatattvaṃ vyavasthāpyopāyatattvaṃ vyavasthāpyate, kṛṣyādiṣu AS-VDh 234,07 pravartamānānāṃ vyavasthitasasyādyupeyānām eva tadupāyavyavasthāpanaprayatnopalambhāt, 'prayojanam anuddiśya na AS-VDh 234,08 mando 'pi pravartate' iti prasiddheḥ, mokṣārthināṃ ca prekṣāvatāṃ vyavasthitopeyamokṣasvarūpāṇām eva tadupāya - AS-VDh 234,09 vyavasthāpanavyāpāradarśanāt, avyavasthitamokṣatattvānāṃ tadupāyavyavasthāpanaparāṅmukhatvāc cārvākādivat | AS-VDh 234,10 tatra hetuta eva sarvam upeyatattvaṃ siddhaṃ, na pratyakṣāt, tasmin satyapi vipratipattisambhavāt, yuktyā yan na AS-VDh 234,11 ghaṭām upaiti tad ahaṃ dṛṣṭvāpi na śraddadhe ityāder ekāntasya bahulaṃ darśanāt, arthānarthavivecanasyānumānā- AS-VDh 234,12 śrayatvāt tadvipratipattes tavdyavasthāpanāyāhetvādivacanāt | pratyakṣatadābhāsayor api vyavasthitir anumānāt, AS-VDh 234,13 anyathā saṃkaravyatikaropa patter arthānarthavivecanasya pratyakṣāśrayatvāsaṃbhavāt | iti kecit teṣāṃ pratyakṣā- AS-VDh 234,14 d gatir anumānād ādito 'pi na syāt | na ca dharmiṇaḥ sādhanasyodāharaṇasya ca pratyakṣād agatau kasyacid anumānaṃ AS-VDh 234,15 pravartate | anumānāntarāt tadgatau tasyāpi dharmyādigatipūrvakatvād anumānāntaram apekṣaṇīyam ity anavasthā syāt | AS-VDh 234,16 tataḥ kathaṃcit sākṣātkaraṇam antareṇa dharmyādīnāṃ na kvacid anumānaṃ pravarteta | kiṃ punaḥ śāstropadeśāt ? AS-VDh 234,17 iti pratyakṣād api siddhir abhyastaviṣaye 'bhyupagantavyā, anyathā śabdaliṅgādipratipatter ayogāt parārthānumāna- AS-VDh 234,18 rūpāṇām api śāstropadeśānām apravṛtteḥ | AS-VDh 234,19 ye tv āhuḥ–'āgamād eva sarvaṃ siddhaṃ, tam antareṇa pratyakṣe 'pi māṇikyādau yathārthanirṇayānupapatteḥ, anumāna- AS-VDh 235,01 pratipanne 'pi cikitsitādāv āgamāpekṣaṇāt, āgamabādhitapakṣasyānumānasyāgamakatvāc ca, parabrahmaṇaḥ śāstrād eva AS-VDh 235,02 siddheḥ, pratyakṣānumānayor avidyāvivartaviṣayatvād āgamaviṣaye sanmātrātmani paramātmany eva pramāṇatvavyavaha- AS-VDh 235,03 raṇāt | abādhitāś caite śāstropadeśāḥ 'sarvaṃ khalvidaṃ brahma' ityādayaḥ, pratyakṣānumānayos tadaviṣayatvena AS-VDh 235,04 tadbādhakatvāyogāt' iti, teṣāṃ viruddhārthamatāny api śāstropadeśebhyaḥ sidhyantu, viśeṣābhāvāt | samya- AS-VDh 235,05 gupadeśe 'bhyastattvasiddhir iti cet tarhi yuktir api tattvasiddhinibandhanaṃ, tata eva teṣāṃ samyaktvanirṇayāt, AS-VDh 235,06 aduṣṭakāraṇajanyatvabādhavarjitatvābhyāṃ tadupagamāt | na caite yuktinirapekṣāḥ, parasparaviruddhārtha- AS-VDh 235,07 tattvasiddhiprasaṅgāt, parabrahmaṇa evāpauruṣeyād āgamāt siddhir na punaḥ karmakāṇḍasyeśvarādipravādasya ceti AS-VDh 235,08 niyāmakābhāvāt | kathaṃ ca śrautrapratyakṣasyāpramāṇatve vaidikaśabdasya pratipattir yatas tadarthaniścayaḥ syāt ? AS-VDh 235,09 pramāṇatve kuto 'numānābhāve saṃvādavisaṃvādābhyāṃ pramāṇetarasāmānyādhigamo yataḥ kiṃcid eva śrautraṃ pratyakṣaṃ AS-VDh 235,10 pramāṇaṃ nānyad iti vyavatiṣṭheta ? tataḥ kutaścid āgamāt tattvasiddhim anurudhyamānena pratyakṣānumānābhyām api AS-VDh 235,11 tattvasiddhir anumantavyā, anyathā tadasiddheḥ | AS-VDh 235,12 pratyakṣānumānābhyām eva tattvasiddhir nāgamād ity apare te 'pi na satyavādinaḥ, grahoparāgādes tatphalaviśeṣasya AS-VDh 235,13 ca jyotiḥśāstrād eva siddheḥ | na ca pratyakṣānumānābhyām antareṇopadeśaṃ jyotirjñānādipratipattiḥ | AS-VDh 235,14 sarvavidaḥ pratyakṣād eva tatpratipattir anumānavidāṃ punar anumānād apīti cen na, sarvavidām api yogipratyakṣāt pūrva- AS-VDh 235,15 m upadeśābhāve tadutpattyayogād anumānābhāvavat | te hi śrutamayīṃ cintāmayīṃ ca bhāvanāṃ prakarṣaparyantaṃ AS-VDh 235,16 prāpayanto 'tīndriyapratyakṣam ātmasāt kurvate, nānyathā | tathānumānavidām api nātyantaparokṣeṣv artheṣu paropadeśa- AS-VDh 235,17 m antareṇa sādhyāvinābhāvisādhanadharmapratipattiḥ saṃbhavati, sarvajñatvaprasaṅgāt | iti cintitam anyatra | tato AS-VDh 235,18 naitāv apy ekāntau yuktau | ĀM-VDh 77ab virodhān nobhayaikātmyaṃ syādvādanyāyavidviṣām | ĀM-VDh 77cd avācyataikānte 'py uktir nāvācyam iti yujyate | 77 | AS-VDh 235,21 yuktītaraikāntadvayābhyupagamo 'pi mā bhūt, viruddhayor ekatra sarvathāsaṃbhavāt, syādvādanyāyavidviṣāṃ AS-VDh 235,22 kathaṃcit tadanabhyupagamāt | tadavācyatve 'pi pūrvavat svavacanavirodhaprasaṅgaḥ | AS-VDh 236,01 samprati yuktītarānekāntam upadarśayanti | ĀM-VDh 78ab vaktaryanāpte yad dhetoḥ sādhyaṃ tad dhetusādhitam | ĀM-VDh 78cd āpte vaktari tadvākyāt sādhyamāgamasādhitam | 78 | AS-VDh 236,04 kaḥ punar āpto 'nāptaś ca ? yasmin sati vākyāt sādhitaṃ sādhyamarthatattvam āgamāt sādhitaṃ syāddhetos tu AS-VDh 236,05 yat sādhyaṃ tad dhetusādhitam iti vibhāgaḥ sidhyatīti ced ucyate —yo yatrāvisaṃvādakaḥ sa tatrāptas tato AS-VDh 236,06 'paro 'nāptaḥ | kaḥ punar avisaṃvādo yenāvisaṃvādakaḥ syāt ? tattvapratipādanam avisaṃvādaḥ, tadarthajñānāt | AS-VDh 236,07 tadarthajñānaṃ punaḥ prasphuṭavyavasāyarūpaṃ sākṣād asākṣād vāvasīyate, paramārthatas tasya saṃśayaviparyāsānadhyavasāya- AS-VDh 236,08 vyavacchedaphalatvāt | tatrāvisaṃvādaka evāpta ity avadhāryate | anāptas tu kadācid api visaṃvādaka ucyate, AS-VDh 236,09 yathārthajñānādiguṇasya visaṃvādakatvāyogāt | tenātīndriye jaiminir anyo vā śrutimātrāvalambī AS-VDh 236,10 naivāptas tadarthāparijñānāt tathāgatavat | nātra nidarśanaṃ sādhanadharmavikalaṃ, tathāgatasya śrutyarthadharmāpari- AS-VDh 236,11 jñānāt 'buddhāder dharmādyupadeśo vyāmohād eva kevalāt' iti svayam abhidhānāt | na cāsiddho hetujaimine- AS-VDh 236,12 r brahmāder vā śrutyarthaparijñānasya sarvathāpy asaṃbhavāt | tad dhi pratyakṣaṃ vā śrautaṃ vā syāt ? na tāvat pratyakṣaṃ AS-VDh 236,13 tasyāsarvajñatvāt śrutimātrāvalambitatvāc ca | na hi tādṛśo 'tīndriyārthajñānam asti doṣāvaraṇakṣayāti- AS-VDh 236,14 śayābhāvāt | na hi pratiniyatadoṣāvaraṇakṣayamātre saty api dharmādharmādisākṣātkaraṇaṇaṃ yuktaṃ, tasya tatpa- AS-VDh 236,15 rikṣayātiśayahetukatvena vyavasthāpitatvāt | nāpi śrautaṃ tadarthaparijñānaṃ śrutyavisaṃvādāt pūrvam asiddheḥ | AS-VDh 236,16 rikṣayātiśayahetukatvena vyavasthāpitatvāt | nāpi śrautaṃ tadarthaparijñānaṃ śrutyavisaṃvādāt pūrvam asiddheḥ AS-VDh 236,17 śruteḥ paramārthavittvaṃ, tataḥ śruter avisaṃvādanam ity anyonyasaṃśritam | na hy aprasiddhasaṃvādāyāḥ AS-VDh 236,18 śruteḥ paramārthaparijñānaṃ jaiminyādeḥ saṃbhavati, atiprasaṅgāt | nāpi paramārthavittvam antareṇa tattvapratipāda- AS-VDh 236,19 nalakṣaṇam avisaṃvādanaṃ yato 'nyonyāśrayaṇaṃ na syāt | nanu na śruter avisaṃvādāt prāmāṇyam | kiṃ tarhi ? svata AS-VDh 236,20 eva | tato na doṣa iti cet, svataḥ śruter na vai prāmāṇyam acetanatvād ghaṭavat | sannikarṣādibhir a- AS-VDh 236,21 naikāntikatvam ayuktaṃ tatprāmāṇyānabhyupagamā n mukhyarūpataḥ | athāpi kathaṃcit tatpramāṇatvaṃ AS-VDh 236,22 syād avisaṃvādakatvāt | sannikarṣāder avisaṃvādakajñānakāraṇatvena tathopacārasiddhir iti manyemahi | AS-VDh 236,23 tathāpi śruter ayuktam eva, tadabhāvāt | tenopacāramātram api na syāt, tadarthabuddhi prāmāṇyāsiddheḥ | AS-VDh 237,01 na hi śrutir avisaṃvādijñānasya kāraṇaṃ yenopacārataḥ pramāṇaṃ syād iti niveditaṃ prāg–bhāvanādiśrutivi- AS-VDh 237,02 ṣayāvisaṃvādakatvanirākṛtiprastāve | āptavacanaṃ tu pramāṇavyapadeśabhāk, tatkāraṇakāryatvāt | pramāṇa- AS-VDh 237,03 kāraṇakaṃ hi tat, tadatīndriyārthadarśanotpattes tadarthajñānotpādanāc ca pramāṇakāryakam | naitat śruteḥ AS-VDh 237,04 saṃbhavati, sarvathāptānukteḥ piṭakatrayavat | vaktṛdoṣāt tādṛśo 'prāmāṇyaṃ tadabhāvāc chruteḥ prāmāṇyam iti AS-VDh 237,05 cet kuto 'yaṃ vibhāgaḥ sidhyet ? piṭakatrayādeḥ pauruṣeyatvasya svayaṃ saugatādibhir abhyupagamād vedavādibhiś ca AS-VDh 237,06 śruter apauruṣeyatvopagamād iti cet so 'yam abhyupagamānabhyupagamābhyāṃ kvacit pauruṣeyatvam anyad vā vyavasthāpa- AS-VDh 237,07 yatīti suvyavasthitaṃ tattvat | etena kartṛsmaraṇābhāvādayaḥ pratyuktāḥ | sa hi śrutau kartṛsmaraṇādi- AS-VDh 237,08 mattvadṛṣṭakartṛkasamānatvādyabhāvam abhyupagamamātrād vyavasthāpayati tadbhāvaṃ cetaratrānabhyupagamāt | na ca tathā tattvaṃ AS-VDh 237,09 vyavatiṣṭhate, vedetarayor aviśeṣāt | itaratra buddho vakteti cet tatra kamalodbhavādir iti kathaṃ na samā- AS-VDh 237,10 nam ? yathaiva hi piṭakatraye buddho vakteti saugatāḥ pratipādyante tathā vede 'pi te aṣṭakān kāṇādāḥ, paurāṇikāḥ AS-VDh 237,11 kamalodbhavaṃ, jaināḥ kālāsuraṃ vaktāram anumanyante | sudūram api gattvā tadaṅgīkaraṇetaramātre vyavatiṣṭheta AS-VDh 237,12 śrutivādī, pramāṇabalāt tadavaktṛkasya sādhayitum aśakteḥ | syān mataṃ "yad vedādhyayanaṃ sarvaṃ tad adhyayanapūrvakam | AS-VDh 237,13 vedādhyayanavācyatvād adhunādhyayanaṃ yatheti pramāṇād vede vaktur abhāvo, na punar abhyupagamātrāt" iti tad ayuktaṃ, AS-VDh 237,14 piṭakatrayādāv api tata eva vaktrabhāvaprasaṅgāt | vedādhyayanavad itarasyāpi sarvadādhyayanapūrvādhyayanatva- AS-VDh 237,15 prakḷptau na vaktraṃ vakrībhavati, yato vidyamānavaktṛke 'pi bhāvād adhyayanavācyatvasyānaikāntikatvaṃ na syāt | AS-VDh 237,16 vedaviśeṣaṇasyādhyayanavācyatvasyānyatrābhāvān nānaikāntikateti cet tarhi piṭakatrayādiviśeṣaṇasya vedādāv a- AS-VDh 237,17 saṃbhavād avyabhicāritā kathaṃ na bhavet ? tathā ca vedavad avedasyāpy apauruṣeyatvaṃ prāmāṇyanibandhanaṃ yājñikānāṃ AS-VDh 237,18 pravartakaṃ syān na vā vede 'pi, viśeṣābhāvāt, durbhaṇanaduḥśravaṇādīnām asmadādyupalabhyānāṃ tadatiśayāntarāṇāṃ AS-VDh 237,19 ca śakyakriyatvād itaratrāpi, parokṣāyā mantraśakter api darśanāt | na hy ātharvaṇānām eva mantrāṇāṃ AS-VDh 237,20 śaktir upalabhyate, na punaḥ saugatādimantrāṇām iti śakyaṃ vaktuṃ, pramāṇabādhanāt | vaidikā eva mantrāḥ AS-VDh 238,01 paratropayuktāḥ śaktimanta ity apy ayuktaṃ, prāvacanikā eva vede 'pi prayuktā ity upapattes tatra bhūyasāmupalambhāt AS-VDh 238,02 samudrādyākareṣu ratnavat | na hi kiyanty api ratnāni rājakulādāv upalabhyamānāni tatratyāny eva, teṣāṃ AS-VDh 238,03 ratnākarādibhya evānayanāt tadbhavatvasiddher bhūyasāṃ tatrotpattidarśanāt | tadvatpravacanaikadeśavidyānuvādād eva AS-VDh 238,04 sakalamantrāṇāṃ samudbhūtivistīrṇāt, na punar vedāt tallavamātrād iti yuktam utpaśyāmaḥ | vedasyānāditvād apauruṣe- AS-VDh 238,05 yatvāc ca tanmantrāṇām evāvisaṃvādakatvaṃ saṃbhavatīti cāyuktaṃ, tadaprasiddheḥ | siddhe 'pi tadanāditve pauruṣe- AS-VDh 238,06 yatvābhāve vā katham avisaṃvādakatvaṃ pratyetavyam ? mlecchavyavahārādes tādṛśo bahulam upalambhāt AS-VDh 238,07 tena tasya vyabhicārāt | etena vedaikadeśena svayam apramāṇatayopagatenānāditvasyāpauruṣeyatvasya cānaikānti- AS-VDh 238,08 katvam uktam | kiṃ ca kāraṇadoṣanivṛtteḥ kāryadoṣābhāvakalpanāyāṃ pauruṣeyasyaiva vacanasya doṣani- AS-VDh 238,09 vṛttiḥ kartur vītadoṣasyāpi saṃbhavāt 'doṣāvaraṇayor hāniḥ' ityādinā saṃsādhanāt, na punar apauruṣeyasya, AS-VDh 238,10 tadadhyetṛvyākhyātṛśrotṝṇāṃ rāgādimattvā d vītarāgasya kasyacid anabhyupagamāt, sarvathāpy apauruṣeyasya tadu- AS-VDh 238,11 pagamena virodhāt | netarasya, kathaṃcit pauruṣeyasya tadavirodhāt | iti niśśaṅkaṃ naścetaḥ, triviprakṛṣṭasyāpi AS-VDh 238,12 nirṇayopāyapratipādanād iti | vaktṛguṇāpekṣaṃ vacanasyāvisaṃvādakatvaṃ cakṣurjñānavat, visaṃvādasya taddoṣā- AS-VDh 238,13 nuvidhānāt | yathaiva hi cakṣurjñānasya jñātṛguṇaṃ samyagdarśanādikam apekṣyāvisaṃvādakatvaṃ, taddoṣaṃ mithyādarśa- AS-VDh 238,14 nādikam apekṣya visaṃvādakatvaṃ copapadyate tathā vaktur guṇaṃ yathārthajñānādi doṣaṃ ca mithyājñānādikam apekṣya AS-VDh 238,15 saṃvādakatvaṃ visaṃvādakatvaṃ ceti niścitaṃ mahāśāstre | tato 'nāptavacanān nārthajñānam andharūpadarśanavat | AS-VDh 238,16 na hi jātyandho rūpaṃ darśayitum īśaḥ parasmai | tathānāpto 'pi nārthaṃ jñāpayitum atiprasaṅgāt | evam apauruṣeyasya AS-VDh 238,17 vacanasya pauruṣeyasya ca guṇavadvaktṛkasya kāraṇadoṣābhāvān nirdoṣatvaṃ samānam atiśayāsaṃbhavāt | tatra yad eva AS-VDh 238,18 yuktiyuktaṃ tad eva pratipattuṃ pratipādayituṃ vā śakyaṃ kathaṃcit pauruṣeyatvaṃ, na tu sarvathāpauruṣeyatvaṃ, tasya AS-VDh 238,19 yuktiyuktatvābhāvāt tadyuktīnāṃ tadābhāsatvasamarthanāt | tatrāpauruṣeyatve 'pi vā vede yad eva yuktiyuktaṃ tad eva AS-VDh 238,20 pratipattuṃ pratipādayituṃ vā śakyaṃ vacanam agnir himasya bheṣajaṃ dvādaśa māsāḥ saṃvatsara ityādivat | AS-VDh 238,21 nāgnihotrādivākyasādhanaṃ, tasya yuktiyuktatvavirodhāt | siddhe punar āptavacanatve yathā hetuvādas ta- AS-VDh 238,22 thājñāvādo 'pi pramāṇaṃ, tadāptavacanatvāvirodhāt | nanu cāpauruṣeyatvavadāptaśāsanam apy aśakyavyavasthaṃ, AS-VDh 239,01 tasyaiva jñātum aśakteḥ, sarāgasyāpi vītarāgavac ceṣṭopalambhādayam āpta iti pratipattyupāyāsattvāt tasya śāsana- AS-VDh 239,02 m iti vyavasthāpayitum aśakter ity apare | uktam atra sarvathaikāntavādānāṃ syādvādapratihatatvād iti | AS-VDh 239,03 yuktiśāstrāvirodhivāktvād vinirdoṣo 'yam iti śakyaṃ nirṇetuṃ, doṣavān ayam iti ca, dṛṣṭeṣṭavirodhavacanatvāt | AS-VDh 239,04 tatrāniścitavacanaviśeṣasya kasyacid vītarāgatvetarābhyāṃ saṃdehe 'pi niścitavacanaviśeṣasya śakyam āptatvaṃ AS-VDh 239,05 vyavasthāpayitum | tatrāptiḥ sākṣātkaraṇādiguṇaḥ 'sūkṣmāntaritadūrārthāḥ kasyacit pratyakṣā' ityādinā AS-VDh 239,06 sādhitaḥ | saṃpradāyāvicchedo vā | sarvajñād āgamas tadarthānuṣṭhānāt sarvajña iti suniścitāsaṃbhavadbādhaka- AS-VDh 239,07 pramāṇatvāt siddhaḥ pravacanārthasya, anyathāndhaparamparayā pratipatteḥ | na hy andhenākṛṣyamāṇo 'ndhaḥ sveṣṭaṃ AS-VDh 239,08 mārgam āskandati nāma | na caivaṃ saṃpradāyāvicchede parasparāśrayaṇaṃ, kārakapakṣe bījāṅkurādivadanāditvā- AS-VDh 239,09 t tasyānavatārāt | jñāpakapakṣe 'pi parasmāt svataḥsiddhāt, pūrvasya jñapter netaretarāśrayaṇaṃ, prasiddhenāprasiddhasya AS-VDh 239,10 sādhanāt | tad evaṃ syāt sarvaṃ hetutaḥ siddhaṃ karaṇāptavacanānapekṣaṇāt | syād āgamāt siddham akṣaliṅgānapekṣaṇāt | AS-VDh 239,11 syād ubhayataḥ siddhaṃ, kramārpitadvayāt | syād avaktavyaṃ, sahārpitadvayāt | śeṣabhaṅgatrayaṃ ca pūrvavat | iti AS-VDh 239,12 saptabhaṅgīprakriyā yojanīyā | AS-VDh 239,13 naikāntād dhetuvādaḥ prabhavati sakalaṃ tattvam unnetum eka- AS-VDh 239,14 stadvann āhetuvādaḥ pravadati vihitāśeṣaśaṅkākalāpaḥ | AS-VDh 239,15 ity āryācāryavaryā vidadhati nipuṇaṃ svāminas tattvasiddhyai AS-VDh 239,16 syādvādottuṅgasaudhe sthitim amaladhiyāṃ prasphuṭopāyatattve | 1 | AS-VDh 239,17 ity āptamīmāṃsālaṃkṛtau ṣaṣṭhaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 240,01 atha saptamaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 240,02 nirdiṣṭo yaḥ śāstre hetvāgamanirṇayaḥ prapañcena | AS-VDh 240,03 gamayaty aṣṭasahastrī saṃkṣepāt tam iha sāmarthyāt | ĀM-VDh 79ab antaraṅgārthataikānte buddhivākyaṃ mṛṣākhilam | ĀM-VDh 79cd pramāṇābhāsam evātas tat pramāṇādṛte katham || 79 || AS-VDh 240,06 antaraṅgasyaiva svasaṃviditajñānasyārthatā vastutā, na bahiraṅgasya jaḍasya pratibhāsānarhasyety ekānto AS-VDh 240,07 'ntaraṅgārthataikāntaḥ | tasminn abhyupagamyamāne 'khilaṃ buddhivākyaṃ hetuvādāhetuvādanibandhanam upāyatattvaṃ mṛṣaiva AS-VDh 240,08 syāt | yataś ca mṛṣā syād ata eva pramāṇābhāsam eva, pramāṇasya satyatvena vyāptatvāt, mṛṣātvena pramāṇā- AS-VDh 240,09 bhāsasya vyāpteḥ | tac ca pramāṇābhāsaṃ pramāṇādṛte kathaṃ saṃbhavet ? tadasaṃbhave tadvyavahāram avāstavam evāyaṃ svapna- AS-VDh 240,10 vyavahāram iva saṃvṛttyāpi kathaṃ pratipadyate ? tajjanmakāryaprabhavādi vedyavedakalakṣaṇam anaikāntikam ādarśya AS-VDh 240,11 saṃvittir eva khaṇḍaśaḥ pratibhāsamānā vyavahārāya kalpyate ity abhiniveśe 'pi pramāṇaṃ mṛgyam | na AS-VDh 240,12 hi pramāṇābhāve tajjanmatādrūpyatadadhyavasāyān pratyekaṃ vedyavedakalakṣaṇaṃ cakṣūṣā samānārthasamanantara- AS-VDh 240,13 vedanena śuktikāyāṃ rajatādhyavasāyena ca vyabhicārayitum īśaḥ, saha vā samānārthasamanantara- AS-VDh 240,14 jñānena kāmalādyupahatacakṣuṣaḥ śukle śaṅkhe pītākārajñānasamantarajñānena vā sautrāntikān prati vyabhicāri AS-VDh 240,15 pratidarśayet | kathaṃ vā kāryanimittakāraṇatvaṃ tallakṣaṇaṃ yaugān praty anaikāntikaṃ vyavasthāpayet ? kathaṃ ca AS-VDh 240,16 kāryakāraṇabhāvākhyaṃ prabhavaṃ kāṃścana prati yogyatāṃ vā tallakṣaṇatayā vyabhicārayet ? kathaṃ ca saṃvittir eva AS-VDh 241,01 khaṇḍaśaḥ pratibhāsamānā vedyavedakādivyavahārāya prakalpate ity abhiniveśaṃ vā vidadhīta ? yato na pramāṇaṃ AS-VDh 241,02 mṛgayate | kiñcāsya vijñānavādinaḥ saṃvidāṃ kṣaṇikatvam ananyavedyatvaṃ nānāsaṃtānatvam iti svatas tā- AS-VDh 241,03 van na sidhyati, bhrānteḥ svapnavat | svasaṃvedanāt svataḥ sidhyatīti cen na, kṣaṇikatvenānanyavedyatvena nānā- AS-VDh 241,04 saṃtānatvena ca nityatvena sarvavedyatvenaikatveneva parabrahmaṇaḥ svasaṃvedanābhāvāt | tathātmasaṃvedane 'pi vyava- AS-VDh 241,05 sāyavaikalye pramāṇāntarāpekṣayānupalambhakalpatvāt, tasya pramāṇāntarānapekṣasyaiva vyavasāyātmanaḥ AS-VDh 241,06 saṃvedanasyopalambhatvavyavasthiteḥ, vyavasāyābhāve tu buddhīnām abhyāsād api tathānupalambhāt | na hi tathā AS-VDh 241,07 buddhayaḥ saṃvidrate yathā vyāvarṇyante, kṣaṇikatvādyātmanāny athaiva tāsāṃ pratibhāsanābhyāsasiddheḥ | nāpi AS-VDh 241,08 parataḥ kṣaṇikatvādi sidhyati, saṃbandhapratipatter ayogāt | na hi sattvāder liṅgasya kṣaṇikatvādinā AS-VDh 241,09 vyāptyā saṃbandhapratipattiḥ pratyakṣato yujyate, tasya sannihitaviṣayabalotpatter avicārakatvāc ca | nāpy anu- AS-VDh 241,10 mānād anavasthānād iti prāg eva prarūpaṇāt | svāṃśamātrāvalambinā mithyāvikalpena prakṛtatattvavyavasthā- AS-VDh 241,11 pane bahirartheṣv apy avirodhāt kṣaṇikatvādivyavasthāpanam astu sautrāntikādīnām, aviśeṣāt | tathā AS-VDh 241,12 hi | kathaṃcid atra vedyalakṣaṇaṃ yadi vyavatiṣṭheta tadā tatprakṛtaṃ saṃvidāṃ kṣaṇikatvādisādhanaṃ laiṅgikajñānena AS-VDh 241,13 kṛtaṃ syān nānyathā | na cānuktadoṣaṃ lakṣaṇam asti, vedyasya vijñānavādinā tajjanmāder anaikāntikatva- AS-VDh 241,14 doṣavacanāt | saṃvitkṣaṇikatvādāv anumānavedanasya tatsaṃbhave nānyatra bahirarthe tadasaṃbhavo 'bhidheyaḥ, sarvathā AS-VDh 241,15 viśeṣābhāvāt | tatsvaparapakṣayoḥ siddhyasiddhyarthaṃ kiṃcit kathaṃcit kutaścid avitathajñānam ādaraṇīyam a- AS-VDh 241,16 nyathā'śeṣavibhramāsiddheḥ | nanu kiṃcit saṃvidadvaitaṃ kathaṃcit saṃvidātmanā kutaścit svataḥ satyapratibhāsanamā- AS-VDh 241,17 driyata eva, svarūpasya svato gatir iti vacanād iti cen na, svarūpe 'pi vedyavedakalakṣaṇābhāve tadaghaṭanāt puru- AS-VDh 241,18 ṣādvaitavat | etena yad grāhyagrāhakākāraṃ tat sarvaṃ vibhrāntaṃ, yathā svapnendrajālādijñānaṃ tathā ca pratya- AS-VDh 241,19 kṣādikam iti prativihitaṃ veditavyaṃ, bhrāntatvaprakṛtānumānajñānayor grāhyagrāhakākārayor abhrāntatve tābhyām eva AS-VDh 242,01 hetor vyabhicārāt, tadbhrāntatve tataḥ sarvasya bhrāntatvaprasiddheḥ, sarvabhrāntau sādhyasādhanavijñapter asaṃbhavāt ta- AS-VDh 242,02 dvyāptivijñaptivat, saṃbhave sarvavibhramāsiddheḥ | ĀM-VDh 80ab sādhyasādhanavijñapter yadi vijñaptimātratā | ĀM-VDh 80cd na sādhyaṃ na ca hetuś ca pratijñāhetudoṣataḥ | 80 | AS-VDh 242,05 pratijñādoṣas tāvat svavacanavirodhaḥ sādhyasādhanavijñānasya vijñaptimātram abhilapataḥ prasajyate | tathā hi | AS-VDh 242,06 sahopalambhaniyamād abhedo nīlataddhiyor dvicandradarśanavad ity atrārthasaṃvidoḥ sahadarśanam upetyaikatvai- AS-VDh 242,07 kāntaṃ sādhayan katham avadheyābhilāpaḥ ? svoktadharmadharmibhedavacanasya hetudṛṣṭāntabhedavacanasya cādvaitavaca- AS-VDh 242,08 nena virodhāt, saṃvidadvaitavacanasya ca tadbhedavacanena vyāghātāt, tadvacanajñānayoś ca bhede tadekatvasā- AS-VDh 242,09 dhanābhilāpavirodhāt, tadabhilāpe vā tadbhedavirodhāt | iti svavacanayor virodhād bibhyat svābhilāpābhāvaṃ AS-VDh 242,10 vā svavācā pradarśayan kathaṃ svasthaḥ ? sadā maunavratiko 'ham ity abhilāpavat svavacanavirodhasyaiva svīkaraṇāt | AS-VDh 242,11 tathā vijñānavādino 'prasiddhaviśeṣyatvam aprasiddhaviśeṣaṇatvaṃ ca pratijñādoṣaḥ syāt, nīlataddhiyor viśeṣya- AS-VDh 242,12 yos tadabhedasya ca viśeṣaṇasya svayam aniṣṭeḥ | parābhyupagamena prasaṅgasādhanasyopanyāsādadoṣa iti cen na, AS-VDh 242,13 tasya parāsiddhes tadabhyupagamāprasiddheś ca prasaṅgasādhanāsaṃbhavāt | sādhanasādhyadharmayor vyāpyavyāpakabhāvasiddhau AS-VDh 242,14 hi satyāṃ parasya vyāpyābhyupagamo vyāpakābhyupagamanānantarīyako yatra pradarśyate tatprasaṅgasādhanam | na AS-VDh 242,15 caitadvijñaptimātravādinaḥ saṃbhavati, virodhāt | nanu 'syādvādino 'pi taddoṣodbhāvanam ayuktaṃ vijñaptimātravā- AS-VDh 242,16 dinaṃ prati, tasya tadasiddheḥ, vijñaptimātravyatirekeṇa doṣasyāpy abhāvād guṇavat | svābhyupagamamātrād eva AS-VDh 242,17 tatsaṃbhavaḥ, parasya vijñaptimātrasādhanāt pūrvaṃ yathāpratīti vastuno vyavasthānād iti samādhāne tata eva AS-VDh 242,18 saugatasyāpi tad eva samādhānam astu, vicārāt pūrvaṃ sarvasyāvicāritaramaṇīyena rūpeṇa yathāpratīti sādhyasā- AS-VDh 242,19 dhanavyavahārapravṛtter anyathā vicārāpravṛtteḥ | siddhe tu vijñaptimātre na kaścit sādhyasādhanavyavahāraṃ pratanoti AS-VDh 242,20 saugato, nāpi pareṣāṃ taddoṣodbhāvane 'vakāśo 'sti' iti kecit, to 'pi na vicāracaturacetasaḥ, kiṃcin nirṇī- AS-VDh 243,01 tam āśrityānyatrānirṇītarūpe tadavinābhāvini vicārasya pravṛtteḥ, sarvavipratipattau tu kvacid vicāraṇānavatara- AS-VDh 243,02 ṇāt | iti vicārāt pūrvam api vicārāntareṇa nirṇīte eva sādhyasādhanavyavahāras tadguṇadoṣasvabhāvaśca niścī- AS-VDh 243,03 yate | na caivam anavasthā, saṃsārasyānāditvāt kvacit kasyacit kadācid ākāṅkṣānivṛtter vicārāntarānapekṣaṇāt | AS-VDh 243,04 tato yuktam eva syādvādinaḥ pratijñādoṣodbhāvanaṃ hetudoṣodbhāvanaṃ ca | tathā hi | ayaṃ pṛthaganupalambhād bhe- AS-VDh 243,05 dābhāvamātraṃ sādhaye n nīlataddhiyoḥ | tac cāsiddhaṃ, saṃbandhāsiddher abhāvayoḥ kharaśṛṅgavat | siddhe hi AS-VDh 243,06 dhūmapāvakayoḥ kāryakāraṇabhāve saṃbandhe kāraṇābhāvāt kāryasyābhāvaḥ sidhyati | sati ca śiṃśapātvavṛkṣatva- AS-VDh 243,07 yor vyāpyavyāpakabhāve vyāpakābhāvād vyāpyābhāvo, nānyathā | na caivaṃ bhedapṛthagupalambhayoḥ saṃbandhaḥ kvaci- AS-VDh 243,08 t siddho, virodhād vijñaptimātravādino yataḥ pṛthagupalambhābhāvo bhedābhāvaṃ sādhayet iti na niścito hetuḥ | AS-VDh 243,09 etenāsahānupalambhād abhedasādhanaṃ pratyuktaṃ, bhāvābhāvayoḥ saṃbandhāsiddhe r aviśeṣāt, tādātmyatadu- AS-VDh 243,10 tpattyor arthasvabhāvaniyamāt, tadanyavyāvṛtter arthāsvabhāvatvād ekatvena bhāvasvabhāvena saha tadayogāt | AS-VDh 243,11 siddhe 'pi pratiṣedhaikānte vijñaptimātraṃ na sidhyet, tadasādhanāt | tatsiddhau tadāśrayaṃ dūṣaṇam anu- AS-VDh 243,12 ṣajyeta grāhyagrāhakabhāvasiddhilakṣaṇaṃ tadvadbahirarthasiddhiprasañjanaṃ cāviśeṣāt | tadekopalambhaniyamo 'py a- AS-VDh 243,13 siddhaḥ, sādhyasādhanayor aviśeṣāt | sādhyaṃ hi nīlataddhiyor ekatvam | tadekopalambho 'pi tad eva, jñāna- AS-VDh 243,14 syaikasyopalambhād iti hetvarthavyākhyānāt, sahaśabdasyaikaparyāyatvāt sahodaro bhrātetyādivat | tathekajñā- AS-VDh 243,15 nagrāhyatvaṃ dravyaparyāyaparamāṇubhir anaikāntikam | dravyaparyāyau hi jainānām ekamatijñānagrāhyau, na ca sarva- AS-VDh 243,16 thaikatvaṃ pratipadyete | sautrāntikasya ca saṃcitā rūpādiparamāṇavaś cakṣurādijñānenaikena grāhyāḥ, 'saṃcitā- AS-VDh 243,17 lambanāḥ pañca vijñānakāyāḥ' iti vacanāt | na caikyaṃ pratipadyante | tathā yogācārasyāpi sakala- AS-VDh 243,18 vijñānaparamāṇavaḥ sugatajñānenaikena grāhyāḥ, na caikatvabhājaḥ | iti tair anaikāntikaṃ sādhanam anuṣajyate | AS-VDh 243,19 nīlataddhiyor aikyam ananyavedyatvāt svasaṃvedanavad ity atrāpi pareṣām ananyavedyatvam asiddhaṃ, nīlajñānād anyasya AS-VDh 243,20 nīlasya vedyatvāt | AS-VDh 244,01 etenaikalolībhāvenopalambhaḥ sahopalambhaś citrajñānākāravadaśakyavivecanatvaṃ sādhanam asiddham uktaṃ, nīlata- AS-VDh 244,02 dvedanayor aśakyavivecanatvāsiddher antarbahirdeśatayā vivekena pratīteḥ | yadi punar ekadopalambhaḥ sahopalambha AS-VDh 244,03 iti vyākhyāyate tadā ekakṣaṇavartisaṃvittīnāṃ sākalyena sahopalambhaniyamād vyabhicārī hetuḥ, AS-VDh 244,04 tāsāṃ tathotpatter eva saṃvedanatvāt saṃviditānām evotpatteḥ | dvicandradarśanavad iti dṛṣṭānto 'pi sādhyasādhana- AS-VDh 244,05 vikalaḥ, tathopalambhābhedayor arthe pratiniyamād dhāntau tadasaṃbhavāt, saṃbhave tadbhrāntitvavirodhāt | AS-VDh 244,06 nanu cāsahānupalambhamātrād abhedamātraṃ sādhanāt sādhyarūpaṃ bhrāntād api saṃbhavati, abhāve 'bhāvayoḥ AS-VDh 244,07 saṃbhavāvirodhāt | tato na sādhyasādhanavikalo dṛṣṭānta iti na śakyapratiṣṭhaṃ, kathaṃcid arthasvabhā- AS-VDh 244,08 vānavabodhaprasaṅgāt, sarvavijñānasvalakṣaṇakṣaṇakṣayaviviktasantativibhramasvabhāvānumiteḥ sākalyenai- AS-VDh 244,09 katvaprasaṅgāt, tadanyāpohamātrād dhetor anyāpohamātrasyaiva siddher arthasvabhāvānavabodhāt | kiṃ ca sakṛdupala- AS-VDh 244,10 mbhaniyame hetvarthe sati ekārthasaṃgatadṛṣṭayaḥ paracittavido vā nāvaśyaṃ tadbuddhiṃ tadarthaṃ vā saṃvida- AS-VDh 244,11 ntīti hetor asiddhiḥ, niyamasyāsiddheḥ | kiñca sahopalambhaniyamaś ca syād bhedaś ca syāt | kiṃ viprati- AS-VDh 244,12 ṣidhyeta ? svahetupratiniyamasaṃbhavāt | iti sandigdhavyatireko hetur na vijñaptimātratāṃ sādhayet | tasmād ayaṃ AS-VDh 244,13 vijñānavādī mithyādṛṣṭiḥ parapratyāyanāya śāstraṃ vidadhānaḥ paramārthataḥ saṃvidāno vā vacanaṃ AS-VDh 244,14 tattvajñānaṃ ca pratiruṇaddhīti na kiṃcid etat, asādhanāṅgavacanād adoṣodbhāvanāc ca nigrahārhatvāt | AS-VDh 244,15 na hy asya vacanaṃ kiṃcit sādhayati dūṣayati vā, yatas tadvacanaṃ sādhanāṅgaṃ doṣodbhāvanaṃ vā syāt | nāpi AS-VDh 244,16 kiṃcit saṃvedanam asya samyag asti, yena mithyādṛṣṭir na bhavet | saṃvidadvaitam astīti cen na, tasya svataḥ parato AS-VDh 244,17 vā brahmavadapratipatter yathāsaṃvedanaṃ mithyātvasiddheḥ | tad evaṃ nāntaraṅgārthataikānte buddhir vākyaṃ vā samyagupāyatattvaṃ AS-VDh 244,18 saṃbhavatīti sthitam | ĀM-VDh 81ab bahiraṅgārthataikānte pramāṇābhāsanihnavāt | ĀM-VDh 81cd sarveṣāṃ kāryasiddhiḥ syād viruddhārthābhidhāyinām | 81 | AS-VDh 245,03 yat kiṃcic cetas tatsarvaṃ sākṣātparamparayā vā bahirarthapratibaddham | yathāgnipratyakṣetaravedanam | sva- AS-VDh 245,04 pnadarśanam api cetaḥ, tathā viṣayākāranirbhāsāt | sādhyadṛṣṭāntau pūrvavad | vivādāpannaṃ vijñānaṃ sā- AS-VDh 245,05 kṣātparamparayā vā bahirarthapratibaddhaṃ, viṣayākāranirbhāsāt | yathāgnipratyakṣetaravedanam | tathā svapnadarśanam api AS-VDh 245,06 viṣayākāranirbhāsam | tattathā | iti bahiraṅgārthataikāntaḥ, sarvavedanānāṃ bahirviṣayatvābhiniveśāt | AS-VDh 245,07 atrāpi lokasamayapratibaddhānāṃ parasparaviruddhaśabdabuddhīnāṃ svārthasaṃbandhaḥ paramārthataḥ prasajyeta | AS-VDh 245,08 na caivaṃ, tṛṇāgre kariṇāṃ śatam ityādivacanānāṃ svapnādibuddhīnāṃ na svārthe saṃbandhābhāvāt tathā AS-VDh 245,09 saṃvādāsiddheḥ | syān mataṃ 'dvividho 'rtho, laukiko 'laukikaś ca | yatra lokasya paritoṣaḥ sa laukikaḥ AS-VDh 245,10 satyatvābhimatajñānaviṣayaḥ | yatra na lokasya paritoṣaḥ śāstravidāṃ tu saṃtoṣaḥ solaukiko 'rthaḥ svapnādibuddhi- AS-VDh 245,11 viṣayaḥ, sarvathāpy avidyamānasya pratibhāsavacanāsaṃbhavāt kharaviṣāṇānutpannapradhvastaviṣayaśabdajñānānām api AS-VDh 245,12 lokāgocarālaukikārthaviṣayatvāt' iti tad etadalaukikam eva, jāgratpratyayā nirālambanā eva pratyayatvāt AS-VDh 245,13 svapnapratyayavad iti parārthānumānapratyayasyāsvārthapratibaddhatve tenaiva cetastvasya viṣayākāranirbhāsasya ca AS-VDh 245,14 hetor vyabhicārāt svārthapratibaddhatve ca sarvavedanānāṃ sālambanatvavirodhāt | asyālaukikārthālambanatvān na AS-VDh 245,15 laukikārthālambanatve sādhye hetor vyabhicāro virodho veti cen na, laukikālaukikārthālambanaśūnyatvānumānena AS-VDh 245,16 hetor vyabhicāravirodhayos tadavasthatvāt | na caivaṃvidhārthānāṃ parasparaviruddhānāṃ sakṛtsaṃbhava iti na bahiraṅgā- AS-VDh 245,17 rthataikāntaḥ śreyān'antaraṅgārthataikāntavat | ĀM-VDh 82ab virodhān nobhayaikātmyaṃ syādvādanyāyavidviṣām | ĀM-VDh 82cd avācyataikānte 'py uktir nāvācyam iti yujyate | 82 | AS-VDh 246,03 antarbahirjñeyaikāntayoḥ sahābhyupagamo viruddhaḥ syādvādanyāyavidviṣām eva | tadavācyatāyām ukti- AS-VDh 246,04 virodhaḥ pūrvavat | syādvādāśrayaṇe tu na kaścid doṣa ity āhuḥ | ĀM-VDh 83ab bhāvaprameyāpekṣāyāṃ pramāṇābhāsanihnavaḥ | ĀM-VDh 83cd bahiḥ prameyāpekṣāyāṃ pramāṇaṃ tannibhaṃ ca te | 83 | AS-VDh 246,07 sarvasaṃvitteḥ svasaṃvedanasya kathaṃcit pramāṇatvopapattes tadapekṣāyāṃ sarvaṃ pratyakṣaṃ, na kaścit pramā- AS-VDh 246,08 ṇābhāsaḥ, saugatānām apy atrāvivādāt, sarvacittacaittānām ātmasaṃvedanaṃ pratyakṣam iti vacanāt | tannirvi- AS-VDh 246,09 kalpakam ity ayuktaṃ svārthavyavasāyātmatvam antareṇa pratyakṣatvānupapatteḥ samarthanāt | tathānabhyupapagame 'nyata AS-VDh 246,10 eva buddher anumānaṃ syāt | tac cāyuktaṃ liṅgābhāvāt | tatrārthajñānam aliṅgaṃ, tadaviśeṣeṇāsiddheḥ | svayam apra- AS-VDh 246,11 tyakṣaṃ jñānaṃ hy arthaparicchedād anumīyate ity arthajñānaṃ karmarūpam arthasya prākaṭyaṃ talliṅgam iṣyate sa hi bahi- AS-VDh 246,12 rdeśasaṃbaddhaḥ pratyakṣam anubhūyate, jñāte tv anumānād avagacchati buddhim iti vacanāt | taccārthaprākaṭyam arthadharmo AS-VDh 246,13 jñānadharmo vā ? prathamapakṣe 'rthaparicchedakajñānād aviśeṣeṇetarasyāsiddher na talliṅgam | tadaviśeṣas tu, tasyāsva- AS-VDh 246,14 saṃviditatvād anumānāpekṣatvaprasaṅgāt | na hi jñāne paricchedake 'pratyakṣe tatkṛto 'rthaparicchedaḥ pratyakṣaḥ AS-VDh 246,15 syāt, saṃtānāntarajñānakṛtārthaparicchedavat | bahirarthasya pratyakṣatvāt taddharmasya pratyakṣatvam iti cen na, artha- AS-VDh 246,16 syāpi svataḥ pratyakṣatvāsiddheḥ | svajñāne pratibhāsamānasya pratyakṣatve saṃtānāntarajñāne 'pi sākṣātpratibhāsamāne AS-VDh 246,17 pratyakṣatvaprasaṅgaḥ, tasyānumeyatvāviśeṣāt | bahirarthaprākaṭyasya pramātuḥ svasaṃviditattvāt talliṅgam eva jñāne AS-VDh 246,18 prasiddham iti cet katham arthadharmaḥ svasaṃvidito nāma ? arthavat | so 'yaṃ jñānam asvasaṃviditaṃ prākaṭyam arthasvarūpaṃ AS-VDh 247,01 svasaṃviditam ity ācakṣāṇo viparītaprajñaḥ | paricchidyamānatvasya jñānajasyārthadharmasyārthajñānasya kutas tato AS-VDh 247,02 viśeṣo yena talliṅgaṃ sidhyet ? puṃsaḥ svasaṃviditatvena tato viśeṣe vā tadanyatareṇārthaparisamāpteḥ AS-VDh 247,03 kiṃ dvitīyena ? svasaṃviditārthaparicchedād eva svārthaparicchittisiddher apratyakṣajñānasyākiṃcit karatvāt | puṃso AS-VDh 247,04 vā svasaṃviditārthatvenārthaparicchedasiddheḥ kim anena ? tasya karaṇatvān nākiṃcitkaratvam ātmanaḥ kartṛtvād arthasya AS-VDh 247,05 ca karmatvāt karaṇatvavirodhāt, karaṇam antareṇa kriyāyāḥ saṃbhavābhāvād iti cet tarhi puṃsaḥ svasaṃvittau kiṃ AS-VDh 247,06 karaṇam ? svātmaiveti cet sa evārthaparicchittāv api karaṇam astu, kartur ananyasyāpi kathaṃcid avibhaktakartṛkasya AS-VDh 247,07 karaṇasya siddher vibhaktakartṛkavat | etenārthaparicchedasyārthadharmasya svasaṃvittau svātmanaḥ karaṇatve karaṇāntara- AS-VDh 247,08 m akiṃcitkaram uktam | tataḥ puruṣārthaparicchedayor anyatareṇa svātmanaiva karaṇenārthaparisamāpteḥ kiṃ dvitīyena AS-VDh 247,09 karaṇena parokṣajñānena ? yac cedam arthajñānaṃ tac ced arthasvalakṣaṇaṃ syād vyābhicārād ahetuḥ, apratyakṣe jñāne sādhye AS-VDh 247,10 tasyārthasvarūpasya tadabhāve 'pi bhāvād anyathārthābhāvaprasaṅgāt | na ca jñānasyābhāve 'rthasyābhāvaḥ | paricchi- AS-VDh 247,11 dyamānatvadharmeṇa dharmiṇo viśiṣṭasyārthasyābhāva eveti cen na, tasya jñānāsiddhau pratipattivirodhāt, viśeṣa- AS-VDh 247,12 ṇāpratītau tadviśiṣṭatvasya kvacid apratīter asiddhatvena hetutvāyogasyābhidhānāt | etenārtham ahaṃ jānāmīti AS-VDh 247,13 pratīter ātmano 'rthajñānaṃ svasaṃviditam arthaprākaṭyaṃ jñānadharmo 'pratyakṣāyāṃ liṅgabuddhau liṅgam ity etad apāstaṃ, tasya AS-VDh 247,14 buddher apratyakṣatve tathā pratīter ayogāt | ity aviśiṣṭa eva jñānānapekṣasvabhāvo 'rthas taddhetuḥ syāt | sa ca AS-VDh 247,15 vyabhicāry eva | etenendriyādipratyakṣaṃ pratyuktaṃ, tasyāpy atīndriyatvenāpratyakṣajñānād aviśeṣeṇāsiddheḥ | AS-VDh 247,16 viśeṣeṇa vā tayor anyatareṇa bhāvendriyādinā svasaṃviditenārthaparisamāpteḥ kiṃ dvitīyenāpratyakṣajñānena ? AS-VDh 247,17 tasyaiva jñānatvāt | vyabhicārī cendriyādihetur jñānābhāve 'pi bhāvāt kāraṇasyendriyasya manaso AS-VDh 247,18 vāvaśyaṃ kāryavattvānupapatteḥ | tataḥ pratyakṣetarabuddhyavabhāsasya svasaṃvedanāt pratyakṣaviruddhaṃ, jñānasyā- AS-VDh 248,01 pratyakṣatvam anumānaviruddhaṃ ca | tathā hi | sukhaduḥkhādibuddher apratyakṣatve harṣaviṣādādayo 'pi na syur ā- AS-VDh 248,02 tmāntaravat | AS-VDh 248,03 etena pratikṣaṇaṃ niraṃśaṃ saṃvedanaṃ pratyakṣaṃ pratyuktaṃ, yathāpratijñam anubhavābhāvāt, yathānubhavam ana- AS-VDh 248,04 bhyupagamāt, sthirasyātmanaḥ sukhaduḥkhādibuddhyātmakasya pratyakṣam anubhūyamānasya harṣaviṣādāder anubhavāt | AS-VDh 248,05 bhrānto 'yam anubhava iti cen na, bādhakābhāvāt | sarvatra sarvadā bhrānter apratyakṣatvāviśeṣāt parokṣajñānavādā- AS-VDh 248,06 nuṣaṅgaḥ saugatasya | kathaṃcid bhrāntāv ekāntahāneḥ syādvādānupraveśaḥ | na kevalaṃ nirvikalpake 'rthadarśane AS-VDh 248,07 parokṣajñānād aviśeṣaḥ | kiṃ tarhi ? tadvyavasthāhetau vikalpasvasaṃvedane 'pi, vikalpānativṛtteḥ, sarvathā AS-VDh 248,08 vikalpasya bhrāntatve bahir iva svarūpe 'pi bhrānter apratyakṣatvāviśeṣād abhrāntaṃ pratyakṣam iti vacanāt, kathaṃcid bhrānta- AS-VDh 248,09 tve 'nekāntasiddher anivāraṇāt | tasmāt svasaṃvedanāpekṣayā na kiṃcij jñānaṃ sarvathā pramāṇam | bahi- AS-VDh 248,10 rarthāpekṣayā tu pramāṇatadābhāsavyavasthā, tatsaṃvādakavisaṃvādakatvāt kvacit svarūpe keśamaśakā- AS-VDh 248,11 dijñānavat | nabhasi keśādijñānaṃ hi bahirvisaṃvādakatvāt pramāṇābhāsaṃ, svarūpe saṃvādakatvāt pramāṇam | AS-VDh 248,12 nacaivaṃ virodhaḥ prasajyate, jīvasyaikasyāvaraṇavigamaviśeṣāt satyetarābhāsasaṃvedanapariṇāmasiddheḥ kālikā- AS-VDh 248,13 divigamaviśeṣāt kanakādijātyetarapariṇāmavat | AS-VDh 248,14 na ca jīvo nāsty eveti śakyaṃ vaktuṃ tadgrāhakapramāṇasya bhāvāt | tathā hi | ĀM-VDh 84ab jīvaśabdaḥ sabāhyārthaḥ saṃjñātvād dhetuśabdavat | ĀM-VDh 84cd māyādibhrāntisaṃjñāś ca māyādyaiḥ svaiḥ pramoktivat | 84 | AS-VDh 248,17 svarūpavyatiriktena śarīrendriyādikalāpena jīvaśabdo 'rthavān | ato na kṛtaḥ prakṛtaḥ AS-VDh 248,18 syād iti viklavollāpamātraṃ, lokarūḍheḥ samāśrayaṇāt | kā punar iyaṃ lokarūḍhiḥ ? yatrāyaṃ vyavahāro AS-VDh 248,19 jīvo gatas tiṣṭhatīti vā | na hi śarīre 'yaṃ vyavahāro rūḍhas tasyācetanatvād bhogādhiṣṭhānatvena rūḍheḥ | AS-VDh 248,20 nāpīndriyeṣu, teṣām upabhogasādhanatvena prasiddheḥ | na śabdādiviṣaye, tasya bhogyatvena vyavahārāt | kiṃ AS-VDh 248,21 tarhi ? bhoktary evātmani jīva iti rūḍhiḥ | śarīrādikāryasya caitanyasya bhoktṛtvam ayuktaṃ bhogakriyāvat | AS-VDh 249,01 nanu sukhaduḥkhādyanubhavanaṃ bhogakriyā | sā hy atrānvayini garbhādimaraṇaparyante caitanye sarvacetanāviśeṣa- AS-VDh 249,02 vyāpini bhoktṛtvaṃ, śarīrādivilakṣaṇatvāt tasyeti cet tadevātmadravyam astu, janmanaḥ pūrvaṃ maraṇād ūrdhvam api tasya AS-VDh 249,03 sadbhāvopapatter anyathā pṛthivyādisamudayaśarīrendriyaviṣayebhyo vailakṣaṇyāsaṃbhavāt | na tatkāryaṃ, tato 'tyantavi- AS-VDh 249,04 lakṣaṇam asti, rūpādisamanvayāt | caitanyasyāpi sattvādisamanvayān nātyantavilakṣaṇatvam iti cen na, tattvabhede 'pi AS-VDh 249,05 tasya bhāvāt | pṛthivyāditattvabhedānām ekavikāritvasamanvayābhāvād bheda eva, keṣāṃcit prāgabhāvādibheda- AS-VDh 249,06 vad iti cet kim idānīṃ caitanyabhūtayor ekavikārisamanvayo 'sti ? yena tattvāntaratvena bhedo na syāt | AS-VDh 249,07 tasmād ekavikārisamanvayāsattvaṃ vailakṣaṇyam | tad eva ca tattvāntaratvam ity anādyanantatāṃ caitanyasya sādhayati | AS-VDh 249,08 tādṛśacaitanyaviśiṣṭe kāye jīvavyavahāraś caitanyakāyayor abhedopacārād eva | kṣaṇike cittasaṃtāne jīvavyavahāra AS-VDh 249,09 ity asāraṃ tasya nirākṛtatvāt | tataḥ kartṛtvabhoktṛtvalakṣaṇenopayogasvabhāvena jīvena jīvaśabdaḥ sabāhyārtha AS-VDh 249,10 iti sādhyanirdeśe siddhasādhanābhāvaḥ | AS-VDh 249,11 saṃjñātvād iti hetur viruddhaḥ sabāhyārthatvaviruddhābhipretamātrasūcakatvena tasya vyāptatvād iti cen na, saṃjñāyā AS-VDh 249,12 vaktr'abhiprāyamātrasūcakatvasya pramāṇabādhitatvāt | tathā hi | nātra saṃjñābhipretamātraṃ sūcayati, tato 'rtha- AS-VDh 249,13 kriyāyāṃ niyamāyogāt tadābhāsavat | na ca tadayogaḥ saṃjñāyāḥ, tayārthaṃ paricchidya pravartamānasyārthakriyā- AS-VDh 249,14 niyamasya darśanāt karaṇapratipattivat, karaṇapratipattīnāṃ tadabhāve 'nādaraṇīyatvāt | tataḥ saṃjñātvaṃ jīvaśabda- AS-VDh 249,15 sya sabāhyārthatvaṃ sādhayati hetuśabdavat | sarveṇa hi hetuvādinā hetuśabdaḥ sabāhyārtho 'bhyupagamyate, sādhanata- AS-VDh 249,16 dābhāsayor anyathā viśeṣāsaṃbhavāt, vaktrabhiprāyamātrasūcakatvād abāhyārthatvāviśeṣāt | tadviśeṣam icchatā AS-VDh 249,17 paramparayāpi paramārthaikatānatvaṃ vācaḥ pratipattavyam | kvacid vyabhicāradarśanād anāśvāse cakṣurādibu- AS-VDh 249,18 ddher api katham āśvāsaḥ ? tadābhāsopalabdhe s tatrāpy anāśvāse kuto dhūmāder agnyādipratipattiḥ ? kāryakāraṇa- AS-VDh 249,19 bhāvasya vyabhicāradarśanāt | na cedam asiddhaṃ kāṣṭhādijanmano 'gner iva maṇiprabhṛter api bhāvāt | suvivecitaṃ AS-VDh 249,20 kāryaṃ kāraṇaṃ ca vyabhicaratīti, tadviśeṣaparīkṣāyāṃ suvivecitaḥ śabdo 'rthaṃ na vyabhicaratīti prasiddher itaratrāpi AS-VDh 250,01 tadviśeṣaparīkṣās tu, viśeṣābhāvāt | vaktur abhisandhivaicitryād abhidhānavyabhicāropalambhe, tadita- AS-VDh 250,02 rādhyakṣānumānakāraṇasāmagrīśaktivaicitryaṃ paśyatāṃ katham āśvāsaḥ syāt ? tasmād ayam akṣaliṅgasaṃjñā- AS-VDh 250,03 doṣāviśeṣe 'pi kvaci t pratyakṣe 'numāne ca parituṣyann anyatamapradveṣeṇeśvarāya te, parīkṣākleśaleśāsahanāt | AS-VDh 250,04 nanu cābhāvopādānatvāt tadanyatamāyāṃ saṃjñāyāṃ pradveṣeṇa parīkṣaka eva, na punar īśvarāya te, tasya parīkṣā'- AS-VDh 250,05 kṣamatvād iti cen na, tasyāḥ sarvathā bhāvopādānatvābhāvo 'bhāvopādānatvāsiddheḥ | sarvatra bhāvopādānasaṃbhave AS-VDh 250,06 hi samākhyānāmitaropādānaprakḷptiḥ | etenaitad api pratyuktaṃ yad uktaṃ saugatena 'anādivāsanodbhūtavika- AS-VDh 250,07 lpapariniṣṭhitaḥ | śabdārthas trividho dharmo bhāvābhāvobhayāśritaḥ' iti, tattvato bhāvāśrayatvābhāve vāsanodbhū- AS-VDh 250,08 tabhāvāśrayatvānupapatteḥ sarvatrānubhavapūrvakatvād vāsanāyāḥ paramparayā vastupratibandhāt | pūrvapūrvavāsanāta evotta- AS-VDh 250,09 rottaravāsanāyāḥ samudbhavād anāditvād avastvāśrayatvam eveti cen na, śabdavāsanāyā apy anāditve parārthānumāna- AS-VDh 250,10 śabdavāsanāyāḥ sādhanasvalakṣaṇadarśananimittakatvavirodhāt | trirūpahetuvacanasya paramparayā dhūmādivadvastvā- AS-VDh 250,11 śrayatve hetuśabdavajjīvaśabdasya bhāvāśrayatvaṃ yuktam | bhāvaś cātra harṣaviṣādādyanekākāravivartaḥ, pratyā- AS-VDh 250,12 tma vedanīyaḥ, pratiśarīraṃ bhedātmako 'pratyākhyānārhaḥ pratikṣipantam ātmānaṃ pratibodhayatīti kṛtaṃ AS-VDh 250,13 prayāsena | tad anena hetoḥ kālātyayāpadiṣṭatvaṃ pratikṣiptaṃ, pakṣasya pratyakṣādibhir abādhitatvāt | tatra nirati- AS-VDh 250,14 śayasyāsvasaṃviditasya sarvaśarīreṣv abhinnasyaikasya pratikṣaṇaṃ bhinnasya cātmanaḥ pratibhāsābhāvāt tasya pratyākhyā- AS-VDh 250,15 nārhatvasādhanān na tena jīvaśabdaḥ sabāhyārthaḥ | nanu ca māyādibhrāntisaṃjñābhir abāhyārthābhir anaikāntikaṃ saṃjñā- AS-VDh 250,16 tvam iti cen na, tāsām api māyādyaiḥ svairarthaiḥ sabāhyārthatvāt pramāṇavacanavat | na hi māyādisamākhyāḥ AS-VDh 250,17 svārtharahitā viśiṣṭapratipattihetutvāt pramāṇasamākhyāvat | bhrāntisamākhyānām abāhyārthatve tato AS-VDh 250,18 bhrāntipratipatter ayogāt pramāṇatvapratipattiprasaṅgān na viśiṣṭapratipattihetutvam asiddham | pramāṇaśabdasya svā- AS-VDh 250,19 rthaviśeṣarahitve bhrāntipratipattyanuṣaṅgāc ca na tadasiddhaṃ, yato nidarśanaṃ sādhanadharmavikalaṃ syāt | etena AS-VDh 251,01 kharaviṣāṇādiśabdānām api svārtharahitatvam apāstaṃ, viśiṣṭapratipattihetutvāviśeṣād anyathā bhāvaśabdatvaprasaṅgāt | AS-VDh 251,02 tato na tair api vyabhicāraḥ | kiñca — ĀM-VDh 85ab buddhiśabdārthasaṃjñās tās tistro buddhyādivācikāḥ | ĀM-VDh 85cd tulyā buddhyādibodhāś ca trayas tatpratibimbakāḥ || 85 || AS-VDh 251,05 ye 'py āhuḥ 'arthābhidhānapratyayās tulyamāna iti–jīvārthasya jīva iti saṃjñā, jīva iti śabdasya, ca, AS-VDh 251,06 jīva iti buddheś ceti | tatrārthapadārthaka eva jīvaśabdaḥ sabāhyārthaḥ siddho, na buddhiśabdapadārthakaḥ | tato AS-VDh 251,07 'nena hetor vyabhicāraḥ, saṃjñātvasya sāmānyena hetuvacanāt' iti, te 'pi na samyaguktayaḥ, sarvatra buddhiśabdā- AS-VDh 251,08 rthasaṃjñānāṃ tisṛṇām api svavyatiriktabuddhyādipadārthavācakatvāt | yasmād dhi śabdād uccāritād avyabhicāreṇa AS-VDh 251,09 yatra bodhaḥ prajāyate sa eva tasyārthaḥ syāt, anyathā śabdavyavahāravilopāt | yathā ca jīvaśabdād artha- AS-VDh 251,10 padārthakāj jīvo na hantavya ity atra jīvārthasya pratibimbako bodhaḥ prādurbhavati tathā buddhipadārthakāj jīva iti AS-VDh 251,11 buddhyata ityāder buddhyarthasya pratibimbako, jīva ityāheti śabdapadārthakāc chabdasya pratibimbakaḥ syāt | tata- AS-VDh 251,12 strayo 'rthās tisṛṇāṃ saṃjñānām avagamyante tatpratibimbakabodhānāṃ trayāṇām eva bhāvāt | tad anenācāryo hetuvyabhi- AS-VDh 251,13 cārāśaṅkāṃ pratyastamayati, buddhyādisaṃjñānāṃ tisṛṇām api svavyatiriktavastusaṃbandhadarśanāt tadbuddhīnāṃ AS-VDh 251,14 ca tisṛṇāṃ tannirbhāsanāt tadviṣayatopapatteḥ | sāmānyato jīvaśabdasya dharmitvāt svavyatiriktārthasya ca AS-VDh 251,15 sabāhyārthatvasya sādhyatvād vyabhicāraviṣayasyāsattvād avyabhicārī hetuḥ | AS-VDh 251,16 nanu ca vijñānavādinaṃ prati saṃjñātvād ity asiddho hetuḥ, saṃjñāyā vijñānavyatirekeṇāsattvāt | dṛṣṭāntaś ca AS-VDh 251,17 sādhanavikalo, hetuśabdasya tadābhāsavedanād anyasyāvidyamānatvāt | saṃjñābhāsajñānasya hetutve śabdābhā- AS-VDh 251,18 sasvapnajñānena vyabhicārī hetuḥ | iti kaścit taṃ pratyabhidhīyate | ĀM-VDh 86ab vaktṛśrotṛpramātṝṇāṃ bodhavākyapramāḥ pṛthak | ĀM-VDh 86cd bhrāntāv eva pramābhrāntau bāhyārthau tādṛśetarau || 86 || AS-VDh 252,01 vaktur abhidheyabodhābhāve kuto vākyaṃ pravarteta ? tasyābhidheyabodhanibandhanatvāt | vākyābhāve ca śrotur abhi- AS-VDh 252,02 dheyajñānāsaṃbhavas tasya tannimittakatvāt | pramātuḥ pramityabhāve ca śabdārthayoḥ prameyayor avyavasthānādiṣṭatattvā- AS-VDh 252,03 nupapatter vakrāditrayasya bodhāditrayaṃ pṛthagbhūtam upeyam | tathā sati na hetor asiddhatādidoṣo, dṛṣṭāntasya vā AS-VDh 252,04 sādhyādivaikalyaṃ prasajyate | syān mataṃ 'bahir arthābhāvād vaktrāditrayaṃ na buddheḥ pṛthagbhūtaṃ, vaktrādyābhāsāyā buddher eva AS-VDh 252,05 vaktrāditvavyavahārāt, vākyasyāpi bodhavyatirekeṇāsattvāt, pramāyā bodhātmakatvāt | tato 'siddhatādidoṣaḥ AS-VDh 252,06 sādhanasya hetudṛṣṭāntalakṣaṇasya' iti, tan na, rūpāder grāhakasya tadvyatiriktavijñānasaṃtānakalāpasya ca AS-VDh 252,07 svāṃśamātrāvalambinaḥ pramāṇasya vibhramakalpanāyāṃ sākalyenāsiddher antarjñeyābhyupagamavirodhāt | na AS-VDh 252,08 hi rūpāder abhidheyasya grāhakasya vaktuḥ śrotuś ca vibhramakalpanāyāṃ vyatiriktavijñānasaṃtānakalāpaḥ svāṃśamātrā- AS-VDh 252,09 valambī sidhyati parasparam asaṃcārāt, yenābhidhānābhidheyajñānabhedaḥ syāt | tasyāpi vibhramakalpanāyāṃ na AS-VDh 252,10 pramāṇasiddhir abhrāntasya jñānasya pramāṇatvavyavasthiteḥ | pramāṇasyāpi vibhramakalpanāyāṃ katham antarjñeyam eva tattva- AS-VDh 252,11 m ity abhyupagamo na virudhyate ? pramāṇam antareṇa tadabhyupagame sarvasya sveṣṭābhyupagamaprasaṅgāt | pramāṇabhrāntau AS-VDh 252,12 bāhyārthayos tādṛśānyādṛśayoḥ prameyayor antarjñeyabahirjñeyayor iṣṭāniṣṭayor vivecanasyāpi bhrāntatvaprasaṅgāt | tau AS-VDh 252,13 hi grāhakāpekṣayā bāhyārthau bhrāntāv eva grāhakapramāṇabhrānteḥ | iti kutas tatra heyopādeyavivekaḥ AS-VDh 252,14 syād antarjñeyaikānte ? yatas tadabhyupagamo na viruddho bhavet | yadi punaḥ pramāṇam abhrāntam iṣyate tadā AS-VDh 252,15 bāhyārthobhyupagantavyaḥ, tadabhāve pramāṇatadābhāsavyavasthityayogāt | tathā hi — ĀM-VDh 87ab buddhiśabdapramāṇatvaṃ bāhyārthe sati, nāsati | ĀM-VDh 87cd satyānṛtavyavasthaivaṃ yujyate 'rthāptyanāptiṣu || 87 || AS-VDh 252,18 buddheḥ svapratipattyarthatvāc chabdasya parapratipādanārthatvāt | svaparapratipattyarthaṃ sādhanaṃ buddhiśabdātmakaṃ sva- AS-VDh 252,19 saṃvittyaiva parapratipādanāyogāt tasyāḥ parāpratyakṣatvāt | tasya ca sati bahirarthe pramāṇatvam arthaprāptitaḥ AS-VDh 252,20 sidhyet, asati pramāṇābhāsatvam arthānāptitaḥ | iti satyānṛtavyavasthā buddhiśabdayor yujyate, svaparapakṣasā- AS-VDh 252,21 dhanadūṣaṇātmanos tathā pratīteḥ | tad evaṃ paramārthataḥ sanbahirarthaḥ sādhanadūṣaṇaprayogāt | ity ekalakṣaṇo AS-VDh 253,01 hetuḥ pravartate | na cātraikalakṣaṇam asiddhaṃ, saty eva bahirarthe paramārthato hetor upapattes tathopapannatvasya pradhānalakṣaṇasya AS-VDh 253,02 sadbhāvāt | anyathā svapnetarāviśeṣāt kiṃ kena sādhitaṃ dūṣitaṃ ca ? iti kutaḥ saṃtānāntaram anyad vā AS-VDh 253,03 svasantānakṣaṇakṣayavedyādyākāraśūnyatvaṃ sādhayet ? bahirarthasya vāstavasya grāhyalakṣaṇasyābhāve hi sādhanadūṣaṇa- AS-VDh 253,04 prayogasya hetoḥ saṃbhave svapnajāgradavasthābhāvine tataprayogayor viśeṣāsiddhiḥ | tataḥ kiṃcij jñaptimātraṃ kena AS-VDh 253,05 sahopalambhaniyamādinānumānena svārthena sādhitaṃ syāt, parārthena vā vacanātmanā paraṃ prati, kiṃ vā svasaṃvi- AS-VDh 253,06 dadvaitaṃ svataḥ pratyakṣata eva sādhitaṃ syāt ? tatsādhanasya svapnavannirviṣayatvāt | kiṃ vā bahirarthajātaṃ kena, AS-VDh 253,07 jaḍasya pratibhāsāyogāt ityādinā svārthena parārthena vā dūṣaṇena dūṣitaṃ syāt ? iti saṃtānāntaram api na AS-VDh 253,08 kenacit sādhanena sādhitaṃ syāt | tadanabhyupagame na kenacid dūṣaṇena dūṣitaṃ syāt, tathā svasaṃtānakṣaṇakṣayā- AS-VDh 253,09 dikaṃ ca na kenacit sādhitaṃ syāt | tadanabhyupagame 'pi na kenacid dūṣitam | iti na kvacid vyavatiṣṭhate | AS-VDh 253,10 taimirikadvayadvicandradarśanavadbhrāntaḥ sarvo vyavahāra ity atrāpi tattvajñānaṃ śaraṇaṃ, tata eva sarvavibhramavyava- AS-VDh 253,11 sthiteḥ | iti vyāhatam etat tattvajñānāt sarvasya bhrāntatvasādhanam, anyathā bahirarthavad abhisaṃhitasyāpi AS-VDh 253,12 sarvavibhramasya nirākaraṇāpatteḥ, bhrāntād eva jñānāt tasyāpy asiddheḥ | tathā paramāṇvādidūṣaṇe 'pi pratipa- AS-VDh 253,13 ttavyaṃ, tattvajñānaṃ śaraṇam atattvajñānād abhisaṃhitasyāpi paramāṇvādyasattvasya nirākaraṇāpatteḥ | anyathā tatkṛ- AS-VDh 253,14 tam akṛtaṃ syād iti sarvatra yojyaṃ, sarvasya sveṣṭasya svayam aniṣṭasya ca tattvajñānād eva sādhanadūṣaṇopapatteḥ | AS-VDh 253,15 etena sādhanadūṣaṇaprayogād iti sādhanam asiddham itīcchan pratikṣiptas tadasiddhatvasya svayam iṣṭasya tatsiddhatvasya AS-VDh 253,16 cāniṣṭasya sādhanadūṣaṇaprayogād eva vyavasthāpanād anyathā tadavyavasthiter yat kiṃcanavāditvaprasaṅgāt | tad ime AS-VDh 253,17 vijñānasaṃtānāḥ santi na santīti tattvā'pratipatter dṛṣṭāpahnutiranibandhanaiva, dṛśyenātmanā kathaṃci - AS-VDh 253,18 t skandhākāreṇādṛśyānām api paramāṇūnāṃ bahir api samavasthāne vipratiṣedhābhāvād antarjñeyavat | adṛśyā AS-VDh 253,19 eva hi jñānaparamāṇavaḥ saṃvinmātrādṛśyād avasthāpyante nānyatheti yuktam udāharaṇaṃ, bahiḥ paramāṇūnāṃ vyavasthā- AS-VDh 253,20 pane, tatra pūrvādidigbhāgabhedena jaḍarūpāṇāṃ ṣaḍaṃśādikalpanayā vṛttivikalpena vā parapakṣopālambhe AS-VDh 254,01 svapakṣākṣepāt, tasyopālambhābhāsatvasiddheḥ | samānaṃ hi dūṣaṇaṃ bahiḥparamāṇuṣu, saṃvitparamāṇuṣu ca | AS-VDh 254,02 deśataḥ saṃbandhe ṣaḍaṃśatvaṃ digbhāgabhedāt, sarvātmanā, pracayasyaikaparamāṇumātratvam | pracayasya paramāṇubhyo AS-VDh 254,03 bhede pratyekaṃ parisamāptyaikadeśena vā vṛttau pracayabahutvaṃ sāṃśatvāpādanam anavasthā ca | na ca paramāṇubhiḥ AS-VDh 254,04 saṃsṛṣṭair vyavahitair vā pracayasyopakāre saṃsargāsaṃbhavo, vyavadhānena vyavadhīyamānābhyāṃ vyavadhāyakasya sajātī- AS-VDh 254,05 yasya, vijātīyasya vā vyavadhāne prakṛtaparyanuyogo 'navasthāprasañjanaṃ ceti svapakṣaghātiḥ syāt sūkṣmasthūlātmani AS-VDh 254,06 bahirjātyantare tasyānavakāśāc ca harṣaviṣādādyanekākārātmavat | tatrāpi virodho dūṣaṇam iti cet sarvathā AS-VDh 254,07 kathaṃcid vā ? na tāvad ādyaḥ pakṣaḥ, sarvathā kvacidvirodhāsiddheḥ śītoṣṇasparśayor api sattvādyātmanā'virodhāt, AS-VDh 254,08 sveṣṭe 'pi tattve | kathaṃcid virodhaparihārasya punar āyāsatām apy aśakter na dvitīyaḥ pakṣaḥ saṃbhavati | tatsākṣā- AS-VDh 254,09 tparaṃparayā vā, vimatyadhikaraṇabhāvāpannaṃ, jñānaṃ, svarūpavyatiriktārthālambanaṃ, grāhyagrāhakākāratvāt AS-VDh 254,10 saṃtānāntarasiddhivat | viplavajñānagrāhyagrāhakākāratvena vyabhicāra iti cen na, saṃtānāntarasādhanasyāpi AS-VDh 254,11 vyabhicāraprasaṅgāt | na hi vyāpāravyāhāranirbhāso 'pi vipluto nāsti, yenāvyabhicārī hetuḥ syāt | AS-VDh 254,12 tadanyatrāpi vāsanābhedo gamyeta na saṃtānāntaram | yathaivaṃ hi jāgraddaśāyāṃ bahirarthavāsanāyā dṛḍhatama- AS-VDh 254,13 tvāt tadākārasya jñānasya satyatvābhimānaḥ, svapnādidaśāyāṃ tu tadvāsanāyā dṛḍhatvābhāvāt tadvedanasyāsatyatvā- AS-VDh 254,14 bhimāno lokasya, na paramārthato bahirarthaḥ sidhyatīti vāsanābhedo 'bhyupagamyate, tathānupaplavadaśāyāṃ santānānta- AS-VDh 254,15 rajñānasya vāsanāyā dṛḍhatamatvāt satyatābhimāno 'nyatra tadadārḍhyād asatyatāvyavahāra iti vāsānābhedo gamyatāṃ, na tu AS-VDh 254,16 saṃtānāntaram | tadanabhyupagame svasaṃtānakṣaṇakṣayādisiddhiḥ katham abhyupagamyate ? tataḥ sudūram api gatvā kiṃcid ve- AS-VDh 254,17 danaṃ sveṣṭatattvāvalambanam eṣitavyam | tad eva vedyavedakākāraṃ bahirarthavedanasya svarūpavyatiriktālambanatvaṃ sādhayati | AS-VDh 254,18 tato bahirarthasya siddheḥ siddhaṃ vaktrāditrayaṃ, tasya ca bodhāditrayam | iti na jīvaśabdasya sabāhyārtha- AS-VDh 254,19 tvasādhane saṃjñātvasya sādhanasyāsiddhatām aikāntikatā vā, dṛṣṭāntasya vā sādhanadharmādivaidhuryaṃ, yato na jīva- AS-VDh 255,01 siddhiḥ syāt | tatsiddhau ca tasyārthaṃ paricchidya pravartamānasya saṃvādavisaṃvādasiddhiḥ sidhyaty eva | syāt sarva- AS-VDh 255,02 m abhrāntam eva jñānaṃ bhāvaprameye saṃvādāpekṣaṇāt | syād bhrāntaṃ bahirarthe visaṃvādāpekṣaṇāt | syād ubhayaṃ, kramā- AS-VDh 255,03 rpitataddvayāt | syād avaktavyaṃ sahārpitataddvayāt | syād abhrāntāvaktavyaṃ saṃvādasahārpitataddvayāt | syā- AS-VDh 255,04 d bhrāntāvaktavyaṃ visaṃvādasahārpitataddvayāt | syād ubhayāvaktavyam eva kramākramārpitataddvayāt | iti AS-VDh 255,05 pūrvavat saptabhaṅgīprakriyā yojayitavyā, tathaivātideśasāmarthyāt tadvicārasya siddheḥ, pramāṇanayādeśād api AS-VDh 255,06 pratipattavyā | AS-VDh 255,07 jñānaikāntādipakṣe gaganaphalam iva jñāpakopāyatattvaṃ, AS-VDh 255,08 saṃbhāvyaṃ naiva mānāt katham api nipuṇaṃ bhāvayadbhir mahadbhiḥ | AS-VDh 255,09 syādvāde tatprasiddhaṃ vividhanayabalāt tattvataḥ śuddhabuddhe- AS-VDh 255,10 r ity ājñātaṃ prapañcād vicaratu suciraṃ svāminaḥ sadvacaḥsu || 1 || AS-VDh 255,11 ity āptamīmāṃsālaṅkṛtau saptamaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 256,01 athāṣṭamaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 256,02 jñāpakam upāyatattvaṃ samantabhadrākalaṅkanirṇītam | AS-VDh 256,03 sakalaikāntāsaṃbhavam aṣṭasahasrī nivedayati || 1 || ĀM-VDh 88ab daivād evārthasiddhiś ced daivaṃ pauruṣataḥ katham | ĀM-VDh 88cd daivataś ced anirmokṣaḥ pauruṣaṃ niṣphalaṃ bhavet || 88 || AS-VDh 256,06 kārakalakṣaṇam upāyatattvam idānīṃ parīkṣyate | tad dhi, kecid daivam eva dṛṣṭādṛṣṭakāryasya sādhanam ity ācakṣate, AS-VDh 256,07 pauruṣam evety apare | kiṃcid daivād eva kiṃcit pauruṣād evety anye, tadubhayasādhanatvenāvaktavyam eveti cetare | tatra AS-VDh 256,08 daivād eva yadi sarvasyārthasya siddhir ucyate tadā daivam api kathaṃ puruṣavyāpārāt kuśalākuśalasamācaraṇala- AS-VDh 256,09 kṣaṇād upapadyeta, pratijñāhāneḥ | daivāntarād eva daivaṃ, na pauruṣād ity abhyupagame 'nirmokṣo mokṣābhāvaḥ, pūrvapūrvadai- AS-VDh 256,10 vād uttarottaradaivapravṛtter anuparamāt | tataḥ pauruṣaṃ niṣphalaṃ bhavet | pauruṣād daivasya parikṣayān mokṣaprasiddher na AS-VDh 256,11 tanniṣphalam iti cet saiva pratijñāhāniḥ | mokṣakāraṇapauruṣasyāpi daivakṛtatvāt paraṃparayā mokṣasyāpi AS-VDh 256,12 daivakṛtatvopapatter na pratijñāhānir iti cet tarhi pauruṣād eva tādṛśaṃ daivam iti na daivaikāntaḥ | etena dharmā- AS-VDh 256,13 d evābhyudayaniḥśreyasasiddhir ity ekāntaḥ pratikṣipto, maheśvarasisṛkṣānarthakyaprasaṅgāc ca | AS-VDh 256,14 kutas tarhi samīhitārthasiddhir ityucyate | yogyatā karma pūrvaṃ vā daivam ubhayam adṛṣṭaṃ, pauruṣaṃ punar iha- AS-VDh 256,15 ceṣṭitaṃ dṛṣṭam | tābhyām arthasiddhiḥ, tadanyatarāpāye 'ghaṭanāt pauruṣamātre 'rthādarśanād, daivamātre vā AS-VDh 256,16 samīhānarthakyaprasaṅgāt | svayam aprayatamānasya sarvam iṣṭāniṣṭam adṛṣṭamātrād eva, prayatamānasya tu prayatnākhyāt AS-VDh 256,17 pauruṣyād dṛṣṭād iti vadann api na prekṣāvān, kṛṣyādiṣu samaṃ prayatamānānāṃ kasyacid evārthaprāptyanarthoparamadarśa- AS-VDh 257,01 nād aparasyānarthaprāptyartho 'param apratīteḥ, dharmādharmayor api tannimittatvasiddheḥ | svayam aprayatamānānām arthaprāptyanartho AS-VDh 257,02 'paramayor anarthaprāptyartho 'paramayoś ca sadbhāve 'pi prayatnābhāve 'nupabhogyatvaprasaṅgāt pauruṣasyāpi tadanubhavakāraṇatvani- AS-VDh 257,03 ścayāt sarvatra dṛṣṭādṛṣṭayor nimittatvasiddhis tayor anyatarasyāpy apāye tasyānupapadyamānatvāt, mokṣasyāpi paramapu- AS-VDh 257,04 ṇyātiśayacāritraviśeṣātmakapauruṣābhyām eva saṃbhavāt | tato na pākṣiko 'pi daivaikāntaḥ śreyān | ĀM-VDh 89ab pauruṣād eva siddhiś cet pauruṣaṃ daivataḥ katham ? | ĀM-VDh 89cd pauruṣāc ced amoghaṃ syāt, sarvaprāṇiṣu pauruṣam || 89 || AS-VDh 257,07 pauruṣād evārthasya siddhir iti vadato 'pi kathaṃ pauruṣaṃ daivataḥ syāt ? pratijñāhāniprasaṅgāt | tad dhi pauruṣaṃ AS-VDh 257,08 vinā daivasaṃpadā na syāt, 'tādṛśī jāyate buddhir vyavasāyaś ca tādṛśaḥ | sahāyās tādṛśāḥ santi AS-VDh 257,09 yādṛśī bhavitavyatā ' iti prasiddheḥ | tat sarvaṃ buddhivyavasāyādikaṃ pauruṣaṃ pauruṣāpāditam iti cet tarhy amo- AS-VDh 257,10 gham eva sarvaprāṇiṣu pauruṣaṃ bhavet | tathaiveti cet tadvyabhicāradarśino na vai śraddadhīran | syān matam etat — AS-VDh 257,11 pauruṣaṃ dvividhaṃ, samyagjñānapūrvakaṃ mithyājñānapūrvakaṃ ca | tatra mithyājñānapūrvakasya pauruṣasya vyabhicāradarśa- AS-VDh 257,12 ne 'pi samyagavabodhanibandhanasya na vyabhicāraḥ | tataḥ saphalam eva pauruṣam iti | tad asat, dṛṣṭakāraṇasāmagrīsa- AS-VDh 257,13 myagavabodhanibandhanasyāpi pauruṣasya vyabhicāradarśanāt kasyacid upeyāprāpter adṛṣṭakāraṇakalāpasamyagavabodhasya tu AS-VDh 257,14 sākṣādasakalavidām asaṃbhavāt tannibandhanapauruṣābhāvāt | pramāṇāntarāt tadavabodhasya saṃbhave 'pi kim asāvadṛśyaḥ AS-VDh 257,15 kāraṇakalāpaḥ kāraṇaśaktiviśeṣaḥ, puṇyapāpaviśeṣo vā ? prathamapakṣe tatsamyagavagamanimittakasyāpi AS-VDh 257,16 pauruṣasya vyabhicāradarśanān nāmoghatvasiddhiḥ | dvitīyapakṣe tu daivasahāyād eva pauruṣāt phalasiddhiḥ, daivasada- AS-VDh 257,17 vagamanibandhanād eva pauruṣād upeyaprāptivyavasthiteḥ | tadaparijñānapūrvakād api kadācit phalopalabdheś ca na samyaga- AS-VDh 257,18 vabodhanibandhanaḥ pauruṣaikāntaḥ | ity asau parityājya eva daivaikāntavat | ĀM-VDh 90ab virodhān nobhayaikātmyaṃ syādvādanyāyavidviṣām | ĀM-VDh 90cd avācyataikānte 'py uktir nāvācyam iti yujyate || 90 || AS-VDh 257,21 daivetarayoḥ sahaikāntābhyupagame vyāghātād avācyatāyāṃ ca svavacanavirodhāt syādvādanītiḥ AS-VDh 257,22 śreyasī taddviṣāṃ pramāṇaviruddhābhidhāyitvāt | kīdṛśī syādvādanītir atrety āhuḥ — ĀM-VDh 91ab abuddhipūrvāpekṣāyām iṣṭāniṣṭaṃ svadaivataḥ | ĀM-VDh 91cd buddhipūrvavyapekṣāyām iṣṭāniṣṭaṃ svapauruṣāt || 91 || AS-VDh 258,03 tato 'tarkitopasthitam anukūlaṃ pratikūlaṃ vā daivakṛtaṃ, buddhipūrvāpekṣāpāyāt tatra puruṣakārasyāpradhāna- AS-VDh 258,04 tvāt daivasya prādhānyāt | tadviparītaṃ pauruṣāpāditaṃ buddhipūrvavyapekṣānapāyāt, tatra daivasya guṇabhāvāt AS-VDh 258,05 pauruṣasya pradhānabhāvāt, na punar anyatarasyābhāvāt apekṣākṛtatvāt tadvyavasthāyāḥ | tathāpekṣānapāye parasparaṃ AS-VDh 258,06 sahāyatvenaiva daivapauruṣābhyām arthasiddhiḥ | iti syāt sarvaṃ daivakṛtam abuddhipūrvāpekṣātaḥ | syāt pauruṣakṛtaṃ buddhi- AS-VDh 258,07 pūrvāpekṣātaḥ syād ubhayakṛtaṃ kramārpitataddvayāt | syād avaktavyaṃ sahārpitataddvayāt | syād daivakṛtāvaktavyam a- AS-VDh 258,08 buddhipūrvāpekṣayā sahārpitataddvayāt | syāt pauruṣakṛtāvaktavyaṃ buddhipūrvāpekṣayā sahārpitataddvayāt | syāt tadubhayāva- AS-VDh 258,09 ktavyam eva krametarārpitataddvayāt | iti saptabhaṅgīprakriyā pūrvavat | AS-VDh 258,10 daivaikāntādipāṃśuprasaranirasanodbhūtasāmarthyavṛttiḥ, AS-VDh 258,11 sanmārgavyāpinīyaṃ pavanatatir ivājñānakhedaṃ harantī | AS-VDh 258,12 bandhaṃ pradhvaṃsamaddhā sakalam api balād ānayantī nitāntaṃ, AS-VDh 258,13 nītiḥ syādvādinīddhā dṛgavagamabhṛtāṃ nirvṛtiṃ vaḥ pradeyāt || 1 || AS-VDh 258,14 ity āptamīmāṃsālaṅkṛtāv aṣṭamaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 259,01 atha navamaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 259,02 samyagavabodhapūrvaṃ pauruṣam apasāritākhilānartham | AS-VDh 259,03 daivopetam abhīṣṭaṃ sarvaṃ saṃpādayaty āśu || 1 || ĀM-VDh 92ab pāpaṃ dhruvaṃ pare duḥkhāt puṇyaṃ ca sukhato yadi | ĀM-VDh 92cd acetanākaṣāyau ca badhyeyātāṃ nimittataḥ || 92 || AS-VDh 259,06 dvividhaṃ hi daivaṃ, puṇyaṃ pāpaṃ ca prāṇinābhiṣṭāniṣṭasādhanam uktaṃ, 'sadvedyaśubhāyur nāmagotrāṇi puṇyam, AS-VDh 259,07 itarat pāpam, iti vacanāt | tadāsravanimittavipratipattivipattyartham idam uktam | tatra parasaṃtāne duḥkhahetuḥ AS-VDh 259,08 puruṣaḥ pāpam ātmany āsravayati sukhahetuḥ puṇyam itiparatra sukhaduḥkhotpādanāt puṇyapāpabandhaikānte AS-VDh 259,09 katham acetanāḥ kṣīrādayaḥ kaṇṭakādayo vā na badhyeran ? parasmin sukhaduḥkhayor utpādanāt | cetanā AS-VDh 259,10 eva bandhārhā iti cet tarhi vītarāgāḥ kathaṃ na badhyeran ? tannimittatvā d bandhasya | teṣām abhisandher abhāvān na AS-VDh 259,11 bandha iti cet tarhi na paratra sukhaduḥkhotpādanaṃ puṇyapāpabandhahetur ity ekāntaḥ saṃbhavati | ĀM-VDh 93ab puṇyaṃ dhruvaṃ svato duḥkhāt pāpaṃ ca sukhato yadi | ĀM-VDh 93cd vītarāgo munir vidvāṃs tābhyāṃ yuñjayān nimittataḥ || 93 || AS-VDh 259,14 svasmin duḥkhotpādanāt puṇyaṃ sukhotpādanāt tu pāpam iti yadīṣyate tadā vītarāgo vidvāṃś ca munis tābhyāṃ AS-VDh 259,15 puṇyapāpābhyām ātmānaṃ yuñjyān nimittasadbhāvāt, vītarāgasya kāyakleśādirūpaduḥkhotpatter viduṣas tattvajñānasaṃto- AS-VDh 259,16 ṣalakṣaṇasukhotpattes tannimittatvāt | AS-VDh 259,17 syān mataṃ–'svasmin duḥkhasya sukhasya cotpattāv api vītarāgasya tattvajñānavatas tadabhisaṃdher abhāvān na puṇya- AS-VDh 259,18 pāpābhyāṃ yogas tasya tadabhisaṃdhinibandhanatvāt' iti tarhy anekāntasiddhir evāyātā | ātmasukhaduḥkhābhyāṃ AS-VDh 259,19 pāpetaraikāntakṛtānte punar akaṣāyasyāpi dhruvam eva bandhaḥ syāt | tato na kaścin mok‍tum arhati, tadu- AS-VDh 259,20 bhayābhāvāsaṃbhavavāt | nahi puṇyapāpobhayabandhābhāvāsaṃbhave muktir nāma, saṃsṛter abhāvaprasaṅgāt | tato naitā- AS-VDh 259,21 v ekāntau saṃbhāvyete dṛṣṭeṣṭaviruddhatvāt sadādyekāntavat | ĀM-VDh 94ab virodhān nobhayaikātmyaṃ syādvādanyāyavidviṣām | ĀM-VDh 94cd avācyataikānte 'py uktir nāvācyam iti yujyate || 94 || AS-VDh 260,03 prastutaikāntadvayasiddhānte vyāhater anabhidheyatāyām anabhidheyābhidhānavirodhāt kathaṃcid eveti AS-VDh 260,04 yuktam | nahi svasminn anyasmin vā sukhāt duḥkhāc ca puṇyam eva pāpam eva vā tadubhayam eva ceti vadatām avyā- AS-VDh 260,05 hatiḥ saṃbhavati nāpi tathā'vācyataikānte 'vācyam ity abhidhānam aviruddhaṃ, yataḥ syādvādo na yuktaḥ syāt | AS-VDh 260,06 kathaṃ syādvāde puṇyapāpāsravaḥ syād ity āhuḥ — ĀM-VDh 95ab viśuddhisaṃkleśāṅgaṃ cet svaparasthaṃ sukhāsukham | ĀM-VDh 95cd puṇyapāpāsravo yukto na ced vyarthas tavārhataḥ || 95 || AS-VDh 260,09 ātmanaḥ parasya vā sukhaduḥkhayor viśuddhisaṃkleśāṅgayor eva puṇyapāpāsravahetutvaṃ, na cānyathāti- AS-VDh 260,10 prasaṅgāt | viśuddhikāraṇasya viśuddhikāryasya viśuddhisvabhāvasya vā viśuddhyaṅgasya, saṃkleśakāraṇasya saṃkleśakā- AS-VDh 260,11 ryasya saṃkleśasvabhāvasya vā saṃkleśāṅgasya ca, sukhasya duḥkhasya vā tadubhayasya vā svaparobhayasthasya puṇyāsrava- AS-VDh 260,12 hetutvaṃ pāpāsravahetutvaṃ ca yathākramaṃ pratipattavyam | na cānyathā, yathoditaprakāreṇātiprasaṅgasyeṣṭaviparīte 'pi AS-VDh 260,13 puṇyapāpabandhaprasaṅgasya durnivāratvāt | kaḥ punaḥ saṃkleśaḥ kā vā viśuddhir iti ced ucyate —ārtaraudradhyā- AS-VDh 260,14 napariṇāmaḥ saṃkleśas tadabhāvo viśuddhir ātmanaḥ svātmany avasthānam | tatrārtadhyānaṃ caturvidhaṃ, 'ārta- AS-VDh 260,15 m amanojñasya saṃprayoge tadviprayogāya smṛtisamanvāro, viparītaṃ manojñasya, vedanāyāś ca, nidānaṃ ce'ti sūtra- AS-VDh 260,16 catuṣṭayena tathā pratipādanāt | raudradhyānaṃ caturvidhaṃ, hiṃsādinimittabhedāt 'hiṃsānṛtasteyaviṣayasaṃrakṣaṇebhyo AS-VDh 260,17 raudram' ity atra sūtre prakāśanāt | 'mithyādarśanāviratipramādakaṣāyayogā bandhahetavaḥ' ta eva saṃkleśapariṇāmā AS-VDh 260,18 iti na virudhyete teṣām ārtaraudradhyānapariṇāmakāraṇatvena saṃkleśāṅgatvavacanāt, tatkāryahiṃsādikriyāvat | AS-VDh 260,19 'kāyavāṅ manaḥ karma yogaḥ' sa āsravaḥ, śubhaḥ puṇyasyāśubhaḥ pāyasye'ty api na viruddhaṃ, kāyādiyogasyāpi tatkā- AS-VDh 260,20 raṇakāryatvena saṃkleśatvavyavasthiteḥ | etena tadabhāve viśuddhiḥ samyagdarśanādihetuḥ dharmyaśukladhyānasvabhāvā AS-VDh 260,21 tatkāryaviśuddhipariṇāmātmikā ca vyākhyātā, tasyām evātmany avasthānasaṃbhavāt | tad evaṃ vivādādhyāsitāḥ AS-VDh 260,22 kāyādikriyāḥ svaparasukhaduḥkhahetavaḥ saṃkleśakāraṇakāryasvabhāvāḥ prāṇināmaśubhaphalapudgalasaṃbandhahetavaḥ saṃkle- AS-VDh 261,01 śāṅgatvād viṣabhakṣaṇādikāyādikriyāvat | tathā vivādāpannāḥ kāyādikriyāḥ svaparasukhaduḥkhahetavo viśuddhi- AS-VDh 261,02 kāraṇakāryasvarūpāḥ prāṇināṃ śubhaphalapudgalasaṃbandhahetavo, viśuddhyaṅgatvāt pathyāhārādikāyādikriyāvat | AS-VDh 261,03 ye śubhāśubhaphalapudgalās te puṇyaṃ pāpaṃ ca karmānekavidham | iti saṃkṣepāt sakalaśubhāśubhakarmāsravabandhakāraṇaṃ AS-VDh 261,04 sūcitaṃ bhavati, vistaratas tasyāsravabandhādhyāye sunirūpitatvāt | tataḥ syāt svaparasthaṃ sukhaduḥkhaṃ puṇyāsrava- AS-VDh 261,05 hetur viśuddhyaṅgatvāt | syāt pāpāsravahetuḥ saṃkleśāṅgatvāt | syād ubhayaṃ, kramārpitataddvayāt | syād avaktavyaṃ, AS-VDh 261,06 sahārpitataddvayāt | syāt puṇyahetur avaktavyaṃ ca, syāt pāpahetur avaktavyaṃ ca, syād ubhayaṃ cāvaktavyaṃ ca, svahetu- AS-VDh 261,07 viṣayāt | iti saptabhaṅgīprakriyā pūrvavadyojanīyā | AS-VDh 261,08 na kiṃcit pāpāya prabhavati na vā puṇyatataye, AS-VDh 261,09 pravṛddheddhāṃ śuddhiṃ samadhivasato dhvaṃsavidhurām | AS-VDh 261,10 bhavet puṇyāyaivākhilam api viśuddhyaṅgam aparaṃ AS-VDh 261,11 mataṃ pāpāyaivety uditam avatād vo munipateḥ || 1 || AS-VDh 261,12 ity āptamīmāṃsālaṅkṛtau navamaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 262,01 atha daśamaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 262,02 śrīmadakalaṅkavivṛtāṃ samantabhadroktim atra saṃkṣepāt | AS-VDh 262,03 paramāgamārthaviṣayām aṣṭasahasrī prakāśayati || ĀM-VDh 96ab ajñānāc ced dhruvo bandho jñeyānantyān na kevalī | ĀM-VDh 96cd jñānastokād vimokṣaś cedajñānād bahutonyathā || 96 || AS-VDh 262,06 prasajyapratiṣedhe jñānasyābhāvo 'jñānaṃ, paryudāse tato 'nyanmithyājñānam ajñānam | tatra yadi jñānābhāvād AS-VDh 262,07 dhruvo 'vaśyaṃbhāvībandhaḥ syāt tadā kevalī na kaścit syāt | sakalaviparyayarahitaṃ tattvajñānam asahāyaṃ kevalam, evaṃ AS-VDh 262,08 tattvābhyāsān nāsmin me nāham ity apariśeṣam | aviparyayād viśuddhaṃ kevalam utpadyate jñānam' iti vacanāt | AS-VDh 262,09 tadyogāt kevalīty ucyate | sa kathaṃ na syād iti cet, tadutpatteḥ pūrvam aśeṣajñānābhāvāt, karaṇajavijñānasyā- AS-VDh 262,10 tīndriyārthāviṣayatvād anumānasya cātyantaṃ parokṣārthāgocaratvād āgamasyāpi sāmānyato 'viśeṣārthaviṣayatvād a- AS-VDh 262,11 yoginām aśeṣaviśeṣaviṣayajñānavirodhāt | na cākṣaliṅgaśabdajñānaparicchedya evārthas tato 'paro nāstī- AS-VDh 262,12 ti śakyaṃ vaktuṃ, jñeyasyānantyāt, prakṛtivivartaviśeṣāṇāṃ puruṣāṇāṃ cānantatopagamāt | AS-VDh 262,13 syān mataṃ — 'prakṛtipuruṣavivekajñānād evāgamabalabhāvinaḥ stokād api tattvābhyāsasvātmabhāvāt kevalajñā- AS-VDh 262,14 nabhṛd bhavet | sa eva ca tasya vimokṣaḥ punaḥ saṃsārābhāvād anāgatabandhanirodhāt' iti tad apy ayuktaṃ, stoka- AS-VDh 262,15 jñānāpekṣayā bahor ajñānādbandhasya prasaṅgād eṣyadbandharodhāsaṃbhavād vimokṣānupapatteḥ | atha tattvajñānena stokenāpi AS-VDh 262,16 bahorajñānasya pratihataśaktikatvān na tannibandhano bandhaḥ saṃbhavatīti mataṃ tad apy asat, pratijñāt avirodhāt | AS-VDh 262,17 yat khalu pratijñātam ajñānād dhruvo bandha iti tad virudhyate | athākhilajñānābhāvād ajñānād avaśyaṃbhāvī bandho na AS-VDh 262,18 jñānastokamiśraṇād iti mataṃ tad apy asamyak, sarvadā bandhābhāvaprasaṅgāt sarvasya prāṇinaḥ kiṃcijjñānasaṃbhavā- AS-VDh 262,19 n muktau bandhaprasakteś ca, tatra sakalajñānābhāvasya bandhahetoḥ saṃbhavāt, asaṃprajñātayogāvasthāyāṃ ca tadā draṣṭuḥ AS-VDh 263,01 svarūpe 'vasthānam iti vacanāt | svarūpaṃ ca puṃsaś caitanyamātraṃ sakalajñānarahitam | iti mokṣahetur eva bandhahetuḥ AS-VDh 263,02 syāt | yadi punas tattvajñānasya prāgabhāvād bandho na pradhvaṃsābhāvād iti mataṃ tadā samāvirbhūtatattvajñānasya AS-VDh 263,03 kasyacit kutaścid viparyayajñānakāraṇād antaraṅgād bahiraṅgād vā viparyayajñānotpattau tattvajñānapradhvaṃsād bandhaḥ kathaṃ AS-VDh 263,04 yujyeta ? syān mataṃ —sakalatattvajñānotpattau niḥśeṣamithyājñānanivṛtter asaṃprajñātayogotpattau tu tattvajñānasyā- AS-VDh 263,05 pi nāśād aśeṣajñānābhāvākhyād ajñānānmokṣa eva, tato 'nyasmāt samyagjñānaprāgabhāvapradhvaṃsarūpād bandha eveti AS-VDh 263,06 tad apy asādhīyaḥ, kevalyabhāvaprasaṅgasyābhidhānāt | stokatattvajñānāpratibaddhāt tathāvidhādajñānād bandha ity api viruddhaṃ, AS-VDh 263,07 pravartakadharmahetoḥ stokatattvajñānāt pratihatāśeṣājñānaśaktikāt puṇyabandhābhāvānuṣaṅgāt | tato jñānābhāvala- AS-VDh 263,08 kṣaṇād ajñānān nāvaśyaṃbhāvī bandha iti pakṣaḥ kṣemaṃkaraḥ stokatattvajñānān mokṣa iti pakṣavat | AS-VDh 263,09 atha mithyājñānalakṣaṇād ajñānād dhruvo bandhaḥ syāt, 'dharmeṇa gamanam ūrdhvaṃ gamanam adhastād bhavaty adharmeṇa | AS-VDh 263,10 jñānena cāpavargo viparyayād iṣyate bandha' iti vacanāt | viparyayo mithyājñānaṃ sahajam āhāryaṃ cānekavidha- AS-VDh 263,11 m ity abhimataṃ tad apy asatyaṃ, kevalyabhāvaprasakteḥ, samayāntaraśravaṇajanitānekavidhāhāryaviparyayasya sāṃkhyāgama- AS-VDh 263,12 bhāvanābalodbhūtatattvajñānād vināśe 'pi sahajasya viparyayasyānivṛtteḥ | kevalajñānāt prāg bandhasyāvaśyaṃbhāvāt ta- AS-VDh 263,13 nnibandhanamithyājñānāntarodbhūteḥ kevalodbhūtivirodhāt | na cāgamabalāt sakalatattvajñānāvirbhūtir upapadyate, jñeyasya AS-VDh 263,14 viśeṣato 'nantatvādāgamāviṣayatvād anumānādyaviṣayatvavat, yataḥ kṛtsnamithyājñānanivṛtteḥ kevalāvirbhāvaḥ AS-VDh 263,15 saṃbhāvyate | stokatattvajñānān mokṣa ity apy anena nirākṛtaṃ, bahuto mithyājñānād bandhasya prasakteḥ | stokatattva- AS-VDh 263,16 jñānupratihatād bahuto mithyājñānān na bandha iti cet katham evaṃ mithyājñānād dhruvo bandhaḥ syāt ? kathaṃ AS-VDh 263,17 vā stokatattvajñānāt pravartakadharmanibandhanāt puṇyabandhaḥ ? iti duravabodham | etenāntyamithyājñānān na bandha AS-VDh 263,18 ity etad apy apāstaṃ, pratijñātavirodhāviśeṣāt | rāgādidoṣasahitān mithyājñānād bandho nirdoṣān na bandha ity api AS-VDh 263,19 pratijñātanirodhi kāpilānāṃ, vairāgyasahitātattvajñānān mokṣavacanavat | AS-VDh 263,20 etenaitad api pratyākhyātaṃ, yad uktaṃ, pareṇa 'duḥkhajanmapravṛttidoṣamithyājñānānām uttarottarāpāye tadanantarā- AS-VDh 263,21 bhāvān niḥśreyasa' iti, mithyājñānād avaśyaṃ doṣodbhūtau doṣāc ca pravṛtter dharmādharmasaṃjñikāyāḥ prādur bhāve, tato 'pi AS-VDh 263,22 janmanaḥ prasūtau, tato 'pi duḥkhasyaikaviṃśatiprakārasya prasave, kevalinaḥ sākṣād aśeṣatattvajñānavato 'sattvaprasaṅgāt, AS-VDh 264,01 asmadādipratyakṣānumānopamānāgamaiḥ pramāṇaiḥ sakalattvajñānāsaṃbhavān niḥśeṣamithyājñānanivṛttyayogāt sakalajñe- AS-VDh 264,02 yaviśeṣāṇām ānantyāt, so 'yaṃ pramāṇārtho 'parisaṃkhyeyaḥ pramāṇabhṛdbhedasyāparisaṃkhyeyatvād iti svayam abhidhānāt | AS-VDh 264,03 na ca mithyājñānasya kārtsnyenānivṛttau sakaladoṣanivṛttiḥ | tadanivṛttau ca na pravṛttinivṛttiḥ | AS-VDh 264,04 tadanapāye ca na janmano 'pāyaḥ | tato nāśeṣaduḥkhāpāyaś ca | iti gatā niḥśreyasakathā | yadi punarātmādya- AS-VDh 264,05 pavargaparyantaprameyatattvajñānād aparaniḥśreyasaprāptir iṣyate na punaḥ pramāṇādiṣoḍaśapadārthaviśeṣatattvajñānād yena AS-VDh 264,06 jñānastokād eva vimokṣasiddheḥ kevalī na syād iti mataṃ tadā bahor mithyājñānād bandhaḥ kiṃ na bhavet ? tattvajñānena AS-VDh 264,07 tasya pratihatatvād iti cet, katham evaṃ mithyājñānād dhruvo bandhaḥ syād ity uktam ? doṣasahitān mithyājñānād bandha AS-VDh 264,08 iti cānena nirākṛtaṃ, yogijñānāt prāgdoṣānivṛttes tatkāraṇamithyājñānasaṃtateḥ saṃbhavāt | etena vaiśeṣikama- AS-VDh 264,09 tam apāstam 'icchād veṣābhyāṃ bandha' iti, kevalyabhāvāviśeṣāt | AS-VDh 264,10 'avidyātṛṣṇābhyāṃ bandhovaśyaṃbhāvī | duḥkhe viparyāsamatistṛṣṇā vā bandhakāraṇam | janmino yasya te AS-VDh 264,11 na sto na sa janmādhigacchati | ' iti tāthāgatamatam api na samyak, yogijñānābhāvaprasaṅgāt | ayoginaḥ AS-VDh 264,12 pratyakṣānumānābhyām akhilatattvajñānarūpāyā vidyāyā evāyogāt tadviśeṣajñeyasyānantyāt svayam 'anantā loka- AS-VDh 264,13 dhātava' iti vacanāt | na cāvidyānucchede tṛṣṇā nivartate yataḥ sugataḥ syāt | atha jñānastokād vimokṣa AS-VDh 264,14 iṣyate, heyopādeyatattvasya sābhyupāyasya vedakaḥ sugata iti vacanāt | tarhi bahuto mithyājñānād bandhaḥ AS-VDh 264,15 sidhyatu, tannibandhanatṛṣṇāyā api saṃbhavāt | katham anyathā mithyāvabodhatṛṣṇābhyām avaśyaṃbhāvī bandha iti AS-VDh 264,16 pratijñā na virudhyate ? AS-VDh 264,17 etenaitad api pratyākhyātaṃ yad uktaṃ vṛddhabauddhaiḥ 'avidyāpratyayāḥ saṃskārāḥ saṃskārapratyayaṃ vijñānaṃ jñānapra- AS-VDh 264,18 tyayaṃ nāmarūpaṃ nāmarūpapratyayaṃ ṣaḍāyatanaṃ ṣaḍāyatanapratyayaḥ sparśaḥ sparśapratyayā vedanā vedanāpratyayā tṛṣṇā AS-VDh 264,19 tṛṣṇāpratyayam upādānam upādānapratyayo bhavo bhavapratyayā jātir jātipratyayaṃ jarāmaraṇam' iti dvādaśāṅgaṃ pratītya AS-VDh 264,20 samutpādasya saṃbhavāt, kṣaṇikanirātmakāśuciduḥkheṣu tadviparītajñānalakṣaṇāvidyodaye kvacid api jñeye tatpra- AS-VDh 264,21 tyayasaṃskārāṇāṃ puṇyāpuṇyānejyaprakārāṇāṃ śubhāśubhānubhayaviṣayāṇām avaśyaṃbhāvāt, tadbhāve ca vastuprativi- AS-VDh 264,22 jñaptilakṣaṇavijñānasya vikalpātmanaḥ saṃbhavāt, tatsaṃbhave ca vijñānasamudbhūtarūpavedanāsaṃjñāsaṃskārajñāna- AS-VDh 264,23 lakṣaṇanām apṛthivyādibhūtacatuṣṭayātmakarūpasamudāyalakṣaṇasya nāmarūpasya siddheḥ, tatsiddhau ca cakṣurādiṣaḍāya- AS-VDh 265,01 tanasyātmakṛtyakriyāpravṛttihetoḥ prasūteḥ, tatprasūtau ca taddhetūnāṃ ṣaṇṇāṃ sparśakāyānāṃ rūpaṃ cakṣuṣā paśyāmī- AS-VDh 265,02 tyādiviṣayendriyavijñānasamūhalakṣaṇānāṃ prādurbhāvāt tatprādurbhāve sparśānubhavalakṣaṇāyā vedanāyāḥ sadbhāvāt, AS-VDh 265,03 tatsadbhāve ca viṣayādhyavasānalakṣaṇatṛṣṇāyāḥ samutpādāt, tatsamutpāde tṛṣṇāvaipulyalakṣaṇasyopādānasyodayāt, AS-VDh 265,04 tadudaye ca punarbhavajanakakarmalakṣaṇabhavasya bhāvāt, tadbhāve cāpūrvaskandhaprādurbhāvalakṣaṇāyā jāter utpādāt, AS-VDh 265,05 tadutpattau ca skandhaparipākapradhvaṃsalakṣaṇajarāmaraṇasadbhāvāt kevalinaḥ kasyacit sugatasyāsaṃbhavaprasaṅgāt anyathā AS-VDh 265,06 pratijñātavirodhāt | tataḥ sūktaṃ, yadi bandho 'yam ajñānān nedānīṃ kaścin mucyate, sarvasyaiva kvacid ajñāno- AS-VDh 265,07 papatter jñeyānantyād iti kevalinaḥ prāk sarvajñāsaṃbhavāt | yadi punar jñānanirhrāsād brahmaprāptir ajñānāt AS-VDh 265,08 sutarāṃ prasajyeta, duḥkhanivṛtter iva sukhaprāptiḥ | na hy alpaduḥkhanivṛtteḥ sukhaprāptau bahutaraduḥkhanivṛttau AS-VDh 265,09 sutarāṃ sukhaprāptir asiddhā, yena jñānahāner alpāyāḥ parabrahmaprāptau sakalājñānāt tatprāptiḥ sutarāṃ na syāt | AS-VDh 265,10 tato nāyam ekāntaḥ śreyānām āsate jñānastokān mokṣa iti, ajñānād dhruvo bandha ity ekāntavat | ĀM-VDh 97ab virodhān nobhayaikātmyaṃ syādvādanyāyavidviṣām | ĀM-VDh 97cd avācyataikānte 'py uktir nāvācyam iti yujyate || 97 || AS-VDh 265,13 na hi sarvātmanaikasyaikadā jñānastokān mokṣo bahutaś cājñānād bandha ity ekāntayor avirodhaḥ AS-VDh 265,14 syādvādanyāyavidviṣāṃ sidhyati, yena tadubhayaikātmyaṃ syāt | tathā'vācyataikānte svavacanavirodhaḥpūrvavat | AS-VDh 265,15 kutas tarhi puṇyapāpabandhaḥ prāṇināṃ yenābuddhipūrvāpekṣāyām iṣṭāniṣṭaṃ svadaivataḥ syāt ? kuto vā mokṣo muner yataḥ AS-VDh 265,16 pauruṣādiṣṭasiddhir buddhipūrvā syāt ? cārvākamatam eva vā 'bandhamokṣābhāva eva paralokābhāvād' iti na bhavet ? AS-VDh 265,17 ity ārekāṃ nirācikīrṣavaḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 98ab ajñānān mohino bandho na jñānād vītamohataḥ | ĀM-VDh 98cd jñānastokāc ca mokṣaḥ syād amohān mohinonyathā || 98 || AS-VDh 265,20 mohanīyakarmaprakṛtilakṣaṇād ajñānād yuktaḥ karmabandhaḥ sthityanubhāgākhyaḥ svaphaladānasamarthaḥ, krodhā- AS-VDh 265,21 dikaṣāyaikārthasamavāyino mithyājñānasya ca ajñānasya ca mohanīyakarmaprakṛtiṃ lakṣayataḥ puṃso bandhanibandha- AS-VDh 265,22 natvopapatteḥ 'sakaṣāyatvāj jīvaḥ karmaṇo yogyān pudgalān ādatte sa bandha' iti vacanāt, tato 'nyato 'pi bandhā- AS-VDh 266,01 bhyupagame 'tiprasaṅgāt, kṣīṇopaśāntakaṣāyasyāpy ajñānād bandhaprasakteḥ | prakṛtipradeśabandhas tasyāpy astīti cen na, AS-VDh 266,02 tasyābhimatetar aphaladānāsamarthatvāt sayogakevaliny api saṃbhavād avivādāpannatvāt | na cātrāgamamātraṃ, yukter api AS-VDh 266,03 sadbhāvāt | tathā hi, vivādāpannaḥ prāṇinām iṣṭāniṣṭaphaladānasamarthapudgalaviśeṣasaṃbandhaḥ kaṣāyaikārthasamave- AS-VDh 266,04 tājñānanibandhanas tathātvāt pathyetarāhārādisaṃbandhavat | AS-VDh 266,05 nātra pratijñārthaikadeśatvād asiddho hetur dharmiṇānekāntāt, tasya pratijñārthadharmidharmasamūhaikadeśatve 'pi prasi- AS-VDh 266,06 ddhatvavacanāt, anityaḥ śabdaḥ śabdatvād ity atrāpi hetor asiddhatvavirodhāt | na cātra viśeṣaṃ dharmiṇaṃ kṛtvā AS-VDh 266,07 sāmānyaṃ hetuṃ bruvataḥ kaścid doṣaḥ, prayatnānantarīyakaḥ śabdo vinaśvaraḥ prayatnānantarīyakatvād ghaṭavad iti AS-VDh 266,08 yathā | nanu śabdasya dharmitve pakṣāvyāpako hetuḥ syāt, samudraghoṣādeḥ prayatnānantarīyakatvābhāvāt | tato 'tra AS-VDh 266,09 prayatnānantarīyakaḥ śabdo viśiṣṭo dharmīti cet tarhi prāṇināṃ pudgalaviśeṣasaṃbandhasya dharmitve tathātvasya ca AS-VDh 266,10 hetutve dṛṣṭāntāsiddhiprasakteḥ prakṛtipradeśabandhābhyām anaikāntikatvaprasaṅgāc ca vivādāpannatvaviśeṣaṇam iṣṭāniṣṭapha- AS-VDh 266,11 ladānasamarthatvaviśeṣaṇaṃ ca yuktam, iṣṭāniṣṭaphaladānasamarthapudgalaviśeṣasaṃbandhatvasya hetoḥ kaṣāyaikārthasamavetā- AS-VDh 266,12 jñānanibandhanatvena vyāptasya pathyetarāhārādiṣu pudgalaviśeṣasaṃbandhe suprasiddhatvād udāharaṇasya sādhyasādhanadharma- AS-VDh 266,13 vaikalyābhāvāt, hetoś cānanvayatvāsaṃbhavāt, vivādāpanno dhūmo 'gnijanmā dhūmatvān mahānasadhūmavad ityādivat | AS-VDh 266,14 na ceṣṭāniṣṭaphaladānamasarthaḥ karmabandhaḥ pudgalaviśeṣasaṃbandho na bhavati, pudgalasaṃbandhena vipacyamānatvā- AS-VDh 266,15 d vrīhyādivat | jīvavipākiṣu karmasu tadabhāvāt pakṣāvyāpako hetur iti cen na, teṣām api sakarmajīvasaṃbandhena AS-VDh 267,01 vipacyamānatvāt pudgalasaṃbandhena vipacyamānatvasya prasiddheḥ pudgalakṣetrabhavavipākikarmavat pakṣavyāpakatvasiddheḥ | AS-VDh 267,02 pūrvānubhūtaviṣayasmaraṇena sukhaduḥkhadāyiṣu karmasu tadabhāvāt pakṣāvyāpakatvam asya hetor ity apy anena nirākṛtaṃ, AS-VDh 267,03 paramparayā pudgalasaṃbandhenaiva teṣāṃ vipacyamānatvāc ca | na kiṃcit karma sākṣāt paramparayā vātmanaḥ pudgalasaṃbandha- AS-VDh 267,04 m antareṇa vipacyamānam asti yena paudgalikaṃ na syāt | tato na karmabandhasya pudgalaviśeṣasaṃbandhitvam asiddham | AS-VDh 267,05 nāpīṣṭāniṣṭaphaladānasamarthatvaṃ, dṛṣṭakāraṇavyabhicāre śubhetaraphalānubhavanasya svasaṃviditisyādṛṣṭahetutvasiddheḥ, AS-VDh 267,06 rūpādijñānasya cakṣurādyadṛśyahetuvat | nanv evam ajñānahetukatve bandhasya mithyādarśanādihetutvaṃ kathaṃ sūtrakāro- AS-VDh 267,07 ditaṃ na virudhyate iti cet, mithyādarśanāviratipramādakaṣāyayogānāṃ kaṣāyaikārthasamavāyyajñānāvinābhā- AS-VDh 267,08 vinām eveṣṭāniṣṭaphaladāmanasamarthakarmabandhahetutvasamarthanāt mithyādarśanādīnām api saṃgrahāt saṃkṣepata iti AS-VDh 267,09 budhyāmahe | tato mohina evājñānād viśiṣṭaḥ karmabandho na vītamohād iti sūktam | tathaiva buddher apakarṣā- AS-VDh 267,10 n mohanīyaparikṣayalakṣaṇān mokṣyati viparyaye viparyāsād ity adhigantavyaṃ, prakṛṣṭaśrutajñānādeḥ kṣāyopaśa- AS-VDh 267,11 mikāt kevalāpekṣayā stokād api chadmasthavītarāgacaram akṣaṇabhāvinaḥ sākṣād ārhantyalakṣaṇamokṣasya siddheḥ | AS-VDh 267,12 tadviparītāt tu mohavataḥ stokajñānāt sūkṣmasāmparāyāntānāṃ mithyādṛṣṭyādīnāṃ karmasaṃbandha eva | iti AS-VDh 267,13 cintitam anyatra | AS-VDh 267,14 nanv astu mohaprakṛtibhiḥ kāmādidoṣātmikābhiḥ sahacaritād ajñānāt puṇyapāpakarmaṇoḥ śubhāśubhaphalānu- AS-VDh 267,15 bhavananimittayoḥ prāṇināṃ bandhaḥ | sa tu kāmādiprabhavo maheśvaranimitta evety āśaṅkām apākartum idam āhuḥ — ĀM-VDh 99ab kāmādiprabhavaś citraḥ karmabandhānurupataḥ | ĀM-VDh 99cd tac ca karma svahetubhyo jīvās te śuddhyaśuddhitaḥ || 99 || AS-VDh 268,02 kāmādiprabhavo bhāvasaṃsāro 'yaṃ naikasvabhāveśvarakṛtas tatkāryasukhaduḥkhādivaicitryāt | yasya yasya AS-VDh 268,03 kāryavaicitryaṃ tat tan naikasvabhāvakāraṇakṛtaṃ, yathānekaśālyaṅkurādivicitrakāryaṃ śālibījādikaṃ, sukhaduḥkhādi- AS-VDh 268,04 kāryavaicitryaṃ ca saṃsārasya tasmān nāyam ekasvabhāveśvarakṛtaḥ | na tāvad ayaṃ hetur aniścitavyatirekatvād agamakaḥ, AS-VDh 268,05 sādhyābhāve 'nupapannatvagrāhakapramāṇasadbhāvāt | na hi kāraṇasyaikarūpatve kāryanānātvaṃ yuktaṃ, śālibīḥ AS-VDh 268,06 jāṅkuravat | prasiddhas tāvad ekasvarūpāc chālibījād anekāṅkurakāryāyogaḥ, sa eva dṛṣṭāntaḥ syāt | tata- AS-VDh 268,07 sādhv idaṃ vipakṣe bādhakaṃ pramāṇam ekasvabhāvakāraṇakṛtatvapratiṣedhasya sādhyasyābhāve niyamenaikasvabhāvakāraṇakṛta- AS-VDh 268,08 tve 'nekakāryatvasya sādhanasya vyāvṛttiniścayajananāt, vicitrakāryaṃ ca syād ekasvarūpakāraṇakṛtaṃ ca syād iti AS-VDh 268,09 saṃbhāvanāśaṅkāvyavacchedāt | kālādinā vyabhicārī hetur iti cen na, tasyaikasvabhāvatvaikāntāsiddheḥ | apari- AS-VDh 268,10 ṇāminaḥ sarvathārthakriyā'saṃbhavāt tallakṣaṇatvād vastunaḥ sadbhāvam eva tāvan na saṃbhāvayāmaḥ | AS-VDh 268,11 sattvasyārthakriyayā vyāptir asiddheti na mantavyaṃ, tadrahitasya khapuṣpāder asattvaniścayāt | nanv asato 'py asad iti- AS-VDh 268,12 pratyayalakṣaṇārthakriyākāritvān na tayā sattvasya vyāptir iti na śaṅkitavyaṃ, vyāpakasya tadatanniṣṭhatayā vyāpyā- AS-VDh 268,13 bhāve 'pi bhāvāvirodhāt tadvyāpter akhaṇḍanāt | kramayaugapadyābhyām arthakriyāvyāptir asiddheti cen na, prakārāntare- AS-VDh 268,14 ṇārthakriyāyāḥ saṃbhavābhāvāt | ekasyaikām evārthakriyāṃ saṃpādayato na kramo nāpi yaugapadyaṃ, tasyānekakārya- AS-VDh 268,15 viṣayatvād iti cen na, tādṛśasya vastuno 'saṃbhavāt | sarvasya bāhyām arthakriyāṃ kurvato 'ntaraṅgasvajñānalakṣaṇārtha- AS-VDh 268,16 kriyākāraṇasyāvaśyaṃbhāvitvād anyathā yogino 'sarvajñatvaprasaṅgāt padārthasyānekakṣaṇasthāyinaḥ krameṇākrameṇa AS-VDh 268,17 vānekakāryakāritvasiddher ekakṣaṇasthāyinonabhyupagamāt tathā pratītyabhāvāc ca | kramayaugapadyayoḥ pariṇāmitvena AS-VDh 268,18 vyāptir asiddheti cen na, apariṇāminaḥ kṣaṇikasyeva nityasyāpi kramayaugapadyavirodhāt | tataḥ kasyacit pari- AS-VDh 268,19 ṇāmitvābhāve kramayaugapadyābhāvād arthakriyāpāyāt sattvānupapatter vastusaṃbhāvanābhāva eveti niścitam | tatra AS-VDh 268,20 kāladeśāvasthāsvabhāvabhinnānāṃ tanukaraṇabhuvanādīnāṃ kilāyaṃ karteti mahac citraṃ, prakṛtapramāṇa- AS-VDh 268,21 bādhanāt | AS-VDh 268,22 eteneśvarecchā pratyuktā, tasyā api nityaikasvabhāvāyāḥ kāryavaicitryānupapapatter vastutvasaṃbhāvanānupapatteś cā- AS-VDh 269,01 viśeṣāt | na caitenā syāḥ saṃbandhas tatkṛtopakārānapekṣaṇāt | na hi nityād ekasvabhāvād īśvarāt kaści- AS-VDh 269,02 d upakāraḥ sisṛkṣāyās tathāvidhāyāḥ saṃbhavaty anarthāntarabhūto, nityatvavirodhāt | nāpy arthāntarabhūtaḥ | saṃbandhā- AS-VDh 269,03 saṃbhavād anupakārāt, upakārāntare 'navasthāprasaṅgāt | tato vyapadeśo 'pi mā bhūt īśvarasya sisṛkṣeti | tatra AS-VDh 269,04 samavāyāt tathā vyapadeśa iti cen na, sarvathaikasvabhāvasya samavāyitvanimittakāraṇatvādinānāsvabhāvavirodhāt | AS-VDh 269,05 maheśvarasyābhisandher anityatve 'pi samānaprasaṅgaḥ, padārthāntarabhūtasyābhisandhes tena saṃbandhābhāvasya tatkṛtopa- AS-VDh 269,06 kārānapekṣasya vyapadeśāsaṃbhavasya cāviśeṣāt, sakalakāryāṇām utpattivināśayoḥ sthitau ca maheśvarābhisaṃdher ekatve AS-VDh 269,07 sakṛdutpattyādiprasaṅgād vicitratvānupapatter iti | tad anekatve 'py akramatve 'syaiva doṣasyopanipātāt, kramavattve AS-VDh 269,08 keṣāṃcit kāryāṇāṃ sakṛdutpattyādidarśanavirodhāt katham anityobhisaṃdhir īśasya syāt? sann apy asau yadīśvarasisṛkṣā- AS-VDh 269,09 n apekṣajanmā tadā tanvādayo 'pi tathā bhaveyur iti na kāryatvādihetavaḥ prayojakāḥ syuḥ | sisṛkṣāntarāpekṣajanmā AS-VDh 269,10 cedanavasthā | buddhipūrvakatvād icchāyā na doṣa iti cet sā tarhi buddhirīśvarasya yadi nityaikasvabhāvā tadā AS-VDh 269,11 katham anekasisṛkṣājananahetuḥ kramato yujyeta yugapad vā ? pūrvapūrvasisṛkṣāvaśād uttarottarasisṛkṣotpattir nityaikasva- AS-VDh 269,12 bhāvabodhasyāpi maheśvarasya na viruddhā tatsamānasamayānekatanvādikāryotpattiś ca, pūrvasisṛkṣāta uttarasisṛkṣā- AS-VDh 269,13 yās tatsamānakālatanvādikāryāṇāṃ ca bhāvād anāditvāt kāryakāraṇapravāhasyeti cen na, ekasvabhāvasyeśvara- AS-VDh 269,14 bodhasyaikasya pūrvapūrvasisṛkṣāpekṣāvirodhāt, tadapekṣāyāṃ svabhāvabhedād anityatāpatteḥ | atha sisṛkṣātanvādi- AS-VDh 269,15 kāryotpattau neśvarabodhaḥ sisṛkṣāntaram apekṣate, tatkāryāṇām eva tadapekṣatvād iti mataṃ tad apy asat, nityeśvarabodhasya AS-VDh 269,16 tadanimittatvaprasaṅgāt | tadabhāve 'bhāvāt tasya tannimittatve sakalātmanāṃ tannimittatā syād, vyatirekābhā- AS-VDh 269,17 vāviśeṣāt | athāsarvagatasyeśvarabodhasya nityatvāt kālavyatirekābhāve 'pi na deśavyatirekāsiddhiḥ | AS-VDh 269,18 sakalātmanāṃ tu nityasarvagatatvāt kāladeśavyatirekāsiddhir iti mataṃ tarhi dikkālākāśānāṃ tata eva AS-VDh 269,19 sarvotpattimannimittakāraṇatā mā bhūt | AS-VDh 269,20 etenaiveśvarasya tannimittakāraṇatvaṃ pratikṣiptaṃ, nityeśvarūbodhasyāpi tannimittatve sakṛt sarvatrotpitsukāryā- AS-VDh 269,21 ṇām utpattir na syāt, tasya sarvatrābhāvāt śarīrapradeśavartino 'pi sarvatra bahirnimittakāraṇatve deśavyatirekasyā- AS-VDh 270,01 py abhāvāt kathamanvayamātreṇa tatkāraṇatvaṃ yuktam ? nityeśvarajñānasya sarvagatatve 'py ayam eva doṣaḥ | tasyāni- AS-VDh 270,02 tyāsarvagatatvāt kāladeśavyatirekasiddhes tanvādau nimittakāraṇatvasiddhir iti cen na, īśvarasya kadācit kvaci- AS-VDh 270,03 d bodhavaidhurye sakalaveditvavirodhāt | yadi punar aparāparasarvārthajñānasyāvicchedāt sadāśeṣaveditvam aviruddhaṃ AS-VDh 270,04 tadā kuto vyatirekas tasya sidhyet ? kathaṃ cānityasya bodhasyeśvarabodhāntarānapekṣasyotpattir na punaḥ sisṛ- AS-VDh 270,05 kṣātanvādikāryāṇām iti viśeṣahetor vinā pratipadyemahi ? tasya bodhāntarāpekṣāyām anavasthānāṃ tadavastham | AS-VDh 270,06 syān mataṃ —pūrvapūrvabodhisisṛkṣāvaśād uttarottarabodhasisṛkṣātanvādikāryāṇām utpatter anāditvāt kāryakāraṇabhāvasya AS-VDh 270,07 bījāṅkurādivad ayam adoṣa iti naitatsāram īśvarakalpanānarthakyaprasaṅgāt | tadbhāve bhāvād bodhādikāryāṇāṃ AS-VDh 270,08 tatkāraṇatvasiddher nānarthakyam iti cen na, vyatirekāsiddheḥ, anvayamātreṇa kāraṇatve tadakāraṇatvābhimatānām api AS-VDh 270,09 tatprasaṅgāt | na caikasvabhāvād bodhāt kāmādikāryavaicitryaṃ kramato 'pi yujyate maheśvarasisṛkṣābhyām iti, AS-VDh 270,10 kim anayā cintayā ? tayor ekasvabhāvatve 'pi karmavaicitryāt kāmādiprabhavavaicitryam iti ced yuktam etat AS-VDh 270,11 kiṃtu neśvarecchābhyāṃ kiṃcit, tāvatārthaparisamāpteḥ, sati karmavaicitryai kāmādiprabhavavaicitryasya AS-VDh 270,12 bhāvād asatyabhāvāt 'kāmādiprabhavaś citraḥ karmabandhānurūpataḥ' ity asyaiva darśanasya pramāṇasiddhatvāt, AS-VDh 270,13 aniścitānvayavyatirekayor īśvarecchayoḥ kāraṇatvaparikalpanāyām atiprasaṅgāt | etena viramyapravṛttisa- AS-VDh 270,14 nniveśaviśeṣādibhyaḥ pṛthivyāder buddhimatkāraṇapūrvakatvasādhaneneśvaraprāpaṇaṃ pratyuktaṃ, dharmādharmābhyām e- AS-VDh 270,15 vātmanaḥ śarīrendriyabuddhīcchādikāryajananasya siddheḥ, buddhimatkāraṇapūrvakatvam antareṇāpi viramyapravṛttisanni- AS-VDh 270,16 veśaviśeṣakāryatvācetanopādānatvārthakriyākāritvādīnāṃ sādhanānām upapattes tataḥ pṛthivyāder buddhimatkāraṇapūrva- AS-VDh 270,17 katvāsiddheḥ | AS-VDh 270,18 nanuprākkāyakaraṇotpatter ātmano dharmādharmayoś ca svayam acetanatvād vicitropabhogayogyatanukaraṇā- AS-VDh 270,19 disaṃpādanakauśalāsaṃbhavāt tannimittam ātmāntaraṃ, mṛtpiṇḍakulālavad iti cen na, evam api prakṛtasā- AS-VDh 270,20 dhanavyatirekāniścayāt | tathā hi, tanukaraṇabhuvanādikaṃ vivādāpannaṃ buddhimatkāraṇapūrvakaṃ, viramya pravṛtteḥ AS-VDh 270,21 sanniveśaviśiṣṭatvād acetanopādānatvād arthakriyākāritvāt kāryatvād vā ghaṭavad iti sādhanam ucyate, tasyātmāntara- AS-VDh 270,22 m īśvarasakhyaṃ buddhimatkāraṇam antareṇācetanasyātmano 'nīśasya dharmādharmayoś cācetanayor vicitropabhogayogyatanukara- AS-VDh 270,23 ṇabhuvanādinirmāpaṇakauśalāsaṃbhavāt tannimittakāraṇam ātmāntaraṃ buddhimatkāraṇam eṣitavyam ity anena vyatirekaḥ AS-VDh 270,24 samarthyate | kulālam antareṇa mṛtpiṇḍadaṇḍādeḥ svayam acetanasya ghaṭādiniṣpādanakauśalāsaṃbhavavad iti vaidharmya- AS-VDh 270,25 dṛṣṭāntapradarśanam | saty eva kulāle mṛtpiṇḍāder ghaṭādisaṃpādanasāmarthyadarśanād iti cānvayasamarthanam abhidhīyate | AS-VDh 271,01 na caitad abhidhātuṃ śakyam anyathānupapatter abhāvāt | buddhimatā kāraṇena vinā viramya pravṛttyāder asaṃbhavād anyathā- AS-VDh 271,02 nupapattir asty eveti cen na, tasyāpi vitanukaraṇasya tatkṛter asaṃbhavāt kālādivat tādṛśo 'pi nimitta- AS-VDh 271,03 bhāve karmaṇām acetanatve 'pi tannimittatvam apratiṣiddhaṃ, sarvathā dṛṣṭāntavyatikramāt | yathaiva hi kulālādiḥ AS-VDh 271,04 satanukaraṇaḥ kumbhādeḥ prayojako dṛṣṭāntas tanukaraṇabhuvanādīnām aśarīrendriyeśvaraprayojakatvakalpanayā vyati- AS-VDh 271,05 kramyate, tathā karmaṇām acetanānām api tannimittatvakalpanayā buddhimān api dṛṣṭānto vyatikramyatāṃ, viśeṣābhāvāt | AS-VDh 271,06 syān mataṃ–'saśarīrasyāpi buddhīcchāprayatnavata eva kulālādeḥ kārakaprayok‍tṛtvaṃ dṛṣṭaṃ, kuṭādikāryaṃ kartum a- AS-VDh 271,07 buddhyamānasya tadadarśanād, tadbuddhimato 'pīcchāpāye tadanupalabdhes tadicchāvato 'pi prayatnābhāve tadanupalambhāt | AS-VDh 271,08 tadvadvitanukaraṇasyāpi buddhimataḥ sṛṣṭum icchataḥ prayatnavataḥ śaśvadīśvarasya samastakārakaprayok‍tṛtvopapatter na AS-VDh 271,09 dṛṣṭāntavyatikramaḥ, saśarīratvetarayoḥ kārakaprayuktiṃ pratyanaṅgatvāt | na hi sarvathā dṛṣṭāntadārṣṭāntikayoḥ AS-VDh 271,10 sāmyam asti tadviśeṣavirodhād' iti tad ayuktaṃ, vitanukaraṇasya buddhīcchāprayatnānupapatter muktātmavat, śarīrād bahiḥ AS-VDh 271,11 saṃsāryātmavat, kālādivad veti | śarīrendriyādyutpatteḥ pūrvam ātmanā vyabhicāra iti cen na, tasyāpi buddhīcchā- AS-VDh 271,12 prayatnarahitatvopagamād anyathā svamatavirodhāt | pareṣāṃ tu tasya saśarīrasyaiva buddhyādimattvābhyupagamān na tenā- AS-VDh 271,13 nekāntaḥ | nanu ceśvarasya dharmitve tadapratipattāvāśrayāsiddho hetur iti cen na, prasaṅgasādhane 'vaśyam āśrayasyāna- AS-VDh 271,14 nveṣaṇīyatvāt tatpratipattisadbhāvāc ca | nanu yataḥ pramāṇādīśvarasyāsmadvilakṣaṇasya dharmiṇaḥ pratipattis tenaiva AS-VDh 271,15 hetur bādhyate iti cen na, ātmāntarasya sāmānyeneśvarābhidhānasya dharmitvāt sakalakārakaprayoktṛtvena buddhyādi- AS-VDh 271,16 mattvena ca tasya vivādāpannatvāt | AS-VDh 271,17 atha 'tanvādikārakāṇi vivādāpannāni cetanādhiṣṭhitāni, viramyapravṛttyādibhyo vāsyādivad ity anumā- AS-VDh 271,18 nāt samastakārakaprayoktṛtvaṃ buddhyādisaṃpannatvaṃ cesyaśvara sādhyate | tato 'śarīrendriyatvam, anādyanantata- AS-VDh 271,19 nvādikāryasaṃtānanimittakāraṇasyānādyanantatvasiddher anādyanantasya śarīratvavirodhāt | aśarīratvam api tasyānā- AS-VDh 272,01 dyanantam astu buddhīcchāprayatnavat | ' iti mataṃ tadayuktaṃ, pramāṇabādhanāt | tathā hi, neśvare 'śarīratvam anādyana- AS-VDh 272,02 ntamaśarīratvāt, paraprasiddhyā kāyakaraṇotpatteḥ pūrvam asmadādyaśarīratvavat | neśvarabuddhyādayo nityā buddhyādi- AS-VDh 272,03 tvād asmadādibuddhyādivad iti | etenāgamāt, 'apāṇipāda' ityāder īśvarasyāśarīratvasādhanaṃ pratyākhyātaṃ, tasya AS-VDh 272,04 yuktibādhitatvāt | tata eva saśarīro maheśvaro 'stv iti cen na, taccharīrasyāpi buddhimatkāraṇāpūrvakatve tenaiva AS-VDh 272,05 kāryatvādihetūnāṃ vyabhicārāt | tasya buddhimatkāraṇapūrvakatve vā'parāparaśarīrakalpanāyām anavasthāprasaṅgāt AS-VDh 272,06 pūrvapūrvasvaśarīreṇottarottarasvaśarīrotpattau bhavasya nimittakāraṇatve sarvasaṃsāriṇāṃ tathā prasiddher īśvarakalpanāvai- AS-VDh 272,07 yarthyāt, svopabhogyabhavanādyutpattāv api teṣām eva nimittakāraṇatvopapatteḥ | iti na kāryatvācetanopādānatva- AS-VDh 272,08 sanniveśaviśiṣṭatvahetavo gamakāḥ syuḥ | sthitvāpravartanārthakriyādi cetanādhiṣṭhānād iti niyame AS-VDh 272,09 punar īśvarāder api mā bhūt | anyatheśvaradikkālākāśāś cetanādhiṣṭhitāḥ syuḥ, sarvakāryeṣu kramajanmasu sthittvā AS-VDh 272,10 pravartanād arthakriyākāritvād vāsyādivad iti nyāyāt | tathā ceśvaro 'pīśvarāntareṇādhiṣṭhita ity anavasthā syāt, AS-VDh 272,11 anyathā syāt tenaivāsya hetor vyabhicāraḥ | AS-VDh 272,12 nāyaṃ prasaṅgo, buddhimattvād iti cet tata eva tarhi prahīṇatanukaraṇādayaḥ prāṇino mā bhūvan | AS-VDh 272,13 yathaiva hi buddhim ānīśvaro nādhiṣṭhātrantaraṃ cetanam apekṣate tathā prahīṇān kubjādiśarīrakaraṇādīn api mā sma AS-VDh 272,14 karot, sātiśayaṃ tadvidaḥ prahīṇasvakāryākaraṇadarśanāt | prahīṇatanukaraṇādayaḥ prāṇināṃ karmaṇo vaici- AS-VDh 272,15 tryād iti cet tarhi karmaṇām api teṣām īśvarajñānanimittatve samānaprasaṅgaḥ –tāny api prahīṇatanukaraṇādi- AS-VDh 272,16 kāraṇāni mā bhūvann iti | tadanimittatve tanukaraṇāder api tannimittattvaṃ mā bhūd viśeṣābhāvāt | evaṃ AS-VDh 272,17 cārthakriyāder api tābhyām aikāntikatvaṃ karmaṇaḥ sthāṇoś cārthakriyākāritva–sthittvāpravartanayoś cetanādhi- AS-VDh 272,18 ṣṭhānābhāve 'pi bhāvāt | tataḥ karmabandhaviśeṣavaśāc citrāḥ kāmādayas tataḥ karmavaicitrya m iti sthitam | AS-VDh 272,19 na hi bhāvasvabhāvopālambhaḥ karaṇīyo 'nyatrāpi tathaiva tatprasaṅgānivṛtteḥ | yathaiva hi katham acetanaḥ AS-VDh 273,01 karmabandhaḥ kāmādivaicitryaṃ kuryāt kāmādir vā cetanasvabhāvaḥ katham acetanaṃ karmavaicitryam iti tatsvabhāvasyopā- AS-VDh 273,02 lambhaḥ pravartyate tathā katham acetanam unmattakādibhojanam unmādādivaicitryaṃ vidadhīta prāṇīnām unmādādir vā AS-VDh 273,03 cetanaḥ katham acetanaṃ mṛdādi rūpavaicitryam ity api tatsvarūpopālambhaḥ kim iti prasajyamāno nivartyate ? tathā AS-VDh 273,04 dṛṣṭatvād iti cet tata eva prakṛtasvabhāvopālambho 'pi nivartyatāṃ, tathānumitatvāt | AS-VDh 273,05 na caivam īśvarasyāpy anumitatvād upālambhaprasaṅganivṛttiḥ syād iti śaṅkanīyaṃ, tadanumānasyānekadoṣaduṣṭatvāt | AS-VDh 273,06 tathā hi, tanukaraṇabhuvanādeḥ kāryatvādisādhanaṃ kim ekabuddhimatkāraṇatvaṃ sādhayed anekabuddhimatkāraṇatvaṃ vā ? AS-VDh 273,07 prathamapakṣe prāsādādinānekasūtradhārayajamānādihetunā tadanaikāntikam | dvitīyapakṣe siddhasādhanaṃ, nānāprā- AS-VDh 273,08 ṇinimittatvāt tadupabhogyatanvādīnāṃ, teṣāṃ tadadṛṣṭakṛtatvāt | etena buddhimatkāraṇasāmānyasādhane siddhasā- AS-VDh 273,09 dhanam uktaṃ, tadabhimataviśeṣasyādhikaraṇasiddhāntanyāyenāpy asiddheḥ | sāmānyaviśeṣasya sādhyatvād adoṣa iti AS-VDh 273,10 cen na, dṛṣṭādṛṣṭaviśeṣāśrayasāmānyavikalpadvayānativṛtteḥ, dṛṣṭaviśeṣāśrayasya sāmānyasya sādhyatve sveṣṭavighā- AS-VDh 273,11 tāt, adṛṣṭaviśeṣāśrayasya sāmānyasya sādhyatve sādhyaśūnyatvaprasaṅgān nidarśanasya | dṛṣṭetaraviśeṣāśrayasāmā- AS-VDh 273,12 nyasādhane 'pi svābhimataviśeṣasiddhiḥ kutaḥ syāt ? adhikaraṇasiddhāntanyāyād iti cet ko 'yam adhikaraṇasi- AS-VDh 273,13 ddhānto nāma ? yat siddhāv anyaprakaraṇasiddhiḥ so 'dhikaraṇasiddhāntaḥ | tato dṛṣṭādṛṣṭaviśeṣāśrayasāmānyamātrasya AS-VDh 273,14 buddhimannimittasya jagatsu prasiddhau prakaraṇāj jagannirmāṇasamarthaḥ samastakārakāṇāṃ prayoktā sarvavidaluptaśakti- AS-VDh 273,15 r vibhur aśarīratvād iviśeṣāśraya eva sidhyatīti cet syād evaṃ, yadi sakalajagannirmāṇasamarthenaikena samastakāra- AS-VDh 273,16 kāṇāṃ prayoktṛtvasarvajñatvādiviśeṣopetenāvinābhāvi dṛṣṭetaraviśeṣādhikaraṇabuddhimatkāraṇasāmānyaṃ kutaścit AS-VDh 273,17 sidhyet | na ca sidhyati, anekabuddhimatkāraṇenaiva svopabhogyatanvādinimittakāraṇaviśeṣaṇe tasya vyāptatva- AS-VDh 273,18 siddheḥ samarthanāt | tathā sarvajñavītarāgakartṛkatve sādhye ghaṭādinānaikāntikaṃ sādhanaṃ, sādhyavikalaṃ ca AS-VDh 273,19 nidarśanam | sarāgāsarvajñakartṛkatve sādhye 'pasiddhāntaḥ | sarvathā kāryatvaṃ na sādhanaṃ tanvādāv asiddhaṃ, tasya AS-VDh 273,20 kathaṃcit kāraṇatvāt | kathaṃcit kāryatvaṃ tu viruddhaṃ, sarvathā buddhimannimittatvāt sādhyād viparītasya kathaṃcid buddhi- AS-VDh 273,21 mannimittatvasya sādhanāt | tathā pakṣo 'py anumānabādhitaḥ syāt, 'akṛtrimaṃ jagat, dṛṣṭakartṛkavilakṣaṇatvāt AS-VDh 273,22 svādivat' ity anumānasya tadbādhakasyānyatra samarthitatvāt | iti sūktaṃ, neśvarakṛtaḥ saṃsāra iti | AS-VDh 274,01 nanu yadi karmabandhānurūpataḥ saṃsāraḥ syān na tarhi keṣāṃcin muktir itareṣāṃ saṃsāraś ca, karmabandhanimi- AS-VDh 274,02 ttāviśeṣād iti cen na, teṣāṃ śuddhyaśuddhitaḥ pratimuktītarasaṃbhavād ātmanām | na hi jīvāḥ śaśvadaśu- AS-VDh 274,03 ddhita eva vyavasthitāḥ syādvādināṃ yājñikānām iva, kāmādisvabhāvatvanirākaraṇāt, tatsvabhāvatve kadā- AS-VDh 274,04 cidaudāsīnyopalambhavirodhāt | nāpi śuddhita evāvasthitāḥ kāpilānām iva, prakṛtisaṃsarge 'pi tatra kāmā- AS-VDh 274,05 dyupalambhavirodhāt, prakṛtāv eva kāmādyupalambhe puruṣakalpanāvaiyarthyāt, tadupabhogasyāpi tatraiva saṃbhavāt | AS-VDh 274,06 na hy anyaḥ kāmayate 'nyaḥ kāmam anubhavatīti vaktuṃ yuktam | nāpi sarve saṃbhavadviśuddhaya eva jīvāḥ pramāṇataḥ AS-VDh 274,07 pratyetuṃ śakyāḥ, saṃsāriśūnyatvaprasaṅgāt | kiṃ tarhi ? śuddhyaśuddhibhyāṃ vyavatiṣṭhante, 'jīvās te śuddhyaśuddhitaḥ' AS-VDh 274,08 iti vacanāt | tataḥ śuddhibhājām ātmanāṃ pratimuktir aśuddhibhājāṃ saṃsāraḥ | keṣāṃcit pratimuktiḥ svakālalabdhau AS-VDh 274,09 syād iti pratipattavyam | ke punaḥ śuddhyaśuddhī jīvānām ity āhuḥ — ĀM-VDh 100ab śuddhyaśuddhī punaḥ śaktī te pākyāpākyaśaktivat | ĀM-VDh 100cd sādyanādī tayor vyaktī svabhāvo 'tarkagocaraḥ || 100 || AS-VDh 274,12 śuddhis tāvaj jīvānāṃ bhavyatvaṃ keṣāṃcit samyagdarśanādiyogān niścīyate | aśuddhir abhavyatvaṃ tadvaiparītyāt AS-VDh 274,13 sarvadā pravartanād avagamyate chadmasthaiḥ, pratyakṣata ścātīndriyārthadarśibhiḥ | iti bhavyetarasvabhāvau śuddhyaśuddhī AS-VDh 274,14 jīvānāṃ teṣāṃ sāmarthyāsāmarthye śaktyaśaktī iti yāvat | temāṣādipākyāparaśaktivat saṃbhāvyete AS-VDh 274,15 suniścitāsaṃbhavadbādhakapramāṇatvāt | tatra śuddher vyaktiḥ sādis tadabhivyañjakasamyagdarśanādīnāṃ sāditvāt | AS-VDh 274,16 etenānādiḥ sādiśivasya śuddhir iti pratyuktaṃ pramāṇābhāvād dṛṣṭātikramādiṣṭavirodhāc ca | aśuddheḥ punar abhavya- AS-VDh 274,17 tvalakṣaṇāyā vyaktir anādis tadabhivyañjakamithyādarśanādisaṃtater anāditvāt | paryāyāpekṣayāpi śakter anāditva- AS-VDh 274,18 m iti cen na, dravyāpekṣayaivānāditvasiddheḥ | iti śakteḥ prādurbhāvāpekṣayā sāditvam | tataḥ śaktir vyakti- AS-VDh 274,19 ś ca syāt sādiḥ, syād anādir ity anekāntasiddhiḥ | yadi vā jīvānām abhisāsandhinānātvaṃ śuddhyaśuddhī | svani- AS-VDh 274,20 mittavaśāt samyagdarśanādipariṇāmātmako 'bhisaṃdhiḥ śuddhi, mithyādarśanādipariṇāmātmako 'śuddhir doṣāvaraṇa- AS-VDh 275,01 hānītaralakṣaṇatvāt teṣāṃ śuddhyaśuddhiśaktyor iti bhedam ācāryaḥ prāha, tato 'nyatrāpi –bhavyābhavyābhyāṃ AS-VDh 275,02 bhavyeṣv eva, sādyanādī prakṛtaśaktyor vyaktī samyagdarśanādyutpatteḥ pūrvam aśuddhyabhivyakter mithyādarśanādisaṃtati- AS-VDh 275,03 rūpāyāḥ kathaṃcid anāditvāt, samyagdarśanādyutpattirūpāyāḥ punaḥ śaktyabhivyakteḥ sāditvāt | kutaḥ AS-VDh 275,04 śaktipratiniyama iti cet, tathāsvabhāvād iti brūmaḥ | na hi bhāvasvabhāvāḥ paryanuyoktavyāḥ, AS-VDh 275,05 teṣām atarkagocaratvāt | nanu pratyakṣeṇa pratīte 'rthe svabhāvair uttaraṃ vācyaṃ sati paryanuyoge, na punar apratyakṣe, AS-VDh 275,06 atiprasaṅgād iti cen na, anumānādibhir api pratīte vastuni bhāvasvabhāvair uttarasyāvirodhāt pratyakṣavad anumā- AS-VDh 275,07 nāder api pramāṇatvaniścayāt | tataḥ paramāgamāt siddhaprāmāṇyāt prakṛtajīvasvabhāvāḥ pratītim anusaranto na AS-VDh 275,08 tarkagocarā yataḥ paryanuyujyante, tarkagocarāṇāg apy āgamagocaratvena paryanuyogaprasaṅgāt | tadvatpratyakṣaviṣayāṇā- AS-VDh 275,09 m api | iti na pratyakṣāgamayoḥ, svātantryam upapadyeta tarkavat | tadanupapattau ca nānumānasyodayaḥ syāt, dharmi- AS-VDh 275,10 pratyakṣādeḥ pratijñāyamānāgamārthasya ca pramāṇāntarāpekṣatvād ity anavasthānāt | tataḥ sūktaṃ, karmabandhānurūpatve 'pi AS-VDh 275,11 kāmādiprabhavasya bhāvasaṃsārasya dravyādisaṃsārahetoḥ pratimuktītarasiddhir jīvānāṃ śuddhyaśuddhivaicitryād iti | AS-VDh 275,12 nanu copeyatattvasya sarvajñatvāder upāyatattvasya jñāpakakārakavikalpasya hetuvādadaivādeḥ pramāṇanayair eva kārtsyai- AS-VDh 275,13 kadeśato 'dhigamaḥ kartavyo nānyathā tadadhigamopāyāntarāṇām atraivāntarbhāvāt, 'pramāṇanayair adhigama' iti AS-VDh 275,14 vacanāt | tatra pramāṇam eva tāvad vaktavyaṃ, tatsvarūpādivipratipattisadbhāvāt tannirākaraṇam antareṇa tadadhyavasā- AS-VDh 275,15 yānupapatteḥ | iti bhagavatā pṛṣṭā ivācāryāḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 101ab tat tvajñānaṃ pramāṇaṃ te yugapat sarvabhāsanam | ĀM-VDh 101cd kramabhāvi ca yaj jñānaṃ syādvādanayasaṃskṛtam || 101 || AS-VDh 275,18 pramāṇalakṣaṇasaṃkhyāviṣayavipratipattir anena vyavacchidyate | tattvajñānaṃ pramāṇam iti vacanād ajñānasya AS-VDh 275,19 nirākāradarśanasya sannikarṣādeś cāpramāṇatvam uktaṃ, tasya svārthākārapramitiṃ prati sādhakatamatvānupapatteḥ, jñāna- AS-VDh 276,01 syaiva svārthākāravyavasāyātmanas tatra sādhakatamatvāt | nahi svārthākāravyavasāyaśūnyaṃ nirviśeṣavastumātragrahaṇaṃ AS-VDh 276,02 darśanam indriyādisannikarṣamātraṃ śrotrādivṛttimātraṃ vā yathoktaparicchittiṃ prati sādhakatamaṃ, tadbhāvābhāvayo- AS-VDh 276,03 s tasyās tadvattāpāyāt | yad bhāve hi pramiter bhāvavattā yad abhāve cābhāvavattā tat tatra sādhakatamaṃ yuktaṃ, bhāvābhā- AS-VDh 276,04 vayor dvayos tadvatā sādhakatamatvam iti vacanāt | na caitaddarśanādiṣu saṃbhavati, tadbhāve 'pi svārthapramiteḥ kvacid abhā- AS-VDh 276,05 vāt, saṃśayāder anyathānupapadyamānatvāt, tadabhāve 'pi ca viśeṣaṇajñānād viśeṣyapramiteḥ sadbhāvopagamāt | AS-VDh 276,06 nanu jñānasyāpy evaṃ sādhakatamatvaṃ mā bhūt saṃśayādijñāne saty api yathārthapramiter abhāvāt tadabhāve 'pi ca AS-VDh 276,07 bhāvād iti cen na, tattvagrahaṇāt | tattvajñānaṃ pramāṇam iti hi nigadyamāne mithyājñānaṃ saṃśayādi matyādyābhāsaṃ AS-VDh 276,08 vyavacchidyate | tato 'sya sādhakatamatvaṃ yathoktam upapadyate eva | nanv evam api tattvajñānāntarasya prameyasya AS-VDh 276,09 pramātuś cātmanaḥ svārthapramitiṃ prati sādhakatamatvāt pramāṇatvaṃ kuto na bhaved iti cen na, tasya karmatvena kartṛ- AS-VDh 276,10 tvena ca sādhakatamatvāsiddhes tatsiddhau karaṇatvaprasaṅgāt | karaṇasya tattvajñānātmanaḥ pramāṇatve ko virodhaḥ ? AS-VDh 276,11 tad evaṃ sakalapramāṇavyaktivyāpi sākalyenāpramāṇavyaktibhyo vyāvṛttaṃ pratītisiddhaṃ tattvajñānaṃ pramāṇalakṣaṇaṃ, AS-VDh 276,12 tasya suniścitāsaṃbhavadbādhakatvāt; saṃbhavadbādhakasya, saṃśayitāsaṃbhavadbādhakasya, kadācit kvacit kasyacin niścitā- AS-VDh 276,13 saṃbhavadbādhakasya ca pramāṇatvāyogāt, pravṛttisāmarthyasyārthavatkriyāprāpter aduṣṭakāraṇajanyatvasya lokasaṃmatatvasya AS-VDh 276,14 ca pramāṇalakṣaṇasya tattvārthaślokavārtike prapañcato 'pāstatvāt | AS-VDh 276,15 nanu ca tattvajñānasya sarvathā pramāṇatvasiddher anekāntavirodha iti na mantavyaṃ, buddher anekāntāt, yenā- AS-VDh 276,16 kāreṇa tattvaparicchedas tadapekṣayā prāmāṇyam iti nirūpaṇāt | tena pratyakṣatadābhāsayor api prāyaśaḥ AS-VDh 276,17 saṃkīrṇaprāmāṇyetarasthitir unnetavyā, prasiddhānupahatendriyadṛṣṭer api candrārkādiṣu deśapratyāsattyādya- AS-VDh 276,18 bhūtākārāvabhāsanāt, tathopahatākṣāder api saṃkhyādivisaṃvāde 'pi candrādisvabhāvatattvopalambhāt | AS-VDh 276,19 katham eva kvacit pramāṇavyapadeśa eva kvacid apramāṇavyapadeśa eveti niyatā lokavyavasthitir iti ? ucyate, AS-VDh 276,20 tatprakarṣāpekṣayā vyapadeśavyavasthā gandhadravyādivat | yathā ca pratyakṣasya saṃvādaprakarṣāt pramāṇavyapadeśa- AS-VDh 276,21 vyavasthā pratyakṣābhāsasya ca visaṃvādaprakarṣād apramāṇatvavyapadeśavyavasthitiḥ gandhādiguṇaprakarṣāt kastūrikāder ga- AS-VDh 276,22 ndhadravyādivyapadeśavyavasthā tadvyavahāribhir abhidhīyate, tathānumānāder api kathaṃcin mithyāpratibhāse 'pi AS-VDh 277,01 tattvapratipattyaiva prāmāṇyam anyathā cāprāmāṇyam ity anekāntasiddhiḥ | ekāntakalpanāyāṃ tu nāntarbahi- AS-VDh 277,02 stattvasaṃvedanaṃ vyavatiṣṭheta tāthāgatamate svayam advayāder dvayādipratibhāsanād rūpādisvalakṣaṇānāṃ ca tathaivā- AS-VDh 277,03 darśanād yathā vyāvarṇyante | svasaṃvedanasya saṃvinmātre pramāṇatve 'pi tadadvayakṣaṇikaparamāṇurūpe viparyayaprati- AS-VDh 277,04 bhāsād apramāṇatvakalpanāyāṃ katham ekāntahānir na syāt yat pramāṇaṃ tat pramāṇam eveti ? rūpādidarśanasya ca AS-VDh 277,05 rūpādimātre pramāṇatve 'pi sthūlasthirasādhāraṇākārapratibhāsasya bhrāntatvād apramāṇatāyāṃ katham ekāntasiddhiḥ ? AS-VDh 277,06 tasmād dṛṣṭasya bhāvasya dṛṣṭa evākhilo guṇa ititadaviśeṣopalambhābhyupagame 'pi bhrānter niścīyate neti AS-VDh 277,07 sādhanaṃ saṃpravartate iti vacanāt tadvyavasāyavaikalpaṃ siddham eva | tatra ca tadvyavasāyavaikalye vā dānahiṃsā- AS-VDh 277,08 dicitte kvacid dharmādharmasaṃvedanavat parokṣatvopapatte s tattrirūpaliṅgabalabhāvinām api vikalpānām atattvavi- AS-VDh 277,09 ṣayatvāt kutas tattvapratipattiḥ ? 'maṇipradīpaprabhayor maṇibuddhyābhidhāvataḥ | mithyājñānāviśeṣe 'pi viśe- AS-VDh 277,10 ṣo 'rthakriyāṃ prati || 1 || yathā, tathā'yathārthatve 'py anumānāvabhāsayoḥ | arthakriyānurodhena pramāṇatvaṃ vyavasthitam AS-VDh 277,11  || 2 || ' iti, maṇipradīpaprabhādṛṣṭānto 'pi svapakṣaghātī, maṇipradīpaprabhādarśanasyāpi saṃvādakatvena AS-VDh 277,12 prāmāṇyaprāptyā pramāṇāntarbhāvavighaṭanāt kathaṃ pramāṇe evety avadhāraṇaṃ ghaṭate ? na hi tatpratyakṣaṃ svavi- AS-VDh 277,13 ṣaye visaṃvādanāt śuktikādarśanavadrajatabhrāntau | tatrāpratipannavyabhicārasya yad eva mayā dṛṣṭaṃ AS-VDh 277,14 tad eva mayā prāptam ity ekatvādhyavasāyād visaṃvādanābhāvān maṇiprabhāyāṃ maṇidarśanasya pratyakṣatve timirā- AS-VDh 277,15 śubhramaṇinauyānasaṃkṣobhādyāhitavibhramasyāpi dhāvaddavāditarudarśanasya pratyakṣatvaprasaṅgād abhrāntam iti viśe- AS-VDh 277,16 ṣaṇam adhyakṣasya na syāt | dhāvatāṃ darśanād avasthitānām agānāṃ prāpter visaṃvādāt bhrāntatvasiddhes tasyā- AS-VDh 277,17 pratyakṣatve kuñcikāvivare maṇiprabhāyāṃ maṇer darśanād apavarakābhyantare 'pariprāpteḥ katham iva tasyābhrāntatā AS-VDh 277,18 yujyeta ? iti na pratyakṣaṃ tat syāt | nāpi laiṅgikaṃ, liṅgaliṅgisaṃbandhāpratipatter anyathā dṛṣṭāntetarayo- AS-VDh 277,19 r ekatvāt kiṃ kena kṛtaṃ syāt ? tad etena 'pratipannavyabhicārasya ya itthaṃ pratibhāsaḥ syāt sa na saṃsthā- AS-VDh 278,01 navarjitaḥ, evam anyatra dṛṣṭatvād anumānaṃ tathā satī'ti prajñākaramatam apy apāstaṃ, svayam asiddhena dṛṣṭāntena sādhya- AS-VDh 278,02 siddher akaraṇāt | kadācit saṃvādāt pratyakṣatvenaiva maṇiprabhāyāṃ maṇidarśanasya dṛṣṭāntatvam ayuktaṃ, kādāci- AS-VDh 278,03 tkārthaprāpter ārekāder api saṃbhavāt pratyakṣatvaprasakteḥ | AS-VDh 278,04 sarvadā saṃvādāt tasya pratyakṣatvam udāharaṇatvaṃ cety apy asāraṃ, tadasiddheḥ | na hi mithyājñānasya saṃvādanai- AS-VDh 278,05 kāntaḥ saṃbhavati, virodhāt | nanv anumānasya saṃbhavaty evāvastuviṣayatvena mithyājñānasyāpi sarvadā saṃvādanaṃ AS-VDh 278,06 liṅgajñānavat pāramparyeṇa vastuni pratibandhāt | tad uktaṃ–'liṅgaliṅgidhiyor evaṃ pāramparyeṇa vastuni | pratiba- AS-VDh 278,07 ndhāt tadābhāsaṃ śūnyayor apy avañcanam || ' iti kaścit so 'py anālocitābhidhāyī, sarvadā saṃvādinaḥ pratyakṣavanmi- AS-VDh 278,08 thyājñānatvavirodhāt | tathā na laiṅgikaṃ sarvathaivāvisaṃvādakatvāt | na hi tadālambanaṃ bhrāntaṃ, prāpye 'pi AS-VDh 278,09 vastuni bhrāntatvaprasaṅgāt | prāpye tasyāvisaṃvādakatve svālambane 'py avisaṃvādakatvam | iti kathaṃ na sarvathai- AS-VDh 278,10 vāvisaṃvādakatvam anumānasya ? sāmānyaviśeṣātmakavastuviṣayatvaprasiddheḥ pratyakṣavat, anyathā pramāṇatvāyo- AS-VDh 278,11 gāt | tasmāt sūktaṃ, tattvajñānam eva pramāṇaṃ kāraṇasāmagrībhedāt pratibhāsabhede 'pīti | na hy anumānasya AS-VDh 278,12 vastuviṣayatvād viśadapratibhāsanam āpādayituṃ śakyaṃ, vidūrasthapādapādidarśanenāviśadapratibhāsena vyabhicārāt | AS-VDh 278,13 pṛthagjanapratyakṣasyāpi yogipratyakṣavadasaṃbhavāt sakalasamāropatvaprasaṅgāt svalakṣaṇaviṣayatvāviśeṣāt | tada- AS-VDh 278,14 viśeṣe 'pi yogītarapratyakṣayoḥ kāraṇasāmagrīviśeṣād viśeṣaparikalpanāyāṃ, tata eve pratyakṣānumānayor api prati- AS-VDh 278,15 bhāsaviśeṣo 'stu, sarvathā bādhakābhāvāt | AS-VDh 278,16 pramāṇam eva vā tattvajñānaṃ nāmety avadhāraṇam anumantavyaṃ, phalajñānasyāpi svāvyavahitaphalāpekṣayā pramāṇa- AS-VDh 278,17 tvopayogāt | tataḥ svalakṣaṇadarśanānantarabhāvinas tattvavyavasāyasya pramāṇatvopapatteḥ pratyakṣam anu- AS-VDh 278,18 mānam iti pramāṇa evetyādyavadhāraṇaṃ pratyācaṣṭe saugatānāṃ, tasya pratyakṣānumānābhyāṃ pramāṇāntaratvāt | AS-VDh 278,19 nahīndriyavyavasāyo 'pramāṇam avisaṃvādakatvāt | anadhigatārthādhigamābhāvāt tadapramāṇatve laiṅgikasyāpi AS-VDh 278,20 mā bhūt pramāṇatvaṃ, viśeṣābhāvāt | anadhigatatvasvalakṣaṇādhyavasāyād anumiter atiśayakalpanāyāṃ AS-VDh 278,21 prakṛtasyāpi na vai pramāṇatvaṃ pratiṣedhyamanirṇītanirṇayātmakatvāt kṣaṇabhaṅgānumānavat | kṣaṇikatvā- AS-VDh 278,22 numānasya hy aniścitādhyavasāya evānadhigatasvalakṣaṇādhyavasāyaḥ | sa ca dhvanidarśanānantarabhāvino vyavasā- AS-VDh 279,01 yasyāstīti yuktaṃ pramāṇatvam | dhvaner akhaṇḍaśaḥ śravaṇād adhigamo 'pi prāthamakalpikas tattvanirṇītir eva, AS-VDh 279,02 tadvaśātt tattvavyavasthānān nirṇīter eva mukhyapramāṇatvopapatteḥ, tadatyaye dṛṣṭer api visaṃvādakatvena AS-VDh 279,03 prāmāṇyānupapatter adarśanānatiśāyanāt taddarśanābhāve 'pi tattvaniścaye tadanyasamāropavyavacchedalakṣaṇe AS-VDh 279,04 pramāṇalakṣaṇāṅgīkaraṇāt | AS-VDh 279,05 nanu niścitārthamātrasmṛter apy evaṃ pramāṇatvāpatter atiprasaṅga iti cen na, pramitiviśeṣābhāvetarapakṣānatikra- AS-VDh 279,06 māt | prathamapakṣe kvacit kutaścid dhūmaketulaiṅgikavannirṇītārthamātrasmṛter adhigatārthādhigamāt prāmāṇyaṃ mā AS-VDh 279,07 bhūt, pramitiviśeṣābhāvāt | dvitīyapakṣe punar iṣṭaṃ prāmāṇyam anusmṛteḥ, pramitiviśeṣasadbhāvāt | prakṛta- AS-VDh 279,08 nirṇayasya prāmāṇye hi na kiṃcid atiprasajyate, dṛṣṭasyāpy aniścitasya niścayāt, pratyakṣato niścite AS-VDh 279,09 dhūmaketau jvālādiviśeṣād dhūmaketulaiṅgikasmṛtau tu viśeṣaparicchitter abhāvād aprāmāṇyanidarśanāt | paricchi- AS-VDh 279,10 ttiviśeṣasadbhāve 'pi sākalyena smṛter aprāmāṇyakalpanāyām anumānotthānāyogaḥ, saṃbandhasmṛter apramāṇatvāt, AS-VDh 279,11 tasyā api laiṅgikatvena prāmāṇye parāparasaṃbandhasmṛtīnām anumānatvakalpanād anavasthānāt saṃbandhasmṛtim antareṇā- AS-VDh 279,12 numānānudayāt | sudūram api gatvā saṃbandhasmṛter ananumānatve pramāṇatve ca siddhaṃ, smṛter upayogaviśeṣāt AS-VDh 279,13 pramāṇatvam avisaṃvādād anumānavat | tac ca yathā pratyakṣam anumānam iti pramāṇe evety avadhāraṇaṃ pratyācaṣṭe, tathā AS-VDh 279,14 trīṇy eva pramāṇāni catvāry eva pañcaiva ṣaḍ evety avadhāraṇam api, smṛter āgamopamānārthapattyabhāveṣv anantarbhāvāt, AS-VDh 279,15 tadantarbhāve 'numānāntarbhāvavadanavasthānānuṣaṅgād āgamādyudayavirodhāt, śabdādismṛtim antareṇa tadanupapatteḥ | AS-VDh 279,16 yadi punarāgamādyutthāpakasāmagrītvāc chabdādismṛter āgamādipramāṇatvam apy urarīkriyate tadā śabdādipratyakṣasyāpi AS-VDh 279,17 tatsāmagrītvād āgamāditvaprasaṅgaḥ | tathā ca smṛtivan na pratyakṣaṃ pramāṇāntaraṃ syāt | pramāṇāntaratve vā smṛter api AS-VDh 279,18 pramāṇāntaratvaṃ, darśanānantarādhyavasāyavannirṇīte 'pi kathaṃcid atiśāyanād a numānavat | AS-VDh 279,19 evaṃ pratyabhijñānaṃ pramāṇaṃ, vyavasāyātiśayopapatteḥ pratyakṣādivat, tatsāmarthyādhīnatvāt pramāṇa- AS-VDh 279,20 tvasthiteḥ, avisaṃvādasyāpi svārthavyavasāyātmakatvāt | anyathā hi visaṃvādaḥ syāt saṃśayādivat | AS-VDh 279,21 na cedaṃ pratyabhijñānam avyavasāyātmakaṃ, tad evedaṃ tat sadṛśam evedam ity ekatvasādṛśyaviṣayasya dvividhapratyabhijñāna- AS-VDh 280,01 syābādhitasyārekādivyavacchedenāvagamāt, bādhyamānasyāpramāṇatvopapattes tadābhāsatvāt | na ca sarvaṃ pratyabhi- AS-VDh 280,02 jñānaṃ bādhyamānam eva, pratyakṣasya tadviṣaye pravṛttyasaṃbhavād abādhakatvād anumānasyāpi tadviṣayaviparītasarvathākṣa- AS-VDh 280,03 ṇikavisadṛśavastuvyavasthāpakasya nirastatvāt tadbādhakatvāyogāt | tataḥ pratyabhijñānaṃ tattvajñānatvāt pramāṇaṃ AS-VDh 280,04 pratyakṣavat | AS-VDh 280,05 evaṃ liṅgaliṅgisaṃbandhajñānaṃ pramāṇam aniścitaniścayād anumānavad | sattvakṣaṇikatvayor dhūmatatkāraṇa- AS-VDh 280,06 yor vā sākalyena vyāptipratipattau na pratyakṣam utsahate, sannihitārthākārānukāritvāt indriyajamānasasva- AS-VDh 280,07 saṃvedanapratyakṣasya yogipratyakṣasya aparīkṣākṣamatvāc cā | nānumānam anavasthānuṣaṅgāt | sudūram api gatvā tadubha- AS-VDh 280,08 yavyatiriktaṃ vyavasthānimittam abhyupagantavyam | tad asmākam ūhākhyaṃ pramāṇam avisaṃvādakatvāt samāropavyava- AS-VDh 280,09 cchedakatvād anumānavat | na cohaḥ saṃbandhajñānajanmā, yato 'navasthānaṃ syād aparāparohānusaraṇāt, tasya pratyakṣānupala- AS-VDh 280,10 mbhajanmatvāt pratyakṣavat, svayogyataiva svaviṣaye pravṛtteḥ | saṃbandhajñānam apramāṇam eva, pratyakṣānupalambhapṛṣṭabhāvivi- AS-VDh 280,11 kalpatvād gṛhītagrahaṇāt, saṃbandhapratipattau pratyakṣānupalambhayor eva bhūyaḥ pravartamānayoḥ pramāṇatvād ity eke, te 'py asa- AS-VDh 280,12 mīkṣitavācaḥ, kathaṃcid apūrvārthaviṣayatvād ūhākhyavikalpasya pramāṇatvopapatteḥ pratyakṣānupalambhayoḥ sannihitaviṣaya- AS-VDh 280,13 balotpatter avicārakatvāc ca vyāptau pravṛttyasaṃbhavāt | yadi punar apramāṇam eva vyāptijñānaṃ saṃbandhaṃ vā vyavasthāpayet tadā AS-VDh 280,14 pratyakṣam anumānaṃ cāpramāṇam eva svaviṣayaṃ vyavasthāpayet kiṃ tatpramāṇatvasādhanāyāsena ? liṅgaliṅgisaṃbandhapratipa- AS-VDh 280,15 ttir arthāpatter ity anye | teṣām api saṃbandhajñānapūrvakatve 'rthāpatter arthāpattyantarānusaraṇād anavasthā | tadapūrvakatve svayam ani- AS-VDh 280,16 ścitānanyathābhavanasyārthāpattyudayatvaprasaṅgaḥ, parasparāśrayaṇaṃ ca, saty anumānajñāno tadanyathānupapattyā saṃbandhajñānaṃ, AS-VDh 280,17 sati ca saṃbandhajñāne 'numānajñānam iti naikasyāpy udayaḥ syāt | na cānyat saṃbandhārthāpattyutthāpakam asty anumāna- AS-VDh 280,18 jñānād yena parasparāśrayaṇaṃ na syāt | etenopamānādeḥ saṃbandhapratipattiḥ pratyuktā | tasmād upamānādikaṃ AS-VDh 280,19 pramāṇāntaram icchatāṃ tattvanirṇayapratyavamarṣapratibandhādhigamapramāṇatvapratiṣedhaḥ prāyaśo vaktur jaḍi- AS-VDh 280,20 mānam āviṣkaroti | AS-VDh 281,01 iti pratyakṣaṃ parokṣam ity etad dvitayaṃ pramāṇa m abhyupagantavyam, arthāpattyāder anumānavyatireke 'pi, AS-VDh 281,02 parokṣe 'ntarbhāvāt | tad uktaṃ — pratyakṣaṃ viśadaṃ jñānaṃ tridhāśritam aviplavam | parokṣaṃ pratyabhijñādi pramāṇe iti AS-VDh 281,03 saṃgrahaḥ | tataḥ sūktam idam avadhāraṇaṃ pramāṇam eva tattvajñānam iti, pratyakṣaparokṣatattvajñānavyaktīnāṃ sākalyena AS-VDh 281,04 pramāṇatvopapatteḥ | AS-VDh 281,05 tatra sakalajñānāvaraṇaparikṣayavijṛmbhitaṃ kevalajñānaṃ yugapatsarvārthaviṣayam | karaṇakramavyavadhā- AS-VDh 281,06 nātivartitvāt yugapatsarvabhāsanam | tattvajñānatvāt pramāṇam | tathoktaṃ, 'sarvadravyaparyāyeṣu kevalasya' AS-VDh 281,07 iti sūtrakāraiḥ | kevalajñānadarśanayoḥ kramavṛttitvāt cakṣurādijñānadarśanavadyugapatsarvabhāsanam ayukta- AS-VDh 281,08 m iti cen na, tayor yaugapadyāt, tadāvaraṇakṣayasya yugapadbhāvāt, 'mohakṣayāj jñānadarśanāvaraṇāntarāya- AS-VDh 281,09 kṣayāc ca kevalam' iti, atra prathamaṃ mohakṣayas tato jñānāvaraṇāditrayakṣayaḥ sakṛd iti vyākhyānāt | AS-VDh 281,10 tajjñānadarśanayoḥ kramavṛttau hi sarvajñatvaṃ kādācitkaṃ syād, darśanakāle jñānābhāvā- AS-VDh 281,11 t tatkāle ca darśanābhāvāt | satataṃ ca bhagavataḥ kevalinaḥ sarvajñatvaṃ sarvadarśitvaṃ ca 'sādhyaparyavasite kevala- AS-VDh 281,12 jñānadarśane' iti vacanāt | kutas tatsiddhir iti cen nirloṭhitam etat sarvajñasiddhiprastāve, na punar ihocyate | AS-VDh 281,13 kevalajñānadarśanayor yugapadbhāvaḥ kutaḥ siddha iti cet, sāmānyaviśeṣaviṣayayor vigatāvaraṇayor ayugapa- AS-VDh 281,14 tpratibhāsāyogāt pratibandhakāntarābhāvāt | sāmānyapratibhāso hi darśanaṃ viśeṣapratibhāso jñānam | AS-VDh 281,15 tatpratibandhakaṃ jñānāvaraṇaṃ darśanāvaraṇaṃ ca | yad udayād asmadādeḥ kevalajñānadarśanānāvirbhāvaḥ | tayoś ca yugapa- AS-VDh 281,16 dātmaviśuddhiprakarṣaviśeṣāt parikṣayasiddheḥ katham ivāyugapatpratibhāsanaṃ sāmānyaviśeṣayoḥ syāt ? prakṣīṇā- AS-VDh 281,17 śeṣamohāntarāyasya pratibandhāntaraṃ ca katham iva saṃbhāvyeta, yena yugapattaddvitayaṃ na syāt ? astu nāma kevalaṃ AS-VDh 281,18 tattvajñānaṃ yugapatsarvabhāsanaṃ, matiśrutāvadhimanaḥparyayajñānaṃ tu katham ity ucyate, śeṣaṃ sarvaṃ kramavṛtti, prakārā- AS-VDh 281,19 ntarāsaṃbhavāt | tena kramabhāvi ca yan matyāditattvajñānaṃ tad api pramāṇam iti vyākhyātaṃ bhavati, 'matiśrutāva- AS-VDh 281,20 dhimanaḥparyayakevalāni jñānaṃ, tatpramāṇe' iti sūtrakāravacanāt | nanu ca matyādijñānacatuṣṭayam api yugapad i- AS-VDh 281,21 ṣyate, 'tadādīni bhājyāni yugapad ekasmin nā caturbhyaḥ' iti sūtrasadbhāvād iti na śaṅkanīyaṃ, matyādijñānā- AS-VDh 281,22 nām anupayuktānām eva yaugapadyavacanāt 'saha dvau na sta' upayogād' ity ārṣavacanāt | chadmasthajñānadarśanopayo- AS-VDh 281,23 gāpekṣayā tadvacanam iti cen naivaṃ viśeṣānabhidhānāt | sāmānyacodanāś ca viśeṣeṣv avatiṣṭhante iti nyāyāt AS-VDh 282,01 tadviśeṣagatir iti cen na, anyathāpi viśeṣagatisaṃbhavāt–tan naiveti, pramāṇābhāvāt | 'kvacid ātmani matyā- AS-VDh 282,02 dijñānāni sopayogāni yugapat saṃbhavanti sakṛtsannihitasvaviṣayatvāt dīrghaśaṣkulībhakṣaṇādau cakṣurādijñānapa- AS-VDh 282,03 ñcakavad ity anumānādiṣṭaviśeṣagatir astu | na cedam udāharaṇaṃ sādhyavikalaṃ cakṣurādijñānānāṃ kramavṛttau paraspara- AS-VDh 282,04 vyavadhānād vicchedopalakṣaṇaprasaṅgāt, prasiddhakramabhāvirūpādijñānava' iti na mantavyaṃ, cakṣurādijñānapa- AS-VDh 282,05 ñcakasyāpi parasparavyavadhāne 'pi vicchedānupalakṣaṇaṃ, kṣaṇakṣayavat tāthāgatasya, syāt | teṣāṃyaugapadye AS-VDh 282,06 hi saṃtānabhedāt parasparaparāmarśābhāvaḥ santānāntaravat | yaugapadye 'pi saṃtānabhedābhāve 'kṣamano 'dhyakṣayo- AS-VDh 282,07 r api yaugapadyam astu viśeṣābhāvāt | mānasapratyakṣe 'pi cakṣurādijñānānantarapratyayodbhavena kaści- AS-VDh 282,08 d viśeṣaḥ kramavṛttau cakṣurādijñānavad vyavadhānapratibhāsavikalpapratipatter asaṃbhavāt | na ca cakṣurādi- AS-VDh 282,09 jñānapañcakāt sahabhāvinaḥ kramabhuvāṃ tadanantarajanmanāṃ mānasapratyakṣāṇāṃ vyavadhānena pratibhāsabhedapratipattir asti | AS-VDh 282,10 teṣāṃ laghuvṛtteḥ kramabhāvitve 'pi na vyavadhānena pratibhāsavikalpānāṃ pratipattir iti cet tata eva cakṣurādijñānā- AS-VDh 282,11 nām api vicchedopalakṣaṇaṃ mā bhūt, kramabhāve 'pi viśeṣābhāvāt | yaugapadye hi sparśādipratyavamarśavirodhaḥ AS-VDh 282,12 puruṣāntaravat | jainānām api kramabhāvaś cakṣurādivedanānām upapanna eva | tadvanmatyādijñānānām api sopayo- AS-VDh 282,13 gānāṃ kramabhāvo nirupayogānāṃ tu yaugapadyam aviruddhaṃ, viṣayasyānekāntātmakatvāt | tataḥ sopayogaṃ AS-VDh 282,14 matijñānādi kramabhāvi syādvādanayalakṣitaṃ pratipattavyaṃ, tasya nayopalakṣitatvāt kevalajñānavat AS-VDh 282,15 syādvādopalakṣitatvāc ca | kuta etad iti ced vikalasakalaviṣayatvāt tayoḥ | tattvajñānaṃ vā syādvādanaya- AS-VDh 282,16 saṃskṛtaṃ pratipattavyaṃ kramākramabhāvitve | katham ? 'tattvajñānaṃ syād akramaṃ, sakalaviṣayatvāt | syāt kramabhāvi, AS-VDh 282,17 vikalaviṣayatvāt | syād ubhayaṃ, tadubhayaviṣayatvāt | syād avaktavyaṃ, yugapad vaktum aśakteḥ | ' ityādi, saptabha- AS-VDh 282,18 ṅgyāḥ pramāṇanayavaśād upapatteḥ | athavā pratiparyāyaṃ syādvādanayasaṃskṛtaṃ pratipattavyaṃ, syāt pramāṇaṃ svārthapramitiṃ AS-VDh 282,19 prati sādhakatamatvāt, syād apramāṇaṃ pramāṇāntareṇa prameyatvāt svato vā | athavā syāt sat, svarūpādicatuṣṭa- AS-VDh 282,20 yāt, syād asat, pararūpādicatuṣṭayāt ityādi yojanīyam | AS-VDh 282,21 atha pramāṇaphalavipratipattinivṛttyanivṛttyartham āhuḥ — ĀM-VDh 102ab upekṣā phalam ādyasya śeṣasyādānahānadhīḥ | ĀM-VDh 102cd pūrvā vā'jñānanāśo vā sarvasyāsya svagocare || 102 || AS-VDh 283,02 kārikāpāṭhāpekṣayā yugapatsarvabhāsanaṃ kevalam ādyaṃ, tasya vyavahitaṃ phalam upekṣā | kuta iti AS-VDh 283,03 ced ucyate, siddhaprayojanatvāt kevalināṃ sarvatropekṣā | heyasya saṃsāratatkāraṇasya hānā-dupādevasya AS-VDh 283,04 mokṣatatkāraṇasyopāttatvāt siddhaprayojanatvaṃ nāsiddhaṃ bhagavatām | nanu karuṇāvataḥ paraduḥkhaji- AS-VDh 283,05 hāsoḥ katham upekṣā ? tadabhāve kathaṃ cāptiḥ? iti cen na, teṣāṃ mohaviśeṣātmikāyāḥ karuṇāyāḥ saṃbhavā- AS-VDh 283,06 bhāvāt svaduḥkhanivartanavadakaruṇayāpi vṛtter anyaduḥkhanirācikīrṣāyām | nanv asmadādivaddayālo- AS-VDh 283,07 r evātmaduḥkhanivartanaṃ yuktam | tathā hi, yo yaḥ svātmani duḥkhaṃ nivartayati sa sa svātmani karuṇāvān, AS-VDh 283,08 yathāsmadādiḥ | tathā ca yogī svātmani saṃsāraduḥkhaṃ nivartayatīti yuktiḥ | na cātra hetur viruddho 'naikāntiko AS-VDh 283,09 vā, vipakṣe sarvathāpy abhāvāt bādhakapramāṇasāmarthyāt, svasādhyavinābhāvasiddheḥ | tathā hi, yaḥ svātmany a- AS-VDh 283,10 karuṇāvān na sa svaduḥkhaṃ nivartayati, yathā dveṣāder viṣabhakṣaka iti, sādhyavyāvṛttau sādhanavyāvṛttiniścayāt | AS-VDh 283,11 bhayalobhādinātmaduḥkhanivartakair vyabhicārī hetur iti cen na, teṣām api karuṇotpatteḥ | na hy ātmany akaruṇāvataḥ AS-VDh 283,12 parato bhayaṃ lobho māno vā saṃbhavati, tasyātmakaruṇāprayuktatvāt | iti paramparayā karuṇāvā nevātmaduḥ- AS-VDh 283,13 khamanaśanādinimittaṃ nivartayati | bhayādihetukā vā kasyacid ātmani karuṇotpadyate | sotpannā satī AS-VDh 283,14 svaduḥkhaṃ nivartayati | iti sākṣāt karuṇayātmaduḥkhanivartane pravartate tato na vyabhicāraḥ | etenādṛṣṭa- AS-VDh 283,15 viśeṣavaśād ātmani duḥkhānivartanaparair vyabhicāracodanā nirastā, tataḥ karuṇotpatter eva tannivartanāt | tan nā- AS-VDh 283,16 karuṇasyātmaduḥkhanivartanaṃ dṛṣṭam | ato 'yam asamādhir iti cen na, svabhāvato 'pi svaparaduḥkhanivartananibandhana- AS-VDh 283,17 tvopapatteḥ pradīpavat | na vai pradīpaḥ kṛpālutayātmānaṃ paraṃ vā tamaso duḥkhahetor nivartayatīti | AS-VDh 283,18 kiṃ tarhi ? tathā svabhāvāt | kalpayitvāpi kṛpālutāṃ tatkaraṇasvabhāvasāmarthyaṃ mṛgyam | evaṃ hi AS-VDh 283,19 paramparāpariśramaṃ pariharet | tato niḥśeṣāntarāya kṣayād abhayadānaṃ svarūpam evātmanaḥ prakṣīṇāvaraṇasya paramā AS-VDh 283,20 dayā | saiva ca mohābhāvād rāgadveṣayor apraṇidhānād upekṣā | tīrthakaratvanāmodayāt tu hitopadeśapravartanāt para- AS-VDh 283,21 duḥkhanirākaraṇasiddhiḥ | iti na buddhavatkaruṇayāsya pravṛttir bhagavato, yenopekṣā kevalasya phalaṃ na syāt | AS-VDh 283,22 avyavahitaṃ tu phalam ādyasyājñānanivṛttir eva, svaviṣaye matyādivat | tathā hi, matyādeḥ sākṣāt AS-VDh 283,23 phalaṃ svārthavyāmohavicchedas tadabhāve darśanasyāpi sannikarṣāviśeṣāt kṣaṇapariṇāmopalambha- AS-VDh 284,01 vad avisaṃvādakatvāsaṃbhavāt | tad anena pramāṇād bhinnam eva phalam iti vyudastam | tathā paramparayā hānopā- AS-VDh 284,02 dānasaṃvittiḥ phalam upekṣā vā matyādeḥ | etenābhinnam eva pramāṇāt phalam iti nirastam | tathā hi, karaṇasya AS-VDh 284,03 kriyāyāś ca kathaṃcid ekatvaṃ pradīpatamo 'vigamavat, nānātvaṃ ca paraśvādivat | nanu ca 'yathā devadattaḥ AS-VDh 284,04 kāṣṭhaṃ paraśunā chinattīti karaṇasya kriyāyāś ca nānātvaṃ siddhaṃ, chideḥ kāṣṭhasthatvāt paraśor devadattasthatvāt, AS-VDh 284,05 tathā pradīpas tamo nāśayaty uddyotenety atrāpi karaṇasyoddyotasya kriyāyāś ca tamovināśātmikāyā nānātva- AS-VDh 284,06 m eva pratīyate | tadvatkaraṇasya pramāṇasya kriyāyāś ca phalajñānarūpāyā nānātvenaiva bhavitavyaṃ, tadanānātve dṛṣṭā- AS-VDh 284,07 ntābhāvāt' iti kecit te 'pi na pratītyanusāriṇaḥ pradīpaḥ svātmanātmānaṃ prakāśayatīti pratīteḥ, pradīpā- AS-VDh 284,08 tmanaḥ kartur ananyasya kathaṃcit karaṇasya, prakāśanakriyāyāś ca pradīpātmikāyāḥ kathaṃcid abhedasiddheḥ | tadvatpramā- AS-VDh 284,09 ṇaphalayoḥ kathaṃcid avyavahitatvasiddhir udāharaṇasadbhāvāt | sarvathā tādātmye tu pramāṇaphalayor na vyavasthā, AS-VDh 284,10 tadbhāvavirodhāt | na hi sārūpyam asya pramāṇam adhigatiḥ phalam iti sarvathā tādātmye sidhyati | darśana- AS-VDh 284,11 syāsārūpyavyāvṛttiḥ sārūpyam anadhigativyāvṛttir adhigatir iti vyāvṛttibhedādekasyāpi pramāṇaphalavyavastheti AS-VDh 284,12 cen na, svabhāvabhedām antareṇānyavyāvṛttibhedānupapatteḥ | tasmād grāhyasaṃvidākārayoḥ pramāṇaphalavyavasthāyām api AS-VDh 284,13 vyāmohavicchedābhāve visaṃvādānirākaraṇe tadajñasyeva viṣadṛṣṭiḥ pramāṇatvaṃ na pratipattum arhati | tāva- AS-VDh 284,14 taiva pramāṇatve kṣaṇikatvādyanumānam adhigatārthādhigamalakṣaṇatvān na vai pramāṇa m iti nirūpitaprāyam | AS-VDh 284,15 nanu ca syādvādanayasaṃskṛtaṃ tattvajñānam ity uktaṃ tadvat phalam apīti sa eva tāvat syāc chabdo 'bhidhī- AS-VDh 284,16 yatām ity āhuḥ — ĀM-VDh 103ab vākyeṣv anekāntadyotī gamyaṃ prati viśeṣaṇam | ĀM-VDh 103cd syān nipāto 'rthayogitvāt tava kevalinām api || 103 || AS-VDh 284,19 kiṃ punar vākyaṃ nāmety ucyatāṃ, tatra vipratipatteḥ | tad uktam, ākhyātaśabdaḥ saṃghāto, AS-VDh 284,20 jātiḥ saṃghātavartinī | eko 'navayavaḥ śabdaḥ kramo buddhyanusaṃhṛtī AS-VDh 284,21  || 1 || padam ādyaṃ padaṃ cāntyaṃ padaṃ sāpekṣam ity api | vākyaṃ prati matir bhinnā AS-VDh 285,01 bahudhā nyāyavedinām || 2 || iti | atrocyate —padānāṃ parasparāpekṣāṇāṃ nirapekṣaḥ samudāyo vākyaṃ, AS-VDh 285,02 na punar ākhyātaśabdaḥ, tasya padāntaranirapekṣasya padatvād anyathākhyātapadābhāvaprasaṅgāt | padāntarasā- AS-VDh 285,03 pekṣasyāpi kvacin nirapekṣatvābhāve vākyatvavirodhāt, prakṛtārthāparisamāpteḥ, nirākāṃkṣasya tu vākyalakṣaṇayo- AS-VDh 285,04 gād upapannaṃ vākyatvam | saṃghāto vākyam ity atrāpi parasparāpekṣāṇāṃ padānām anapekṣāṇāṃ vā ? prathamapakṣe AS-VDh 285,05 nirākāṅkṣatve 'smatpakṣasiddhiḥ, sākāṅkṣatve vākyatvavirodhaḥ | dvitīyavikalpe 'tiprasaṅgaḥ | jātiḥ AS-VDh 285,06 saṃghātavartinī vākyam ity apy anena vicāritaṃ, nirākāṅkṣaparasparāpekṣapadasaṃghātavartinyāḥ sadṛśapariṇāmalakṣa- AS-VDh 285,07 ṇāyā jāter vākyatvaghaṭanād anyathā tadvirodhāt | eko 'navayavaḥ śabdo vākyam ity apy ayuktaṃ, tasyāpramāṇa- AS-VDh 285,08 katvāt, śrotrabuddhau tadapratibhāsanāt tatpratibaddhaliṅgābhāvāt | arthapratipattir liṅgam iti cen na, anyathāpi AS-VDh 285,09 tadbhāvāt, vākyasphoṭasya kriyāsphoṭavat tattvārthālaṅkāre nirastatvāt | kramo vākyam ity api na vicāra- AS-VDh 285,10 kṣamaṃ, varṇamātrakramasya vākyatvaprasaṅgāt | padarūpatām āpannānāṃ varṇaviśeṣāṇāṃ kramo vākyam iti cet, sa AS-VDh 285,11 yadi parasparāpekṣāṇāṃ nirākāṅkṣas tadā samudāya eva, kramabhuvāṃ kālapratyāsatter eva samudāyatvāt sahabhuvām eva AS-VDh 285,12 deśapratyāsatteḥ samudāyatvavyavasthiteḥ | atha sākāṅkṣas tadā na vākyam ardhavākyavat parasparanirapekṣāṇāṃ tu AS-VDh 285,13 kramasya vākyatve 'tiprasaṅga eva | buddhir vākyam ity atrāpi bhāvavākyaṃ dravyavākyaṃ vā ? prathamakalpanā- AS-VDh 285,14 yām iṣṭam eva | dvitīyakalpanāyāṃ pratītivirodhaḥ | anusaṃhṛtir vākyam ity api nāniṣṭaṃ, bhāvavākyasya AS-VDh 285,15 yathoktapadānusaṃhṛtirūpasya cetasi parisphuratobhīṣṭatvāt | ādyaṃ padam antyaṃ vānyad vā padā- AS-VDh 285,16 ntarāpekṣaṃ vākyam ity api nākalaṅkoktavākyād bhidyate, tathā parasparāpekṣapadasamudāyasya nirākāṅkṣasya vākya- AS-VDh 285,17 tvasiddheḥ, tadabhāve padasiddher apy abhāvaprasaṅgāt | nanu yadi nirākāṅkṣaḥ parasparāpekṣapadasamudāyo vākyaṃ na tarhi AS-VDh 285,18 tadānīm idaṃ bhavati, yathā yat sat tat sarvaṃ pariṇāmi, yathā ghaṭaḥ, saṃś ca śabda iti sādhanavākyaṃ AS-VDh 285,19 tasmāt pariṇāmīty ākāṅkṣaṇāt, sākāṅkṣasya vākyatvāniṣṭer iti na śaṅkanīyaṃ, kasyacit pratipattusta- AS-VDh 285,20 danākāṅkṣatvopapatteḥ | nirākāṅkṣatvaṃ hi nāma pratipattur dharmo 'yaṃ vākyeṣv adhyāropyate, na punaḥ śabdasya AS-VDh 285,21 dharmas tasyācetanatvāt | sa cet pratipattā tāvatārthaṃ pratyeti, kim iti śeṣam ākāṅkṣati ? pakṣadha- AS-VDh 285,22 rmopasaṃhāraparyantasādhanavākyād arthapratipattāv api nigamanavacanāpekṣāyāṃ nigamanāntapañcāvayavavākyād apy arthaprati- AS-VDh 285,23 pattau sādhanāvayavāntaravacanāpekṣāprasaṅgāt | iti na kvacin nirākāṅkṣatvasiddhiḥ | tathā ca vākyābhāvān na AS-VDh 286,01 vākyārthapratipattiḥ kasyacit syāt | tato yasya pratipattur yāvatsu parasparāpekṣapadeṣu samuditeṣu nirākāṅkṣatvaṃ AS-VDh 286,02 tasya tāvatsu vākyatvasiddhir iti sarvaṃ sustham | prakaraṇādinā vākyakalpenāpy arthapratipattau navā prāthamaka- AS-VDh 286,03 lpikavākyalakṣaṇaparihāraḥ, prakaraṇādigamyapadāntarasāpekṣaśrūyamāṇapadasamudāyasya nirākāṅkṣasya satyabhā- AS-VDh 286,04 mādipadavad vākyatvasiddheḥ | tad evaṃ lakṣaṇeṣu vākyeṣu syād iti śabdonekāntadyotī pratipattavyo, na AS-VDh 286,05 punār vidhivicārapraśnādidyotī, tathāvivakṣāpāyāt | kaḥ punar anekānta iti ced ime brūmahe | sadasannityāni- AS-VDh 286,06 tyādisarvathaikāntapratikṣepalakṣaṇo 'nekāntaḥ, sa ca dṛṣṭeṣṭāviruddha ity uktaṃ prāk | tatra kvacit prayujyamā- AS-VDh 286,07 naḥ syācchabdas tadviśeṣaṇatayā prakṛtārthatattvam avayavena sūcayati, prāyaśo nipātānāṃ tatsvabhāvatvā- AS-VDh 286,08 d evakārādivat | dyotakāś ca bhavanti nipātā iti vacanāt syācchabdasyānekāntadyotakatve 'pi na kaścid do- AS-VDh 286,09 ṣaḥ, sāmānyopakrame viśeṣābhidhānam iti nyāyāj jīvādipadopādānasyāpy avirodhāt syācchabdamātrayogād ane- AS-VDh 286,10 kāntasāmānyapratipatter eva saṃbhavāt | sūcakatvapakṣe tu gamyam artharūpaṃ prati viśeṣaṇaṃ syācchabdas tasya viśeṣaka- AS-VDh 286,11 tvāt | na hi kevalajñānavad akhilam akramam avagāhate kiṃcid vākyaṃ, yena tadabhidheyaviśeṣarūpasūcakaḥ AS-VDh 286,12 syād iti na prayujyate, vācaḥ kramavṛttitvāt tadbuddher api tathābhāvāt | tatas tava bhagavataḥ kevali- AS-VDh 286,13 nām api syān nipāto 'bhimata evārthayogitvād anyathānekāntārthapratipatter ayogāt | AS-VDh 286,14 nanu ca kathaṃcid ityādiśabdād api bhavaty evānekāntārthapratipattiḥ ? satyaṃ bhavati, tasya syādvacanaparyāya- AS-VDh 286,15 tvāt | tathā hi —, ĀM-VDh 104ab syādvādaḥ sarvathaikāntatyāgāt kiṃvṛttacidvidhiḥ | ĀM-VDh 104cd saptabhaṅganayāpekṣo heyādeyaviśeṣakaḥ || 104 || AS-VDh 287,03 kimo vṛttaḥ kiṃvṛttaḥ | sa cāsau cidvidhiś ceti kathaṃcid ityādiḥ kiṃvṛttacidvidhiḥ syādvādaparyāyaḥ | AS-VDh 287,04 so 'yam anekāntam abhipretya saptabhaṅganayāpekṣaḥ svabhāvaparabhāvābhyāṃ sadasadādivyavasthāṃ pratipādayati | AS-VDh 287,05 ke punaḥ saptabhaṅgāḥ ke vā nayāḥ ? saptabhaṅgī proktā pūrvam eva | dravyārthikaparyāyārthikapravibhāgava- AS-VDh 287,06 śān naigamādayaḥ śabdārthanayā bahuvikalpā mūlanayadvayaśuddhyaśuddhibhyāṃ, śāstrāntare proktā iti saṃba- AS-VDh 287,07 ndhaḥ | dravyārthikapravibhāgād dhi naigamasaṃgrahavyavahārāḥ paryāyārthikapravibhāgādṛjusūtrādayaḥ | tatra ṛjusūtraparya- AS-VDh 287,08 ntāś catvārorthanayāḥ, teṣām arthapradhānatvāt | śeṣās trayaḥ śabdanayāḥ śabdapradhānatvāt | tatra mūlanayasya dravyā- AS-VDh 287,09 rthikasya śuddhyā saṃgrahaḥ, sakalopādhirahitatvena śuddhasya sanmātrasya viṣayīkaraṇāt samyag ekatvena sarvasya AS-VDh 287,10 saṃgrahaṇāt | tasyaivāśuddhyā vyavahāraḥ, saṃgrahagṛhītānām arthānāṃ vidhipūrvakatvavyavahāraṇāt, dravyatvādiviśe- AS-VDh 287,11 ṣaṇatayā svato 'śuddhasya svīkaraṇāt, yat sat tad dravyaṃ guṇo vetyādivat | evaṃ naigamo 'py aśuddhyā pravartate, sopā- AS-VDh 287,12 dhivastuviṣayatvāt | sa hi tredhā pravartate, dravyayoḥ paryāyayor dravyaparyāyor vā guṇapradhānabhāvena vivakṣāyāṃ AS-VDh 287,13 naigamatvāt, naikaṃ gamo naigama iti nirvacanāt | tatra dravyanaigamo dvedhā–śuddhadravyanaigamo 'śuddhadravyanaigamaś ce- AS-VDh 287,14 ti | paryāyanaigamas tredhā–arthaparyāyayor vyañjanaparyāyayor arthavyañjanaparyāyayoś ca naigama iti | arthaparyāyanaigama- AS-VDh 287,15 s tredhā jñānārthaparyāyayor jñeyārthaparyāyayor jñānajñeyārthaparyāyayoś ceti | vyañjanaparyāyanaigamaḥ ṣoḍhā–śabdavyañjanapa- AS-VDh 287,16 ryāyayoḥ samabhirūḍhavyañjanaparyāyayor evaṃbhūtavyañjanaparyāyayoḥ śabdasamabhirūḍhavyañjanaparyāyayoḥ śabdaivaṃ- AS-VDh 287,17 bhūtavyañjanaparyāyayoḥ samabhirūḍhaivaṃbhūtavyañjanaparyāyayoś ceti | arthavyañjanaparyāyanaigamas tredhā ṛjusūtraśabdayoḥ, AS-VDh 287,18 ṛjusūtrasamabhirūḍhayoḥ ṛjusūtraivaṃbhūtayoś ceti | dravyaparyāyanaigamo 'ṣṭadhā–śuddhadravyarjusūtrayoḥ śuddhadravyaśabda- AS-VDh 287,19 yoḥ śuddhadravyasamabhirūḍhayoḥ śuddhadravyaivaṃbhūtayoś ca, evamaśuddhadravyarjusūtrayor aśuddhadravyaśabdayor aśuddhadravyasama- AS-VDh 287,20 bhirūḍhayor aśuddhadravyaivaṃbhūtayoś ceti | lokasamayāvirodhenodāhāryam | AS-VDh 287,21 tathā paryāyārthikasya mūlanayasyāśuddhyā tāvad ṛjusūtraḥ, tasya kālakārakaliṅgabhedenāpy abhedāt | śuddhyā AS-VDh 288,01 śabdas tasya kālādibhedena bhedāt | śuddhitarayā samabhirūḍhas tasya paryāyabhedenāpi bhedāt | śuddhitam ayaivaṃ- AS-VDh 288,02 bhūtas tasya kriyābhedenāpi bhedāt | iti mūlanayadbayaśuddhyaśuddhibhyāṃ bahuvikalpā nayā nayacakrataḥ pratipa- AS-VDh 288,03 ttavyāḥ pūrvapūrvā mahāviṣayā uttarottarā alpaviṣayāḥ śabdavikalpaparimāṇāś ca | tad evaṃ vyākhyātaḥ saptabha- AS-VDh 288,04 ṅganayāpekṣaḥ syādvādo heyodeyaviśeṣakaḥ prasiddhas tam antareṇa heyasyopādeyasya ca viśeṣeṇa vyavasthānupapatteḥ | AS-VDh 288,05 sarvatattvaprakāśakaś ca kevalajñānavat | etad eva darśayati — ĀM-VDh 105ab syādvādakevalajñāne sarvatattvaprakāśane | ĀM-VDh 105cd bhedaḥ sākṣādasākṣāc ca hy avastvanyatamaṃ bhavet || 105 || AS-VDh 288,08 sākṣādasākṣāt pratibhāsijñānābhyām anyasyāpratīter avastutvaprasiddheḥ, ity arthaḥ | syādvādakevalajñāne iti AS-VDh 288,09 nirdeśāt tayor abhyarhitatvāniyamaṃ darśayati, parasparahetukatvāt | na caivam anyonyāśrayaḥ pūrvasarvajñadyo- AS-VDh 288,10 titād āgamād uttarasarvajñasya kevalotpatteḥ tato 'py uttarakālam āgamadyotanāt sarvajñāgamasantānasyānāditvāt | AS-VDh 288,11 kevalajñānasyābhyarhitatve vā pūrvanipāte vyabhicāraṃ sūcayati, śiṣyopādhyāyādivat | tato 'navadyo AS-VDh 288,12 nirdeśaḥ syādvādakevalajñāne sarvatattvaprakāśane iti | kathaṃ punaḥ syādvādaḥ sarvatattvaprakāśanaḥ ? yāvatā AS-VDh 288,13 'mitiśrutayor nibandho dravyeṣv asarvaparyāyeṣu' iti śrutasyāsarvaparyāyaviṣayatvavyavasthānam iṣyate, tac caivaṃ AS-VDh 288,14 virudhyate, iti sūtravirodhaṃ manyate tad ayuktaṃ, paryāyāpekṣayā tadanabhidhānāt | evaṃ hi bhagavatām abhiprāyo 'tra AS-VDh 288,15 'jīvādayaḥ sapta padārthās tattvaṃ, 'jīvājīvāstravabandhasaṃvaranirjarāmokṣās tattvam i'ti vacanāt | tatpratipā- AS-VDh 288,16 danāviśeṣāt syādvādakevalajñānayoḥ sarvatattvaprakāśanatvam' iti, na virodhaḥ | yathaiva hy āgamaḥ parasmai AS-VDh 288,17 jīvāditattvam aśeṣaṃ pratipādayati tathā kevaly apīti na viśeṣaḥ, sākṣād asākṣāc ca tattvaparicchittinibandhana- AS-VDh 288,18 tvāt tadbhedasya | tadāha bhedaḥ sākṣād asākṣāc ceti | sākṣātkṛter eva sarvadravyaparyāyān paricchinatti AS-VDh 288,19 nānyata iti yāvat | na hi vacanāt tān prakāśayati, samutpannakevalo 'pi bhagavān, teṣāṃ vacanāgocara- AS-VDh 288,20 tvāt | tad evaṃ syādvādanayasaṃskṛtaṃ tattvajñānaṃ pramāṇanayasaṃskṛtam iti vyākhyāne, syādvādaḥ pramāṇaṃ saptabhaṅgī- AS-VDh 288,21 vaca navidhir naigamādayo bahuvikalpā nayā iti saṃkṣepataḥ pratipāditaṃ, vistarato 'nyatra tatprarūpaṇāt | AS-VDh 289,01 saṃpratyahetuvādāgamaḥ syādvādo, hetuvādo nayas tābhyāṃ saṃskṛtam alaṃkṛtaṃ tattvajñānaṃ pramāṇaṃ yuktiśāstrāvi- AS-VDh 289,02 ruddhaṃ suniścitāsaṃbhavadbādhakam iti vyākhyānāntaram abhiprāyanto bhagavanto hi hetulakṣaṇam eva prakāśayanti, AS-VDh 289,03 syādvādasya prakāśitatvāt | ĀM-VDh 106ab sadharmaṇaiva sādhyasya sādharmyād avirodhataḥ | ĀM-VDh 106cd syādvādapravibhaktārthaviśeṣavyañjako nayaḥ || 106 || AS-VDh 289,06 nīyate sādhyate gamyārtho 'neneti nayo–hetuḥ | sa ca hetuḥ sadharmaṇaiva dṛṣṭāntadharmiṇā sādharmyāt sādhyasya AS-VDh 289,07 sādhyadharmādhikaraṇasya dharmiṇaḥ paramāgamapravibhaktasyārthaviśeṣasya śakyasyābhipretasyāprasiddhasya vivādagocara- AS-VDh 289,08 tvena, vyañjako, na punar vipakṣeṇa sādharmyāt, tena vaidharmyād evāvirodhena hetoḥ sādhyaprakāśanatvopapatteḥ | AS-VDh 289,09 atra 'sapakṣeṇaiva sādhyasya sādharmyād' ity anena hetos trailakṣaṇyam 'avirodhād' ity anyathānupapattiṃ ca AS-VDh 289,10 darśayatā, kevalasya trilakṣaṇasyāsādhanatvam uktaṃ, tatputratvādivat | ekalakṣaṇasya tu gamakatvaṃ, AS-VDh 289,11 'nityatvaikāntapakṣe 'pi vikriyā nopapadyate' iti bahulam anyathānupapatter eva samāśrayaṇāt | nanv atra AS-VDh 289,12 saṃkṣepāt tathābhidhāne 'pi trailakṣaṇyaṃ śakyam upadarśayituṃ pañcāvayavavat | satyam etat, kevalaṃ, yatrārthakriyā na AS-VDh 289,13 saṃbhavati tan na vastutattvaṃ, yathā vināśaikāntaḥ | tathā ca nityatve 'pi kramayaugapadyābhyām arthakriyā na AS-VDh 289,14 saṃbhavati, nāparaṃ prakārāntaram iti, trilakṣaṇayoge 'pi pradhānam ekalakṣaṇaṃ, tatraiva sādhanasāmarthyapa- AS-VDh 289,15 riniṣṭhiteḥ | tad eva ca pratibandhaḥ pūrvavadvītasaṃyogyādisakalahetupratiṣṭhāpakaṃ, na punas tādātmyatadu- AS-VDh 289,16 tpattī pratibandhaḥ saṃyogādivat, tadabhāve 'pi hetoḥ sādhyābhāvāsaṃbhavaniyamanirṇayalakṣaṇasya bhāve gamakatva- AS-VDh 289,17 siddheḥ, śītācale vidyutpātaḥ, kedāre kalakalāyitatvād ityādivat, saty api ca tadutpattyādipratibandhe 'nya- AS-VDh 289,18 thānupapannatvābhāve gamakatvāsaṃbhavāt, sa śyāmas tatputratvād itara tatputravad ityādivat, asty atra dhūmo 'gner mahāna- AS-VDh 289,19 savad ityādivac ca | sakalavipakṣavyāvṛttiniścayābhāvād asyāgamakatve 'nyathānupapannatvaniścayābhāvād evāgamakatva- AS-VDh 289,20 m uktaṃ syāt | iti tasyaiva lakṣaṇatvam astu, sakalasamyagdhetubhedeṣu kāryasvabhāvānupalambheṣv iva pūrvavat–śeṣava- AS-VDh 289,21 t–sāmānyato dṛṣṭeṣu vītāvītatadubhayeṣu saṃyogisamavāyaikārthasamavāyivirodhiṣu bhūtādiṣu pravartamānasya AS-VDh 289,22 pakṣavyāpinaḥ sarvasmāc ca vipakṣād asiddhād ihetvābhāsaprapañcād vyāvartamānasyānyathānupapannatvasya hetulakṣaṇatvo- AS-VDh 289,23 papatteḥ | tathāvidhasyāpi tadalakṣaṇatve hi na kiṃcit kasyacil lakṣaṇaṃ syād iti lakṣyalakṣaṇabhāva evocchidyeta | AS-VDh 289,24 sati cānyathānupapannatve pratipādyāśayavaśāt prayogaparipāṭī pañcāvayavādir api na nivāryate iti tattvārthā- AS-VDh 290,01 laṅkāre vidyānandamahodaye ca prapañcataḥ prarūpitam | tataḥ syādvādetyādinānumitam anekāntātmakam artha- AS-VDh 290,02 tattvam ādarśayati | tad eva hi syādvādapravibhakto 'rthaḥ, prādhānyāt–sarvāṅgavyāpitvāt | tasya viśeṣo nitya- AS-VDh 290,03 tvādiḥ pṛthak pṛthak | tasya pratipādako nayaḥ | iti nayasāmānyalakṣaṇam apy anena darśitam iti AS-VDh 290,04 vyākhyāyate | tathā coktam —'arthasyānekarūpasya dhīḥ pramāṇaṃ, tadaṃśadhīḥ | nayo dharmāntarāpekṣī AS-VDh 290,05 durṇayas tannirākṛtiḥ' iti | tadanekāntapratipattiḥ pramāṇam ekadharmapratipattir nayas tatpratyanīkaprati- AS-VDh 290,06 kṣepo durṇayaḥ, kevalavipakṣavirodhadarśanena svapakṣābhiniveśāt | kiṃ punar vastu syād ity āhuḥ — ĀM-VDh 107ab nayopanayaikāntānāṃ trikālānāṃ samuccayaḥ | ĀM-VDh 107cd avibhrāḍbhāvasaṃbandho dravyam ekam anekadhā || 107 || AS-VDh 290,09 uktalakṣaṇo dravyaparyāyasthānaḥ saṃgrahādir nayaḥ, tacchākhāpraśākhātmopanayaḥ | tadekāntānāṃ AS-VDh 290,10 vipakṣopekṣālakṣaṇānāṃ trikālaviṣayāṇāṃ samitir dravyaṃ vastu, 'guṇaparyayavaddravyam' iti vacanāt | AS-VDh 290,11 kaḥ punas teṣāṃ samuccayo nāmeti cet, kathaṃcid avibhrāṅbhāvasaṃbandha ity ācakṣate, tato 'nyasya samuccayasya AS-VDh 290,12 saṃyogāder asaṃbhavāt dravyaparyāyaviśeṣāṇām | na caivam ekam eva dravyaṃ nayopanayaikāntaparyāyāṇāṃ tattādātmyā- AS-VDh 290,13 d ity ārekitavyaṃ, tatas teṣāṃ kathaṃcid bhedādanekatvam iti vacanāt | tarhy anekam evāstu tādātmyavirodhād anekastha- AS-VDh 290,14 syety api na śaṅkitavyaṃ, kathaṃcit tādātmyasyāśakyavivecanatvalakṣaṇasyāvirodhāt tathāpratīteḥ | kevalaṃ tatas teṣā- AS-VDh 290,15 m apoddhārād guṇaguṇyādivat tadanekadhā | tataḥ sūktaṃ, trikālavartinayopanayaviṣayaparyāyaviśeṣasamūho dravyam e- AS-VDh 290,16 kānekātmakaṃ jātyantaraṃ vāstv iti | atra parārekām upadarśya pariharantaḥ sūrayaḥ prāhuḥ — ĀM-VDh 108ab mithyāsamūho mithyā cen na mithyaikāntatāsti naḥ | ĀM-VDh 108cd nirapekṣā nayā mithyā sāpekṣā vastu terthakṛt || 108 || AS-VDh 290,19 sunayadurṇayayor yathāsmābhir lakṣaṇaṃ vyākhyātaṃ tathā na codyaṃ na parihāraḥ, nirapekṣāṇām eva nayānāṃ AS-VDh 290,20 mithyātvāt tadviṣayasamūhasya mithyātvopagamāt, sāpekṣāṇāṃ tu sunayatvāt tadviṣayāṇām arthakriyākāritvāt, tatsa- AS-VDh 290,21 mūhasya vastutvopapatteḥ | tathā hi, nirapekṣatvaṃ pratyanīkadharmasya nirākṛtiḥ, sāpekṣatvam upekṣā, anyathā AS-VDh 290,22 pramāṇanayā'viśeṣaprasaṅgāt, dharmāntarādānopekṣāhānilakṣaṇatvāt pramāṇanayadurṇayānāṃ prakārānta- AS-VDh 291,01 rāsaṃbhavāc ca, pramāṇāt tad atatsvabhāvapratipatter nayāt tatpratipatter durṇayād anyanirākṛteś ca | iti viśvopasaṃhṛ- AS-VDh 291,02 tiḥ, vyatiriktapratipattiprakārāṇām asaṃbhāvāt | AS-VDh 291,03 nanv evam anekāntātmārthaḥ kathaṃ vākyena niyamyate yataḥ pratiniyate viṣaye pravṛttir lokasya syād ity ārekā- AS-VDh 291,04 yām idam abhidadhate — ĀM-VDh 109ab niyamyate 'rtho vākyena vidhinā vāraṇena vā | ĀM-VDh 109cd tathānyathā ca so 'vaśyam aviśeṣyatvam anyathā || 109 || AS-VDh 291,07 yat sat tatsarvam anekāntātmakam arthakriyākāritvāt svaviṣayākārasaṃvittivat | yad vivādādhyāsitaṃ AS-VDh 291,08 vastu tat sarvaṃ dharmi pratyeyam, aprasiddhaṃ sādhyam iti vacanāt, tasyānekāntātmakatvena vivādādhyāsitatvāt AS-VDh 291,09 sādhyatvopapatteḥ | arthakriyākāritvād iti hetur asiddhatvādidoṣānāśrayatvāt pradhānaikalakṣaṇayogāc ca | svavi- AS-VDh 291,10 ṣayākārasaṃvittivad ity udāharaṇaṃ, tathā vādiprativādisiddhatvāt —saugatasya citrākāraikasaṃvedanopagamāt, AS-VDh 291,11 yaugānām īśvarajñānasya svārthasaṃvedino mecakajñānatvopagamāt, kāpilānām api svarūpabuddhyadhyavasitārthasaṃve- AS-VDh 291,12 dinaḥ svasaṃvedanasyeṣṭeḥ, śrotriyāṇām api phalajñānasya svasaṃvedino 'rthaparicchittirūpasya prasiddheḥ, cārvākasyāpi AS-VDh 291,13 pratyakṣasya vedanasya svārthaparicchedino 'bhyupagamanīyatvāt samyag idaṃ sādhanavākyam | tathāna kiṃcid e- AS-VDh 291,14 kāntaṃ vastutattvaṃ sarvathā tadarthakriyā'saṃbhavād gaganakusumādiva d iti | atrāpi vivādāpannaṃ vastuta- AS-VDh 291,15 ttvaṃ dharmi parādhyāropitaikāntatvena pratiṣedhyaṃ, kvacit sata ivāropitasyāpi pratiṣedhyatvasiddher anyathā kasya- AS-VDh 291,16 cit paramatapratiṣedhāyogāt, sata eva saṃjñinaḥ pratiṣedho nāsataḥ ity asyāpy avirodhāt, samyag ekānte prasi- AS-VDh 291,17 ddhasya rūpasya sāpekṣasya nirapekṣatvenāropitasya kvacit pratiṣedhāt, 'sarvathā tadarthakriyābhāvāt' iti hetu- AS-VDh 291,18 r vyāpakānupalabdhirūpatvāt | gaganakusumādivad ity udāharaṇaṃ sādhyasādhanāvaikalyād gaganakusumāder atyantābhāva- AS-VDh 291,19 sya parair ekāntavasturūpatvasarvathārthakriyākāritvayor aniṣṭeḥ | itīdam api śreyaḥ sādhanavākyam | viśeṣeṇa puna- AS-VDh 291,20 r nāsti sadekāntaḥ, sarvavyāpāravirodhaprasaṅgād asadekāntavat | etena viśeṣato 'nekāntātmakaḥ pariṇā- AS-VDh 291,21 myātmārthakriyākāritvāt pradhānavad ityādy upadarśitam | iti vidhinā pratiṣedhena vā vastutattvaṃ niya- AS-VDh 291,22 myeta tathānyathā ca tasyāvaśyaṃbhāvasamarthanāt | anyathā tadviśiṣṭam arthatattvaṃ viśeṣyam eva na syād vi dheḥ AS-VDh 292,01 pratiṣedharahitasya pratiṣedhasya ca vidhirahitasya viśeṣaṇatvanirākaraṇāt tadubhayarahitasya ca viśeṣyatvaviro- AS-VDh 292,02 dhāt khapuṣpavat | ity anena vidhipratiṣedhayor guṇapradhānabhāvena sadasadādivākyeṣu vṛttir iti lakṣaya- AS-VDh 292,03 ti | tato na teṣāṃ paunaruktyaṃ, yena saptabhaṅgīvidhir anavadyo na syāt | AS-VDh 292,04 vidhinaiva vastutattvaṃ vākyaṃ niyamayati sarvathety ekānte dūṣaṇam upadarśayanti — ĀM-VDh 110ab tadatadvastuvāg eṣā tad evety anuśāsatī | ĀM-VDh 110cd na satyā syān mṛṣāvākyaiḥ kathaṃ tattvārthadeśanā || 110 || AS-VDh 292,07 pratyakṣādipramāṇaviṣayabhūtaṃ viruddhadharmādhyāsalakṣaṇaviruddhaṃ vastu samāyātaṃ, svaśirastāḍaṃ pūtkurva- AS-VDh 292,08 to 'pi tadatadrūpatayaiva pratīteḥ | tad uktaṃ — 'viruddham api saṃsiddhaṃ tadatadrūpavedanam | yadīdaṃ svayam arthebhyo AS-VDh 292,09 rocate tatra ke vayam || 1 || ' iti | tac ca tad evety ekāntena pratipādayantī mithyaiva bhāratī, vidhye- AS-VDh 292,10 kānte pratiṣedhaikāntābhāvasyeṣṭasyānabhidhānāt, tadabhidhāne vā vidhyekāntapratipādanavirodhāt | na ca AS-VDh 292,11 mṛṣāvākyais tattvārthadeśanā yuktimatī | iti katham anayārthadeśanam | ity ekānte vākyārthānupapatti- AS-VDh 292,12 r ālakṣyate | AS-VDh 292,13 pratiṣedhamukhenaivārthaṃ vākyaṃ niyamayatīty ekānto 'pi na śreyān iti pratipādayanti — ĀM-VDh 111ab vāksvabhāvo 'nyavāgarthapratiṣedhaniraṅkuśaḥ | ĀM-VDh 111cd āha ca svārthasāmānyaṃ tādṛg vācyaṃ khapuṣpavat || 111 || AS-VDh 292,16 vācaḥ svabhāvo 'yaṃ yena svārthasāmānyaṃ pratipādayantī tadaparaṃ nirākaroti, na punas tadapratipāda- AS-VDh 292,17 yantī, svārthasāmānyapratipādanatadanyanirākaraṇayor anyatarāpāye 'nuktānatiśāyanāt | idaṃ tayā nedaṃ tayā AS-VDh 292,18 vā na pratīyeta tadarthaḥ kūrmaromādivat | na khalu sāmānyaṃ viśeṣaparihāreṇa viśeṣo vā sāmānya- AS-VDh 292,19 parihāreṇa kvacid upalabhāmahe | anupalabhamānāś ca kathaṃ svaṃ paraṃ vā tathābhiniveśena vipralabhāmahe, AS-VDh 292,20 vidhyekāntavad anyāpohaikāntasya prāg eva vyāsena nirastatvāt | bhūyo 'py anyāpohavādinam āśaṅkya nirākurvate — ĀM-VDh 112ab sāmānyavāg viśeṣe cen na śabdārtho mṛṣā hi sā | ĀM-VDh 112cd abhipretaviśeṣāpteḥ syātkāraḥ satyalāñchanaḥ || 112 || AS-VDh 292,23 astīti satsāmānyavān kevalam abhāvavicchedād viśeṣam apoham āheti cet, kaḥ punar apohaḥ ? AS-VDh 293,01 kim anyavyāvṛttir uta tathā vikalpaḥ ? parato vyāvṛttir abhāvo 'nyāpoha iṣyate iti cet, katham evaṃ satyabhā- AS-VDh 293,02 vaṃ pratipādayati ? bhāvaṃ na pratipādayatīty anuktasamaṃ na syāt ? tadvikalpo 'nyāpoho 'stu mithyābhi- AS-VDh 293,03 niveśād iti cet, na caitat tasya pratipādakaṃ mithyāvikalpahetutvād vyalīkavacanavat | tato nānyā- AS-VDh 293,04 pohaḥ śabdārthaḥ siddhyati, yena tatra pravartamānāstītyādisāmānyavāg mṛṣaiva na syāt | tataḥ syātkāraḥ AS-VDh 293,05 satyalāñchano mantavyaḥ svābhipretārthaviśeṣaprāpteḥ | sarvo hi pravartamānaḥ kutaścid vacanāt kvacit svarūpādinā AS-VDh 293,06 santam abhipretam arthaṃ prāpnoti, na pararūpādinānabhipretaṃ, pravṛttivaiyarthyāt, svarūpeṇeva pararūpeṇāpi sattve AS-VDh 293,07 sarvasyābhipretatvaprasaṅgāt, parātmaneva svātmanāpy asattve sarvasyābhipretatvābhāvāt svayam abhipretasyāpy anabhipreta- AS-VDh 293,08 tvaprasakteś ca | tataḥ syādvāda eva satyalāñchano na vādāntaram ity atiśāyayati bhagavān samanta- AS-VDh 293,09 bhadrasvāmī | ĀM-VDh 113ab vidheyam īpsitārthāṅgaṃ pratiṣedhyāvirodhi yat | ĀM-VDh 113cd tathaivādeyaheyatvam iti syādvādasaṃsthitiḥ || 113 || AS-VDh 293,12 astītyādi vidheyam abhipretya vidhānāt, sarvatraitāvanmātralakṣaṇatvāt vidheyatvasya | nahi parivṛḍha AS-VDh 293,13 bhayāder anabhipretasyāpi vidhāne vidheyatvaṃ yuktaṃ, vītarāgasyāpi tatkṛtabandhaprasaṅgāj janāpavādānuṣaṅgāc ca | - AS-VDh 293,14 nāpy abhipretasyāpy avidhāne 'vidheyatvaṃ, tadyogyatāmātrasiddher anyathā vidhānānarthakyāt | tata evābhiprāyaśūnyā- AS-VDh 293,15 nāṃ kiṃcid apy akurvatāṃ na kiṃcid vidheyaṃ nāpi heyam abhipretyahānābhāvād upekṣāmātrasiddheḥ | tadviparītānāṃ tu AS-VDh 293,16 kiṃcid vidheyaṃ, tac ca nāstitvādibhir aviruddhaṃ, pratiṣedhyair īpsitārthāṅgatvāt, tasya tadvirodhe svayam īpsitārtha- AS-VDh 293,17 hetutvāsaṃbhavāt, vidhipratiṣedhayor anyonyāvinābhāvalakṣaṇatvāt svārthajñānavat | na hi svārthajñānayo- AS-VDh 293,18 r anyonyāvinābhāvo 'siddhaḥ, svajñānam antareṇārthajñānānupapatteḥ kuṭavat svajñāne evārthajñānaghaṭanāt sarvajñajñā- AS-VDh 293,19 navat | nahīśvarasyāpi svajñānābhāvaḥ, sarvajñatvavirodhāt svasaṃviditajñānābhyupagamasyāvaśyaṃbhāvāt | nāpi AS-VDh 293,20 viṣayākārajñānam antareṇa svajñānaṃ, svākārasyārthasya paricchedyatvavirodhāt svajñānābhāvaprasaṅgāt | tadanavadya- AS-VDh 293,21 m udāharaṇaṃ prakṛtaṃ sādhayati | yathaiva ca vidheyaṃ pratiṣedhyāvirodhi siddham īpsitārthāṅgaṃ tathaivādeyaheyatvaṃ AS-VDh 293,22 vastuno, nānyathā, vidheyaikānte kasyacid dheyatvavirodhāt pratiṣedhyaikānte kasyacid ādeyatvavirodhāt | na hi AS-VDh 293,23 sarvathā vidheyam eva sarvathā pratiṣedhyaṃ syādvādino 'bhipretaṃ, yenobhayātmakatve evādeyaheyatvaṃ na syāt, kathaṃci- AS-VDh 293,24 d vidhipratiṣedhayos tādātmyopagamāt | tadvidheyapratiṣedhyātmaviśeṣāt syādvādaḥ prakriyate saptabhaṅgīsa- AS-VDh 293,25 māśrayāt | yathaiva hi vidheyo 'stitvādiviśeṣaḥ, svātmanā vidheyo na pratiṣedhyātmaneti syād vidheyaḥ siddhaḥ | AS-VDh 293,26 pratiṣedhyātmaviśeṣaś ca vidheyātmanā pratiṣedhyo na pratiṣedhyātmanā iti syāt pratiṣedhyaḥ syād apratiṣedhyo 'nyathā AS-VDh 294,01 vyāghātāt | tathaiva jīvādyarthaḥ syād vidheyaḥ syāt pratiṣedhyaḥ | iti saptabhaṅgīsamāśrayāt syādvādasya prakriya- AS-VDh 294,02 māṇasya samyak sthitiḥ, sarvatra yuktiśāstrāvirodhāt, bhāvaikāntādiṣv eva tadvirodhasamarthanāt | tato AS-VDh 294,03 bhagavann anavadyam adhyavasitam asmābhiḥ, sa tvam evāsi nirdoṣo yuktiśāstrāvirodhivāktvād iti | tad evaṃ prārabdha- AS-VDh 294,04 nirvahaṇam ātmanas tatphalaṃ ca sūrayaḥ prakāśayanti — ĀM-VDh 114ab itīyam āptamīmāṃsā vihitā hitam icchatām | ĀM-VDh 114cd samyagmithyopadeśārthaviśeṣapratipattaye || 114 || AS-VDh 294,07 iti devāgamākhye svoktaparicchede śāstre AS-VDh 294,08 vihiteyam āptamīmāṃsā sarvajñaviśeṣaparīkṣā hitam icchatāṃ niḥśreyasakāmināṃ, AS-VDh 294,09 mukhyato niḥśreyasasyaiva hitatvāt tatkāraṇatvena ratnatrayasya ca hitatvaghaṭanāt, tadicchatām eva na punas ta- AS-VDh 294,10 danicchatām abhavyānāṃ, tadanupayogāt | tattvetaraparīkṣāṃ prati bhavyānām eva niyatādhikṛtiḥ, tathā AS-VDh 294,11 mokṣakāraṇānuṣṭhānāt mokṣaprāptyupapatteḥ | samyagmithyopadeśārthaviśeṣapratipattaye yuktātmamīmāṃsā bhagavatām ā- AS-VDh 294,12 cāryāṇāṃ parahitasaṃpādanapravaṇahṛdayatvāt, darśanāviśuddhipravacanavātsalyamārgaprabhāvanāparatvāc ca | tataḥ para- AS-VDh 294,13 mārhantyalakṣmīparisamāpteḥ svārthasaṃpattisiddhiḥ | samyagdarśanajñānacāritrāṇi mokṣamārga iti samyagupadeśaḥ, AS-VDh 294,14 tadanyatamāpāye mokṣasyānupapatteḥ samarthanāt | 'jñānena cāpavargaḥ' ityādimithyopadeśas tasya dṛṣṭeṣṭaviruddha- AS-VDh 294,15 tvasādhanāt | tayor arthaviśeṣaḥ satyetaraviṣayabhedaḥ samyagdarśanādimithyādarśanādiprayojanabhedo vā tadbhāvanā- AS-VDh 294,16 viśeṣo vā mokṣabandhaprasiddhibhedo vā | tasya pratipattir upādeyatvena heyatvena ca śraddhānam adhyavasāyaḥ samā- AS-VDh 294,17 caraṇaṃ cocyate | tasyai samyagmithyopadeśārthaviśeṣapratipattaye | śāstrārambhe 'bhiṣṭutasyāptasya mokṣamārgapraṇetṛtayā AS-VDh 294,18 karmabhūbhṛdbhettṛtayā viśvatattvānāṃ jñātṛtayā ca bhagavadarhatsarvajñasyaivānyayogavyavacchedena vyavasthāpanaparā AS-VDh 294,19 parīkṣeyaṃ vihitā | iti svābhipretārthanivedanam ācāryāṇām āryair vicārya pratipattavyam | AS-VDh 294,20 atra śāstraparisamāptau kecid idaṃ maṅgalavacanam anumanyante — AS-VDh 294,21 jayati jagati kleśāveśaprapañcahimāṃśumān, AS-VDh 294,22 vihataviṣamaikāntadhvāntapramāṇanayāṃśumān | AS-VDh 294,23 yatipatirajo yasyādhṛṣyān matāmbunidher lavān, AS-VDh 294,24 svamatamatayas tīrthyā nānā pare samupāsate || 1 || AS-VDh 294,25 śrīmadakalaṅkadevāḥ punar idaṃ vadanti — AS-VDh 294,26 śrīvardhamānam akalaṅkam anindyavandya- AS-VDh 294,27 pādāravindayugalaṃ praṇipatya mūrdhnā | AS-VDh 294,28 bhavyaikalokanayanaṃ paripālayantaṃ, AS-VDh 294,29 syādvādavartma pariṇaumi samantabhadram || 1 || AS-VDh 295,01 iti parāparagurupravāhaguṇagaṇasaṃstavasya maṅgalasya prasiddher vayaṃ tu svabhaktivaśād evaṃ nivedayāmaḥ — AS-VDh 295,02 yenāśeṣakunītivṛttisaritaḥ prekṣāvatāṃ śoṣitāḥ, AS-VDh 295,03 yad vāco 'py akalaṅkanītirucirās tattvārthasārthadyutaḥ | AS-VDh 295,04 sa śrīsvāmisamantabhadrayatibhṛd bhūyād vibhur bhānumān, AS-VDh 295,05 vidyānandaghanaprado 'naghadhiyāṃ syādvādamārgāgraṇīḥ || AS-VDh 295,06 ityāptamīmāṃsālaṃkṛtau daśamaḥ paricchedaḥ | AS-VDh 295,07 śrīmadakalaṅkaśaśadharakulavidyānandasaṃbhavā bhūyāt | AS-VDh 295,08 gurumīmāṃsālaṃkṛtir aṣṭasahasrī satām ṛddhyai || AS-VDh 295,09 vīrasenākhyamokṣage cāruguṇānarghyaratnasindhugirisatatam | AS-VDh 295,10 sāratarāt madhyānage māramadāmbhodapavanagirigahvarāyitu || AS-VDh 295,11 kaṣṭasahasrīsiddhā sāṣṭasahasrīyam atra me puṣyāt AS-VDh 295,12 śaśvadabhīṣṭasahasrīṃ kumārasenoktivardhamānārthā || AS-VDh 295,13 iti granthaḥ samāptaḥ |